Auktion vid Gudings i Alfva.

På begäran aft delägarne i dödsboet efter f. kronolänsmannen A. M. Eneman försäljes genom auktion, som förrättas vid Gudings i Alfva lördagen den 3 nästa April kl. 10 f. m., dels följande fastigheter: 5/64 int; Oxarfve I Hemse, 551/33,996 mt Davide, 1/128 mt. Hägdarfve och 1/16 mt. Åutsarfve allt i Rone, 1/24 dels af Grötlingbo: inre holme och 5/8 delar af den under Rone yttre holme lydande lägenheten »Koggen»; dels följande lösören 1 par grå vagnshästar, ett par nickelbeslagna stång: selar samt ett par enklare dito, en hy lättgående lastvagn, en ny arbetsvagn, 2 par kälkar, foderhäck, harfyvar, plogar, diverse virke, 11/2 duss. fina sjöskumspipor, beredda hudar och skinn m.m. Vid samma ftillfälle försäljes jämväl för annan persons räkning ett parti potatis. Beträffande fastigheterna, hvilka i brist på antagliga köpeanbud utarrenderas för året, delgifvas försäljningsvilkoven före utropet, och för lösa egendomen lemras betalningsanstånd till 1:sta nästkommande Oktober.
Klintehamn den 15 Mars 1897.
Efter uppdrag
M. E. SVALLINGSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Mars 1897
N:r 47

Auktion vid Roes i Rone.

Genom offentlig auktion, som förrättas vid Roes i Rone måndagen den 5 instundande April kl. 12 på dagen, låter hemmansägaren Adolf Johansson till den högstbjudande försälja så väl 77/256 mantal Roes som ock 1/8 mantal Jaxarfve i Rone socken. Af dessa hemmansdelar, som äro laga skiftade och ligga i sambruk, är Roes försedt med utmärkta åbyggnader, deraf nyinredd ladugård med cementgolf; och innehålla hemmansdelarne tillsammans omkring 70 tnl. nära nog förstgradig, väl häfdad och omkring hufvudgården liggande åkerjord, omkring 6 tnl. ängsmark, omkring 13 tnl. myrmark samt omkring 60 tnl. skogs- och hagmark. Fastigheterna, som hafva ett utmärkt läge invid allmän väg, äro belägna ej fullt 1/2 nymil från Hemse järnvägsstation. Vilkoren för försäljningen komma före utropet att tillkännagifvas; dock må nämnas att i hemmansdelarne befintliga inteckningar, som kunna få öfvertagas, underlätta köpet.
Hemse den 22 Mars 1897.
Efter anmodan,
EMIL ENEMAN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 242 Mars 1897
N:r 46

På begäran af delägarne i dödsboet

efter f. kronolänsmannen A. M. Eneman försäljes genom auktion, som förrättas vid Gudings i Alfva lördagen den 3 nästa April kl: 10 f. m., dels följande fastigheter: 5/64 mt. Oxarfve i Hemse, 551/33,996 mt Davide, 1/128- mt. Hägdarfve och 1/16 mt. Autsarfve allt i Rone, 1/24 dels af Grötlingbo inre holme och 5/8. delar af den under Rone yttre holme lydande lägenheten »Koggen»; dels följande lösören: 1 par grå vagnshästar, ett par nickelbeslagna stångselar. samt ett par enklare dito, en ny lättgående lastvagn, en ny arbetsvagn, 2 par kälkar, foderhäck, harfvar, plogar, diverse virke, 11/2 duss. fina sjöskumspipor, beredda hudar och skinn m.m. Vid samma tillfälle försäljes jämväl för annan persons räkning ett parti potatis. Beträffande fastigheterna, hvilka i brist på antagliga köpeanbud utarrenderas för året, delgifvas försäljningsvilkoren före utropet, och för lösa egendomen lemras betalningsanstånd till 1:sta nästkommande Oktober.
Klintehamn den 15 Mars 1897.
Efter uppdrag
M. E. SVALLINGSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Mars 1897
N:r 43

Biskopsvisitationer

komma i år att hållas i Källunge, Veskinde (i förening med installation), i Atlingbo (installation), Hörsne (installation), Gothem, Levide och Rone.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Mars 1897
N:r 37

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets andra sammanträde å Skogs 15 Febr. Ordf. häradsh. T. af Ekenstam).
Utslag:

— I målet emellan Snoder och Hexarfve hemmansägarne i Sproge, angående bättre rätt till släketägt, dömde rätten att lagalsyn å stället skulle hållas 18 nästkommande Juni.
— I krafmålet emellan August Wingårdh i Helsingborg och handl. Viktor Hansén å Burgsvik tappade kär. som dessutom ålades a svar, med 75 kr. i rättegångskostnader.
-— Kriget i Rone. I första målet dömdes J. N. Budin från Magnhnse i Rone att med ed värja sig från åtalet angående misshandel mot hustrun Christina Duse. Edgångsdagen utsattes till första dagen af fjärde sammanträdet.
— I det andra målet af Budin anhänggiggjordt mot Karl Duse, samt depnes hustru och son, dömdes hela familjen till edgång, antingen hvar för sig, eller hvem af dem som det gitter. Samma edgångsdag.
— Skilda i äktenskapet blefvo ej makarne Lindvall från Ejsta.
— Till 30 kronors böter, dömdes bondesonen Jacob Båtelsson, Bäner i Eksta, för utspridande af ondt rykte om Karl Hemmanders hustru.
— Att ersätta Hans Olsson, Halivede i Silte, med 180 kr. för en förlorad häst åladee samma sockens kreatursförsäkringsförening, jane 45 kronor i kostnader. Svar. erlade vad.
— Dyr kavajkostym. Förre arrendatorn K. O. H. Carlsson i Vestergarn dömdes att till O Zetterlund i Torshälla utgifva dels fordrade 52 kr, för en kostym, dels ock 117 kr. 50 öre i rättegångskostnader jämte protokolls- och utslagslösen
— Dyrt socker. Johan Simonsson i Eskelhem, som förnekat att han från L. E. Gardell i Visby erhållit socker för 4 kr, dömdes sedan han brustit i ådömd edgåvg att utgifva omstämda belopp, jämte 35 kr. i kostnader, samt lösen för protokoll och utslag.

Norra häradsrätten.
Vid andra vårsammanträdet i månags meddelades följande utslag:
— För oredligt förfarande dömdes landtbr.
Olof N. Cedergren att böta 75 kr., hvarjämte han dömdes ersätta kär:s kostnader i målet med 64 kr.
— För vållande af eldsolycka dömdes hemmansäg. J. Nilsson, Lilla Åby, att böta 60 kr. och att i skadeersättning till hr E. Dassom utgifva 965 kr. samt att i rättegångskostnader utbetala 92 kr. 20 öre.
— För liknande förseelse dömdes arb. J. Gahnström att böta 40 kr., att ersätta vittnena i målet samt målsägandena med 10 kr.
hvar.
— Åtalet mot vaktm. H. Alyhr i Visby för olaga jagt Fd och ålades Visby jägaregille att ersätta Alyhrs kostnader i målet med 17 kr.
— Till edgång i mål angående återfående af skuldebref dömdes hemmansäg. Adolf Lindgren i Kyrkljufves. Edgångsdagen bestämdes till 15 Mars.

För stöld från hemmansäg. F. E. Hejdenberg vid Prestbåtels i Vänge var arb.
Karl Ekström, Gloser i Gammalgarn, instämd. Han skulle hos handl. J. Edmark i Ala ha tillgripit ett hästtäcke och en täckgjord, tillhöriga Hejdenberg. Han nekade för stölden men medgaf att han funnit sakerna i sin vagn — huru de ditkommit visste han ej. Målet öfverlämnades till rättens pröfning.

För våld begånget i hastigt mod stod drängen Karl Johansson vid Stenstugård 1 Viklau tilltalade. Han hade 22 Januari med ett vedträ tilldelat drängen Karl Karlström ett slag i hufvudet så att ett 4 cm. långt krossår uppstått och för hvilket K. f. n. undergår läkarebehandling. Svar. erkände, och dom faller vid nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Febuari 1897
N:r 26

Ett möte

har i dag på kallelse af länsstyrelsen hållits med invånarne i Rone, Burs, Hemse, Linde, Fardhem, Alfva, Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Eke, Grötlingbo, Lojsta, Levide och Gerum för att höra dem om anläggning af en järnväg från Ronehamn till Korsgata i Hafdhem vid Hemse järnvägsstation.
I mötet deltogo 125 personer. Såsom ordförande fungerade kronofogden Cramér. Sedan ingeniör Bååth redogjort dels för banans sträckning och dels för skilnaden mellan en järnväg med tung och en med lättare öfverbygnad, tog diskussionen sin början.
Talare uppträdde från hvar och en af de kallade kommunerna utom från Silte, Lojsta, Levide, Gerum, hvilka ej voro represeuterade vid mötet. Samtlige ombud för socknarne uttalade sig för nyttan och nödvändigheten af den påtänkta järnvägen, med undantag af Burs sockenmän, hvilka sade bestämdt nej till att deltaga i en blifvande teckning, då de f. n. ha lika nära till Stånga station som de skulle få till en blifvande station på den nya järnvägen.
Angående sträckningen samt de resp. stationernas och anhalternas läge var enigheten äfven allmän och ingen anmärkning gjordes mot de framstälda förslagen i fråga.
Rörande linies dragande till Burgsvik uppstod en ganska liflig diskussion, hvilken inleddes af handl. V. Hansén. Har påpekade att om man såge på det engkilda intresset så vore det måhända bäst att förlägga banans slutpunkt till Hafdhem, men såge man från det allmännas synpunkt och fäste sig vid nödvändigheten för södra Gotlands åsidosatta socknar, att få förbindelse då kunde ej tal blifva om annat än att draga banan ända fram till Burgsvik. Det skulle ej blott för södra Gotland, utan äfven för de socknar, hvilka nu strängt hålla på en sträckning Ronehamn — Hafdhem — Hemse, blifva en stor förlust att uppgifva tanken på banans framdragande till Burgsvik. Den komme nämligen då att gå genom trakkter, hvilka väl ej nu kunna framvisa så stor betareal, men som till följd af järnvägen i icke ringa mån kunde bidraga till att önskningsmålet om ett sockerbruk i Hemse blefve en verklighet.
Mot hr Hansén yttrade sig sedan hr N. Broander, m. fl. Kyrkoherde Gadd, hade ett längre, entusiastiskt anförande och framhöll nyttan af att framdraga linien till Burgsvik. Man kunde ju tänka sig bildandet af ett särskildt bolag Hafdhem—Burgsvik, men vida bättre och i anläggningskostnader billigare vore att bilda ett enda bolag Ronehamn—Burgsvik—Hemse. Vidare uttalade han den förhoppningen, att den nya järnvägen, om den droges till Bursvik, i en framtid kunde komma att öfvertagas af Gotlands järnvägsbolag. Hr N. Broander trodde nog att Burgsviksbanan kunde löna sig i en framtid, när betodlingen på södra Gotland blifvit mera utvecklad. Hr J. Broander framhöll att nog många enskilda vore med om Burgsvikssträckningen, men att socknarne i! sin helhet ej ville gå in på att teckna till någon annan sträckning än Ronehamn— Hemse. Kyrkoherde Gadd framhöll, att man borde söka få statslån till halfva anläggningsbeloppet. Häremot gemälde konsul G. Oramér, att det vore märkvärdigt att Burgsviksborna talade om upptagande af statslån, då de förut förklarat, att sudret hade stora rikedomar och stora resurser i öfrigt; hvarför kunde då ej de sydliga socknarne bilda ett aget bolag och utan andras hjälp och statslån bygga sin järnväg till Fardhem? En omöjligbet vore f. n. att få statslån; skulle man lita härtill, finge man vänta i många år.
Mötet pågår ännu kl. 1/2 3.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Febuari 1897
N:r 24

Järnvägsplanerna.

Invånvarne i Rone, Burs, Hemse, Linde, Fardhem, Alfva, Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Eke, Grötlingbo, Lojsta, Levide och Gerum socknar äro kallade af länsstyrelsen att lördagen 13 dennes samm nträde i Hemse för att höras om anläggning af en järnväg från Ronehamn till Korsgata i Hafdhem via Hemse järnvägsstation samt bestämma sig för järnvägens sträckning.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Febuari 1897
N:r 19

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För våld mot polis voro i dag instämda hvar för sig drängen Johan Pettersson och landtbrukaren H. K. Sundell från Katthammarsvik.
Båda hade de sökt att från polisman fritaga en för fylleri anhållen dräng vid namn Pettersson från Veskinde. Pettersson nekade för att hafva handgripligen sökt fritaga den anhållne; han hade endast bedt polisen låta honom få taga hand om den anhållne. Sundell nekade likaledes för alla handgripligheter, och allt hvad han gjort var att han hemställt till polismannen att låta den anhållne få söka reda sig själf. Svar. Sundell utbredde sig vidt och bredt om polisens oförsynthet och yrkade 40 kr. i ersättning för sin inställelse. Sedan emellertid rättens ordf. uppmanat honom att vänta med sina anspråk tills målet afgjorts, uppsköts detsamma till 15 Februari för vittnens inkallande. Till samma dag och för samma orsak uppsköts äfven målet mot Pettersson.

Våld mot person hade kanalarbetaren Ernst Sandberg låtit komma sig till last. Han uteblef dock från rätten, Målet uppsköts till 5 Februari.

När båda parterna ha samma namn kan lätt förväxling vid rätten uppstå. Så hände ock i dag, då arbetarne Axel Norberg och Ludvig Johansson stodo tilltalade för att hafva misshandlat och slagit sjömannen Edvard Johansson. När målet ropades, var endast målsäg. Johansson närvarande, under det hans »tuktomästare» båda uteblefvo. Johansson stälde sig, obekant som han tycktes vara med hvad »höger» och »venster» betyda inför domstol, på svarandesidan, och ordf. började att fråga om han erkände hvad som stod i stämningen.
— Jo då, visst erkänaer ’jag, sade Johansson. Jag fick flera slag både inne på krogen (österkrog) och ute på gatan samt blef sparkad i hufvudet.
— Jaså, fick ni, också stryk, sade ordf. Men här är nu fråga om, huruvida ni erkänt ner att ni slagit Johansson?
— Hvem jag? Jag har inte slagit någon, utan de’ ä’ jag som fått smörj själf.
Sedan nu misstaget upptäckts, fick målsägaren byta plats. Och då ingen af svar. voro närvarande, yrkade allm. åkl. ansvar å dem för utevaro, hvarför de fingo böta 10 kr. Må let förekommer ånyo 15 Februari.

Rutten strömming hade fiskaren Mårten Pettersson från Tomta i Rone torgfört å stora torget. Personer som köpt af densamma hade måst kasta bort den, då den var omöjlig att förtär. Af vederbörande hade dessutom en del af den skämda varan beslagtagits och oskadliggjorts Pettersson erkände men sade sig icke själf hafva haft vetskap om att strömmingen var skämd. För brott mot helsovårdsstadgan dömdes han att böta 10 kr.

För skottlossning ute å hafvet på mindre afstånd från staden än det lagstadgade (600 fot) voro vaktmästare H. Alyhr och bagaren J. Lindbohm instämda.
Lindbohm erkände genom ombud att han mot en förut skadeskjuten fogel aflossat ett skott, hvilket dock skett på behörigt afståud från land. Alyhr nekade för hvad som Irdes honom till last. Uppskof till 15 Febr. för förebringande af bevisning.

På förbjuden tid bade landtbrukare Niklas Pettersson-Sundberg från Endre skjutit och torghandlaren Jakobsson af honom köpt ett par orrhönor. Båda parterna erkände sina förseelser men anförde, att de icke vetat att skyttet och handeln skett på förbjuden tid. De fingo böta 10 kr. hvar.

För fylleri voro tre personer och der-, ibland en kvinna instämda Kvinnan fick böta 10 kr. De andra uteblefvo från rätten.

Köpets återgång yrkar hotellägaren Arvid Smedman, hvilken för 6 månader sedan till handl. Axel Sjöström försålt sin egendom det s. k. Smedmanska hotellet. Målsägaren anser, att Sjöström ej fullgjort de åligganden han i kontraktet förbundit sig till. Sjöström deremot påstår, att han dels med revers och dels med kontanter betalt lösöreboet i den köpta fastigheten samt 700 kr. dessutom å köpesumman för huset. Målet upsköts till 15 Febr. då utredning i målet skall förebringas.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Febuari 1897
N:r 17

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
(Vårtingetr första sammanträde å Allekvia, 18 och 19 Januari: Ordf. v. häradsh. K. Nordenström.)
Sundénska djurplågerimålet var ånyo före och hördes på åklagaresidan tre vittnen, hvilkas vittnesmål voro samstämmiga in i minsta detalj.
Af vittnesmålen framgick, att Sundén, såsom i anklagelsen påståtts, till arbete användt utmerglade och ofta ganska svårt skadade hästkreatur. Vittnena hade iakttagit att ett och samma djur baft sår på knäna, i lokstaden och på buken, men att detta djur ändå blifvit användt vid plöjning i jord, som varit så lös, att djuret nedsjunkit i densamma ända till ryggen. Då har det gräfts upp och sedan piskats att fortsätta sitt arbete för plogen. Vittnena påstodo äfven att det inträffat, att när en häst tröttnat, hade en karl fattat i betslet under det Sundén själf gått bakom plogen och skött tömmarne samt drifvit fram djuret med påkar. »Dra eller dö» ha varit djurens lott, sade vittnena.
Sundéns ombud bestred vittnesmålen samt begärde och erhöll uppskof till 3:dje sammanträdet för inkallande af motbevis.

Undantagsbråk. Undantagsmannen Smedberg, Smedgårda i Björke, hade instämdt landtbr. Stenström från samma gård med yrkan att af denne utfå 100 kronor; utgörande undantag för år 1894. Svaranden bestred krafvets riktighet ech företedde kvitto, enligt hvilket Smedberg af honom utbekommit undantag för alla de år han haft rätt att fordra sådant, och sålunda äfven för år 1894. Kär. vidgick visserligen att han under det uppvigade kvittot skrifvit sitt namn, men sade, att han -ej förstått skrifvelsen i fråga. Några pengar hade han i alla fall ej fått. Uppskof till 3:dje sammanträdet.

Barnuppfostringshjälp af sin förre husbonde, L. Thomsson, Rosarfve, vill pigan Karolina Persdotter utbekomma. Men Thomson nekar för faderskapet och ville således ej heller betala den begärda hjälpen. Två vittnen voro inkallade men hade intet i sak att meddela, annat än att pigan till en af vittnena sagt, att folk påstod, att hennes husbonde vore fader till hennes barn.
Uppskof till första dagen af Marssammanträdet.

För svekligt förfarande har handl. Detlof Cedergren blifvit instämd af hr J. A. Berg. Målet som flere gånger varit före tycktes hufvudsakligast bero på olika uppfattning om tvänne kontrakts giltighet, i det svar. förklarar det ena kontraktet ogiltigt, under det han vill att båda kontrakten i vissa punkter skola vara gälllande. Målet öfverlemnades af båda parterna. Utslag vid Februarisammanträdet.

Mycket väsen och litet ull kan man gerna säga om det mot fiskarena Karl och Olof Östergren, Hammars i Östergarn, väckta målet om skadegörelse å annans egendom, Som bekant rör saken sig derom att svar. skulle för käranden bafva uppryckt några pålar, som användts vid nättorkning, och då målet pu ånyo förekom, intygade två vittnen, att svar. verkligen uppryckt pålarne som stått på mark som icke äges af någondera parterna, samt att pålarnes hela värde uppgått till 40 öre. Utslag nästa sammanträde.

Äggtjufven från Rosendal, ynglingen Bengt Bengtsson, friades vid detta rättegångstillfälle från det mot honom väckta åtalet för stöld af 2 ägg från Rosendals gård. Kär., förvaltare Björkman, hade nämligen funnit så förmildrande omständigheter föreligga, att han afstod från allt ansvarsyrkande, hvadan målet afskrefs.

Kälkstölden i Akebäck förevar och intygade två vittnen att de två kälkar landtbr. Aug. Pettersson innehar, tillhöra kär. P. Stenström. Svar. vekar dock fortfarande och uppsköts målet till nästa sammanträde.

Kaffekokningen med ty åtföljande myrbrand i Gothem afhandlades åter. Kär. afstodo nu från ersättningsanspråk då svar. saknade tillgångar. Vittnesersättningar får dock svar. utbetala. Utslag nästa sammanträde.

För oloflig jagt hade, som bekant, Visby jägaregille instämt vaktmästare H. Alyhr, hvilken skulle ha jagat på af gillet vid Hästnäs arrenderad jagtmark. Markens ägare intygade dock nu, att svar. haft hans tillåtelse att jaga på marken i fråga till 3 Nov. förra året, och att gillet arronderat marken från 8 i samma månad. Svar. hade företagit den omstämda jagten 1 Nov. och således på tid, under hvilken gillet ej hatt med marken att skaffa. Nu företedde kärandeombndet ett kontrakt från 1892, enl. hvilket gillet redan då arrenderat jagtområdet, men det upplystes dervid, att dåvarande ägaren försålt. sin gård till sin son, hvadan det gamla kontraktet vore förfallet. Utslag nästa rätte gångstillfälle.

Martebomyrbranden. Rättegången mot landtbr. Nilsson, Bro, angående vårdslöshet vid myrbränning, hvarigenom direktör Dassow förorsakats en till 900 kr. uppgående förlust, förevar åter. Härvid styrktes af vittnen, att Dassow fått lof att nedslagta alla sina får, enär genom den af svar. förorsakade branden allt foder blifvet förstördt. Svar. sökte genom vittnen göra troligt att kär. själf varit intresserad af att elden fått så stor spridning som möjligt, men dessa vittnesmål gendrefvos af kär. Saken hade nämligen varit den, att kär. när branden pågått efterfrågat om någon bland släckningsmanskapet hade tändstickor på sig, enär han ville antända ett för elden fredadt område. Detta ansåg svar. tyda på, att kär., långt ifrån att hafva lidit skada af branden tvärt om haft nytta af att ett större område blifvit brändt, Kär, å sin . sida förklarade, att han ämnat på sagda plats anlägga moteld för att sålunda hindra brandens framfart. Detta vitsordades af allm. åklagaren, länsman Jakobsson, hvilken. själf varit närvarande vid branden och föreslagit en sådan åtgärd.
Utslag faller vid nästa sammanträde.

Södra häradsrätten.
(Första sammanträdet å Skogs 1 Levide 18—19 Jan. 1897; ordf. häradsh. T. af Ekenstam.)
Nämdemansed aflades af nyvalde Lars Pettersson, Sicklings i Klinte.

Godemansed, att såsom godeman tjänstgöra vid landtmäteriförrättningar, aflades af hemmansäg. Oskar Jacobsson, Leggarfve i Klinte.

Brast åt eden, gjorde förre arrendatorn K. K. H. Karlsson i Vestergarn, i ett Erafmål anhängiggjordt af firman O. Zetterlund i Torshälla.

Så kan det gå. Johan Simonsson i Eskelhem, som vid flera rättegångstillfällen förnekat att han häftat i 4 kr. skuld till handl. L. E. Gardell i Visby, var till detta sammanträde ålagd edgång, men som han ej iakttagit rättens beslut att i låga tid inställa sig hos sin själasörjare, för undervisning fäldes han att böta 25 kr., samt förelades: han ånyo vid 25 kr. vite med fullständiga betyg infiona sig vid fjärde sammanträdet, i fall han ville gå eden.

Släketägtstvisten emellan Snoder och Hexarfve hemmansägaren i Sproge förekom ånyo till bekandling.
Att såsom sakkunnig höras öfver de företedda kartorna hade kär. påkallat vice komissionslandtmätaren Karl Bolin. Luga skifteskartan för 1881 öfverensstämde med Hexarfve storskifteskarta af 1798, men afvek från ändpunkten & gränslinien mellan parternas ägor enligt 1837 års karta. Ansåg orsaken vara den att vid laga skiftet 1881, blott 1798 års karta företetta.
Svar. ansåg ej denna förklaring utgöra ti!lräcklig utredning, utan ville ha målet hvilande, tills kär. genom laga syn visat sig äga bättre rätt till jorden. Att den nyaste kartan visade största jordområdet berodde på tillslamning från sjön. Utlåtande vid nästa sammanträde.

Målet emellan August Wingårdh i Helsingborg och handl. Viktor Hansén å Burgsvik om likvld för 200 säckar superfosfat afgöres äfven vid nästa sammanträde.

Edgång för olaga handel har skomakaren K. J. Jacobsson från Visby varit ådömd, men som han af sitt ombud ej blifvit underrättad om hvad han hade att iakttaga för att skaffa sig betyg från sin själasörjare, fäldes han att böta 25 kr, och utsattes ny edgångsdag till första dagen af fjärde sammanträdet.

Dansen vid Magnhuse i Rone. Detta mål emellan Kristina Duse och J. N. Budin från nämda gård förekom ånyo. Kär. hade inkallat ett vittne, som upprepade den gamla historien om vedens utkastande ur bakugnen, parternas lek i förstugan, med ty åtföljande blånader å armar m. m. Dom faller vid nästa sammanträde.

Det andra målet emellan samma parter, men med ombytta platser förekom äfven. Intet nytt förekom och meddelas utslag samtidigt med i föregående mål.

I barnuppfostringsmålet emellan ogifta Dora Lundqvist, Lindarfve i Burs, och drängen Anton Söderlund instälde sig ej kär, Svar., som redan varit hos presten, ville gå eden, samt yrkar ansvar å kär. för rättegångs missbruk.
Yttrande meddelas förrän sammaträdet slutas.

I dumhet. Skiljas vilja fortfarande makarne Lindvall i Ejsta. För att bevisa det mannen begått äktenskapsbrott, hade kär, inkallat åtskilliga hemmansägare inom Ejsta hvilka under 1893 varit fattigvårdsstyrelse inom socknen. För dessa hade mannen erkänt att han vore fader till det barn Anna Hjertstedt, med hvilken han innebodde, 30 April 1893 framfödt. Men svar. påstår att detta erkännande skett i dumhet. Svar, sammanbor ännu med samma kvinna och har familjen sedan dess ytterligare tillökts med tvänne nya verldsmedborgare.
Till följd af svar. Oskar Lindvalls spotska uppträdande inför domstol yrkade åkl. ansvar. Men ansåg Lindvail att detta borde bevisas, Utslag vid nästa sammanträde.

Förra båtsmannen Johansson-Malört, stämd af handl. Emil Krokstedt i När, hade oaktadt han var ålagd inställelse vid 40 kr. vite ej iaktagit inställelse, hvarför han ålades att vid ytterligare 75 kr. vite komma tillstädes vid fjärde sammanträdet.

Likadant var det med arbetaren Gustaf Hedlund från Hemse, som klappat sin hustru för bårdt. Han fäldes utgifva försutna vitet, samt ålades vid hämtningspåföljd komma tillstädes vid tredje sammanträdet.
(Forts.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Januari 1897
N:r 10

Sjukdomsuppgifterna

för förra hälften af Januari månad utvisa af nervfeber 2 fall, ett i Hemse och ett i Rone; af difteri 6 fall, deraf ett i Visby, 4 i Bro och ett i Veskinde samt af kikhosta 5 fall, 4 i Visby och ett i Lummelunda.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Januari 1897
N:r 10