Från landsbygden.

Dalhem, 12 Sept.
Sädesskörden, som öfver allt på Gotland höres vera ganska vacker, och som nu snart är afmejad, har gifvit en gavska god och riklig afkastning. Kornet, som änovu här och der står ute på fälten i stackar, tyckes gifva en god inkomst, som nu med största ifver inbergas under den gynsamma väderleken.
Apropå jordens alster kan nämnas, att så rikligt med nötter, har det icke varit på många år härom kring.

Jagttiden som igår ingick, efterlärgtades af jägarne med största ifver. Bytet är särdeles lofvande beträffande rapphönsen, som förekomma tillsammans i stora flockar mellan 20 till 30 stycken på sädesfälten, Deremot är på hare ganska klen tillgång.

Vamlingbo, 12 September.
Tredskande fattighjon. För några år tillbaka ingick en i fattighuset boende ung enka äktenskap med en f. d. artillerist Fredin, född i Rone församling, Det äkta paret som, ehuru unga och arbetsföra personer, och ej isaknad af arbete, dock icke lyckades förskaffa sig eget tak öfver hufvudet, bodde fortfarande på samma ställe. Så började mannen föra ett supigt ock oregerligt lefnadssätt, hvilket föranledde att de i enlighet med kommunalstämmans beslut blefvo utkörda ur fattighusbygnaden, hvarefter de erhöllo bostad i en obebodd båtsmansbygnad, emot en ringa hyra, Åter förgick en liten tid, men den som ej betalade hyran det var vårt arbetareparsom lefde i öfverflöd och dryckenskap, när de erhöllo valuta för sitt arbete. Naturligtvis, som det var att förutse, blefvo de äfven här utfösta och stodo nu åter under »bar himmel», hustrun med ett litet barn på armen. Genom fattigvårdsstyrelsens försorg erhöllo de dock åter bostad på ett annat ställa emot vilkor att betala en krona i månad i byra. Två år förrunoo åter, men hyresvärden såg ej till ett enda öre, hvarför han en vacker dag uttog fönster och dörrar ur bygnaden för att bli sina byresgäster qvitt, helst som de äfven med otidiga ord och tillmälen bemötte honom då han höfligt men bestämdt fordrade någon ersättning. Således åter utan bostad. Hustrun begaf sig nu till fattigvårdsstyrelaens ordförande och begärde busrum i fartignuset, unoder det mannen på krogen förstörde så mycket han förtjent och hvilket varit tillräckligt att för tilltället betala hyran med. På kallelse sammanträdde nu fattigvårdsstyrelsen. och beslöt att för närvarande, enär de voro arbetsföra peisoner i sina bästa år och hade tillgång till god arbetsförtjenst, icke iphysa dem i fattigstugan, utan vidtalade ett par personer som voro i behof af arbetahjelp att mottaga, den ene mannen och den andra hustrun med barnet, samt gifva dem kost och logis.
Förtjeneten skulle innehållas för att dermed betäcka de resterande byrorna som delvis voro af styrelsen förskotterade, Detta fattigvårdsstyrelsens beslut delgafs de- båda makarne, hvilka dock icke funno för godt att efterkomma beslutet, Baträffande mannen, så anmäldes förhållandet för handräcknings erhållande hos k. m:t befallningehafvande i länet, och hustrun, som samma dag beslutet delgats, tog sina saker och forslade dem till — fattighuset, der hon genom inbrott förskaffade sig tillträde och tog sig bostad, blef aumäld, för att på laglig väg blifva åtalad för sitt brutala beteende bös ortens kronolänsman, som sistl. lördag 10 dennes höll politförhör i saken i närvaro af fattigvårdsstyrelsens medlemmar, deorvid hustru Fredio erkände sig hafva, genom att »bända» dörren upp till ett rum i fattighuset, förekaffat sig inträde och tagit sig bostad samt sjelf forslat dit sina saker. Tilllika förklarade hon på framstäld fråga att hon aldrig efterkomme fattigvårdsstyrelsens beslut a’t sända henne i arbete för att erhålla kost och husrum för sig och sitt barn. Vid domstolens nästa sammanträde blir nu den munviga qvinnan kallad att inställa sig för att stå till ansvar för sitt lagstridiga förfaringssätt. Mannen Fredin är ålagd att inom åtta dagar inkomma med förklaring öfver den hos länsstyrelsen gjorda anmälan, vid vite af 10 kronor, hvarefter utslag faller i saken, Ena sorglig bild ur lifvet!

Kornets afmejande har nu pågått med ifver under en utmärkt tjenlig väderlek, Många landtmän ha också afslutat detta arbete för året. Riklig ter sig skörden öfver allt, Rågprisen ställa sig jämförelsevis med fjorårets tämligen låga i år härute, från 10 till 12 kronor pr gammal tunna, undantagsvis deröfver, berättas det från bandelsp’atserna. Vigten på detta sädesslag växlar emellan 13 och 14 lisp. för amma mått.

»Bums i kanalen» gick en häst i går tillhörig landtbrukaren Olsson i Lingsarfve, der han i gyttjan sjönk ned så att han blef fastsittande. Till all lycka observerades djuret i det farliga läget, sedan det dock af öfveransträpgning nära nog var halfdödt, så att ägaren med ett halft tjog personer till hjelp fisk bokstafligen hala upp kräket med rep.

Burgsvik, 12 Sept.
Skördearbetet med vårsädet har under gångna veckan bedrifvits med lust och lif, troligen i mycket eggadt af den rikliga skörden och det vackra bergningsvädret. Dagligen synas tunga moln i skyn hota med regn, men hastigt skingras de af den friska vinden för att lemna rum för det vackraste solsken.
Den egentliga rågsåningstiden är för många dagar sedan förliden, men ännu synes här och der någon om dagarne beså någon åker.

Konstgödning af ett nytt fabrikat, från Langsdales fabrik i Newcastle, har i å af allmänheten härute bagagnats för höstsådden. I??jor somras hsmförde och försålde kapt L. Odman, Fide, från Helsingborg ett mindre parti superfosfit af ofvannämde fabrik och har denna. vara pu mycket anvävdts. Skäl vore derför att låta vetenskapligt uadersöka varan, så att man får se hvad man får för sina pengar.

Ett vackert föredöme. Till ägaren af den af er bretfskrifvare förut omnvämda raserade ladugårdslängan vid Skogs i Hamra har en insamling ai penningar och materialier företagits i Hamra och Öja, hvilken lär uppgå — enligt hvad det berättas — till omkring trehundra kronor i kontanta penningar. En ny ladngårdsbygnad kar nu i stället uppförts, dervid pastoratsbor visat en berömvärd hjelpsamhet äfven vid arbetets förrättande.

Olyckshändelse. En enka från Vamlingbo råkade i förgår falla hufvudstupas genom den öppna källaredörren ned i källaren, med den olyckliga påföljd att ena axela krossades.
Eftertelefonerad läkare anlände med första och förband den sjuke, hvilken vårdas i hemmet.

Af en vämjelig syn möttes en jägare härifrån frakten i lördags. Kommen i närheten af ett stenröse, märkte han att den medföljande hunden stannade vid röset orörlig, och tycktes noga betrakta något. Jägaren skyndåde till att se hvad som fängslat hundens anblick och befsns det vara huggormar, hvilka sammanslutit sig i sådan mängd, att de bildade en tjocklek motsvarande »ett sparrträds», som mannen uttryckte sig. Hunden hade ägaren stor möda att iösa bort från stället. Med de bägge skosten i mannens dubbelbössa slutades de farliga krypens lefnad.

En laxbåt med tillhörande attiralj för laxfiskets bedrifvande har i dagarne från fasta landet inköpts af hemmanägarne Karl Vesström Burge och Georg Nilsson, Sibbenarfve i Öja. En dylik äges här förut, inköpt i våras af lotsförmannen L. Holmberg och hemmansägaren Karl Holmberg bägge från Öja. Debägge båtarne komma att stationeras vid Faludden.
Våra fiskare börja få blicken öppnad för den rikedom, som fasta landets fiskare hämta ur hafvets djup vid våra kuster och tycks nu till någon del sjelfva vilja tillgodogöra sig af densamma, Blott de lyckas afskaka sig den liknöjd- och dåsighet, hvaraf de tyckes gripna, eller — för att begagna en blekingsfiskares ord till våra fiskare — »blott de få lära sig sig laxens pekuniära värde», — går det nog försig, ty nog finnes det många som äro så pass bärgna, att de mäkta skaffa sig de erforderliga fiskredskapen. Flere fiskare häromkring lära vara betänkta på att följa Öjaboarnes exempol, till nästa vår. Låt det nu ej blott stanna vid blotta tanken.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 September 1892
N:r 141

Till Rone

beger sig om söndag Ljugarns pärkepelare för att samfäldt pröftva krafterna i boll och varpa.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 September 1892
N:r 134

Assistenten

vid landtbruksakademien, dr Eggertz, avlände hit igår. Samma dag inspekterade han akademiens experimentalfält vid Davide i Rone och utreser i dag eller i morgon i samma syfte till Skäggs i Veskinde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Augusti 1892
N:r 133

Från observationsanstalten vid Enholmen.

Till Slite inkom sistl. söndag galearen Elise Vilhelmine, kapten Pedersen, hemma i Marstal, på resa från Bremen till Oskarshamn med last af petroleum. Fartyget fick lots utanför Oskarshamn, men vid ankomsten dit hade underrättelse ingått att tyska nordsjöhamnarna vore förklarade kolerasmittade, hvarför fartyget bänvisades till Slite, der det också omedelbart afgick medtagande lotsen och hans båt. Fartyget afgick åter till destinationsorten tisdagsförmiddag.
Den 29 på e. m. inkom skeppet Carl, kapten Nordtelt, hemma i Piteå, på resa från Lübeck till hemorten i barlast.
Den 30 på morgonen inkommo: — skonerten Laurentius, kapten Westberg, hemma i Rone, på resa från Kiel till hemorten i barlast.
— Skonerten Iduo, kapten Larsen, hemma i Stege (Danmark) på resa från Antwerpen till Vestervik med fosfat. Fartyget har varit inne i Vesterviks hamn, men blifvit hänvisadt till Slite, dit det afgått medtagande lots, erhållen vid Spårö utanför Vestervik.
— Skonerten Erik, kapten Andersson, hemma i Figeholm, på resa från Apenrade till hemorten i barlast.
Samtliga dessa fartyg hafva friskt ombord och qvarligga under observation.
S. d. på e. m. kom ett fartyg och begärde lots utanför Magö. Lotsarne gingo ut till fartyget, som befans vara skonerten Ida från Raumo i Finland på resa från Viborg till Kolding. Kaptenen behöfde vatten och proviant, men då sådant ej kan lemnas till fartyg, kommande från kolerasmittad ort, enligt hvad Kongl. Medicinalstyrelsen lärer föreskrifvit observationsläkaren, måste fartyget åter gå till sjös. Fartyget hade först angjort Fårösund, men bl fvit hänvisadt till Slite.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Augusti 1892
N:r 133

Grundstötning.

Engelska ångaren »Cheriton» om 700 ton, hemma i Swansea och på väg från Petersburg till Amsterdam med last af plankor och bräder råkade i går morgse vid 9-tiden grundstöta på Söderbryten utom Rone yttersta holme. Storm med svår sjö var rådande men efter att ha kastat en del af däckslasten kom ångaren vid 2-tiden flott och afgick enligt uppgift oskadad. Bergningsångare var eftertelegraferad. Som fartyget kom från kolerasmittad ort hade det ingen beröring med land; befälhafvaren upplyste dock personer som kommo i närheten, att han ej hade sjukt ombord.
Den kastade lasten har flutit ned mellan Kapellet och Herta fiskläge, der den nu bergas.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Augusti 1892
N:r 132

Idrottstäflingarna på Visborgs slätt.

Den för i sommar ovanligt vackra perioden hade, när det led mot lördagen, hunnit göra mer ån en betänksam, rörande vädret dagen derpå. Barometern föll och det blåste rätt friskt. Hvad månde vatten skulle bära i sitt sköte?
Det var derför med en oförstäld glädje man i går morgse skådade ut mot den klara, blå himlen och mot den spegelblanka hafsytan som knappast då och då lätt rördes af en krusning.
Nå, 1892 års drottstäflingar skulle sålunda åtminstone i afsesnde på väderleken icke stå sin föregångare efter.
Det var tidigt nog lif och rörelse i staden. Från arla morgonstund rullade den ena skjutsen efter den andra in genom stadsportarne. Man hade kanske åkt hela natten, ty ända upp ifrån Fårö och ned ifrån Fröjel hade folk infunnit sig för täflingarna. Kl. strax efter 9 inkom ett 33 vagnar långt extratåg från Hemse, medförande omkring 1,450 personer. Det var så fullt med passagerare från alla stationer, att när man kom till Barlingbo fans ej rum för flere, utan måste man, ef ter att ha lemnat lasten i Visby, köra tillbaka till Barlingbo efter de qvarlemnade.
Ett par timmar före den utsatta tiden för täflingarnas början begynte folk strömma nt till idrottsplatsen. Den var belägen på samma plats som år 1890 eller söder om den väg, som leder från landsvägen upp till lägret samt sträckte sig ända uppåt skogen med en omkrets af inemot 1,000 steg. Planen var inhägnad med dubbla rader af pålar och utspända ståltrådlinor. Svajande flaggor och väl!diga skyltar betecknade de olika ingångarne för de i täflingen deltagande äfve som för åskådarne. Östur ut på platsen hade sekretariatet och den talrika prisdomarkåren hvor sitt tält, hvarjämte för dess räkving fans i ett tredje en liten restauration.
Vid 10-tiden svepte en kall dimma öfver slätten och höljde den i en tät slöja. Der skingrades dock, och efterlemnade för en stund en välbehöflig svalka, ty solen gassade ganska hett i vindstillan.
Då klockan hunnit den utsatta tiden, samlades så småningom de prisdomare, som efter komiterades anmodan åtagit sig sitt ingalunda lätta uppdrag. De voro:

i Bakpärk:
Handl. R. Snöbohm, Klinte
Handl. J. N. Myrstén, Slite
Handl. Gustar Cramér, Rone
Handl. J. L. Kahlqvist, Visby
Handl. J. Ödin, Visby

Frampärk:
Lektor M. Klintberg, Viby
Handl. L. Cramér, Ronehamn
Bankbokh. Ant. Pettersson, Visby
Länsman M, E. Svallingson, Klinte
Fanj. N. Hägg, Bjerges.

För pärkkarlarne:
Kaptev J. Facht, Fröjel
Doktor Ad. Hauffman
Kamrer J. E. Ihre, Visby.

Varpa:
Riksdagsman P. Larsson, Fole
Handl. J. Johansson, Visby
D:r O. Klintberg, Visby
Stadskassor Chr. Ekelund, Visby
Skoll. P. Nordin, Veskinde
Handl. J. Munthe, Visby
Fabr. J. Stenström, Visby
Handl. R. Va?ér, Visby
Bokh. K, Cedergren, Visby
Löjtnant Axel Broander, Visby
Löjtnant C. Vickatröm, Visby
Styckjunkare O. Johansson, Visby
Handl, J. Broander, Rone
Skoll. P. Mörrby. Boge
Veterinär J. Hederstedt, Visby.

Femkamp:
Öfverstelöjt. Schartau
Öfverstelöjt. von Vegesack
Konsul Björkander
Löjtnant Engström

Stångstörtning:
Notarien V. Engström
Lindtbr. L, J. Ekelund, Dalhem
Bokhandl. V. Nyberg

Höjdsprång:
Löjtnant E. Nordberg
Ing. A. Sylvan

Längdsprång:
Kapt. E. Fanehjelm
Handl. J. Munthe

Höjd- och längdsprång med staf:
Löjtnant Vickström
Bokh, J. P. Eklund.

Kapplöpning:
Löjtnant Broander
Veterinär Hederstedt.

Dessutom hade kapten L. Sellergren utsetts till ordnare af alla täflingar utom boll och varpa.
Det dröjde något, innan alla de täflande bunnit anmäla sig, antecknas och erlägga sina afgifter. De blefvo slutligen ett ganska stort antal i bakpärk 105, i frampärk 42, i varp, 189 samt i öfriga täflingar 57, så att tillsammans ut gjorde de täflande, enligt anmälningarna 393.
De anmälda bollspelarna utgjordes af lag från bär nedan uppräknade socknar, hvilka efter lottkastning spelade mot hvarandra såsom de äro hop-parade och har pärkkar lens namn utsatts för att närmare beteckna laget:

i frampärk:
J. Johansson, Utalskig
P. F. Johansson, Hablingbo
J. Jacobsson, Enggårda Rone
Karl Petterssor, Bölske Eke
O. Lindberg, Gudings Alfra
L. Dahlgren, Stånga

Bakpärk:
J. Hammargren, Östergarn
L. J. Grauberg, Dalhem
Karl Olsson, Sanda
F. Nilsson, Halla
Aug. Pettersson, Follingbo
R. Löfvenberg, Fårösund
V. Ljungberg, Visby
E. A. Borglund, Katthammarsvik
Karl Karlsson, Fröjel
Hj. Hellgren, Östergarn
A. Andersson, Ejsta
K. Jacobsson, Hexarfve Butle
O. Eklund, Ryftes Fole
N. Bronleaus, Stenkyrka
O. Larsson, Lummelunda
E. A. Berglund, Katthammarsvik

Varpan kastades af 63 olika partier mot 8 olika mål.
Snart nog voro täflingarna i full gång och idrottsplatsen företedde då en särdeles liflig tafla. På flere ställen voro pärkarne utlagda. Här gick bakpärkens höga yror, der hade man tilfälle att se de snarfva huggen och det säkra mötandet i frampärken. Det var ett gnoende fram och tillbaka i skjortärmar och strumgsockor. Visst kändes det litet svettigt emellanåt, men det brydde man sig föga om, utan gick på bara.
På ett par andra ställen befanno sig varpkastarnes grupper. I år hade med afseende härpå ett par förändringar vidtagits, Dels hade de hårda, omöjliga målstickorna från 1890 utbytts mot böjliga vidjor, dels skulle lagets alla tre deltagare kasta 20 kast, af hvilka sedan det bästa på hvardera sidan mättes. Afståndet var 20 meter.
Under flere timmar pågivgo nu täflingarne egentligen utom annan omväxling än att de spelande grupperna ombyttes. Så småningom bade skaror af åskådare infunnit sig, deras antal ökades alltjämt och torde nog kunnat uppskattas till inemot 4,000 personer.
I pärken bedömdes, såsom år 1890, efter poäng, hvarvid
0—3 betecknade dåligt spel
4—7 betecknade godt spel
7—8 betecknade mycket godt spel
9 betecknade utmärkt spel
10 betecknade högst berömligt spel

När i bakpärken den första omgången spelats, sågo de täflandes meritlista ut på följande sätt:

Östergarn (Hj. Hellgren) 42 poäng
Sproge (O. Göransson) 41 poäng
Visby (W. Ljungberg) 40 poäng
Follingbo (A. Pettersson) 40 poäng
Butle (Jakobsson) 40 poäng
Halla (Nilsson) 39 poäng
Dalhem (Granberg) 39 poäng
Östergarn (Berglund) 35 poäng
Sanda (K. Olsson) 34 poäng
Fole (Eklund) 33 poäng
Fröjel (K. Karlsson) 31 poäng
Stenkyrka (Brouneus) 31 poäng
Östergarn (Hammergren) 30 poäng
Fårösund (Lefvenberg) 29 poäng
Lummelunda (Larsson) 28 poäng

Häref uttogos nu till förnyad täflan de 6 lag som fått högsta poängen. Deras inbördes förhållande bestämdes genom lottkastning. Åter gingo de underlägsna ut och slutligen qvarstodo till sluttäflan lagen från Dalhem och Halla, at hvilka det sistnämda efter en hård och vacker strid blef segraren. De båda ! gen hade då varit i oafbruten kamp från kl. 1/2 1 på dagen och när segern var vunnes närmade sig klocka. 7. Det är vackra prof på uthållighet, och huggen föllo icke mindre skarpa mot slutet än i början.
I frampärk hade prisdomarnes protokoll efter första dusten detta utseende:

Hablingbo (P. F. Johansson) 35 poäng
Alfva (O. Lindberg) 34 poäng
Alskog (J. Johansson) 29 poäng
Rone (J. Jacobsson) 25 poäng
SiåLga (L. Dahlgren) 23 poäng
Eke (K. Pettersson) 15 poäng

Vid omspel täflade sedan Rone och Hablingbo, Alskog och Alfva. Alskog och Hablingbo gingo ut och striden stod mellan de båda qvarvarande, dervid Alfva blef den vinnande i 2 pärkar.
Vid en jämförelse med poängtalet för de spelande år 1890 fina vi att detta då i allmänhet var högre än i år. Detta får emellertid icke förklaras som skulle de spelande icke varit lika duktiga i år, utan beror alldeles säkert derpå att prisdomarena — och detta med fullt fog — i år varit mera s’rärga och njugga på utdelandet af höga poängsiffror. Derom torde ej råda mer än en mening, att särskildt gårdagens bolltäfli gar voro, med ett eller annat undantag, goda och jämna, atvisande, att det gamla spelet börjar komma till heders igen i bygderna.
Uoder det att de sista pärkarne pågingo på norra delen af fältet, hade man på den del, som låg åt skogen, arordnat hvad vid »vågen» plägar kallas

frispel,
d. v. s. språng i höjd och på längd, med eller utan staf, kapplöpning och stångstörtning. Dessa täflingar följdes med stort intresse, och flere af de deltagande visade dervid prof på en styrka och en vighet, som voro förvånansvärda. Särskild uppmärksamhet tilldrogo sig bröderna G. och Hj. Nilsson från Mästerby, hvilka båda blefvo fyrfaldiga pristagare, d. v. s. i allt hvad hopp och språng hette.
Det tycktes också, som om den gamla kämpaleken »störta stång» ånyo började komma till heders, ity att icke mindre än 13 personer deltogo i densamma. Och itt icke kraftigt folk saknas på Gotland, derom har denna täfling nogsamt vittnesbörd. Stången var en riktig liten telefonstolpe, men den bröts upp af alla de anmälda om än i ett par fall med möda samt kastades i allmänhet mycket väl. Särsklidt de båda pristagarne skötte stången som en leksak.

Femkampen
kom till slut. Intresset för densamma var synnerligen fligt öfver allt, både bland täflare och åskådare. Till den samma hade anmält sig 8 personer, men 4 afstodo genast, så att sålunda endast lika många återstodo. Och dessa gingo oförtrutet till leken.
Första profvet var längdkastning med varpa af 1,7 kgs. tyngd. Dervid kastade sergeant Ahlfvengren 26,30 meter, Hj. Hellgren, Östergsrn, 24,35 m., A. Hellgren, Östergarn, 23,75 meter., E. Herliz, Visby, 20 m.
Då täflarne icke voro flere än fyra, kunde ingen utgå, utan fortsatte alla 4 med stångstörtnisg. Dorvid kastade Hj. Hellgren 8,18 meter, serg. Ahfvengren 7,76 meter, A. Hellgren, 7,17 meter och E. Herliz, 4,64 m.
Nä ta prof var längdspråvg och nådde serg. Alhfvengren i medeltal 3, 49 meter, A. Hellgren 4, 13 m. och Hj. Hellgren 4, 60 m.
Dessa tre sprungo nu i kapp, hvarvid A. Hellgren sprang 100 meters bana på 13, 1 sek. och Hj. Hellgren på 13, 2 sek.
De båda bröderna skulle nu slutligen brettas med liftag, i hvilken idrott de icke voro alls hemma. De togo dock några kraftiga tag efter anv: ning och efter att åtskilliga gånger ha taumlat om med hvarandra, öfvervann den 18-årige A. Hellgren sia broder och blef alltså segraren i den första gotländska femkampen.
Innan man hunnit till denna slutpunkt för täflingarna, hade klockan blifvit nära 1/2 8. Sedan alla de täflande uppstälts på två led med front åt skogen, framro pades dagens pristagare och

Prisutdelningen
ägde rum samt förrättades af landshöfding Poignant,som dervid yttrade några varma ord om betydelsen icke blott för Gotland utan för fosterlandet af de nationell gotländska idrotternas öfvande, hvarpå prisen efter den uppgjorda prislistan tillstäldes de vinnande.

Bakpärk:
Första pris. (Vi by bollklnbbs vandringspokal och mosskulturföreningens pris om 100 kronor) tillföll Halla bollspelare: F. Nilsson, Dalbo (pärkkarl), J. Petrersson Broa, E. Sundell Tule, Karl Hagström Hallgårds, Lars Larsson, J Hellgren och O:ot Nilsson Dalbo.
Andra priset (en silfvertumlare och 30 kronor) erhöll Dalhems bollspelare: Lars Granberg Granskogs (pärkkarl), O. Hallin Dune, A. Vickman, Herman Björklund Granskogs, P. Pettersson Hallstäde, A. Nilsson och R. Nilsson Granskogs.
Två extra pris om hvartdera 10 kronor tilldelades a bollspelar: (C. Andersson Ejsta O. Göranson Sproge G. Engström Ejsta, N. Siltberg, A. Cedergren, J. Jacobson och J. Larsson Sproge) samt Follingbo bollspelare (Aug. Pettersson Lillvede, O. Jacobsson Väte, J. Johansson Klintehamn, J. Henriksson, H. Johansson Väte, G. Norrby Klintehamn och N. Pettersson Mästerby).

Frampärk:
Första pris (en silfvertumlare och konsul E. Lijewalchs pris om 100 kr.) tillföll Alfva bo!lspelare: O. Lundberg Gudings i Alva (pärkkarl) V. Eneman, V. Lange, Valtr. Pettersson, Karl Siltberg J. Kristofferson och Lars Siggelin, Alfva.
Andra pris (en tumlare af silfver och 30 kronor Ronebornas pris) tillföl Rone bollspelare: J. Jakobsson Enggårda (pärkkar!), T. Hagvall, H. Hallbom, J. Hansson, Hans Hansson, O. Broander, Ronehamn, och Nils Broander Eke.

Pärkkarlar:
Första pris (en silfverkanna): J. Johansson., Utalskog i Alskog för frampärk och samma pris (en större poka.) åt Hj. Hellgren, Skaks i Östergarn för bakpärk.
Dessutom tilldelades extra pris åt F. Johansson, Burge i Hablingbo, Karl Jacobsson, Hexarfve i Butle, Anders Andersson, Burge i Ejsta (hvar och ex 10 kr.) samt K. Olsson, Nystugu i Sanda och A. Pettersson, Lillvede i Follingbo (hvardera 5 kronor.)

Varpa:
1:a pris 40 kr.: smed. Hesselgren, skom. Österberg, skom. Vesterberg, Visby för 331 centimeter.
2:a pris 20 kr.: Fanj. Petterson, G. Fagerlund och A. Jupiter, Stenkumla för 365 c. m.
3:e pris 15 kr.: A. Larsson, Bolin och V. Vesterlund, Alfva för 383 c.m.
4:e pris 10 kr.: H. Johansson, Eke, J. Johansson och J. Häglund, Hemse, för 390 c.m.
5:e pris 5 kr.: N. Elgstrand, K. Veström, K. Bergström, Burgsvik, för 401 c. m.
6:a pris 5 kr.: K. Johansson, O. Verkander, O. Nygren, Fårö, för 402 c. m.
7:e pris 5 kr.: J. P. Johansson, O. Johansson, A. Nilsson, Bäl, för 402 c. m.

Stångstörtning:
1:a pris (en silfvertumlare och 25 kronor) åt volontär Francke vid Gotlands infanterireg:te för 7,87 meter.
2:a pris 10 kr. sergeant Ahlfvengren, Hejde, för 7,68 m.

Längdsprång:
1:a pris G. Nilsson, Mästerby för 4,52 m.
2:a pris Hj. Nilsson, Mästerby för 4,51 m.

Längdsprång med staf:
1:a pris G. Nilsson, Mästerby för 6,05 m.
2:a pris Hj. Nilsson, Mästerby för 6,02 m.

Höjdsprång:
1:a pris G. Nilsson, Mästerby för 127 c. m.
2:a pris volontär Francke för 120 c. m.

Höjdsprång med staf:
1:a pris Hj. Nilsson, Mästerby för 2 m. 28 c. m.
2:a pris G. Nilsson, Mästerby för 2 m. 16 c. m.

Kapplöpning
1:a pris: Reinhold Nilsson, Endre 100 meters bana på 13,1 sek.
2:a pris: Rudolf Eneman, Alfva 109 meters bana på 13,2 sek.
(I alla dessa täflingar utgjordes första priset af en silfvertumlare och 5 kr. samt andra priset af endast en silfvertumlare.)

Femkamp.
De gotländska damernas hederspris (en silfverpokal och 50 kr.) tilldelades A. Hellgren, Skaks i Östergarn.
Ett extra pris på 20 kronor erhöll Hj. Hellgren Östergarn.
Sergeant Ahlfvengren tilldelades ett extra, på täflingsplatsen insamladt pris af 25 kronor.
Pristagarne helsades med ljudliga bifalls och hurrarop.
Snart nog efter prisutdelningen var hela den stora idrottsplanen tom. Här och der gingo några arbetare rifvande upp pålar och tagande ned tälten. Den andra stora idrottstäflingen på Gotland var nu snart ett minne blott.
Men ävnna en stund ville man åväljas vid detsamma och derför tågade man ner till paviljongen, der, efter intagen supé, en stor del af dagens prisdomare, arrangörer och taåflande samlades och fördretvo några angenäma timmar under tal och sång. Så utbragtes skålar för Gotland, den gotländska idrotten, pristagarne för dagen, prisdomarena, bestyrelsen, konsul E. Liljewalch och brukspatron G. Benedicks, som med frikostiga bidrag främjat täflingarne, för öfriga som lemnat tillskott tl priskassan, för gotlär dska qvinnorna m, fl. På hvarje tal följde en sång och det hela var en särdeles anslående afslutning på den i allt lyckade dagen.
Under festen ingick ett varmhjertadt telegram från gotländingar i Stockholm, hvilka, samlade till fäderneärfda lekar, sände broder] ga helsningar. »Länge lefve fosterön och dess idrotter.» Och med ett instämmande i denna önskan torde denna lilla redogörelse kunna afslutas.
Såsom bevis på det intresso teflingarna öfverallt väckt, må nämnas att följande tidningar låtit sig vid de samma representera: Stockholms Dagblad, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Tidning för Idrott, Göteborgs Handeletidning, Nya Pressen i Helsingfors och en finskspråklig tidning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Augusti 1892
N:r 116

Till kyrkoherde

i Ejsta och Sproge församlingars pastorat valdes i går innehafvaren af andra förslagsrummet komminister J. E. E. Ekman i Mästerby med 1,948 röster. Första förslagsrummets innehafvare kyrkoherde Kullin i Vamlingbo erhöll 873 röster och v. pastor Lagerman i Hangvar (tredje rummet) erhöll 41 röster af en röstande.
Icke afgifna röster utgjorde 1,098.
Såsom valförrättare fungerade kyrkoherde Söderström i Rone med v. pastorKristiansson som notarie.

Till den slöjdlärarekurs,

som vid hushållningssällskapets slöjdskola i sommar är anordnad, ha anmält sig följande skollärare: Höggren från Ganthem, Weinberg från Gerum, Helling. från Hemse, Nylén från Visby, Stengård från Rone, Bäckström, från Tingstäde, Verner från Ejsta och Hall från Fleringe.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1892
N:r 100

För progammet vid mosskulturmötet

härstädes nästa. månad ha vi till största delen förut redogjort,
Bland frågor, som komma att afhandlag märkaw frågan om sökandet af stats anslag för 1894, förslag om nytt säckmärkningssystem vid handeln med konstgjorda gödvingsämnen samt diskussion om huru lågmossar, eller på Gotland s. k. myrar lämpligast skola odlag och skötas för att lemna högsta behållning och detta med särskildt afseende till Elingshems, Martebo och Rone myrar?

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Juni 1892
N:r 95