Till valförrättare

vid bliftvande kyrkoherdeval i Hangvar har domkapitlet utsett kontraktsprosten Gustafsson med kyrkoherde Nyberg i Rute till suppleant.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 1 April 1892
N:r 50

Om myrodlingarne på Gotland

har kulturingeniören Sven Miller, som i somras gjorde en resa hit, i senaste häftet af mosskulturföreningens tidskrift lemnat en redogörelse, hvarar vi anföra:
I slutet af Augusti reste jag på kallelse af Gotlands hushållningssällskap öfver Kalmar och Borgholm till Visby, der jag inträffade den 23, Mitt besök på Gotland åsyftade hufvudsakligen anordnande af försöksfält, som skola vara fruktbärande, då Föreningens sommarmöte skall äga rum, Den utsatta förrättningstiden begagnades sålunda, att tre dagar egnades åt myrarve norr om Visby och tre dagar åt de på södra delen af ön befintliga.
Hushållningssällekapet har de senare åren inlagt stora förtjenster om öns myrodlingar, derigenom att det lyckats intressera allmogen för de i allmävhet utmärkta, ofantliga myrsträckor, hvarmed Gotland är så rikt välsignadt, Man har utan ersättningsskyldighet lemnat gödselämnen till de hemmansägare, hvilka velat enligt föreskrift odla och bearbeta försöksfält på ett fjerdedels har, Detta har lemnat utmärkta resultat, och de för icke längesedan såsom alldeles värdelösa avsedda myrarne hafva ou fått om sig ett namn, hvarom Gotlands befolkning aldrig kunnat drömma.
Förtjensten häraf tillkommer i främsta rammet landshötding E. Poignant, som tagit initiativet och satt sig i förbindelse med sakkunnige vetenskapsmän såsom professorerna Nilsson i Stockholm och Miller i Berlin, Den senares beeök på Gotland och den derefter inlemnade värdefulla berättelsen, som är intagen i hushållningssällskapsts handlingar för år 1888, kunna anses såsom banbrytare uti frågan om kultiveringen af öns myrar. Samtidigt satte man sig i förbindelse med Svenska Mosskulturföreningen; herrarne Malmros och Larsson, nu sporrade af itver och intresse, började utföra i stort, det man förut proberat i emått, och genom framkallandet af en praktisk mosskultur hafva dessa män rest sig en varaktig minnesvård på Gotland.
Men fastän vägen är funnen, så står man dock i närvarande stund alldeles vid början, och otroligt många frågor måste besvaras, innan man kommit så långt, att man ej famlar i mörker.
Ifrån Visby stäldes färden till Skäggs i Veskinde socken, som äges af herr patron M. Larsson. Der blef jag upplyst, af hushållningssällskapet önskade få sina på olika delar af ön förlagda 14 försöksfält af mig inspekterade. Ehuru afstånden på Gotland icke äro så ofantligt stora, så var tiden dock allt för knapt tillmätt för att kunna besöka alla, utan måste jag i år afstå från de längst aflägana såsom Lillmyr, Stormyr, Rute, Bunge och Sandarfve myrar. Bestämmelserna för alla dessa försöksefält lyda sålunda: hvarje odlingsfält innehåller ett fjerdedels har, hvaraf hälften användes till träda för raps och andra hälften besås med horn, såvida den förut är odlad och fri från ogräs, i annat fall trädas hela fältet, och korn sås först följande år på den del, som ej bär rapa. Till kornet gödslas bösten förut med en säck thomasfosfat och en eäck kainit, hvilka, väl pulveriserade och blandade med lika stor mängd finsållad myrjord, utsås under stilla väder först efter styekete längd och sedan tvärsöfver detsamma, på det att gödseln må blifva så jämt spridd som möjligt. Derefter nedplöjes den med vändplog till fullt djup (7—8 tum); på våren tvärplöjes lika djupt med årder och sådden sker — helst med maskin — inom första hälften af Maj, hvarpå genast vältas med tung vält.
Blifvande träda höstplöjes djupt med vändplog, såvida ej i stället tidig bränning af gräsvallen företages om våren. Utgöres alfven af bleke, som kan nås af plogen, så bör en tum deraf upplöjas och sedan under trädesarbetet väl blandas med jorden, ty bleket verkar högst välgörande på myrjorden. Efcer slutadt vårbruk utsås gödseln — 2 1/2 säckar kainit och 2 1/2 säckar thomasfosfat på samma sätt som förut nämdes, hvarefter genast harfvas och tvärplöjes tätt och djupt med årder. Finnas ogräsrötter, grästorfvor eller träbråte, hopsamlas de och uppbrännas. Till rapsen gödslas eå rikligt som ofvan nämdes, på det att ingen förnyad gödsling behöfver äga rum för hvetet, som skall sås i den upplöjda rapsstubben. Härigenom vi: nes den fördelen, att man dels utan tidsutdrägt genast kan så hvetet, så fort rapsstubben blifvit upplöjd, hvilket är af stor vigt, ty sen hvetesådd misslyckas ofta å myr; dels undviker mar härigenom den nysådda kainitens skadliga inverkan, hvarjämte thomasmjölet hunnit lösa sig, som det icke kunnat, om det utsåtts så godt som samtidigt med rapsen. Gödseln bör vara nedplöjd i midten af Maj; en månad derefter bör andr: plöjningen tvärs öfver den föregående vara| verkstäld, så att trädan alltid hålles ren från ogräs. En månad derefter, eller omkring midten af Juli, mås\’e tredje plöjningen med vändplog företagas, hvarpå genast harfvas och sås raps uti den fuktiga jorden, i den mån plöjaingen fortgår. 2 liter rapsfrö sås med vanlig klöfversåningsmaskin, hvsrpå endast vältas, om j.rden har god vätska, i annat fall köres ett drag med lätt träharf och derpå vältas genast. All höstsäd bör vältas på våren, så fort jorden bär dragare.
Till odlingsfälten bör myren, synnerligen för höstsäd, vara väl utdikad, i annat fall kan allt lätt misslyckas. Derjämte bör jorden, såsom förut nämdes, hållas väl ren från ogräs, ty annars gagnar ej den rikaste gödsling till mycket.
Hvarje innehafvare af odlingsfält har skyldighet att sköta dem på ofvanskrifna sätt eamt att lemna uppgift om skörderesultatet.
Närmast Sköggs i samma socken bor hemmansägaren L. E. Carlsson på Bläsungs, som med stort intresse egnar sig åt myrodling och ionehar ett dylikt odlingsfält. Efter besigtning hos den intelligentaste af alla, som öfvertagit skötseln af ett så ordnadt fält, blef mig fort nog klart, att på detta sätt inga värdefulla resultat kunna uppnås, hvarför en ändring blir nödvändig, och då borde organiseringen med ens ske efter Mosskulturföreningens mönster. Att för närvarande anlägga många sådane fält är heller icke på sin plats, utan borde myrjordens beskaffenhet och bottenförhållandena härvid vara afgörande. Så synes det mig mycket vigtigt, att parallelförsök utföras å myrjord hvilande på sandbotten, på blekebotten och på lerbotten, med olika torrhetsgrad, beroende på mer eller mindre djupa diken.
Emellertid ville herr Carlsson åtaga sig skötandet af försöksfält, som underkastas Föreningens kontroll; derför utstakades och undersöktes en teg till 20 parceller, Jorden befans vara 30—35 cm. djup, väl multnad samt hvilade på rent bleke. Väl beböfliga planeringsarbeten nödvändiggjorde dröjsmål med tagande af analytiskt prof samt utläggning af vegetationsrutorna för fältförsök.
På återvägen till Skäggs lyckades jag öfvertala herr Larsson att låta mig upplägga ett försöksfält med 18 parceller på bans ägor af Martebomyr. Vi hafva der att göra mad i medeltal 1 meter djup, upptill väl fömultnad, nedtill fibrös myrjord på kalkhaltig grof sand. Ehuru ett stort analysmaterial redan är samludt från Martebo myr, så kunde man ej gerna undgå att taga prof till undersökning just ifrån den utstakade planen, enär man noga måste veta den kemiska biskaffenbeten af den jord, hvari gödslingsförsök skola anställas.
Ett tredje fält med lera till alf hade jag gerna önskat få inrätta på Gotlands norra distrikt, men på mina ströftåg fick jag tyvärr ej se något så beskaffadt som jag sökte. Emellertid trodde herr Larsson, att så beskaffad myrjord skulle finnas i granskapet, och ville derom insända rapport till Jönköping.
Egendomen Skäggs är en bland dem som varit utförligt beskrifna i Mosskulturföreningens tidskrift, hvarför jag endast vill framhålla det oförtrutna mod, hvarmed herr Larsson fortsätter kultiveringen af sin andel i Martebo myr, Man får der se stora skiften med korn, hvete, råg och raps; af sistnämde säde voro förlidet år 50 har besådda.
Den ytterst bristfälliga regleringen af den stora Martebomyrens aflopp vållar stora svårigheter vid kultiveringen; svårigheter, om hvilka äfven de odlade växternas utseende bär vittne. Om afloppet en gång blefve ordnadt på ett sätt, som motsvarade alla fordringar i kulturvetenskapligt afseende, skulle denna vidsträckta myr blifva en så godt som outtömlig skattkammare för Gotland. Skäggs förfogar äfven öfver torfströmaterial, visserligen af sämre beskaffenhet, men ändock af stort värde, epecielt för Visby stads renhållning.
Från Skäggs ställa vi färden till det mycket omordade Malmros\’ska godset Ihre, hvartill hör en större delat Elinghems myr. Onekligen är denna den mest intressanta myrodling man gerna vill skåda. Man finner der den tänkbart frodigaste vegetation på on mycket grund myrjord, hvilande på ett mäktigt blekelager, hvars djup borrundersökningarpe visat uppgå till öfver 2 meter.
Den grunda myrjorden har nu blandats med bleket, så att den svarta färgen öfvergått till en gråaktig, och detta ingifver farbåga, att de få centimeterna myrjord årligen skola minskas än mer genom den af kalken påskyndade kemiska förbränningsprocessen, så att de organieka ämneva förr eller senare på något sätt måste ersättas gerom animalisk gödsling, torfjord eller kalkfattig lera. Emellertid växa här nu rape, hvete och korv, som trotsa all beskrifning.
Mycket intressavt var det att skåda det nysådda och tubulerade rapsfältet. Somliga af tuberna lemnade från sig en armtjock vattenstråle, ett bevis på den förträffliga tjenst detta utmärkta och enkla redskap gör på blekemyrar, Man kan trygt påstå, att tubulatorn är oumbärlig för Gotlands myrjord.
Söder om herr Malmros myrodling tillhörde arealen sjelfägande bönder, bland hvilka J. P. Gränger i Gräne och G. Jacobson i Qvie hade af bushållningssällskapet blifvit utsedda att erhålla hvar sitt odliogsfält, Hos herr Gränger hade kornet på våren först bortfrusit, och de sedermera uppkomna nya växtskotten angrepos häftigt af kornflugan. I följd häraf blir afkastnivgen under medelmåttan. De med raps besådda delen led alldeles för mycket af fuktighet och kommer derför ej att gifva normalt resultat. På herr Jacobsons stycke hade kornet stått sig bättre, emedan torrläggningen varit fullständigare, men mycket ogräs förefans, hvilket uteslutande torde tillekrifvas jordens bristfälliga skötsel före och under vegetationvs:iden. Mot rapsen var ej något att anmärka, och lemnade denna bästa beviset, att herr Jacobson inhämtat mycket af de erfarenheter, som vunnits hos herr Malmros på Ihre. Med all säkerhet komme man på Gotland fortast till målet, om man årligen företoge exkursioner till Ihre i likhet med den herr Larsson en gång föranstaltade.
Derigerom skulle hemmansägarne på ort och ställe kuopa blifva öfvertygade, att goda resultat kunna vinnas genom jordens riktiga behandling och nöjaktiga godsling, Sådane utflykter skulle verka mer än odlingsförsök hos enskilda.
Vi skola pu vända oss till södra distriktet.
I sydostlig riktning från Hemse jernvägsstation träffa vi Rone myr. Hemmansägaren herr C. Rosendal bade äfven utsetts att sköta ett odlingsfält. Den dertill bestämda planen bade i höst besåtts med råg. Förut bar den gräs, som skiftesvis gödslats olika, Der man bade gifvit 2,000 kg. blandad gödsel pr har, hade gräset alltid varit mycket vackert, och spåren deraf kunde ännu förmärkas, emedan timotejen under jordens bearbetoing ej vid den svåraste misshandling har kunnat utrotas, utan visade kraftiga skott emellan de späda rågplantorna. Detta var mycket intressant och lärorikt, helst derför att mav ofta under min vistelse på Gotland försäkrade mig, att gräs ej kan växa på ön till följd af de torra vårarne. Emellertid talar pyss nämda erfarenhet om goda vattenförhållanden, den eljest vigtigaste sak att utforeka på Gotlands myrar. Ett faktum är, att torrläggningen på ön måste ske efter helt andra principer än på fastlandet.Den södra delen af Rone myr kallas också Davide myr och tges af P. Dase. Hos horom har k. Lardtbruksakademien ett af sina försöksfält, hvarå i år odlats tvåradigt korn.
Med försöket ekulle utrönas, huru många år en intensiv fosfat- och kaligödsling förmår att verka. Doktor Eggerts, som leder dessa försök, kommer att under höstens iopp offentliggöra de gjorda iakttagelserna. Till Davide höra owkriog 400 har myr, hvaraf nära nog 150 har äro upptagna; alltså återstår ett vackert arbetsfält för ägaren.
Vid Erelhems station fästes min uppmärksamhet vid en med hufvudaflopp försedd större myrsträcka, som skäres af jernvägen. Mitt sträfvande var riktadt på att åstadkomma psrallelförsök med norra delen af ön under samma bottenförhållanden, och så fann jag, att hela myren mellan Etelhem och Bu\’le hvilade med olika djup på blekebotten, Der emellertid förbållandena mest motsvarade dem vid Blösuvgs, utsåg jag på hemmansägaren J. P. Petersons i Kyrkeby område ett tjenligt ställe med 18 parcoller på cirka 85 cm. djup myrjord, af hvilket prof till kemisk undersöknivg togs. Då fälters torrläggning icke var tillfyllets, få måste uppgräfvas två parallela diken å 50 m:s afstånd och ett afskärningsdike med 0,90 m:s bredd i dagen, 0,70 m:s djup och 0,29 m:s bottenbredd. E\’ter fullbordad dikning och plauering borde i höst djupplöjving företagas sålunda, att grässvålen en gång för alla undangömmes. De ertorderliga arbetena kräfva emellertid en så rundlig tid, att någon sådd ej gerna kan äga rom förr än i Augusti 1892 och då med raps eller annan vintersäd.
Ifrån Etelhem reste jag till Roma station för att fortast möjligt komma till Isums i Atlingbo församling, hvarest hemmansägaren herr J. F. E. Wolter var innehafvare af ett odlingafält. Vi finna hos honom en korn- och en rapsparcell. Kornet hade blifvit stsrkt medtsget af vårfrosten, men om det jämfördes med det bredvidstående, hvaraf en del fått rioga, en dels alls ingen gödsling, var resultatet mycket tillfredsställande. Rapsen hade äfven redan såtts, men man hade sått så tätt, att fara för qväfving var för handen. En genomgripande utgallring af omkring 95 proc. samt jordens tilltryckning med vält kunde möjligen rädda försöket. Eburu detta var mindré uppmuntrande för herr Wolter, så intre:s rade han sig dock så mycket för odlingsföretag, att han var villig åtaga sig skötandet af ett under Föreningens kontroll stående försökstält. Ena närmare undersökning visade jordens djup vara 80—90 cm., hvilande på strid sand, alltså motsvarande förhållandena vid Skägga. Prof togs at fältet, å hvilket förarbeten redan voro utförda. På de 20 parceller, som utstakades, kan sådd ske på våren.
På återvägen åt Busarfve gästgifvaregård besöktes Smedagårda, som äges af herr C. M. Stenström. Myrjorden hvilade här på lerbotten, hvilket gaf anlednivg till utstakandet af ett sjette försöksfält.
Den ännu ej kultiverade delen af myren var tyvärr icke större än att blott 12 parceller med lika jordförhållanden kunde få plats derpå. Samma å:gärder som vid Etelhem voro här att iakttaga, hvarför sådden näppeligen kan äga rum förr än hösten 1892.
Ifrån Bjurearfve besöktes följande deg harrar nämdeman P. Johanson i Vellarfve och possessionat Klingvall, kvilka båda hysa stora förhoppningar till sina myrodlingar. Hvad den förre söker åstadkomma i experimentelt hänseende, åstadkommer den andra med ps kuniära medel, men man kan med ledning af det myckna ogräset på herr Klingvalls fält väl förstå, att brukningssättet var alltför primitint för ett kunsa med fördel fortsättas i framtiden. Å nämdemannens fält voro vackra socker- och foderbetor attskåda, hvilka säkerligen varit än bättre, om man haft kännedom om sådane växters rätta skötsel under vegetationstiden.
Det sista odlingsfält, som kontrollerades, sköttes af hemmansägaren herr Jakobson i Folkedarfve i Akebäcks socken. Genom skiftningen hada herr Jakobson fått sin myrlott allt för låvgt från sitt öfriga jordbruk, hvarför jag knappast vågar tro, att något tjenligare för honom och hans myr finnes än att fortast möjligt söka få gräs att växa der, Kornet var allt annat än tillfredsställande; äfven rotfrukterna voro underhaltiga; jämförelsevis bäst såg den i höst sådda rapsen ut. Våra kulturer. kräfva mycket arbete, om de skola gifva den största möjliga afkastning, och detta kan omöjligen genomföras, om man ej har den dertill behöfliga arbetsstyrkan på platsen.
Den 29 Augusti hade jag att för herr landshöfdiog Poignant afgifva rapport angående mina gjorda iakttagelser och framhöll jag då först och främst min mening om myrarnas torrläggning, nämligen grunda öppna diken med dämmen i hutvudgrafvarne och för öfrigtinförandet af systematisk täckdikning eller, der jordmånen det medgifver, tubulerade diken; sedermera att på de äldsta odlingarne, der den mekaniska barbetningen är väl utförd och stark mineralgödsling gifvits i flere år, borde omfattande växtförsök med olika sädesslag, olika oljeväxter, handelsväxter, rotfrukter, gräs och klöfver avordnas för att få besvarad den frågan: »Hvad kan den gotländeka myrjorden producera för allmännyttiga växter?» Slutligen afrådde jag på det enträgnaste från allt hvad bränning heter, specielt på mindre djup myrjord, i stället borde kultiveringen ske medelst djupplöjning, hvarefter alltid en mera ytlig bearbetning finge äga rum med dertill tjenliga redskap och maskiner.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 24 Mars 1892
N:r 46

Biskopsvisitationer

komma under innevarande år att hållas i Fole, Martebo, Rute, Dalhem, Sjonhem och Närs pastorater.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Mars 1892
N:r 38

Auktion Ablbya i Rute.

Torsdagen den 3 instundande Mars kl. 10 f. m, låter hemmansägaren Josef Ahlqvist, Ahlbya i Rute, medelst offentlig, frivillig auktion till den högstbjudande försälja i mindre utrop ett parti råg, godt otsädeskorn, hvete, linger, korngryn och hvetemjöl samt Gotlands fläsk, äfvensom kreatur, hvaribland en ung dragbäst, ett par unga dragoxar och 3 st. 6 månader gamla grisar, slagtfeta; ett parti höstsädeshalm m. m. Med betalningen lemnas godkände inropare anstånd till 1 nästkommande Augusti.
Fleringe den 24 Febr. 1892.
Efter anmodan,
TYCHO LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Februari 1892
N:r 31

Borgenärerna

uti förre inspektoren Olof Svenssons Risugns i Rute konkurs kallas härmed till slutsammanträde hos landtbrukaren Anton Larsson, Glästäde i Lärbro, lördagen den 27 innevarande Februari, för att granska afgifven redovisning och upprättadt utdelniogsförslag samt, om det godkännes, uppbära utdelning.
Othem den 13 Febr. 1892.
Rättens Ombudsman.

Borgenärerna uti landtbrukaren Edv. Gräblerts vid Träskvälder i Tingstäde konkurs behagade-sammanträda å Gotlands bhypoteksförenings lokal i Visby tisdagen den 1 nästa Mars kl. 12 på dagen, för att bestämma underbåll åt gäldenären och hans familj, besluta om det belopp, som vid blifvande försäljning at fastigheterna skall af sättas till bestridande at förvaltningskostnader m. m. samt höras om hura med annan person tillhörig, i boet befintlig egendom skall förfaras.
Othem den 13 Febr. 1892.
Rättens Ombudsman.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Februari 1892
N:r 31

Borgenärerna

uti förre inspektoren Olof Svenssons Risugns i Rute konkurs kallas härmed till slutsammanträde hos landtbrukaren Anton Larsson, Glästäde i Lärbro, lördagen den 27 innevarande Februari, för att granska afgifven redovisning och upprättadt utdelningsförslag samt, om det godkännes, uppbära utdelning.
Othem den 13 Febr. 1892.
Rättens Ombudsman.

Borgenärerna uti landtbrukaren Edv. Gräblerts vid Träskvälder i Tingstäde konkurs behagade sammanträda å Gotlands hypoteksförenings lokal i Visby tisdagen den 1 nästa Mars kl. 12 på dagen, för att bestämma underhåll åt gäldenären och hans familj, besluta om det belopp, som vid blifvande försäljning at fastigheterna skall afsättas till bestridande at förvaltningskostnader m. m. samt höras om huru med annan person tillhörig, i boet befintlig egendom skall förfaras.
Othem den 13 Febr. 1892.
Rättens Ombudsman.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Februari 1892
N:r 25

Genom ålderklassers ingång

i och afgång ur landtstormen inom Gotlands inskrifningsområde m. m. har nedanstående underbefäl förordnats inom Visby kompaniområde: till underofficer: vice häradsh. H. W. Cramér; till korpraler: G. W. Johavsson och J. P. Eklund; inom Roma kompaniområde: till underofficer: A. Jakobsson, Bolex, Eskelhem; till korpralen: L. E A. Björkman, Stora Homa i Stenkumla och J. E. Pettersson, Slitegånds i Dalhem; inom Tingstäde kompniområde: till underofficer: M. N. Söderström, Vala i Stenkyrka; till korpraler: K. J. J. Lindgren, Röstäde i Ekeby och O. J. Johansson, Petsarfve i Norrlanda, A. E. Hallberg, Tuer i Bro och J. J. P. Martelör, Myra i Martebo; inom Lärbro kompaniområde: till undarofficer: A. E. Olofsson, Lärbro skolhus; till korpraler: A. O. Sjöström, Slite i Othem, A. N. Bergbom, Alby i Rute, 95 124/1878 Vessman, 14 184/1874 Anderssov; inom Klinte kompaniområde: till underofficer: O. Olofsson, Pilngns i Mästerby, O. Jakobsson, Loggarfve i Klinte; till korpraler: K. Nilsson, Löfves i Hejde och O. Romin, Hägur i Ejsta och A. Eklund Stenhuse i Sanda; inom Garda kompaoiområde: till underofficer V. J. N. Häglund, Gandarfve i Vänge; till korpral: J. A. Söderberg, Hallbjens i Guldrupe; inom Hemse kompaniområde: till underofficer: E. J. F. Hägg, Stumle i Alfva, A. Jacobsson, Dalbo i När; till korpraler M. R. Lindström, Lingvide i Hemse och J. P. Pettersson, Gerete i Rone; inom Hafdhems kompaniområde: till underofficer: P. K. Hansson, Bertmessa i Hamra; till korpral: H. Jacobseon, Öjmunds i Hamra.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Februari 1892
N:r 23

Genom öppen, frivillig auktion

låtor husbonden Oskar Söderdahl vid Ablby i Rute tisdagen den 2 inst. Februari till den högstbjudande försälja omkring 500 st. stora och vackra, till sågning passande furuträd, växande uti hans under hemmanet lydande Strandhage, gränsande mot Skenholmssundet. Auktionen börjar i nämde hage kl. 11 f. m., och med betalningen lemnas 4 månaders anstånd för kävde solida inropare.
Bunge den 23 Jan. 1892.
Efter anmodan,
GUST. KELLSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Januari 1892
N:r 15

Genom öppen, frivillig anktion

låter husbonden Oskar Söderdahl vid Ahlby i Rute tisdagen den 2 inst. Februari till den högstbjudande försälja omkring 500 st. stora och vackra, till sågning passande furuträd, växande uti hans under hemmanet lydande Strandhage, gränsande mot Skenholmssundet. Auktionen börjar i nämde hage kl. 11 t. m., och med betalningen lemnas 4 månaders anstånd för kände solida inropare.
Bunge den 23 Jan. 1892.
Efter anmodan,
GUST. KELLSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 Januari 1892
N:r 13

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten. (Vårtingets första sammanträde å Skogs 18—19 Jan).
Tre delägare i Burs sockens första skiftestag, Per Mårtensson, O. F. Häglund och Lars Pettersson, alla vid Enges, hade uttagit stämning å kyrkoherden Åsberg i Burs samt 16 delägare i nämda skifteslag. Tvisten angick fördelningen af underhållsskyldigheten af vägar till ägorna i skifteslaget, dem kärandena ansågs till en del vara öfverflödiga och obeböfliga och yrkade blifva befriade från att underhålla, samt att erhålla ersättning för utbetalningar, som kärande fått vidkännas i och för samma vägar. Samtlige 3:ne kärandena instälde sig, men af de 17 svarandena 9, som förde talan äfven för de 8 uteblifna.
Svarandena bestredo käropåståendena och ville hålla sig efter vägdelningaprotokollet. Kärandena yrkade häradssyn å vägarna, hvilket svarandena bestredo, hvarjämte desse fordrade i ersättning för den obefogade rättegång hvarmed motparten besvärat dem, 10 kronor »till manns» och 100 kronor dessutom. Karta och protokoller företeddes och utslag kommer att meddelas å 3 sammanträdet, 1:sta rättegångsdagen.

Om barnuppfostringshjelp hade Maria Pettersson i Sanda instämt Johan Lyberg i Vestergarn. Svaranden erkände ej det faderskap, som tillades honom och sade sig ej hafva stått i något intimare förhållande till käranden. Uppskof till 2 rättegångsdagen af 3 sammanträdet.

Länsman Svallingsson hade väckt åtal mot drängen Auguet Vestergren för oloflig rapphönsjagt. Utslag å 3 sammanträdet 1:sta rättegångsdagen.
Lika utgång fick det åtal som samme åklagare, i likadan sak, anstält mot arbetaren.
Mårten Tomsson.

Samme åklagare hade instämt Hjalmar Vestberg för oloflig jagt. Målet blef uppskjatet.

Mot bröderna Johan Gustafsson och Gustaf Gustafsson i Vestergarn hade länsman Svallingsson väckt åtal med yrkande om ansvar för öfvervåld, som bröderna Gustafsson skulle utöfvat vid ett tillfälle då dansnöje var anstäldt vid Mafrids i Vestergarn. Enligt bröderna Gustatssons berättelser om uppträdet, hade de ej utöfvat något öfvervåld, utan endast värjt sig för misshandling. Målet blef förlikt och nedlagdt.

Länsman Emil Eneman hade instämt Lars Jacobsson Mårtens i Garda med yrkande om ansvar för öfvérvåld, men svaranden instälde sig ej och målet uppsköts till 3:e sammanträdet och 2:a rättegångsdagen.

Länsman Svante Lindström förde talan mot Karl Hoffman, Tjengdarfvei Hemse, med yrkande om ansvar för olofligt beträdande af jernvägsspåret. Utslag kommer att meddelas å 3:e sammanträdet.

Mål om barnaföda. Ogifta Emma Johansson i Lefvide hade instämt ynglingen Edvard Nordström i Klinte med yrkande om uppfostringsbidrag. Svaranden förnekade faderskapet. Käranden hade inkallat 2 vittnen, enkan Stenberg och Konrad Laurin, båda i Lefvide. Målet uppsköts till tredje sammanträdet och andra rättegångsdagen.

Med likadant yrkande hade Brita Vigren instämt Olof Nygren, hvilket mål äfven uppsköts till samma rättegångsdag som det föregående.
Hemmansägaren Petter Persson, Burge i Rone såsom förmyndare för Axel Teodor Andersson, som från landet öfverflyttat till Amerika, var instämd af ogifta Karolina Runander i Rone, med påstående att till henne utgifva uppfostringsbidrag till ett barn, som svarandens myndling skulle vara feder till.
Det upplystes, att Teodor Andersson först erkänt sig vara fader till barnet och villig att betala till detsamma, men sedermera hade han kommit på andra tankar, emedan en dräng skulle uppgifvit sig vara barnets fader. Förmyndaren sade sig hvarken medgifva eller förneka sin myndlings faderskap, men undandrog sig att betala det fordrade, enär han inga medel hade om händer för sin myndling.
Parterna fordrade å ömse sidor rättegångskostnadsersättning.
Uppskof till tredje sammanträdet och andra dagen.

O. N. Allander Alands i Sanda hade instämt Lars Jacobsson derstädes med yrkande om redovisning för Allander tillkommande arfsmedel, Denne hade i många år varit från landet borta och slutligen, sedan lysning i tidningarna efter honom utgått, blifvit af domstolen förklarad för död, hvadan hans identitet ifrågasattes, Den intygades nu af 6 athörda vittnen. Svaranden ansåg sig befriad från redovisniag enär käranden var af domstol förklarad för död. Uppskof till tredje sammanträdet och andra rättegångsdagen.
Nils Jacobsson, Rovide i Fröjel, hade instämt sin gårdsman, Petter Bökelund, med yrkande om ersättning för det svarandens hund flugit på kärandens minderåriga dotter samt bitit och illa sargat barnets ansigte och skadat dess ena öga. Svaranden hade inkallat vittnen för att ådagälägga att flickan lekt och rasat med hunden, hvilket vållat att hon blifvit biten; 7 vittnen framropades, 6 af dem aflade vittnesed, det sjunde, en qvinna, vägrade af samvetsskäl, men blef afhörd utan edgång. Vittnena intygade, att flickan klappat hunden och strukit honom med handen på ryggen. Efter mycket prutande träffades förlikning, Bökelund snulle betala 127 kronor.

Länsman Eneman hade åtalat Johan Karlsson, Kvie i Löjsta för åverkan å annexhemmanets i Löjsta skog. Vittnen athördes. Målet uppsköts till tredje sammanträdet, andra rättegångsdagen.

Det af länsman Svallingsson anstälda åtalet mot possessionaten herr Willy Wöhler på Klintebys om ansvar för olofligt brytande af kalksten på prestgårdens i Klinte mark, hvilket mål förnt handlagts, men uppskjutits, förekom nu. Herr Woöhler förklarade, att han visserligen vore en af intressenterne i i Klinte kalkbruksbolag. hvilket, utom honom, bestod af 2 andra delägare, handlandena Suöbohm och C. Smitterberg på Klintehamn, men att han aldrig haft befattning med brytvingen af den kalk, som bolaget låtit bryta, utan att det var bolagets disponent Snöbohm, som dermed haft bestyr, hvadan Wöhler undandrog sig att stå i ansvar för någon kalkbrytning & Klinte prestgårds mark. Dessvtom bröts kalken mest å Klintebys mark, hvadan hemmansägaren erhölle en årlig ersättning af 100 kronor. Både åklagaren och svaranden öfverlemnade målet till afgörande, hvadan domstolen förklarade att utslag kommer att afkunnas tredje sammanträdet första rättegångsdagen.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets första sammanträde å Alleqvia 18—19 Jan.).
Tvist om bergarlön, Otto Fredriksson, Ljugarn, hade instämt lotsen Karl Ronander med yrkande om ersättning för lemnad hjelp vid ilandbergningen af några fat råsprit från i Jan, 1889 strandade ångaren »Ginevra».
Svaranden påstod, att käranden erhållit 18 kronor för sitt 8 timmar långa arbete.
Arbetaren Vilhelm Dahlgren vittnade att Fredriksson sagt sig ha erhållit omkring 20 kronor af Ronander, hvarmed han, enligt vittnets uppfattning, menat svaranden. Käranden anmärkte att det var af en son till svaranden han erhållit de 18 kronorna. Lika med Dahlgren berättade vittnet N. A. Hultin, och arbetaren Alfred Olsson hade sett när Ronander gaf Fredriksson 18 kronor, hvarvid det sagts att de utgjorde betalning för bjelpen med spritfatens bergning.
För vidare bevisning erhöll käranden slatligt uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

För åverkan hade kronolänsman Boberg instämt N. J. Budin, Kyrkliufves i Vänge, hvilken enligt stämningen skulle ha buggit skog i den till prestgården hörande s. k. Klockarehagen samt försågat och sålt sålunda afverkadt, prestgården tillhörigt timmer. Utom angvar för åverkan yrkade åklagaren på grund af senare delen af åtalet ansvar å Badin för olofligt tillgrepp, hvilket föranledde svaranden att väcka rekonventionstalan mot åklagaren, enär ej alls blifvit styrkt, att någon som helst skog kommit bort från prestgården. Utlåtande fr rättegåvgsdagen af tredje sammanträdet.

Expropriationsärende. Lotsstyrelsen hade instämt delägarne i Medebys hemman i Hall socken rörande rätt till expropriation af mark för Halls huk, omfattande en areal af 51 ar 19 qv. meter jämte väg till vattenhämtning. Lotsstyrelsen ville med verklig äganderätt förvärfva nämda område, hvarför svarandena begärde en summa af 500 kronor. Då lotssiyrelsens ombud, länsbokhållare Bachér, härpå ej kunde ingå, skreds till val af expropriationsnämd för bestämmande af ersättningen och utsågo kärande och svarande härtill gemensamt: ingeniör L. Fegraeus, löjtnant E. Löfvenberg, nämdemännen A. Englund, Banna i Lärbro och Källström i Bunge samt landstingsmannen O. N. Björkegren, Angelbos i Lärbro.

För ärekränkning hade byggmästare N. Persson å sin hustrus vägnar instämt handl. Mikael Ekström Gåsemora å Fårö. Svaranden skulle å allmän kommunalstämma haft kränkande yttranden om hustru Helena Persson, hvarigenom omintetgjorts hennes val till barnmorska. Hon yrkade ansvar enligt lag och 500 kr. i skadestånd. Svaranden hade ej kommit tillstädes. Uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

Onda tungor. Poststationsföreståndaren i Slite Gustaf Risberg hade instämt arbetare J. N. Strandberg med ansvarsyrkande för ärekränkning, bestående deri, att svaranden skulle fält och utspridt yttranden om att käranden skrifvit ett postqvitto med falskt datum. Kronolotsen A. F. Gadd vittnade att Strandberg sagt vid ett tillfälle att ett qvitto, dateradt 26 Nov., ej var riktigt, enär posten ej kommit den dagen. Detsamma hade kronolotsen Wallin hört, och timmerman J. Petterson, som var något döf, hade hört afbrutna meningar af samtal, gående ut på samma sak.
Svaranden bestred vittnesmålen för så vidt i dem skalle ligga någon ärekränkning. Kärandeombudet bestred att åtalet väckts på grund af någon slags processlystnad. I nära 2 år hade käranden varit utsatt för detta förtal, och enda sättet att få det tyst, hade varit att draga ryktesutspridaren inför rätta.
Uppskof för ytterligare bevisning till andra dagen af tredje sammanträdet.
— Samme kärande hadeinstämt kalkläskerskan Kajsen Mårtenson från Slite, enär hon öppet beskyllt käranden för att ha behållit ett från Amerika ankommet rekommenderadt bref samt att ha tubbat en arbetare att skrifva qvitto i den verkliga adressatens namn. Svaranden nekade först, men sedan ett vittne, hushållerskan Josefina Pettersson, berättat, att svaranden vid nuppgifvet tillfälle beskylt Risberg för att ha tagit det nämda brefvet, erkände svaranden efter något om och men hvad som Jades henne till last, hvarefter målet öfverlemnades å båda sidor, af käranden med tillägg att svaranden troligen fält sina förklenande yttranden af obetänksamhet. Utslag första rättegångsdagen tredje sammanträdet.

Med yrkande om äktenskapsskilnad hade f. skolläraren M. Lindström i Rute instämt sio hustru Maria, med hvilken han ej lefc samman på 8 år. Svaranden medgaf, och utslag afkunnas vid tredje sammanträdet.

Menedsmålet mot hemmansägaren Gustaf Andersson, Stora Velioge i Buttle, och hustra Anna Karlsson öfverlemnades af åklagaren, som vidhöll sitt ansvarsyrkande mot Andersson för tubbande till mened äfvensom mot Anna Karlsson för mened, hvarvid åklagaren dock ville ha taget i betraktande att hon af egen drift och innan skada följt återtagit sitt först hafda vittnesmål. Utslag vid tredje sammanträdet.

Landtbrukaren Anschiltz hade instämt arrendatorn Lorens Stenberg, Qvie i Martebo för det denne tagit oloflig väg öfver käravdens ägor samt nedbrutit gärdesgårdar för att komma fram, Utslag vid tredje sammanträdet.

För egenmäktigt förfarande hade Johan Gardell, Boters i Anga instämt K. P. Klasson, Butle. Svaranden hade af M. Anselm Pettersson, Ardegs köpt 1/8 mantal Hammars i Norrlanda, hvilket Pettersson inropat på exekutiv auktion. Köranden påstod nu att svaranden dels tillgripit å egendomen foder, som ej ingått i köpet, dels nekat utlemna käranden tillhörig säd, hvarför han nu fordrade ersättning med 105 kr.
Klasson erkände att han nekat Gardell taga höet, men detta på grund af protokollet vid exekutiva auktionen. Bestred käromålet, Uppskof till endra rättegångsdagen af tredje sammenträdet.

För olaga handel hade länsmen Arvid Jacobson, på anmälan af Markus Zacharias, irstämt sringvandrande handlanden Markus Behrman, hvilken en dag i slutet af Oktober vid Sorbys i Kälunge sålt liane- obh bomullsvaror samt ett par klockor. Svaranden erkände, men sade sig ha handlat af oförstånd. Utslag vid tredje sammanträdet.

På grund af anmälan från åtekillga sockenbor hade länsman Jacobsson instämt arrendatorn at Hejdeby annexbemman, Oskar Jacobsson, Tibbles, enär han från annexhemmenet bortfört allt foder under åren 1889—91 utan att i stället ha påfört spillning. Svaranden medgaf detta men åberopade i detta hänseende det mellan honom och boställsinnehafvaren uppgjorda kontraktet. Utslag vid tredje sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Januari 1892
N:r 10