Från landsbygden.

Rone, 21 Juli.
På kallelse af herrar konsuler Cramér och Broander å Ronehamn hade aktietecknarne af det i Rone påtänkta

mejeriet
igår i Rone skolhus nästan mangrant infunvit gig för att konstituera bolag för bedrifvande af mejerihandtering inom Rone med flere socknar. Vid detta möte var agronom Kihlberg anmodad att närvara och hade med anledning deraf infunnit sig.
Konsul Broander öppnade sammanträdet och hälsade de närvarande välkomne. Till ordförande utsågs agronom Kihlberg. Teckninglistorna genomgingos, hvarvid befans, att aktiebeloppet var fulltecknadt till 5,000 kronor, fördelade på 100 aktier om 50 kronor hvardera. Bolagsordning antogs och lemnades i uppdrag åt den vid samma tillfälle valda interimsstyrelsen att hos k. m:t söka fastställelse å densamma. Likaledes antogs ritning till det blifvande mejeriet, till hvilket jordlägenhet inköptes för 75 kronor. Åt interimsstyrelsen uppdrogs att ofördröjligen ombesörja bygnadens uppförande, så att mejeriets verksamhet om möjligt kuude taga sin början redan under nästkommande Oktober. Åt herr Kiklberg uppdrog interimsstyrelsen att anskaffa nödiga maskiner och öfriga inventarier likasom att antaga en duglig mejerska Mötesdeltagarne uttryckte siu tacksamhet till berr Kihlberg för det nit och den osparda möda, hvarmed han Verkat för åvägabringandet af detta så nyttiga företag.
Önskligt vore om flere af länets kommuner vilja följa detta i sanning efterföljansvärda exempel och ej längre uppskjuta en sak, som länder till deras eget bästa och som för länge sedan borde kommit till stånd.

Hafdhem, 21 Juli.
Ett bolag
är härstädes bildadt för ändamål att i närheten af Korsby uppföra ångverk med qvarn samt såg, och vidtagas förberedelser dertill med all ifver. En stor mängd material anlände på jernväg till Hemse och har på skjuts hittransporterats. Att platsen är välbelägen och att saken nog har framtid för sig, är ganska troligt.

Sex räfungar
hittade en hemmansägare från Lingvide häromdagen i en rishög i en hage i närheten af Lingmyr, De voro små, hade ännu ej ögon och blefvo förpassade till de sälla jagtmarkarne.

Slåttern
fortgår med all fart och tyckes man i naturlig äng få mera hö än något föregående år.

Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Juni 1887
N:r 58.

Pröfningsnämden,

som samman träder 16 Sept. för att granska bevillningstaxeringarne samt pröfva besvär eller annars framstälda anmärkningar i anledning af taxeringsnämdernas åtgärder, utgöres af följande af länsstyrelsen utsedde ledamöter:
lektor Bergman, handlanden Palm, smedmästaren Sandberg, hemmansägaren P. Johansson, Vellarfve i Roma, direktör Gardell i Endre, kyrkoherden Reuser i Stenkyrka, kronolänsman Håkansson i Bro, handlanden Nyström i Slite, skolläraren J. Engström i Hamra, hemmansägaren E. J. Eriksson, Alfvena i Vallstena, skolläraren Qviberg i Gammalgarn, hemmansägaren G. P. Hansén, Dunegårda i Dalhem, landtbrukaren Stålhandske i Vesterhejde, skolläraren Andersson i Tofta, skolläraren Björkander i Väte, landtbrukaren Olof Wallin, Valla i Klinte, konsul Broander i Rone, landtbrukaren P. Sundberg, Oxarfve i Hemse, kronolänsman J. A. Lindström i Öja,llandtbrukaren W. Åkerman, Odvalls i Stånga, och landtbrukaren J. Olsson Kyrkeby i Etelhem.
Klagomål, stälda till pröfnipgsnämden, skola vara lemnade på landskontoret senast 8 dagar före sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Juni 1887
N:r 58.

Olagligt beslutade kommunalutskylder.

Enligt hvad vi förut nämt om kommunernas fattigvård och finanser för år 1885, hafva personliga afgifter blifvit olagligen debiterade i 20 landskommuner i Gotlands län eller i 21, 5 procent af hela antalet hemman i länet.
Kungl. förordningarna 1 och 22 Juni 1883 föreskrifva att, oafsedt de enligt särskilda konventioner och författningar utgående aflöningarna till presterskap och en del kyrkobetjening, kommunernas per sonliga utskylder få endast för folkskolans behof utdebiteras och icke må sättas högre än 50 öre för hvarje skattskyldig man samt af qvinna skola utgöras med hälften af det belopp, som erlägges af man. Dock gifva de uppgjorda räkenskapssammandragen vid handen att afvikelse från dessa stadganden ägt rum.
Med anledning deraf hafva vi tagit kännedom om dessa sammandrag och efter dem antecknat följande:
I Björke har kommunalstämman beslutit personlig afgift, 50 öre för man. och 25 öre för qvinna, till andra behof än folkskolans, och kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Follingbo har kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Akebäck likaså.
I Boge har kommunalstämman beslutit personliga afgifter, 50 öre för man och 25 öre för qvinna, till andra behof, än folkskolans.
I Fårö likaså.
I Ganthem har kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 55 öre för man och 30 öre för qvinna.
I Wiklau har kommunalstämman besltit personslig afgift, 50 öre för man och 25 öre för qvinna, till andra behof än folkskolans och kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 65 öre för man och 45 öre för qvinna.
I Wänge har kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Buttle likaså.
I Guldrupe likaså.
I Ardre har kommunalstämman beslutit personlig afgift, 50 öre för man och 25 öre för qvinna, till fattigvården.
I Stenkumla har kommunalstämman beslutit personlig afgift till andra behof än folkskolans.
I Klinte har kommunalstämman beslutit personlig afgift, 36 öre för man och 18 öre för qvinna, till fattigvården, och kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 19 öre för både man och qvinna.
I Grötlingbo har kyrkostämman beslutit personlig: afgift, 10 öre för båda man och qvinna, till en tornbygnad.
I Rone har kyrkostämman beslitit porsonlig afgift till belopp af 25 öre för både man och qvinna.
I Eke likaså.
I Alfva har kyrkostämman beslutit parsonlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Hablingbo har kyrkostämman beslutit personlig afgift, 20 öre för man och 15 öre för qvinna, till andra behof än folkskolans, och kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 35 öre för både man och qvinna.
I Silte har kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Gerum har kyrkostämman beslutit personlig afgift till vin, 12 öre af kommunikant.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.

Folkmängdsuppgifter för Gotland.

Den redogörelse för folkmängden inom hvarje kommun m. m., hvilken bland annat skall tjena till ledning vid de i höst förestående riksdagsmannavalen, har i dessa dagar blifvit af Statistiska Centralbyrån utsänd. Deraf framgår, att rikets hela folkmängd 31 December 1886 uppgick till 4,717,189 personer, utvisande en ökniog sedan det: näst föregående året af 34,420 personer, eller 0:74 proc.
Gotlands folkmängd utgjorde samtidigt 52,556 personer, sedan den under år 1886 nedgått med 14 personer. Detta är sjunde året å rad, under hvilket öns folkmängd minskats, och uppgår den samfälda minskniogen från och med 1880 till 2,725 personer.
Ofvan anförda folkmängdssumma för Gotland i dess helhet fördelade sig. med 45,819 inv. på landsbygden och 6,737 på Visby stad. Den förre hade under året minskats med 85, men den senare ökats med 71 personer.
Inom de valkretsar, hvilka helt och hållet eller delvis tillhöra länet, var folkmängden följande:
Gotlands norra domsaga 21,924
Gotlands södra 23,895
Visby 6,737; Borgholm 889. 7,626

Fördelas folkmängden å landsbygden på dess båda valkretsar, då finner man, att på hvartdera området räknas öfyer hufvud en befolkning af 22,920 pers., hvilket är vida gynsammare än för rikets landsbygd i det hela, der i medeltal komma 26,656 inv. på hvarje valkrets.
Äfven för valkretsen Visby och Borgholm ställer sig förhållandet långt fördelaktigare än för rikets samtliga städer, för hvilka i medeltal \’belöpte sig 10,860 inv. på hvarje representant i riksdagens andra kammare.
På Gotland utgör kommunernas antal sammanlagdt 94, af hvilka oberäknadt Visby 48 tillhöra norra häradet och 45 södra. Medelfolkmängden i hvarje landskommun utgör alltså icke mer än ungefär 494 personer, något lägre i norra och något högre i södra häradet.
Då det vore för långt att uppräkna alla landskommunerna med deras invånareantal, anföras här endast de största och minsta. Sålunda äga sex kommuner mer än 1,000 inv. hvardera, nämligen Lärbro (1,379), Fårö (1,216), Klinte (1,179), När (1,122), Othem (1,068) och Rone (1,048). De folkfattigaste kommunerna äro deremot Visby södra och norra landskommuner, den förre med endast 82 och den senare med 149 inv. Närmast före dessa komma Akebäck (174), Gerum (184) och Hejdeby (199).

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 24, Juni, jakt Ina, Carlsson, Vestervik, barlast 25 Juni, galeas Apollo, Carlström, Landskrona, barlast. — Till Rone: 23 Juni, galeas Hoppet, Bengtsson, Visby, tomt fartyg; 9 Juni, skonert Laurentius, Vestberg, Kiel, tomt fartyg; 15 Juni, skonert Herman, Ziegler, Norrköping, tomt fartyg; 29 Juni, skonert Tommu, Lagerqvist, Lybeck, barlast, jakt Edvard, Pruuel, Dagö, barlast; 22 Juni, slup Karl Edvard, Vallin, Reval, barlast; 23 Juni, galeas August, Hermansson, Upsala, murtegel. — Till Ljugarn: 15 Juni, skonert Gustaf, Johansson, Landskrona, tomt fartyg; skonert Berta, Österberg, Kiel, barlast; 19 Juni, bergningsång, Hermes, Höjer, Stockholm, pontoner; 20 Juni, skonert Germanus, Abrahamsson, Karlskrona, barlast. — Till Klinte: 20 Juni, skonert Laura, Söderström, Neustadt, barlast.

Utgångna: Från Rone: 2 Juni: jakt Alma, Henriksson, Ystad, slipsten; 7 Juni, galeas Hoppet, Bengtsson, Slite, slipers; 16 Juni, skonert Laurentius, Vestberg, Kiel, trävaror; 17 Juni, skonert Herman, Ziegler, Gefle, slipsten och plank, — Från Ljugarn: 17 Juni, skeppet Kristian, Falk, Newcastle, trävaror; 18 Juni, skonert Gustaf, Johansson, Landskrona, slipers.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Juni 1887
N:r 51.

Till tre gånger i veckan

utsträckes från och med 1 Juli postförbindelsen med östra Gotland. De dagar som bestämts, måndagar, onsdagar och lördagar, synas oss, hvad beträffar de två först nämda, vara mindre väl valda enär inga båtar ankomma på måndags och onsdags morgnar. Lämpligare hade derför varit att låta posterna utgå tisdagar, torsdagar och lördagar såsom fallet är med posterna till Burgsvik och Rone.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Juni 1887
N:r 51.

Väghinder.

En bro å allmänna vägen mellan Rone kyrka och Halbenarfve gård i samma socken kommer 20 och 21 dennes att omläggas, då i stället en mindre väg från Smissarfve i Rone kan bagagnas, enär den förra vägen varder ofarbar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Juni 1887
N:r 46.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 10 Maj, jakt Ägir, Karlsson, Vestervik, barlast; — Till Slite: 6 Maj, slup. Nordlyset, Christiansen, Visby, tomt fartyg; 7 Maj, galeas Vilhelm, Thompson, Skutskär, barlast; 9 Maj, båten 92 Julianna, Parra, Ryssland, potatis. — Till Klinte: 30 April, skonert Felix, Gardell, Kiel, barlast; 2 Maj, skonert Mogens Smidt, Möller, Köhenhavn, barlast. — Till Rone: 22 April, skonert Hjalon, Svensson, Odense, barlast; 27 April, skonert Here, Österman, Stockholm, salt; 1 Maj, skonert Laurentius, Vestberg, Kiel, barlast; slup Karl Edvard, Vallin, Windau, barlast.

Utgångna: Från Visby: 11 Maj, galeas Kristina, Andersson, Helsingborg, slipers; skonert Gustaf, Johansson, Ystad, elipersa; jakt Ina, Karlsson, Klinte, barlast; skonert Retzia, Sandqvist, Lybeck, trävaror; 12 Maj, galeas Hildegard, Österman, Norrtelje, telegrafstolpar; jakt Maria, Hedenberg, Norrköping, kalk. — Från Slite: 6 Maj, skonert Anna, Ruthström,; Hudiksvall, släckt kalk; 7 Maj, jakt Mina, Godman, Stockholm, släckt kalk; slup Nordlyset, Christiansen, Stråvalla, släckt kalk. — Från Klinte: 30 April, skonert Laura, Söderström, Heiligenhafen, trävaror; skonert Sofia Fedrika, Landström, Kiel, trävaror; 3 Maj, jakt Fyra Systrar, Löfberg, utrikes Östersjöort, kalk och trävaror; skonert Fritiof, Afvelin, Holstein, trävaror; jakt Josefioa,. Puxon, Femern, kalk och trävaror; 5 Maj, skonert Mogens Smidt, Möller, Bornholm, kalk och trävaror. — Från Rone: 21 April, skonert Juno, Olsson, Lybeck, trävaror; 2 Mej, skonert Hjalon, Svensson, Göteborg, slipers; 6 Maj, skonert Here, Österman, Göteborg, slipers; slup Karl Edvard, Valliv, utrikes Östersjöort, slipers.

Visby torgpris:
5 Maj.
Fisk: Färsk: Lax, blank 50, Ål 35 till 40, Sik 20 till 25, Gädda 17 till 20, Aborre 10 till 12, Id 7 till 8 och Mört 5 öre skålp., Torsk 67 öre till 1 kr. 50 öre lisp,, Flundra 25 till 80 öre tjoget, Strömming 12 till 17 öre valen; Rökt strömming 60 till 80 öre valen. — Grönsaker : Spenat 25 till 30 öre skålp., Sparris 1 kr. 60 öre till 2 kr. för 100 st., Rabarber 25 öre skålp., Sallad 5 öre hufvudet, Redigor 5 till 10, Dill och Persilja 5 öre knippan. — Grädde: 1 kr. kanvan. — Höns: 1 kr. st. — Kött: Svin- 5:25 till 5:50 lisp. och Nöt- 3 till 4 kr. lisp., Häst- 5 till 12 öre skålp. och Kalf- 12 till 20 öre skålp., trögsåldt, men uti mindre bitar lätt såldt till högre pris. — Lök: k. spansk och röd, 16 öre skälp. — Mjölk:oskummad -20 till 25 och skummad 8 till 10 öre kannan. — Mjöl: af Hvete siktadt 1:40 till 1:60, dito sammanmalet 1:35 lisp. af råg siktadt 1:25 till 1:30 dito sammanmalet 95 öre lisp. Hveteskli 75 öre lisp. — Potatis: 3:50 för tunna. = 6 8/10 fot. Smör: 50 till 60 öre skålp. — Ägg: 60 till 63 öre tjoget.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Maj 1887
N:r 38.

Från landsbygden.

Hemse, 3 Maj.
Ett nykterhetsmöte
hölls i förgår i Rone och öppnades af Emil Johansson från Rone med en välkomsthelsning till de närvarande. Till ordförande utsågs nämde Johansson och till sekreterare J. Rumin. Öfverläggning om nedannämda frågor vidtog derefter.
Första frågan: Skulle det ej vara ändamålsenligt att en gång i månaden hålla gemensamt diskussionsmöte med alla södra Gotlands nykterhetsföreningar?
O. Nilsson, Jaxarfve, som var mycket glad öfver nykterhetsarbetet, ansåg att alla nykterhetsföreningar, blåbandister och goodtemplare borde öfverenskomma att hålla ett gemensamt möte hvarje månad. — Predikant Alqvist, som intresserade sig mycket för saken, ville att man skulle hugga i med kraft för att hämma dryckenskapen i vårt land, J, Nilsson, Rone, kunde ej riktigt gilla den förste talarens framställning — O. Nilsson: Alla dessa tre föreningar måste sluta sig till hvarandra för arbetets främjande.
Mötet beslöt att ett möte skulle hållas en gång i månaden.
Andra frågan: Hvilken är den lämpligaste tiden för nykterhetsmötens hållande?
Man enade sig att lämpligaste tiden vore söndagen på e. m.
Tredje frågan: Hvad bör göras mot den här i söder gängse oseden att handlandena bjuda sina kunder köpsup?
O. Nilsson, Jaxarfve: Då lagligt förbud funnes mot denna osed, vore bäst att följa lagen. Då frågan dock vore besvärlig, vore bästa sättet att få haudlandena till nykterhetsvänner.
predikant Alqvist framhöll också det lagliga förbudet. Bäst vore om alla blefve nyktre, då handlandena slupp2 att bjuda på denna sup.
O. Nilsson, Jaxarfve, hade jämte andre sökt bortskaffa krogen på Ronehamn, men blifvit öfverröstad. Nykterhetsvännerna borde slå sig tillsammans för att fullfölja lagen. Der ingen åklagare funnes, funnes ingen domare.
Frågan bordlades till nästa månadsmöte.
Under öfverläggningens uppehåll utförde Rone sångförening under ledning af snickare Ganström flere vackra sånger.
Mötet afslöts med bön af predikant Alqvist samt med sång.
Nästa möte skall hållas hos N. Valby, Davide i Rone, första söndagen i Jåni kl. 4 e.m., då alla vykterhetsföreningar inom södra Gotland äro välkomna. Diskussionsfrågor kuona insändas till O. Nilsson, Jaxarfve i Rone.

På tal om möten
så hölls ett sådant i Hemse sistlidne lördag för att bilda en husbondeförening till attreglera arbetslönerna. Mötet var icke mycket besökt och berodde väl detta mest på att eo sådan reglering icke låter sig utföra i verkligheten. Deremot vore det bra, om föreningens öfriga program: bränvinssupandet och de oriktiga orlofssedlarnes inskränkning kunde förverkligas. Men det kan väl gå utan att man behöfver betala hvarken inträdesafgift eller årsafgitt. I dessa svåra tider är allmogen rädd om sina 50-öringar, och det är derför icke troligt att många komma att ingå i föreningen. Icke vet man heller bestämdt hvartill de insamlade årsafgifterna skulle auvändas eller om de skulle komma att uppgå till någon så stor samma, att dermed kunde uträttas något godt för landtbruket.

Wamlingbo, 7 Maj.
Vårlik
ter sig väderleken här för närvarande, fast luften hittills varit af kylig beskaffenhet. Frost, af rätt allvarsam art, förekom äfven natten mellan sistl. måndag och tisdag, hvilket i hög grad menligt inverkar på den flerstädes gröna kornbrodden. Vårsådden anses nu vara afslutad för året, och flere landtmän ha allredan satt sin potatis.

Baptistbegrafning.
För några dagar sedan jordades å Sundre kyrkogård stoftet af en derstädes afliden bondhustru, som under lifstiden tillhört baptistervas samfund, utan något presterligt biträle, ej heller tjenstgjorde församlingens klockare vid tillfället; allt försiggick tyst och stilla. Jordfästningen, om jag så kan kalla den, förrättades af ett par af samfundets medlemmar med några ord och böner samt afsjungande af åtskilliga sånger.

Aprilnarri i — Maj.
Sistl. onsdag 4 dennes spred sig i trakten ett rykte att ett fartyg strandat vid Hoburgsref i Sundre, Nu må man tro att det blef lif och rörelse i den eljes så lugna nejden; alla skulle på strandningsarbete för att förtjena sina modiga 10 kronor om dygnet, hvilket ju är en vacker dagspenning i dessa tider att erhålla; men de hade »uppgjort räkningen utan värden», ty förhållandet var helt aunorlunda. Ett ryskt skonertskepp var verkligen i närheten af retvet, hvilket det till följd af den svåra tjockan ej observerat förrän i sista minuten, men dock så tidigt att ett ankare hann fällas för att förekomma grundstötning, och efter det att åtskilliga Sundrebor varit på platsen, fortsatte det sin resa, utan att anhålla om någon hjelp från land. Bud om »strandningen» hade äfven afgått till Neptunbolagets på platsen boende arbetsförman, hvilken i sin ordning derom på telegrafisk väg underrättade bolaget, som hitskickade en sin bergningsbåt, hvilken, då ingen strandning inträffat, inlöpte i Burgsviks hamn på torsdagsmorgonen.

Näs, 5 Maj.
Man ifrar
för närvarande härstädes med bygnadsarbete. Gamla bygnader nedrifvas och nya uppbyggas istället. Det är väl icke heller att undra på, att en sådan bygnadsfeber tagit öfverhand, ty många hemmansägare skola flytta, och då vilja de hafva sina nya bygnader färdiga så fort ske kan.

Lunginflammation
herskar härstädes i vida kretsar. Många sjukdomsfall hafva inträffat, men intet dödsfall.

Vårsådden
är nu på det närmaste afslutad. Den har i år försiggått under gynsamma förhållanden, ty jorden har varit lös och bra, och väderleken utmärkt vacker.

Fårösund, 7 Maj.
F. nämdemannen och kyrkovärden
Johan Stuxberg,

som afled vid Siux i Bunge 18 April, var född på samma ställe 1811, der föräldrarne voro hemmansägaren Jakob Rasmusson och dennes hustru Brita Lena Jakobsdotter. Den förre omkom genom drunkning i Fårösund 1829 efterlemnande familjen, enka jämte 3:ne söner och en dotter i torftiga omständigheter. S. lärde snickeriyrket i Visby 1828, men måste vid fadrens och brodrens nästan samtidigt inträffade död (den senare omkom äfven i Fårösund) vända hem för att ö!vertaga gården. S. var en mycketverksam, driftig, sparsam, nykter och ordentlig man, hvilka egenskaper satte honom i stånd, att icke allenast helt och hållet ombygga gården, som var förfallen, utan ock att dertill samla en icke obetydlig förmögenhet. S:s verksamhetsbegär dref honom ock att sätta sig in, bland annat, i urmakeriyrket, hvarmed han i orten betjenade allmogen, sålänge synförmågan dervid bistod honom. Som 8. var kunnig i hvarjehanda arbeten användes han vanligen såsom arbetsförman vid bygnadsföretag; sålunda var han föreståndare och utförare af Buuge kyrkas, efter kapten G. Laurins planläggning och ritning, ombygnad 1857 till sitt nuvarande utseende. För denna kyrkas vård var 8. särdeles nitisk, och då målning at dess orgel samt läktare fördröjdes och försvårades, lät S. utföra detta på egen bekostnad, äfvensom han skänkte till kyrkan en ljuskrona, värderad till omkring 100 kr. S., gift vid 19 års ålder och sedan längre tid enkeman, var fader till intendenten vid Göteborgs museum, deltagaren i Nordpolsexpeditionen dr Anton Stuxberg, hvars studier hans idoga och försakande lif satte honom i tillfälle fullborda, och har således måhända vetenskapen åtskilligt att tacka mannen i arbetsdrägten för, som lade grunden i det tysta och anspråkslösa och i hvars öga någon gång sågos tårar af rörelse och glädje, då talet fördes på sonen. S. hade 2:ne äldre söner, en lets och en jordbrukare härstädes.
Hän är ett bevis på hvarthän ett efter tillgångarne lämpadt lif jämte nämda egenskaper gradvis kan föra, ett exempel värdi att framhålla i dessa tider.
S. ägde ett humant och gladt väsen och var oafbrutet verksam, tills några dagars sjukdom med döden ändade den ännu kraftige mannens lif.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Maj 1887
N:r 37.

Från landsbygden.

Rone, 3 Maj.
Göken
har infunnit sig och den 29 April lät ban böra sitt »kucku», såmedels välkomnaude den inbrytande sommaren.

I »upplysningens tidehvarf».
Under hednatiden ville man gerna upprätthålla tingsfrid och vägfrid. Men i dessa »upplysningens tider» är det klent bestäldt mången gång med den förra och som exempel på att den senare äfven kan störas, vill jag omtala följande:
Den 22 April i qvällsskymnivgen voro på läkares ordination tre sjuka flickor ute och promenerade, då helt plötsligt och oförberedt kom ut från Halsarfve gård i samma socken en gestalt, hvars klädsel, ord och beteende liknade ett rasande djur eller sjelfva hin, och blefvo flickorna deraf alldeles förskrämda.
Lyckligtvis tillkom en lärarinna, som bjelpte flickorna hem, men den eva har utaf skrämseln varit sängliggande sjuk sedad dess. Hvad följder ett sådant beteende för rervsvaga flickor i framtiden kan hafva är ej godt att beräkna.

Skenande hästar
höra till ordningen för dagen. I går flögo 3 par i väg, utan att dock några olyckor af svårare art inträffade.

Skatorna
äro nära på utrotade på landsbygden. Ingen enda sådan på 2 till 3 mils resa får man se. Men deremot är det särdeles i vår ovanligt godt om fiskmåsar och det så midt på landet som i Levide, Gerum m. fl. socknar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 Maj 1887
N:r 36.