Väghinder.

En större bro å allmänna vägen mellan Krampebro i Fole och Larsarfye i Källunge kommer 23 och 24 dennes att omläggas, då i stället vägen från Krampebro till Kisslings i Fole och derifrån s. k. Sojdungsqvior till Larsarfve kan användas.
— En bro å landsvägen i närheten af Jaxarfve gård i Rone kommer 12 och 13 dennes att omläggas, till följd hvaraf vägen mellan Hemse jernvägsstation då varder ofarbar. Vägen öfver Alfva till Smissarfve i Rone kan i stället begagnas.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Maj 1887
N:r 36.

Från landsbygden.

Lärbro, 20 April.
På extra kommunalstämma 17 dennes beslöts att innesluta svagsinte manspersonen F. Hägbom, Sudervange, i för dylik son inredda rum å socknens fattiggård vid Norrvange.
Hägbom har en längre tid varit sinnesrubbad med vid vwissa tider redigt sinne. För nåzra veckor tillbaka inkom han i skolsalen under pågående bönemöte derstädes och störde andakten med sjungaude på en dansmelodi. Sammaledes ock långfredagen, då han till hälften klädd inkom i kyrkan uuder pågående gudstjenst, Ifrån att vara fredlig har han nu blifvit vildsint: slagit sin syster, så att hon ou är sängliggande, öfverfallit de personer, som försökt styra honom, o. s. v. Han har måst bindas i hemmet, hvarifrån han dock en dag lyckades fly in till graunen, på hvilken han skulle hämnas.

Hastig död
En gumma från Tingstäde besökte förleden vecka en döende slägting härstädes för att taga afsked, dervid hon träffades af ett slaganfall och måste alldeles redlös forslas till sitt hem, der hon i dessa dagar aflidit.

Ronehamn, 20 April.
Nykterhetsverksamheten.
Ja, nu liknar det sig som om vintern ändtligen gått sin kos, ty vi ha fått såväl solsken som ångbåtstrafik. Rörelsen på hamnen är ytterst liflig och en stor del af befolkaingen passar på tillfälle och får sitt utsäde rensadt, på det att blifvande gröda måtte i allo komma att utfalla godt. Flere »uteliggare» ha dassutom visat sig; så begaf sig häromdagen att ett par personer efter ifrigt tutande i glastrumpet företogo sig en del ofog, hvarefter de sökte sig en »hvilvplats». Härvid följde de ej de riktiga svinens exempel att utvälja sig en mjuk bädd i något halftort dike, utan till vägfarandes hinder nedslogo de sig på den hårda vägen. Då dessa fallna Backi »kämpar» började visa tecken till lif, hade redan goodtemplarne (hvilka i öfrigt fianas godt om här) fått nys om saken och snart voro de ifärd med att få dem att ingå i »härem. I den dagen fingo de dock intet, ty »hjeltarne» svarade att någet utomordentligt skulle ske, innan de öfvergåfvo »sin» fana, och då goodtemplarne svarade att samma dag hade något allt utom — ordentligt skett, blefvo da mäzta suopna och drogo sina färde. Dock lära de snart komma att stånda ansvar för sina gerningar under fyllan och villan. Apropå goodtemplar, så visar sig att logen här åtminstone fattat kraftiga tag. Så hafva de redan anordnat en liberal sjukkassa med små afgifter och dessutom hafva de kringsändt en petition till riksdagsmannen, att han måtte göra allt hvad han kan för nykterhetens främjande. Denna petition, hkvarpå redan omkr. 400 namn lära vara tecknade, skall i nästa vecka tillställas riksdagsmannen L. Norrby. Vid möte i går beslöto de att till 1 Maj inbjuda alla för nykterheten intresserade personer till ett offentligt diskussionsmöte för att behandla bland andra följande frågor:
Hvad bör göras mot den i söder gängse oseden att handlande bjuda sina kunder »köpsupen» ?
Hvad skall göras för att få befolkningen mera allmänt att omfatta nykterhetsarbetet?
Eter diskussionens slut skall föredrag hållas och derpå skall logens nya lokal invigas och de nye tjenstemännen installeras, hvilket lär vara tilldragande med vackra ceremonier.

Vårsådden
af ärter, korn och hafre har tagit sin början och fortsättes under den varmaste väderlek.

Mera än »pojkstreck»
får man kalla ett par ynglingars tilltag. Af skonsamhet för föräldrarne utsättar jag ej deras namn, Förhör inför kyrkoråd har emellertid hållits och tillbörlig näpst bör ej uteblifva.
Saken är att på af dem sjelfva skrifna och med respektive husbönders falska namnteckningar försedda bref, stälda till köpmännen på Ronehampv, hafval de der erhållit pengar, 10 till 15 kr. hvardera. Dessa pengar användes sedan för inköp af en mängd starkvaror såsvm bränvin och rom, sedan de först grundligt förplägat sig & utskänkningslokalen. Hemkomne fingo de dagen derpå fatt uti en liten menlös pojke på en 8 till 10 år, hvilken de togo med upp på vindsrummet och narrade att dricka, tills han mera liknade ett lik. Nu bletvo de dock något rädda för sin gerning, hvarför de slugt nog stoppade honom i en säck, som nedhissades genom ett fönster, hvarpå den ene af bjeltarne tog bördan på ryggen och bar såmedels gossen hem till föräldrarne. Detta eme dan de fruktade att blifva uppdagade af de hemmavarande. Gossen, som blef sjuk, är dock nu bättre, men hela tillställningen vittnar om den största djerfhet och förslagenhet.

»Riktig» sill,
stor och fet, har nyligen fångats härutanför. Man ser häraf, att den finnes äfven i Östersjön fast icke i mängd.

Tillbud till eldsvåda
yppade sig vid Halor i Rone häromdagen, i det att eld fattade i taket på manbygnaden, som var af bräder. Lyckligtvis kom skyndsamt folk till stället och elden vardt snart släckt.

Gotlands Allehanda
Fredagen 22 April 1887
N:r 32.

Från landsbygden.

Garda, 12 April.
Om mejerihanteringen.
Agronomen hr Kihlberg, som genomreser Gotland för att genom föredrag lemna den landtbrukande-allmogen upplysningar och råd om rätta bedrifvandet af ett rationelt landtbruk, höll i dag, på inbjudan af herr kyrkoherden J. Svensson, i Garda skolhus ett sakrikt föredrag om ett rätt ordnande af mejerihandteringen.
Inledningsvis framhöll talaren, hvad nogsamt erfarenheten gifver vid handen, att landtbrukaren af de inkomster han får endast och allenast af spanmålsodlingen ej kan få debet och kredit att stämma, synnerligen som man här på Getland i allmänhet ej tager hänsyn till att jorden måste ersättas de näringsämnen och icke minst den qvätve, som de oupphörliga sädesskördarne borttaga. Men då, såsom husdjuren nu här utfodras, den spillning de lemna, nära nog saknar qväfve, så borde det ligga i hvars och ens intresse att söka åstadkomma en ändring till ett bättre i detta hänseende och utfodra sina kreatur så, att den spillning de lemna, kan åt åkern ersätta det, som skördarne taga. Ladugårdsskötseln skulle således åt jordbrukaren medföra en indirekt nytta, men icke blott det: om ladugårdsskötseln rätt bedrifves, hvilket sker genom att i första hand lägga an på mjölkgifvande djur, d. v. s. kor, och att på ett rätt sätt af den mjölk, de lemna, producera ladugårdsalster, så skulle dessa, hvilka på den engelska marknaden hafva god afsättning, åt landtbrukaren lemna betydligt större direkt inkomst, än producerandet och försäljandet af spanmål. En invändning mot mejerihandteringen finge man ofta böra, att om alla komwe att lägga an på ladugårdsskötsel, så skulle det äfven på ladugårdsalster blifva öfverproduktion. Dermed, sade talaren, vore ingen fara. Sveriges export af ladugårdsprodukter på England är vieserligen rätt vacker, men importen af samma vara är äfven ganska betydlig, och för att bibehålla samma export och på samma gång tillfredsställa det egna behofvet fordras i vårt land 3—4;000 mejerier, och då denna siffra på långt när ej var hunnen, behöfde man ej befara öfverproduktion. Talaren sade sig hafva sig bekant att för några år sedan här i Garda ett mejeri arbetat, men som dock efter kort tillvaro tynade af och dog. Utan att närmare skärskåda orsakerna härtill framdrog deremot talaren exempel på mejerier från andra län, som bure sig mycket väl, och af den plan, som han sedan utvecklade för dessas bildande och verksamhet, kunde man klart skönjat orsakerna till den korta tillvaron af det förntnämda mejeriet. Skulle ett mejeri bära sig, borde det ej grundas af den enskilda företagsamheten eller ett fåtal bolagsmän, ty i så fall komme ofta vinstbegäret med i beräkningea, hvarigenom priset på mjölken hölles så lågt som möjligt, och den egna vinsten blefve det enda målet. Talaren framhöll exempel på mejeri här på öp, som köpt mjölk och sedan sålt den för t. o. m, 10 öre högre pris för kanna, än hvad de sjelfva betalt. Att aflemnaren, då han får ögonen öppna för sådant, ledsnar att sälja sin mjölk, bör ej förvåna. Nej! en mejerirörelse här skall ställas på aktier at t. ex. 50 kr. hvilka skulle betalas medels amortering på 10 år, som kunde ske på så sätt, att aktieägaren af betalningen för den mjölk, han för månaden lemnat, läte innestå 62 1/2 öre, hvilka insattes på en sparbank och efter behof lyftades till amortering på aktiekapitalet, som bör vara. 5,000 kr., hvilken summa skulle upplånas för anskaffandet af såväl lokal. som ändamålsenliga mejeriredskap. Den genom mjölk månadtligen gjorda amorteringen och försäljandet af skummjölken skulle för öfrigt, eoligt beräkning, räcka till mejeripersonalens aflöning m. m. På så sätt fordrades inga kontanta medel. Den mindre jordbrukaren, ja, torparen, hade här råd att blifva aktieägare, och af den vinst, mejeriet möjligen kunde lemna, finge äfven han sin del.
I sammanhang med mejerihandteringen borde äfven anordnas svinskötsel, som på andra orter visat sig vara ganska lönande. Tyskland är en god marknad för svenskt fläsk.
Med afseende på sjelfva mejerihandteringen förordade talaren användandet. af separator. Genom denna kunde man bäst afskilja gräddan, och den hölle för öfrigt en utmärkt kontroll öfver mjölkens beskaffenhet och skulle på så sätt egga folket att bättre utfodra sina kor.
Med ledsnad såg man nu, sade talaren, att den gotländska mjölken, hvilken i allmänhet vore af den beskaffenhet, att man af densamma kunde beräkna prima smör, nu i stället gevom den orätta, i hemmen förekommande, behandlingen, lemnade ett smör, som endast kunde användas i bagerierna. Mejerierna behöfde för. öfrigt, enligt erfarenhet, för samma qvantitet smör ej mer än 2/3 så mycket mjölk som åtgår för hemberedningen.
Sedan talaren förevisat en planritning af ett väl inrättadt mejeri och lemnat förklaring öfver densamma, afslöt han sitt föredrag med en uppmauing till. de närvarande att söka inom Garda åstadkomma ett mejeri efter de grunder, han i föredraget. utvecklat, och-att hvar och en måtte draga ett strå till stacken genom att teckna en eller flere aktier för åstadkommandet af det kapital, som erfordras:
Det sakrika föredraget mottogs af de närvarande med lifligt bifall, och få af dem lemnade mötet utan att hafva tecknat sitt namn på en för aktieteckning upprättad anteckningslista. Måtte det goda företaget vinna framgång och måtte vår fosterös inbyggare ej försumma, att, då nu tillfälle dertill erbjuder sig, inhämta de råd och upplysningar, som hr Kihlberg på ett så lefvande sätt förmår meddela.

Burs, 12 April.
Föredrag
i landthushbållning höll agronomen Kihlberg i härvarande skolsal sistl. onsdag för ett trettiotal åhörare, Man fick här höra både nytt och gammalt och mången gick hem med åtminstone en föresats att söka efterkomma de lärdomar, som framsades af föredragaren. Samtidigt – var äfven en lista framlagd till aktieteckning i ett mejeribolag, bestående af socknarne Burs, Rone och Eke. Hvarje aktie skulle betalas med 50 kronor. Några tecknade sig såsom delägare.

Till fjerdingsman
har Petter Dahlby, Sigdes, blifvit antagen med en årlig lön af 25 kronor.

Ett fattighjon,
som arbetar sig ur fattighuset, bör till sällsyntheterna, men är likväl händelsen med en ogift qvinna här, som nu snart får sätta foten under eget tak.

Det stora fiskafänget
vid Herta fiskläge har redan för en vecka sedan tagit sin början och har fångsten varit ovanligt stor så tidigt på våren. Somliga båtar ha haft ända till 60 valar på man.

»Hvad som är visst»
är, att vi I nästkommande Maj blifva af med vår högt värderade pastor Hedgren, som af domkapitlet blifvit missiverad till Grötlingbo. Det har icke väckt liten förvåning inom pastoratet, detta domkapitlets handlingssätt, synnerligast som man icke kan fiuna skälen för en sådan flyttning. Ena petition med öfver 130 underskrifter har till domkapitlet blifvit inlemnad från pastoratet med anhållan att få behålla pastorn qvar, tills den nye kyrkoherden komme att tillträda, men utan resultat. Det har anförts, att ingen annan disponibel prestman vore att tillgå samt att pastor Ahlander i Klinte, som vore den ende ledige och som vi nu skola få i stället, vore såsom uppförd på förslag till Grötlingbo förhindrad att ditflytta såsom vice pastor. Vi tro ej, att detta utgör något lagligt hinder; ty hvarför skulle då icke äfven pastor Jakobsson, hvilken likaledes är derstädes uppförd på förslag och 2 innehar vice pastorssysslan, äfven vara förhindrad? — Det är nu sjette ombytet af presterän vi få inom ett ärs tid. Huru skall en pastor under sådana! förhållanden lära känna sina pastoratsboar och huru dessa lära känna sin pastor?

Södra Gotland, 13 April.
Vårsådden
har af åtskilliga landtmän på söder redan börjats, oaktadt kylan om nätterna ej upphört. Råg- och hvetebrodden är mycket gles och utpinad af kölden, hvartill mycket det om dagen rådande blidvädret bidrager, ty så mycket mer verkar kylan och frosten om nätterna, då jorden om dagen är upptöad.

Fisket
har äfven nu tagit en mera gynsam vändning än förut varit fallet, ja på en natt har fångats ej mindre än 30 valar strömming på ett fåtal garn, hvilken betingat ett pris af 42-50 öre för val, stor och tjock som den i år är.
Ett om den största råhet och bofaktighet vittnande

nidingsdåd
har natten mellan 8 och 9 dennes föröfvatsi omedelbar närhet af predikant T. Schedins bostad vid Sippmanna i Vamlingbo, då ett på blek utlagdt lärftstycke af 20 alnars längd blef sönderrifvet och på hela längden åtskildt; en till torkning uthängande fruntimmersklädning bokstafligen förvandlad till trasor samt jämte en annan, som dock undgått förstörelse, nedstoppad i gårdens brunn, der de anträffades morgonen derpå. Men ej nog härmed; äfven en på gården stående bryggbalja sönderslogs och delar deraf utburos i en närbelägen hage, der de formligen splittrades; tvänue nya med spetsar försedda öfverdrag till kuddar rönte ätven samma öde, och å ladugårdsdörren fans en anständigheten sårande inskrift. Man antager att bofvarne — de anses vara flere under inflytande af starka drycker verkstält detta gemena arbete, ty någon anledning till, att det föröfvats af hämd förefinnes ej. Belöning är utlofvad åt den som bevisligen upptäcker förbrytarne, och lära spaningar pågå med all ifver.

Ett postärende.
behandlades härom dagen på extra kommunalstämma i Vamlingbo, då det uppdrogs åt ett fyrtal af kommunens medlemmar att till poatstyrelsen ingå med en anhållan om ändring i den nuvarande postföringen till denna del af länet, som i många stycken är styfmoderligt behandlad i förhållande till andra platser.
Meningen vore att poststyrelsen på sin bekostnad skulle öfvertaga anskaffandet af post från och till Vamlingbo—Burgsvik tvänne gånger i veckan (det föreslogs af stämmomedlemmar tisdag och lördag], under det kommunen på egen bekostnad förskaffade post å samma linie en gång hvarje vecka (torsdag); på detta sätt skulle ock denna från både jernväg och andra inrättningar så aflägset belägna trakt erhålla en jämförelsnvis tidsenlig förhbindelse med andra orter.

Ur fåglarnes lif.
På en bondgård matades hönsen och ankorna gemensamt, Detta föranledde de båda familjernas öfverhufvud att utkämpa en strid, som slutade dermed att tuppen med sin skarpa näbb uthackade båda ögonen på sin motståndare, hvilken såmedels blef besegrad, — Denna ankhane var äfven af en stridslysten natur, ty tidt och ofta förut angrep ban sjelfve gåsfar, men alltid måste han taga till harvärjan; dock, så snart han såg sin motståndare upphöra med förföljandet, var han ånyo redo att hoppa upp på dennes Tygg och fortsätta striden, fastän alltid med samma resultat.

Egendomlig säljagt.
För någon tid sedan varseblefvo trenne män på vestra kusten af Vamlingbo en säl, uppkrupen långt på land, der han låg så förnöjd och i godan sömn. Att springa ned till stranden och fatta tag i gynaaren, som var af en ovanlig storlek, var ett ögonblicks verk; men här blef riktiga nappatag, ty kuten drog dem, oaktadt de med alla sina krafter spjernade emot, allt längre nedåt vattnet, och han hade troligen vunnit segren och ankommit i sitt rätta element, om ej en af männen som var rådig, fattat tag i en väldig knölpåk, hvarmed han oupphörligt dunkade honom (sälen) i hufvudet, tills han förlorade sansen, hvarefter han med förenade krafter släpades längre upp på land, der han. erKöll dödsstöten. Af det anförda, som är med verkliga förhållandet öfverensstämmande, ty det har mig berättats af fullt trovärdig person, kan man finna att dessa djur äga en ovanlig styrka, ja, det påstås att de till och med kunna angripa menniskor, när de blifva anfallne af dessa eller på något sätt sårade.
— Vid i dag hållen auktion å korn för Vamlingbo kyrkomagasins räkning, betingade denua vara ett pris af kronor 2:15 för kubikfot.

Gotlands Allehanda
Fredagen 15 April 1887
N:r 30.

Från landsbygden.

Rone, 6 April.
Agronomen Kihlbergs
föreläsniog i skolsalen i måndags qväll var högst iutressant. Skada blott att så få af socknens jordbrukare begagnade sig af tillfällot. Det föreföll nästan som att okunnigheten om att huru en jordbrukure skall göra sig tillgodo alla de rika för åkergödning erforderliga saker, han förfogar öfver, är en af faktorerna för jordbrukets närvarande betryck. Sedan de olika kornprofven förevisats, afslutades föredraget med aktieteckning till ett välbehöfligt mejeri inom Rone med station vid kyrkan.

Hemse, 6 April.
Missämja.
I en socken på sydvestra kusten vardt oenigheten mellan de gamla och unga så stor att de unga, som naturligtvis voro de vinnande, på sjelfva nyårsaftonen förra året utkastade de gamla. Da måste sedan söka sig nattherberge. Jag anför detta bland många dylika exempel, på det att unga hetsiga och nygifta må taga sig till vara och väl behandla de gamla, om dessa också äro litet knarriga.

Torgdagen
i dag var rikligen besökt af både folk och kreatur. Affärerna deremot gingo ganska trögt och de fleste gingo hem utan att få sälja. Hästar såldes dock från 75 till 175, oxar från 80 till 150 och kor 30 till 50 kr. stvecket

Färsk strömming
utbjudes här alla dagar och lär fisket vara gifvande i Burs och När. Strömmingen är stor och fet, hvarför det kan anses som en läkerhet att redan nu få spisa färsk fisk särdeles bland de fattige. En båt ekall t. o. m. ha fått 60 valar.

Alfva, 4 April.
Tillbud till olyckshändelse
inträffade sistlidne lördags eftermiddag härstädes, då en hemmansägare från Levide swmt trenne andra medresande personer befunno sig på återfärd till sitt hem efter ett besök i Alfva. Vid framkomsten till skolhuset möttes de resande af en nedgående skjuts, för hvars hvita hästar eller uppslagna paraply levidehästarne starkt skyggade och sprungo i sken, hvaraf åkdonet stjelpte i vägkrökningen och alla personerna störtade i landsvägen med den påföljd, att kusken svårt skadade venstra ansigtet. Hästarne fortsatte sin färd och instörtade sedermera i en trädgård, der de med den befintliga lastvagnen nära nog rusat ned i en brya, men blefvo till sist fångna stående på hvardera sidan om ett träd.

Hafdhem, 6 April.
Vårsådden
tog sin början härstädes sistlidne måndag och följande dagar, då en jordägare vid Burge allaredan verkstälde hafresådd.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 12 April 1887
N:r 29.

En ny goodtemplarloge

af den ursprungliga grenen bildades igår i Rone af skollärare. Fredin. Logen, i hviiken 26 personer inogingo såsom medlemmar, erhöll namnet »Käleken.»

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Februari 1887
N:r 13.

Trafikförhållandena i Gotlands hamnar

framgå genom följande öfversigt öfver in: och utgångna fartyg under åren 1884—1886:

Klinte och Vestergarn, Slite och Kappelshamn äro således näst Visby våra mest besökta hamnar.
Utgifterna för Visby hamns underhåll och förbättring hafva under året uppgått till följande belopp:

År 1884 belöpte sig utgifterna för hamnen till närmare 126 tusen kronor och år 1885 till 7,068 kronor.
Djupet i Visby yttre hamn utgör såsom förut 14 till 16 fot och i inre hamnen 11 1/23 till 13 fot. Beträffande Gotlands landthamnar hafva under året smär re reparationer verkstälts Å brobygnaderna vid alla hamnarne utom Rone för en sammanlagd kostnad af 3,842 kronor.
Årets tulluppbörd, jämförd med de två närmast föregående årens, visar Big sålunda:

Orsaken till den rena tullens och de inrikes båkmedlens minskning är, yttrar tullkammaren i sin berättelse, att tillskrifva de i allmänhet ännu skrala konjunkturerna inom affärsverlden såväl här som i utlandet samt det förhållandet, att en stor del utländska varor numera kuuna erhållas lika billigt från handelshus i de större svenska städerna som direkt från utlandet och med -mindre tidspillan och besvär än att förtulla dem härstädes. Skälet till lastpenningarnes minskning är, utom de dåliga konjunkturerna, deras nedsättning från 14 öre till 10 öre för ton.
Angående tullbevakningen på ön har tullkammaren ingenting annat att derom anföra än att fortfarande upprepa och vidhålla hvad förut hemstälts rörande det tidvisa behofvet af extra förstärkning af bevakniogspersonalen i Visby under seglationstiden och lämpligaste sättet för detta behofs afhjelpande. På grund af den ringa utrikes trafik, som under de senaste tio åren förekommit vid Burgsviks, Rone och Fårösunds hamnar, och med hänsyn till de dryga kostnaderna för underhållet samt på- och afsyningarne af dervarande tullboställslägenheter hemställer. tullkammaren, att tullinspektionerna vid dessa tre hamnar måtte vid nuvarande tjensteinnehafvarnes afgång förändras till tullstationer, emedan tjenstegöromålen vid dessa hamnar icke äro svårare och drygare, än att de alltför väl kunna bestridas af en duglig tulluppsyningsman med biträde af eg vaktmästare, och enär icke så obetydlig besparing för statsverket derigenom årligen uppkomme och utan något men för trafiken, då uppsyningsmansämnen med humanistisk bildning numera icke felas vid tullverket bland dess många extra kammarskrifvare.
För jordbruksodlingens främjande hafva under året undersökningar af vattensjuka trakter verkstälts på åtta särskilda platser å tillsammans 2,792 hektar, samt i och för aftappnivg af Kate myri Burs och Hongänna myr i Öja m. fl. socknar hafva lån ur nya odlingsfonden beviljats, för den förstvämda myren fem tusen kro nor och för sistnämda 37,450 kronor.
I länets kreatursförsäkringsbolag fun nos vid Årets stut försäkrade 801 hästar för 193,975 kronor och 1,039 nötkreatur för 91,85 kronor eller tillsammans 285,260 kronor, utvisande on ökning af 31,152 kronor mot året förut. Hvad angår öns fiskerinäring, som fortfarand3> hufvudsakligen består af fångst i saltsjön af strömming, torsk, lax, flundra, gädda, aborre och sik; har densamma äfven under sistl. år värit otillräcklig för befolkningens behof med undantag af inom Klinte, Burgsviks, Rone och Ljugarns tulldistrikt, der fisket under höstmånaderna varit ganska rikligt, samt inom Kappelsbamns distrikt, der fisket under år 1886 varit något bättre än nnder de näst föregående Brev. Under våren och sommaren har dock fisket vid öns kuster i allmänhet varit mindre gynnsamt. Taxfisket, som hufvudsakligen bedrifves inom Ljugarns, Katthammarsviks och Visby distrikt, har lemnat en fångst af omkring 650 lispund och särskildt vid Visby gifvit ett tämligen godt. resultat. Det bedrifves dock der endast med tvänne båtar. För fiskets upphjelpande har en fiskeritillsyningsman, som med 1887 års ingång trädt i verksamhet, blifvit tillsatt. Intet anslag till förbättrande af fiskehamnarne har under året lemnats.
Afsättningen af stenhuggerirörelsen visar i sin helhet en minskning af blockoch slipstenar med 15,360 kronor, men deremot en ökning af arbetad och oarbetad sandsten och kalksten med 36,762 kronor.
Af bruks- och fabriksanläggningar äro endast följande nämnvärda, nämligen i Visby stad och dess närhet: 3 kalkugnar, hvaraf 2 obegagnade, 1 cementfabrik, 1 jerngjuteri, I marmorsliperi jämte stenhuggeri, 4 garfverier, 3 färgerier, 1 ångqvarn, 1 vattenmjöldvarn, 2 större och 4 mindre vädermjölqvarnar, 2 mejerier, 1 tegelslageri, äfvensom 1jerngjuteri, 1 mekanisk verkstad, 1 ångbränneri och 1: tändstickfabrik, hvilka fyra sistnämda anläggningars rörelse tills vidare upphört . eller nedlagts; i Klinte, distrikt: 1 färgeri, 3 garfvorier, 1 tegelbruk, 1 kaälkugn, 1 väattensåg med 1 mjölgvarn, 2 vatteumjölqvarnar, 2 vädermjölqvarnar, 1 ångsåg i förening med 2 mjölqvarnar, 1 större åogbränneri i förening imed ångsåg och ångqvarn samt 1 skoppsvarf; i Burgsviks distrikt: 1 garfveri, 1 färgeri, 1 vädermjölqvarn med grynverk och valk; i Rone distrikt: 2 garfverier, 3 färgerier och 1 stenhuggeri; i Ljugarns distrikt: 5 ångsågar, några mjölqvarnar samt en del kalkugnar, hvilka sistnämda numera ej begagnas till annat än husbehofsbränning\” i Kalthammarsviks distrikt: endast några kalkugnar, hvilka dock under året icke begagnats, samt några mindre ångsågar; i Slite distrikt: 1 skeppsvarf, 6 kalkugnar, 2 ångsågar och 1 ångqvarn; i Kyllejs distrikt: 10 kalkugnoar, af hvilka endast 2 begagnats under året, de öf riga 8 äro mer och mindre förfallna och obrukbara; i Fårösunds distrikt: 11 kalkugnar, af hvilka 10 obetydligt begagnas, 1 qvarno-: och 1 sågverk, som drifves med åoga, samt 1 qvarn- och 1 sågverk med vattenkraft; i Kappelhamns distrikt: 7 kalkugnar, 1 vattenmjölqvarn, 1 vädermjölqvarn, 1 ångsåg och 1. garfveri.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Januari 1887
N:r 8.

Ett ej obetydligt antal fat,

innehållande terpentin, hafva under senaste dagarne ilandflutit både på östra och vestra kusterna af Gotland. Ensamt i Rone äro 10 fat anmälda.

Gotlands Allehanda
Fredagen 21 Januari 1887
N:r 6.

Från landsbygden.

Rone, 14 Jan.
Det har berättats
att mellan Rone och Eke socknar i en bygnad, hvarest främlingen inbjudes i en större sal i ena ändan, det deremot i den andra delen af bygnadens jordvånaing skulle finnas en varelse, inhyst i 20 år med stora köttiga ögon, rösten ihålig och hväsande lik en orms, m, fl.
förskräckliga saker, Eder korrespondent, som gjort sig underrättad om verkliga förhållandet, bar funnit, att uppgiften är endast till en del sann, Den svaga varelsen är icke inhyst i jordvåningen, utan i ett varmt och ordentligt rum, skötes och vårdas af sina hårdt pröfvade, men gudtfruktiga töräldrar, har tvänve äldre bröder, som vistas i Amerika, och är för öfrigt fullkomlig idiot. Men född sådan lär hon dock icke hafva varit, utan vid några månaders ålder har hon fått en besynnerlig värk i ögonen och hufvudet, som gjorde den stackars beklagavusvärda sådan hon nu är.

Strax i närheten
i en annan stuga finnes en gosse, som äfven är idiot och hvars egenheter bestå deri, att han med kroppen gör de allra korrektaste militäriska åtbörder, alldeles omedvsatet. Morfadren har varit sergeant i 25 år.

Åter olyckshändelse.
Konsul Broanders hästar kommo igår torsdag i sken på vägen mellan Rone kyrka och hamnen, dervid vagnen stjelpte och ett fruntimmer, som jämte harr Broander och en arbetskari befunno sig i åkdodet, skadade sig i hufvudet betänkligt illa. Ena örat bortslets till hälften, bvarjämte hon erhöll stora skrubbsår och bulnader i hufvudet. — Fara för lifvet lär dock ej förefinnas. Da öfriga personerna skadades lyckligtvis ej det ringaste. Hästarne fasttogos efter en liten stund, men vagnen förstördes.

Att råttor
hinna förderfva mycket, veta vi nog litet hvar, men bland det värsta man gerna kan få höra i den vägen, var att de på ett ställe förderfvat 2 ytterrockar, 8 kakor, 4 tjog torsk och 9 bisamhällen.

Goodtemplarsaken
tyckes gå framåt i Hemse, hvars loge är i starkt tilltagande. Den omfattas också utaf många för sakea nitälskande i samhället högre ståen:ie personer och åetta är just hvad nykterbetssaken behöfver. Utan detta stöd och denna uppmuntran skall den snart gå under.

Levide, 14 Jan.
Ovanligt.
Kyrkovärdarne i Levide och Gerums församlingar hade vid jultiden medels listor insamlat etthuudra kronor för att tillställas dervarande vice pastor såeom gåfva eller offer. Men gåfvan, som frambars till. honom trettoudagsaftoneu, mottogs ej på uppgifna giltiga skäl, hvilka brefskrifvaren åtminstone ej kan förneka sitt värde. Lönen till hrr v. pastorer borde utgå eller förstärkas på ett mera tillfredsställande sätt. Men hrr kyrkoherdar, som skola utbetala densamma, resonuera kanske dervid som skepparu: »när jag var kock, fick jag stryk, och derför skall nu min kock hafva stryk.»

Burs, 15 Jan.
Till ordförande
i kommunalnämden härstädes är vald landtbrukaren Mattias Wiman i Sixarfve och till stämmans ordf. f. d. skolläraren H. Löfveberg.

Fynd vid sjön
har för några dagar sedan gjorts vid stranden af Tomtebo fiskläge af hemmansägaren H.
Pettersson i Lindarive. Det ilandflutna fyndet bestod af ett oljefat, troligen terpantivolja.
Det är emellertid öfverlemnadt till tullstationen på Ronehamn.

Icke litet myror
har den pya värnpliktslagen satt i hufvudet på en hel mängd unge män, som ämnat sig till Amerika, men nu kanske få stanna bemma i sitt fäderneslavd, somlige i tre, andre i fem, sex år, innan de uppnå tjugusexan. Värst illa deran torde en f. d. amerikanare, ännu icke myndig, blifva, enär han i dessa dagar ämnade återreaa till »landet i Vestern» i sällskap med sin fästmö och der gifta sig. Han fick nämligen i prestbetyget insatt: »Har ej fullgjort beväringsskyldigheten».

Tvänne tjufskyttar
ha i dagarne fått stämning för oloflig rapphönesjagt. Rätt så!

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Januari 1887
N:r 5.

Kommunala val.

Till ordförande i kommunalnämden ha utsetts handl. K. J. Broander i Rone, hemmansägarne Nils Pettersson, Hägulds, i Garda, Jakob Pettersson, Lilla Rone, i Lye, N. M. Åberg, Österrytftes, i Fole, Kristen Christensson, Smiss, i Lau och Johan Larsson, Isome, i Väte;
till ordföranden i fattigvårdsstyrelsen direktör Gardell i Endre och hemmansägare Johan Fredriksson, Vesterväte, i Väte;
till ordförande i kommunalnämden och fattigvårdsstyrelsen fanjunkare O. P. Hallbom i Silte, hemmansägarne Jakob Pettersson, Vestergårda, i Sundre, Ludvid Högberg, Vis, i Veskinde, och Jakob Pettersson, Broa, i Halla.
Endast reparerat, ej nybygt sin kyrka hade de sockenbor, hvilka styckjunkare Alfvengren omnämde vid tulldebatten i arbetareföreningen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Januari 1887
N:r 2.