Dödsfall Lars Evald Ahlgren

Härmed tillkännagitves att Gud efter sitt allvisa råd den 11 dennes kl. 4 f. m. efter ett långt och svårt lidande härstädes behagat hädankalla min älskade man, förre husbonden Lars Evald Ahlgren efter en lefnad af 68 år, 8 månader och 8 dagar; djupt sörjd och saknad af mig och fyra syskon samt öfriga slägtingar och många vänner. Ahla i Rute d. 13 Juni 1892.
Maria Ahlgren.
Sv ps. nr 483, 2—3 v.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Juni 1892
N:r 90

Biskopsvisitation

hölls i lördags och i går i Rute, Fleringe och Bunge församlingars pastorat, dervid lektor Lemke biträdde såsom vikarierande kontraktsprost.
På lördagen inspekterades skolorna och besågos kyrkorna. Dervid voro i Bunge folk- och småskolor alla barnen närvarande och uttryckte biskopen sin tillfredsställelse öfver det sätt hvarpå undervisningen i skolorna bedrifvits. Skolgången hade varit god. Småskola hade funnits sedan 1 Sept. 1889. Såsom önskningsmål framhöllos af biskopen slöjdskola och fortsättningsskola. Särskildt vore en skola för qvinlig slöjd beaktansvärd. Pastor upplyste att meningen vore att få till stånd en sådan; bristen berodde mest på pastors sjukdom, Dock skulle allt göras för behofvets afbjelpande. Undervisning i trädgårdsskötsel hade meddelats. Erforderlig undervisningamateriel, särskildt fysik, skulle efter hand anskaffas, Sockenbibliotek funnes.
Buoge kyrka befans öfverbufvud taget i godt stånd. Dock borde vestra väggen repareras. Vidare borde undersökas om ej det vanprydande murstödet kunde borttagas. Med nöje såg biskopen att kyrkogården var planterad, något som pastor förklarade hufvudsakligen vara skollärarens förtjenst. Kyrkogården hade blifvit torrlagd och lemnade tills vidare utrymme. På at kyrkorkået framstäld fråga huruvida icke gudstjenst skulle kunna hållag i församlingen 2 söndagar af 3 på hvarandra följande hela året om, uppdrog biskopen åt konsistorienotarien att i domkapitlets arkiv taga reda på hvad som härvidlag vore församlingens och hvad som vore pastors rätt. Likaså uttalades önskvärdheten af anställandet af ständig pastoratsadjunkt, på det alla 3 församlingarne kunde erhålla sönadaglig gudstjenst. Kyrkorådet ville göra hemställan till Bunge församling om årligt bidrag af 1/3 af den Kontanta lönen för sådant ämbetsbiträde åt pastor, som, derest församlingarne beslöte adjunkts anställande, ville bekosta honom vivre.
Vid inspektionen af Fleringe folk- och småskolor, dervid alla barnen voro närvarande, påpekade biskopen det skadliga i den anordningen att båda skolorna läste gemensamt på fredagarne, men ej alls på lördagarne och ville skolrådet göra hemställan om hvarannandagsläsningens fortgående hela veckan. Undervisningen befans ha i kristendom bedrifvits med rätt god framgång, hvaremot kunskapsmåttet i svenska och historia vore otillfredsställande äfven med tagen hänsyn till den svårighet för läraren att åstadkomma ett lyckligare resultat, som låge i bristen på särskild småskola, en brist som svårligen läte sig afhjelpa. Undervisning i trädgårdsskötsel meddelades och sockenbibliotek funnes.
Församlingens kyrka var i tämligen godt stånd. Åtskilligt behöfde nog repareras, men med känsyn till församlingarnas stora uppoffringar för tornbygnad m. m. finge härmed bero tills vidare. Kyrkorådet instämde med Bunge församling i uttalandet om gudstjensternas ordnande, men ville ej bidraga till aflönandet af pastoratsadjunkt. Plantering af träd kring kyrkogården var påbörjad. I kyrkan hade en ljuskrona jämte åtskilliga andra saker, egnade att höja gudstjensten, anskaffats genom frivilliga bidrag, hvilket vittnade om kyrkligt intresse.
Alla barn — utom 2, som voro borta med giltigt förfall, — voro närvarande vid inspektionen af Rute församlings folkoch småskolor. Folkskolan var medelmåttig beträffande undervisningen; i småskolan var undervisningen förtjenstfullt skött. Biskopen uttalade sin ledsnad öfver den oordentliga skolgången, i hvilket hänseende Route församling intoge lägsta rummet, Pastor angaf åtskilliga skäl till det beklagliga förhållandet, mot hvilket såväl han som skolrådet allvarligt ville ingripa. Såsom önskningsmål framhölls inrättandet af fortsättnings- och slöjdskolor, hvilket öfverlemnades åt skolrådet, som var betänkt på att afgifva förslag om planteriogslands anskaffande. Sockenbibliotek / skulle blifva i ordning till 1 Nov.
Kyrkan i Rute befans i godt stånd. Här gjordes samma hemställan som i Bunge ang. murstödet. Också här var kyrkogården planterad. Kyrkogårdsmuren borde sättas i laggildt skick. Biskopen uttalade önskvärdheten af värmeledning i kyrkan och ville kyrkorådet vidtaga åtgärder härför. Icke heller Rute kyrkoråd ville instämma med det i Bunge rörandebidrag tillafiöning åt pastoratsadjunkt.
Samtliga församlingars såväl kyrk- som skolkassor äfvensom räkenskaper, värdehandlingar och inventarier befunnos i behörigt skick. De i bruk varande ministerialböckerna voro med utmärkt ordning och noggrannhet förda.
Pastors embetsmemorial lemnade följande upplysningar:
Kyrkokassorna visade vid 1891 års slut en behållning af i Rute kr. 529:85, i Fleringe kr. 409:86 och i Bunge 551: 39.
Den offentliga gudstjensten hålles sålunda, att under den varmare årstiden en afförsamlingarne hvar tredje söndag är utan gudstjanst. Sedan den kallare årstiden inträdt, hålles hvarje söndag gudstjenst i moderförsamlingen, hvar annan i annexförsamlingarne, S.k. pas sionsguds\’jenster hållas i alla församlingarnas kyrkor under den i lag bestämda tiden. Ottesångsgudstjenstern2 hålles vanligen juldag, 2 dag jul och nyårsdag, så att i hvarje församlings kyrka en sådan förekommer. Den allmänna gudstjensten bevistas ditigt i Fleringe och Bunge, något mindre allmänt i Rute. Konfirmationsundervisning äger rum hvarje år i omkring 3 månader. Nattvardssamtalhafva hållits. De allmänna husförhören bevistas flitigt. Särskilda bibelförklaringar ha ej hållits, emedan de långa afståndena mellan kyrkorna och deras antal samt pastors trägra göromål och ofta återkommande embetsresor föranleda särskild svårighet i detta fall.
Att i ett pastorat, som här på Gotland väl kan kallas folkrikt — säger pastor — ett i kristlig mening fullt sedligt lif skulle utan undantag förefinnas, torde väl knappast vara att vänta. Dock har sedan senaste biskopsvisitationen ingen i pastoratet varit anklagad för gröfre brott. Ej heller äro rättegångar man och man emellan ofta förekommande.
Beträffande oäkta barns födelse förhölle sig dermed så, att under år 1886 voro af 37 födda barn 5 oäkta, år 1887 af 33 4 oäkta, år 1888 af 83 6 oäkta, år 1889 af 37 oäkta 8, år 1890 af 31 oäkta 3 och år 1891 af 25 födda 3 oäkta. Öfverflöd i bruket af spritdrycker förekomme endast undantagsvis. Kyrkliga partier och söndringar ha börjat intränga äfven i detta pastorat. Så finnas i Rute baptister, i Fleringe metodister, i Bunge metodister och frikyrklige, dock ingenstädes till något större antal. Inga odöpta och okonfirmerade fingas med undantag af två idioter och en flicka, lidande af särskildt svår sjukdom.
I går höll biskopen sedvanligt visitationstal i Rute kyrka samt anstälde förhör med nattvardsungdomen och samtalade med de äldre församlingsmedlemmarne, hvarpå till sist kyrkstämma hölls.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juni 1892
N:r 89

Dödsfall J. V. Karlesson

Tillkännagifves att den högste efter sitt allvisa råd behagat hädankalla Landtbrukaren herr J. V. Karlesson, som efter en lång och tärande sjukdom lugnt och stilla afled vid Lergraf i Rute fredagen den 10 Juni 1892 kl. 8 f. m. i en ålder af 79 år, 5 månader och 9 dagar; sörjd och saknad af slägtingar, vänner samt en trogen vårdarinna.
Sv. Ps. nr 479.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juni 1892
N:r 89

Kyrkoherdevalet

i Hangvar om söndag kommer att förrättas af kyrkoherde Nyberg i Rute, enär ordinarie valförättaren, kontraktsprosten Gustafsson, anmält förhinder på grund af sjukdom.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Maj 1892
N:r 78

Första biskopsvisitationen

för året förrättas i Martebo om onsdag samt om torsdag, Kristi himmelsfärdsdag.
Visitationerna i Rute och Dalhem äro nu bestämda, i det förra pastoratet till 11—12 Juni, i det senare till 30—31 Juli.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Maj 1892
N:r 78

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten. (Femte sammanträdet å Skogs 9 och 10 Maj.) För försummelse i tjensten anklagade A. G. Sandsjö barnmrorskan i Öja kommun frå Ferdinanda Dabhling, f. Dahlqvist. Käranden berättade att han 28 Februari sökt svaranden för att hämta henne till hustrun, men hade barnmorskan då ej varit hemma utan var på sjukbesök i Fide socken. Käranden hade farit efter dit, men ej heller der träffat henne, då hon redan begifvit sig derifrån på besök till sina föräldrar, ett stycke längre bort. Der hade han slutligen träffat henne och fått henne med sig. Emellertid hade hustran vid deras hemkomst rédan nedkommit med ett barn och modren dog sjelf vid pass en timme efter deras ankomst. Dödsorsaken ansåg kär. vara förblödning. Svaranden genmälde, att hon gjort hvad i hennes makt stod för att rädda modrens lif. Hon förnekade ej att hon varit utom socknen, men då det varit sjukbesök ansåg hon sig vara berättigad dertill. Hon hade sökt telefonera till läkare, men hade telefonen befupvnits vara stängd. Målet öfverlemnades å båda sidor och kommer utslag att afkunnas vid tingets slut.

Höga böter. En handlande i Levide var instämd att svara i flera skuldfordringsmål, men uraktlät att infinna sig, Härför dömdes han att böta tillsammans 75 kronor. . Kommer han ej heller nästa gång målen äro före blir det 125 kr.

Johan Löfgren, Tass i Hejde, blef 2 Februari häktad för att han skulle ha gjort inbrott i Hejde prestgård och derstädes anlagt mordbrand. Vid polisförhör å stället uppgafs att L. på natten till 2 Februari medels våld skaffat sig inträde i prestgårdens häststall och inkommen dit antändt en halmkärfve, som han låtit ligga på golfvet tills röken blef besvärande, då han sparkat ut den brinnande halmen och släckt elden. Derpå hade han tagit två hästar ur stallet och spänt dem för en vagn, men blifvit af tillstädeskommande personer hindrad att begifva sig bort dermed. Löfgren uppgaf att han beredt sig inträde i stallet för att kunna fodra hästarne, då hästarnes ägare, arrendatorn af prestgården, låg sjuk, Han tände eld på halmen !för att lysa sig, alldenstund lykta saknades i stallet, Hästarne hade han spänt för v gnen för att fara efter läkare åt den sjuke. — Löfgren hade sedan införpassats till fängelset, men snart visat sådana tecken till sinnesförvirrirg att han måst vårdas på hospitalet. Nu var han åter frisk och instäld att svara. Han vidhöll sina vid polisförhöret gifna uppgifter att allt hade gjorts i god afsigt och för att hjelpa arrendatorn Bjergren. Målsägaren framstälde intet ansvarsyrkande. Rätten resolverade att Löfgren för omstämda handlingar icke kan till ansvar ställas och att han skulle ur häktet lösgifvas.

Vägunderhållningstvist. Per Mårtensson, Enges i Burs, m. fl. fordrade att bli fria från skyldigheten att underhålla en viss vägsträcka vid egendom som tillfallit dem genom skifte, på den grund att de ej begagna vägstycket. Svarandena genmölde att båda parterna i lika mån begagna vägen och att ingen orsak funnes att befria kär. från underhållningsskyldigheten. Kärandena yrkade bifall till stämningen och .att erhålla 50 kronor \”i rättegångskostnader. Svarandena begärde 10 kr. i ersättning för hvarje inställelse. Efter öfverläggning atkunnade rätten det beslut, att käromålet till alla delar ogillades, och att den af kär. som bäst gälda gitter skall till hvar och en af svarandena för hvarje inställelse betala 5 kr. (tillsammans 85 kr.) samt att utgifva lösen för protokoll.

En guanosak, Vi ha förut omnämt, att bandl. Aug. Nyberg, Klintehamn, yrkat ansvar å August Åström, Eskelhem, för bedrägligt förfarande vid handel. Åström hade köpt 2 säckar guano och betalat dem kontant, men på samma gång på kredit fått ytterligare 2 säckar, som han uppgaf för sin numera aflidne morbrors räkning. Morbrodern hade emellertid aldrig haft med saken att göra, utan säckarne användes af Joh. Andersson, Lingsarfve i Eskelhem, Han hade inte betalt och nu skulle Åström få sitta emellan. Joh. Andersson uppgaf att han sökt få betala, men patron Nyberg hade ej velat ta emot penningarne, Domhafvanden sökte jämka ihop saken, men käranden ville nödvändigt ha Åströms skalp. Han ville att Åström med ed skulle betyga, att ban ej för sin morbrors räkning köpt de 2 säckarne. Utslag meddelas vid tingets slut.

Karl Hejdenberg, Antsarfve i Fröjel, hade i dag gräft upp stridsyxan och riktigt gifvit sig af på krigsstigen. Handl. C. L. Kroketedt i Klinte hade haft H:s dotter i sin tjenst för någon tid sedan. Då hon flyttade, lade husbonden embargo på bennes tillhörigheter, tills hon redovisat för hvad hon omhänderhaft. Nu hade Hejdenberg stämt K. för att utfå sakerna, och denne infann sig pliktskyldigast med tvistefröet under armen i ett blått skrin. Svaranden mälde att han trott sig ha rätt att innehålla flickans saker tills hon redogjort, men när det kom till kritan kunde han ej styrka att hon hafi om händer mera än hvad hon lemnat tillbaka, När saken avancerat så långt langade svaranden — säkerligen med tungt hjerta — det blåa skrinet tvärs öfver dombordet till sin vedersakare, hvars anlete sken af belåtenhet tills han tittat i skrinet. Der fans visserligen litet af hvarje: ylleduk, biblisk historia, perlband, hårpil, finkam, knappnålsbref, synåls d:o, brosch, skritbläck, blomsterkort, sax, tolf skilling kontant m. m., m. m., men det vigtigaste saknades: en klädning, sommarhatt, förkläde och åtskilligt annat. Svaranden lofvade att betala det der, och käranden värderade det efter samvetsgrann pröining till inalles 2 kr. 37 1/2 öre. Derpå lemnade han fram en kostnadsräkning på 36 kr., som han också ville ha betaldt för. Betaldt ville äfven sv, ha, fast han nöjde sig med 16 kronor.
Utslag vid tingets slut.

Ett mål till hade samma parter. Då Hejdenberg häromsistens varit inne hos Krokstedt på ett litet förberedande gräl om det olycksaliga blåa skrinet, lär Krokstedt insinuerat att flickan lagt sig till med en gräddkanna, hvilket var en af de bidragande orsakerna att inte skrinet töljde med tösen då hon flyttade, Det borde K. aldrig sagt; han borde i stället ha cederat de fyra styfver, som kannan var värd. Ty nu blef han anklagad för ärekränkning och kär. hade med sig ett vittne, som styrkte anklagelsen. Utslag vid tingets slut.

Ännu en gång var Hejdenberg i elden. Denna gång var fieaden enkan Brita Andersson, som köpt en ko af H. Käranden sa\’ att köpesumman var 66 kronor, men svaranden sa\” 60, Deo skiljande 6 skulle blifva segrarens lön. Käranden hade två vittnen, af hvilka ett intygade att aftalet var 66. Det andra vittnet visste ingenting. Kostvaderna i rålet ha gått till 49:50, som naturligtvis båda vilja att den andra skall betala. — Utslag vid tingets slut.

Skogsafverkning. Till förnyad handläggning förevar kronolänsman Enemans mål å tjenstens vägnar emot arrendatorn af Ragnsarfve häradsskrifvareboställe Jakob Rondahl för olofligt hygge å boställets skog, för hvilket mål vi förut utförligt redogjort. Svaranden var idag personligen tillstädes och medgaf att atverkuing skett, men hade allt användts blott till gårdens behof, med undantag af en ringa del, som han i tagit vederlag för från Rofride hemman taget virke, hvilket kommit Ragnsarfve till godo. Då han ibörjan af 1888 öfvertagit bostället, bade nämligen allt varit i fallfärdigt skick. Likväl hade R. ej velat ta af boställets skog till förbättringarne förr än utstämpling skett, utan i ställe: användt Bofride skog. Sedermera hade han till Bofride brott återburit det lånade. Om detta vore blott, så hade han felat endast af oförstånd.
Ett vittne omtalade hvilka arbeten, som utförts af R. på Rangsarfve och hur mycket virke dertill kunde hafva åtgått. Käranden erhöll uppskof till andra rättegånsdagen af nästa sammanträde för slutpåståendes afgifvende.

I ett uppskjutet barnuppfostringsmål, Kristina Nordström mot L. P. Nygren, hördes två vittnen, som ingenting visste. Uppskof till andra dagen af nästa sammanträde för bättre vittuens anskaffande.

Norra häradsrätten.
För ärekränkning hade lotsförmaunen L. Olsson, Östergarn, instämt fiskaren J. Herlitz, Tre vittnen intygade, att svaranden under ordväxling kallat käranden äggtjuf och »äggmåns», Svaranden bestred. Uppskof till nästa sammanträde.

Till edgång i ett mål avgående åverkan var Niklas Budin, Kyrkljufves i Vänge, dömd.
Han uteblef. Yttrande vid slutsammanträdet,

Brast åt eden gjorde också drängen Oskar Pettersson, Vatlings i Fole, i ett mål rörande barnaföda, instämd af Helena Matilda Andergson, Garungs i Rute.

För olaga ölförsäljning var instämd Jakob Olsson, Sojvide i Sjonhem och hans dotter Hlisabet. Åklagaren afstod från åtalet mot dottern, men fullföljde mot fadern, som nekade. Uppskof för bevisning.

Angående barnaföda hade pigan Matilda Vesgeman från Fårö instämt drängen Johan Eriksson, Gåsemora. Han nekade. Uppskof till Septembersammanträdet.

För djurplågeri hade länsman Boberg instämt hemmansägaren Johan Gardell, Boters i Anga. Julaftonen 1891 hade han å landsvägen mellan Östergårn och Kräklingbo med storändan af piskan vildt slagit en af sina hästar. Svaranden nekade. Uppskof för vittnens hörande.

Målet mot fru von Corswant å Stafva för försummad väghållning förevar ånyo. Tre vittnen intygade att vägen vid omstämda tillfälle varit i bögst eländigt skick, men svaranden bestred vittnesmålen och erhöll uppskof för motbevisning.

För ärekränkning mot lotsförmannen L. Olsson, Katthammarsvik, dömdes hemmansägaren Karl Österberg, Östergaro att böta 185 kr.

I målet rörande den skada som uppkommit genom borttagande af en damlucka vid Botcrs såg i Anga dömdes svarandena att ersätta damluckan med 12 kr. samt den genom borttaganget uppkomna skadan med 40 kr.

Poststationsföreståndaren G. Risbergs å Slite förda talan mot arbetaren Strandberg kunde mot svarandens bestridande, ej bifallas.
Svaraudens mot käranden gjorda yrkande om ansvar för olaga rättegång afslogs.

För olaga utskänkning dömdes snickaren Nils Petter Peitersson, Qvie i Stenkyrka att böta 15 kronor oah handl. Teodor Larsson från Botvatte i Ala att böta 30 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Maj 1892
N:r 71

Genom offentlig, frivillig auktion

låter landtbrukaren herr H. Dahse, Bräntings i Rute, onsdagen den 20 dennes kl. 10 f. m. till den högstbjudande försälja. sitt ägande 7/32 mant. Bräntipgs kronoskatte i Rute socken. Denna fastighet, som ligger i en god och bördig trakt, innebar goda och fördelaktiga ägor, säljes endast i mindre lotter, både åker, äng och skogemark. Manbygnaden är stör och rymlig och bygd för ståndsperson. Ladugårder, trädgården och bygnadnadstomten, som utgör omkring 4 tunnland, säljas fär skildt. Å egendomen fiones hypotekslån å 3,160 kr. som kommer att fördelas å de inropade lotterna. Köpare böra vara beredda att inom en viss tid erlägga en 5:te del af köpeskillingen. Närmare tillkännagifves vid auktionen Pröfningsrätt förbehålles.
Tingstäde den 12 April 1892.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 April 1892
N:r 59

Auktion Bräntings i Rute.

Genom offentlig, frivillig auktion låter landtbrukaren herr H. Dahse, Bräntings i Rute, onsdagen den 20 dennes kl. 10 f. m. till den högstbjudande försälja sitt ägande 7/32 mant. Bräntings kronoskatte i Rute socken. Denna fastighet, som ligger i en god och bördig trakt, innebar goda och fördelaktiga ägor, säljes endast i mindre lotter, både åker, äng och skogsmark. Manbygnaden är stor och rymlig och bygd för ståndsperson. Ladugårder, trädgården och bygnadnadstomten, som utgör omkring 4 tunnland, säljas särskildt. Å egendomen finnes hypotekslån å 3,160 kr. som kommer att fördelas å de inropade lotterna. Köpare böra vara beredda att inom en viss tid erlägga en 5:te del. af köpeskillingen. Närmare tillkännagifves vid auktionen. Pröfningsrätt förbehålles.
Tingstäde den 12 April 1892.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
torsdagen den 14 April 1892
N:r 57

Kyrkoherde Nyberg

i Rute har begärt 14 dagars ledighet efter påsk.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 April 1892
N:r 56

Biskopsvisitationer

komma att äga rum 25—26 Maj i Martebo, 18—19 Juni Fole, 2—3 Juli i Sjonhem och 9 —10 Juli i När. Tiden för visitationerna i Dalhem och Rute är ännu icke bestämd.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 April 1892
N:r 53