Etikett: Rone

Rone socken ligger på södra delen av Gotlands östkust.
Gårdsnamn: Autsarve, Botes, Burge, Davide, Domerarve, Findarve, Frigsarve, Gerete, Getor, Gullgårde, Hallbenarve, Halor, Hägdarve, Jakobs, Jaksarve, Lauritse, Lillgårds, Magnuse, Malms, Mattsarve, Ogges, Prästgården, Roes, Sigdes, Smissarve, Stale, Tomte, Tronhage, Uggårde, Vinarve, Ålarve, Änggårde.

Publicerat

Från landsbygden.

Burgsvik, 5 Maj.
Sedan kommunalnämden i Öja för sin del afslagit Nils Larssons, Botvide, ansökan att under tre år, räknadt trån den 1:ste nästkommande November, få på Burgsvik fortsätta spritvaruförsäljning, förevar denpa fråga å kommunalstämma den 29 nysslidne April, dervid en liflig debatt uppstod om saken, Omkring 40 röstägande voro vid stämman personligen närvarande, hvaraf 38, nästan alla hemmansägare och pykterhetsvänner, önskade afslag å ansökvingen och sålunda uttryckande den mening, som flertalet af socknens medlemmar hafva, De, som voro för spritvaruförsäljoingens forrsättande, utgjordes af handlandena på platsen, ett par statens tjenstemän, sökanden och en annan hemmansägare. Före omröstningen uppträdde flere talare såsom: kyrkoherden i församlingen, hvilken i ett gripande långt tal påvisade huru förderfbringande det är för traktens och särskildt socknens befolkning att hafva inom sitt område spritvaruförsäljning; konsul Backström, som sade sig haft nog af bränvinsförsäljningen i sin närhet och yrkade afslag & ansökvingen; förre skolläraren L. Pettersson. som i ett skrirtligt anförande yrkade afslag; handl; V. Haneéo, som sade att om stämman utan omröstning ville bifalla ansökningen blott på ett år, så ville han för sin del åtnöja sig dermed. Men flertalet ville att spritvaruförsäljningen skulle helt och hållet nedläggas. Vid derpå skedd omröstning. segrade de, som voro för spritvaruminuteringens fortsättande, tack vare deras stora fyrktal.
— Vid hållen auktion å spanmål, såväl råg som korn, i Öja kyrkomagasin betaltes för hektoliter omkring kronor 8: 50.
Vid stämma samma dag beslöts att kyrkans magasingfond skulle inrymmas på loftet i småskolan på Burgsvik; att kyrkan skulle undergå reparation invändigt såsom altarskrank och golf, nya bänkar, målning af predikstol och altarskrank m. m.

Rone, 6 Maj.
I måndags 29 sistlidne April voro Rone socknemän kallade till kommunalstämma angående sökt rätt att fortfarande idka utskänkningsrörelse af spritvaror å Ronehamn, Endast fem personer vederbörligen försedda med hvar sin fullmakt törsvarade, ehuru matt, ansökningen, då deremot mnykterhetsvännernas sak varmt förfäktades af församlingens åldrige kyrkoherde jämte ett fyratiotal andra röstberättigade. Vid röstningen segrade dock de förra med 2,056 röster uuder det att det vida större flertalet (45) endast hunno till 1,786.
Alltså har man lyckats få till stånd ett beslut att utskänkning af spritdrycker under kommande tre år fortfarande bör äga rum å hamnen.
Det fattade beslutet är så mycket sorgligare, som det stora flertalet i socknen är emot detsamma.

Vall, 7 Maj.
Såsom en tacksamhetsgärd för den tid han tjenstgjort inom Valls pastorat erhöll v. pastor J. A. Timander ett offer, då han sista söndagen predikade inom församlingen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Maj 1889
N:r 53

Publicerat

Bevillningsberedningarna

börja nu snart sina sammanträden:
Måndagen 13 Maj kl. 10 f.m. med Rone och Alfva pastorater å gamla värdshuset i Hemse. Onsdagen 15 Maj kl. 10 f.m., med Ejsata och Hablingbo pastorater i Hablingboj sockenstuga. Torsdagen 16 Maj kl. 10 f.m. med Hafdhem och Grötlingbo pastorater i Grötlingbo sockenstuga. Lördagen 18 Maj kl. 10 f.m. med Öja och Vamlingbo pastorater i Öja sockenstuga. : Måndagen 20 kl. 9 f.m.: Alskog och Garda pastoraters bev.-beredningsdistrikt i Kahlqvistska paviljongen å Kyrkeby i Etelhem; Tisdagen 21 kl. 9 f.m.: Burs och Närs bev.-beredningsdistrikt ho3 landtrukaren W. Åkerman Österlings i Stånga ; Onsdagen 22 kl. 9 f.m.: Fardhems och Lefvide pas oraters bev.-beredningsdistrikt å Burge gästgifvaregård i Lafvide ; Torsdagen 28 kl. 9 f.m.: Hejde och Klinte pastoraters bev.berednvingsdistikt hos enkefru L. Viberg å Bönders i Klinte; Fredagen 24 kl. 9 f.m.: Sanda och Eskelhems pastoraters bev,-beredniogadistrikt hos landtbrukaren A. J. Bergman Botvide i Sanda; Lördagen 25 kl. 10 f.m.: Stenkumla, Vall och Atlingbo pastoraters samt Visby södra landsförsamlings beredningedistrikt i Stenkumla skolhus.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 8 Maj 1889
N:r 52

Publicerat

Stor auktion å Lösegendom.

Vid egendomen 1/4 mantal Davide med underlydande Ronemyr i Rone socken, som numera äges af Gotlands Eoskiida Bank, förrättas offentlig auktion torsdagen den 2 och fredagen den 3 instundande Maj, båda dagarno från kl. 10 f.m., då till den högstbjudande kommer att försäljas all derstädes befiotlig lösegendom bestående af 1 par inxörda nuoghästar, 4 st. goda arbets hästar, 6 st. dragoxar, 11 st. mjölkkor, en tjur och en qviga; en mängd åkerbruks och körredskap såsom 1 tröskverk, 1 skördemaskin, 1 bästräfsa, 1 lastvagn, 10 arbetsvagnar, 10 par kälkar, flere vänd-, kärr-, och spetsplogar, en rullbarf, flere stycken länk-, krokoch slätpiunhbarfvar, mullfösor, kornvältar, foder- och vråoghäckar, par och enbetsselar, oxok med tillbehör, selsvänglar jeruspett, spadar, skyfflar, gatflar, tjagor, grepar, krattor, liar, jernbiudslev, grimmor, hästtäcken och fällar; möbler såsom soffor, stolar, sängar, mat-, spel: och nattdukebord, kommoder, skänk, speglar och lampor. — Sängkläder och linne, -— Smed- och snickareverktyger. — Köksinventarier. — Diverse andra saker såsom vindmaskiver, hackelsemaskin, mangel, träkärl, säckar samt ett större parti bygnadstimmer m. m., m. m. Af mig för vederbäftigbet kände inropare lemnas anstånd med betalningen till den instundande Oktober, okände inropare ställe borgen eller; betale sina inrop kontavt.
Kreaturen utbjudas första dagen om kring kl. 2 e.m.
Brogårds i Fardhem den 23 April 1889.
Etter anmodan,
AND:S MAGN:S ENEMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 April 1889
N:r 47

Publicerat

Till den qvinliga kursen

vid folkhögskolan, hvilken tager sin början 24 dennes, ha följande 24 lärjungar antagits:
Anna Josefina Elisabet Thomasson, Gullgarda i Rone; Alma Margareta Jakobsson, Jakobs i Eksta; Selma Larsson, Klinte i Gammelgarn; Hanna Olofsson, Burge i Hablingbo; Maria Karolina Nilsson, Lukase i Hablingbo; Maria Hoenrietta Cederlund, Kälder I Hafdhem; Laura Katarina Karolina Lindvall, Kälder i Hafdhem; Maria Karolina Josefina Pettersson, Qvarna i Vamlingbo; Anna Cecilia Elisa Lundgren, St. Ryftes i Fole; Maria Kristina Jakobsson, Smissarfve i Silte; Auna Augusta Båtelsson, Hemdarfve i Silte; Anna Bandelin, Vanges i Burs; Adelina Ahlström, Ansarfve i Fröjel; Augusta Nilsson, Alstäde i Fröjel; Julia Hermanna Josefina Löfqvist, Ansartvei Fröjel, Emeli Maria Kristina Pettersson, Gudings i Eke; Ananda Andersson, Qvie i Lojsta; Augusta Johanna Ingegerd Olsson, Sudergårda i Bara; Emma Maria Antoinetta Jakobsson, Akebäck; Josefina Elisabeth Jacobsson, Sixarfve i Alskog; Anna Margareta Henrietta Jakobsson, Herrvide i Stånga; Hilda Maria Eugenia Jacobsson, Botvalde i Stånga; Anna Olivia Nilsson, Jufves i Sanda och Anna Johanna Amalia AhIgren, Nystuge i Sanda.
Sex stycken hade dessutom lemnat in skriftlig anmälan, men kunde ej mottagas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 April 1889
N:r 44

Publicerat

Landsbygden.

Norra Gotland, 30 Mars.
Snöskottning
med 4 till 5 dagars uppskof ha våra landtmän haft till sysselsättning ifrån slutet af Januari tills för 14 dagar sedan. Nu tycks dock detta arbete vara slutadt för denna vinter.

Skogskörslor
ha i är föga förekommit. Man har haft nog med arbete att hålla allmänna landsvägen trafikabel; på skogsvägarna har man ej ens haft tid att tänka.

Slädföret
är totalt förbi. Ifrån det grannaste sådant, blef det med ens på 2 dygn slut.
— De höga snövallarna på sidorna af vägen göra dock, att en något så när god vagasväg ej fås i brådasto rappet. Våren är dock inne, ehuru den gångbara isen utanför kusten just ej tyder på tidig sommar.

Våra fiskare
ha återigen förlorat en stor del af sina redskap, anglar och garn ligga under isen sedan 15 dennes.

Kommunalstämma
— den första i år — hölls i tisdags i Stenkyrka dervid flera goda saker förekommo, Soeknens räkenskaper upplästes och godkändes.

Utlåningen
ur socknens sädesmagasin härstädes hade under nästlidna året varit ringa, hvilket ansågs såsom ett glädjande tecken till bättre tider.

Löneveden
till socknens barnmorska, hvilken ved hittills utgjort 31 lass stockved, har med hennes tillstånd förvandlats till 8 famnar »floved» — en vinst i kontrollerande hänseende och en ej ringa förlust i qvantitativt.

Barnmorskans
lön i säd, som förr lemnats in natura efter hemmansdel (i t. o. m. stopvis) kommer hädanefter att utgå, enl. vederbörandes tillstånd, i reda penningar, motsvarande sädens markegångspris.

Posten.
För att ingå till Poststyrelsen med begäran om poststations inrättande i Stenkyrke utsågs en person. Tillika beslöts att, om dylik inrättning vägras, skrifvelse skulle affärdag till postmästaren i Visby om att postföringen på postdagsmorgnarna finge utgå från Tingstäde genom Martebo, Lummelunda och Stenkyrka, der ett uppehåll af ett par timmar skulle göras för att bereda tillfälle svara på möjl. ankommande bref, hvilken post postförararen derefter skulle befordra till Tingstäde, för att samma dag kunna med posten från Fårösund sändas till Visby och vidare.

Prejudikat?
Under denna rubrik bar i Gotl. Alleh:s spalter läste hura en folkskolelärare fråntagits löneved, derför att han ej personligen bodde i rkolbuset samt att läraren klagat hos vederbörande.
Länsstyrelsen har ej kunnat gilla detnågot vågade attentatet utan nu förständigat vederbörande att till läraren i fråga utlemnat veden.

Hemse, 1 April.
Missionsmötet
härstädes i går och förgår var ej så talrikt besökt, som man kunnat vänta, hvartill mycket bidrog det dåliga väglaget. Dock var det igår nära nog fulit hus, Det började första dagen med predikan af J. Jacobson med text i Ps, 111: 1—5 v. Derefter talade J. Hendriekson med ledning ur Uppb. 21: 6—8.
Derefter diskuterades programmets första fråga: »huru efterkomma och praktisera 1 Petri 2: 1 v.2» I frågan yttrade sig sju talare. Då diskussionen var slutad samlades alla ombuden & lilla salen till konferens och under tiden predikade i den Stora T. Söderdahl med text i Ps. 25 och T. Jacobson från Burgs anslutande sig till Filip. 4: 1—7.
Från ombudssammanträdet anteckna vi endast att förbundets inkomster under 1888 till yttre: missionen varit kr. 8,934:58 och för den ivre 2,436: 14.
På söndagen predikade först T. Jacobson öfver dagens högmässotext. Sedan talade P.
Ahlqvist öfver 182 Ps. 13—18 v. och K. Elfström öfver dessa spostelns ord i Petri 5 »hållen eder hårdt vid ödmjukheten».
Vidare diskuterades andra frågan: »hvilka lärdomar kunna vi hemta af Ebr. 12: 62» Efter denna kom man, öfverens om att taga programmets sista frågor: »huru och på hvad sätt kan en kristen bäst verka för nykterhetssaken?» . Datta helst som denna sak just här på söder är lifaktig med afseende på ett nyss bildat nykterhetsförbund. Ea liflig debatt uppstod också nu, men som tiden var så kort måste den afbrytas, innan frågan hann slutbehandlas, Dock framstäldes många lärdomar för hvarje kristen värda att tillvarataga.
Slutligen predikade Hendrikson med text Lasari uppväckande, hvarefter mötet afslöts med bön.

Flyttfåglar,
svan och grågäss, hafva i stora skaror slagit sig ned i Mästermyr, der deras skrik och kacklande höres ända hit. Likadant är förhållandet i Rone myr, berättar en person derifrån.

Förslag till fattiggård
i större skala för Hemse, Rone och närliggande socknar har utgått från Hemse kommunalfullmäktige. Förslaget afser att inköpa någon lämplig egendom för ändamålet, der bjonen skulle sysselsättas med arbete; dock så att hvarje gocken, som antager förslaget skulle försörja sina egna fattigbjon, så att ingen orättvisa komme att begås. Önskligt vore nu cm många soeknar, hvilka i dagarna blifva tillfrågade, ville antaga förslaget, ty ju flere dess bättre.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 April 1889
N:r 39

Publicerat

Borgenärerna

uti Emil Gerles konkurs kallas att sammanträda å Visby Rådhus lördagen den 13 April 1889 kl. 5 om. för att pröfva anbud å konkursboets fastigheter.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Borgenärerna i hemmansägaren Johan Hanssons, Uggårda i Rone, konkurs kallas att sammanträda i värdshuset å Ronehamn lördagen den 6 instundande April kl. 11 t.m. för att granska upprättadt utdelningsförslag samt, om det samma godkännes, erhålla utdelning.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 April 1889
N:r 38

Publicerat

Från landsbygden.

Rone, 23 Dec.
Tvänne tillbud till eldsvåda
ha yppats här i socknen helt nyligen men i tid blifvit afvärjda.
Det ena var hos en arbetarefamilj, der barnen, tre till antalet, lekte inne ensamma, Modren hade aflägsnat sig på en kort stund och under tiden togo de små sig det orådet före att bära aska ur spisen upp i sängen. När nu sängkläder och halm fattade eld gick den äldste ut och tillsade sin fader, som lyckligtvis var i egendomens ladugård tillstädes. Då alla karlarne kommo var rummet nu fyldt af rök, hvarur de små halfqväfda rycktes ut. Sängen blef ock förstörd men elden släcktes.
Det andra tillbudet inträffade vid en by nere i socknen, der en tjenstepiga satt ett ljus i sängkronan samt lagt sig och somnat utan att släcka RN Om natten väcktes hon af en stark rök och steg upp för att med husfolket rådgöra hvar den hade sitt uppskof. Det befanns då att det var i hennes egen säng, der halm, madrasser och en del kläder redan förkolnat, Ljuset hade fallit ned i sängen och antändt.
Som kyrkh. Söderström, ehuru till min förvåning väl sent, tagit till orda emot ett meddelande af 20 Nov., deri han påstår att fyra stora osanningar influtit får jag bedja red.
ofördröjligen införa följande

Svar.
Jag vill bemöta punkt för punkt.
1:o) Begreppet stor kan hos olika personer vara något olika. Då en annan förevisare för några år sedan här i skolan förevisade en panorama, voro åskådarne icke hälften mot nu.
Dessutom bevisa inträdesafgifterna intet, emedan joAnga godhetsfullt nog insläptes utan att betala.
2:o) Att tillkännagifvandet ej skedde från predikstolen berodde på en omkastning i sista ögonblicket, Så var emellertid, ämnadt. Det kan för öfrigt qvitta lika, hvar det skett.
Uppgiften lade ej vigt vid stället. En inom vårt samhälle aktad person uppgat ;det så och jag trodde honom.
3:o) I denna punkt har icke sagts att!pastor direkt aatat 91 anava at; hålla föredrag.8tt skolrådsledamöternas protest i någon mån der skulle haft sin upprinnelse. Det måtte bero på förbiseende att detta stämplats som osanning.
4:o) Skolrådsledamöterna yrkade på dörrens stängande och salens utrymmande. Detta är sanning och det är hulvudsaken, hvilket ej heller af pastor förnekas.
Härefter frågas: »hvad återstår då såsom fullt sanningsenligt ?»
Derpå svaras: det återstår som sanning:
1) att förevisningen verkligen ägde rum;
2) att pastor tillåtit den utan skolrådets hörande;
3) att tre eller fyra skolrådsledamöter voro missnöjda;
4) att dessa yrkade salens utrymmande;
5) att detta nekades och kunde väl ej annat på grund af tillkännagifvandet och
6) att pastorsembetet ej klandrades för detta, ej heller yttrades ens en half mening om att förevisningen vore underhaltig.
Brefskrifvaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 December 1888
N:r 104

Publicerat

Väghinder.

Onsdagen 19 i denna månad kommer den bro å allmänna vägen från Hemse till Rone kyrka, midt för Hulte gård i Hemse, att omläggas, till följd hvaraf sagde väg då blifver ofarbar; i stället kan vägen från Alfva skolhus till Rone begagnas.
En bro å allmänna vägen emellan Burge och Boxarfve gårdar i Levide socken kommer att rifvas och omläggas torsåagen och fredagen 20 och 21 dennes, under hvilka dagar nämda vägstycke blir ofarbart.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 December 1888
N:r 100

Publicerat

Från landsbygden.

Rone, 30 November.
Burskretsen
har haft möte i Rone skolhus. Sedan mötet öppnats på öfligt sätt, gåfvos tvänne lektioner, nämligen i bibl. historia af skoll. O. N. Lindgren, Burs, och i åskådningsöfningar af lärarinnan Ottilia Cederlund, Ronehamn. — Såsom diskussionsämnen hade nppstälts två frågor:
1:o »Äro sg, k, blindkartor oundgängliga åskådningsmateriel vid den geografiska undervisningen?» och
2:o »Är det till något gagn för hem och skola, att Folkskolestadgans 51 paragraf angående skoltvånget strängt tillämpas?»
Bägge frågorna inleddes af skoll; K. Qviberg, Garda. Efter en liflig öfverläggning antogs såsom svar på första frågan följande resolution:
»Blindkartor äro visserligen icke oundgängliga, men väl nyttiga såsom atgörande ett medel, hvarigenom barnets uppmärksamhet sporras och dess iaktagelseförmåga och lokalsinne öfvas.»
Såsom svar på den andra frågan antogs den deröfver förda diskussionen, af hvilken hufvudsakligen framgick, att de i paragrafen nämda förberedande åtgärderna, varning dels af skolrådets ordförande, dels af hela skolrådet äfvensom förhörs anställande med de barn, som föregifvas erhålla undervisning i hemmen, borde tillämpas så strängt som möjligt. Nyttigt ansågs äfven vara, att föräldrarne gjordes uppmärksamma på lagens innehåll, emedan mångas pliktkänsla rörande deras barns skolgång derigenom skulle väckas, Äfvenledes borde man låta sig vara angeläget, att män, som verkligen intresserade sig för skolan, invaldes i skolrådet, samt att föräldramöten anordnades. Men äfven paragrafens sista stadgande, barnens skiljande från föräldrarne, ansågs böra vinna tillämpning, dels emedan detta stadgande såsom varande lag borde efterföljas, dels emedan gent emot tredskan hos en del föräldrar som mera se på sin egen tillfälliga fördel än på sina barns bästa och gent emot hvilka barnens rätt bör skyddas, ingen annan åtgärd bjelper, och dels emedan det på många skulle verka helsosamt att i detta fall se verkan af lagens stränghet. Dock borde denna sista åtgärd vidtagas blott i yttersta nödfall; ty om paragrafen i denna del strängt tillämpades, uppstoda lätt afvoghet från föräldrarnes sida mot skolan, hvarjämte kommunerna finge underhålla i skolan en mängd barn af mindre bemedlade föräldrar.
Beslut fattades att ett möte skall hållas i början af hvarje termin.

Ejsta, 1 Dec.
På ett sorgligt sätt, men länge väntadt, har en person från en grannsocken härstädes fått sluta sina dagar. Mannen, hvars lefnadshistoria är den mest skiftesrika, har i åratal varit en vidt omkring både känd och stundom erkänd »kreatursdoktor». Efter det han för omkring 12-15 år sedan återkommit från det bekanta mormonlandet i vestern, har han bott ensam i en af honom uppförd bygnad, kring hvilken han på ett talande sätt sökt visa, hvad en smula företagsamhet i planteringsväg kan åstadkomma, äfven på en kal backe. Här har han, utan någon qvinlig hjelp, lefvatuteslutande för sig ock sitt yrke, som, utom ofvan antydda, bestått i snickari- och bygnadsarbete. Om detta är ej så mycket att säga, om ej att det är efterföljansvärdt, men det hela för genom slutet en sorglig prägel. För ett par dagar sedan, efter att han dagen förut varit frisk och kry, fanno några bans i närheten boende anhöriga, honom — liggande död i sin säng, sannolikt ett offer för det fludium för hvilket så många falla offer.

Gotlands Allehanda
Måndagen 3 December 1888
N:r 97

Publicerat

Från landsbygden.

Rone, 3 Nov.
En ny folkskola
beslöt Rone församling på kyrkostämma att upprätta på Ronehamn. Der har visserligen gedan flere år funnits en skola, som förestås af en lärarinna, men enligt folkskoleinspektörens, kyrkoherden Uddins, förslag anses den alltför ofullständig. Församlingen beslöt derför att i och för byggande af nytt folkskolehus upptaga ett amorteringslån samt tillsatte en komité att inkomma med vidare förslag om plats och husets storlek m. m. Den nu varande skolan skulle fortgå till år 1892, då den nya bör taga sin början.

Under ett lass
af 8 tunnor sill kom i går qväll en person, som under färd från Ronehamn körde för nära diket. Hela bröstkorgen inklämdes hvarför mannen måste å hamnen qvarligga under natten och affördes i dag till läkare.

På kommunalstämma
beslöt Rone socknemän att kommunalnämden hos poststyrelsen skulle anhålla om ytterligare en poststation i socknen vid kyrkan. En finnes förut på hamnen.
Brefmängden har ökats och man anser att den än vidare ökar sig. Det vore ej ur vägen, enär postskjuts ändå passerar der förbi alla postdagar.

Snöskottningen
inom socknen ville några ha ändrad och py »bolagsordning» faststäld. Det vardt efter lifligt meningsutbyte dock intet af, fastän man t. o. m, föreslog att sätta den blifvande snön på entreprenad. Det gamla får stå tills vidare.

Lojsta slott.
När marken är grön och milda sommarvindar fläkta, när söndagen kommit och man får andas ut efter veckans mödor, då gäller det ett tillfredsställande svar på den frågan: hvart skola vi resa? Denna gång blef svaret: jo, till Lojsta slott. Efter många om och men, underhandlingar och klammerier, om hvilka som skulle ge till huset hemma, kommo vi ändtligen i väg. Dagen var vacker och solig. Dammet rök kring hjulen, men var artigt nog att ej stiga högre, Svartklädda herrar och damer, bonddrängar med rökpipa i mun och hatten på sned samt trinda pigor i galoscher och parasoll mötte oss omväxlande under vägen. Vid Linde kyrka stiga vi af för att betrakta den s. k. klinten, ett på södra sidan kalt och på norra sidan rätt högt kalkstensberg, beväxt med tall och gran. På platån deruppe är en härlig utsig!; skada blott att man gjort så litet för resandes beqvämlighet. På östra och norra sidan är en dalsänkning som påstås i hedenhös varit segelled för skepp, hvilken kanalväg äfven leder förbi Lojsta kyrka och igenom alla träsken der fram till slottet och än vidare. Förtöjningsringar af jern påstods ännu sitta qvar i berget. Emellertid smeckade vi på våra kampar och foro vidare samt öfverraskades riktigt af att finna lilla Lojsta vara en sådan vacker socken. Till höger ha vi ett långt grått berg, en bild af och ett minne från den råa vikingatiden, till venster en grön äng full af sprittande lif, en bild af ungdomen och midt emellan detta den lilla sockenkyrkan, en bild af den allvarligt milda, medlande kristendomen. Sin spira speglade hon i träskets klara vatten, som för öfrigt är fullt af små nätta fiskar. Vi kunde dock ej stanna, här vi skulle ju till slottet. Dock nej.
I Ekängen fiones en ek, hvari ett par oxar gömt sig och vi måste se på den. Der står hon ju tätt vid vägen, kolossalt tjock, 33 fot il omkrets, men ihålig. Skorpan är icke en qvarts aln tjock, Men vidundret är ännu grönt. Äunu 1888 bär hon gröna löf på sina sekelgamla grenar, Dess lifskraft är icke fösvunnen, dess saft har icke frusit, trots marsgajsten glorvirdig i åminnelse detta år.
En beskedlig nämdeman visade oss vägen. Vägarne här böra mellertid anbefallas i den länsmans åtanke som fått distriktet här. Da äro väl stenlagda, men det behöfs litet grus på stenarna. I latmarsch måste viköra öfver åkrar och hagar ut i hajdi der vi ändtligen vid ett led funno det efterlängtade slottet. Här fans asp, ek, rönn och björk i brokig blandning med tall och gran; naturen antog här ett högst pittoreskt utseende.
Berget som hade sina väggar i träsket följde oss alltjämt. På denna sidan vattnet låg »slottet», tvänne stora kullar med genomgräfda gångar liknande löpgrafvar. Da voro nu beväxta aflöfskog, men allt vittnade om att här i hedenbös varit on skattkammare, väl gömd och ej heller lätt att intaga. På den större kullen funno vi huggen sten. Det tycktes som denna varit något slags försvarsverk för den mindre.
»Å, se god dag, god dag!» Jag blef störd i mina funderingar. »Tackar, ni här?» »som du ser!> Och nu blef det ett pratande och ett lif. Icke mindre än trenne skollärare, ett prestämne, några landtbrukare och ett tjugutal damer från öster och vester, När och Klinte gästade slottet i dag. Prestkandidaten gaf sig t. o. m, i båt med några damer öfver på andra stranden, klättrade uppför berget och började der en serenad väl värd att höras. Den gaf genljud i backar och skog. Roddarep, som sade sig vara ägare till stället, tog nu båten och rodde med oss till >Ramhällsgubben» för att se om han smidt några sigdar i år, Vi fingo emellertid se en urholkad krypta med många rum, men några sigdar gågo vi icke, Men det var ett stycke natur så olik den vanliga på Gotland, väl värd att betrakta i strålarna af en aedgående sommardags nedgående aftonsol.
Här vore ett fält för en person med företagsamhetsanda, sade vår vän, Här kunde man inrätta badanstalt, förlustelser och villor i oändlighet, blott någon ladesig utför saken. Från landets alla hörn skulle man resa till Hus slott.
en neckrosor, de rara, måste vi hafva. Se så, nu är det bra, jag blef bara litet våt om foten, Och under det jag drar afstöfveln, titta fiskar pyfiket upp, liksom frågande : hvad är du för en aborre som ej tål vatten? Och derpå undra de ännu i dag. Men då man håller möten för djurskyddssakens framgång i Lojsta ängar bör man ej glömma de små undervattensdjuren som menniskor nog obarmhertigt sätta på krok.
Torr om foten, handen full af neckrosor och blad samt öronen fulla af serenadsånger beger man sig nu hemåt. Meansjunger ännu »Hvem är som ej vår broder ming» och »Stilla skuggor», derefter. ett fyrfaldigt hurra som besvaras från små sällskap här och der i backarna. Vagnens rullande förtager det sista ekot, taflan vid kyrkan ses från motsatt sida men vacker äfven der, de små »killingarne> hoppa lekfullt på de branta afsatserna på sluttningen af berget, vattenytan krusas lätt af vinden, under det aftonrodnan färgar det hela i ett rosenrödt skimmer och man glömmer den steniga vägen, man glömmer vedermödorna, men man minnes säkerligen Lojsta och dess s. k. slott.

Gotlands Allehanda
Måndagen 5 November 1888
N:r 89

Om Oss Drivs med WordPress