Etikett: Östergarn

Östergarns socken ligger på östra Gotland.
Gårdsnamn: Bengts, Djupvike, Fakle, Falhammars, Filippuse, Ganne, Grogarns, Gutenviks, Hallgårds, Hallvide, Hamre Lilla, Hamre Stora, Hässle, Katthamre, Kaupungs, Prästgården, Rodarve, Sande, Sigdes, Skags, Tomase, Vassmunds, Kike.

Publicerat

Prästerskapet.

Vikariatslöneförordnandet för t. f. komminister T. Prima å komministertjänsten i Havdhems pastorat har förlängts att gälla fr.o.m. 1 sept. tillsvidare.
Semester har beviljats kyrkoherde F. Terneus, Öja, 2-4 sept., kyroadjunkt S.-E. Wihlborg, Visby, 3 sept., kyrkoadjunkt N. H. Mårdh, Follingbo, 8-28 sept., prosten C. J. Björkander, Östergarn, 14-30 sept. och kyrkoadjunkt E. Percival, Bunge, 17-22 sept.
Tjänstledighet har beviljats pastoratsadjunkt L. M. Holmbäck, Visby, 6-14 sept.

Gotlänningen
Tisdagen 2 september 1952
Nr 202

Publicerat

Visby kommunaltjänstemannaförening

hade i söndags sin tredje sammankomst för året med familjeutflykt flykt till landet. Bussfärden gick till Sandviken i Östergarn, där resenärerna kunde svalka sig i sjön, vidare till Katthammarsvik, där vandrar och semesterhemmen beundrades samt till Torsburgen, där svampplockarna spred sig i terrängen. Ett inbjudande middagsbord väntade sedan på Slitebadens hotell, varefter färden ställdes åter till staden efter en i allas tycke lyckad utfärd.

Gotlänningen
Tisdagen 2 september 1952
Nr 202

Publicerat

Vigsel

I Ardre kyrka viges om lördag byggmästaren Torsten Blomgir, Bäl, och fröken Eivor Gottberg samt tjänstemannen Lennart Melin, Stockholm, och fröken Elisabeth Gottberg. Fröknarna Gottberg är döttrar till lantbrukaren Albert Gottbeg och hans maka, född Larsson, Halsegårda i Ardre. Vigselförrättare blir prosten C. J. Björkander, Östergarn.

I Kräklingbo kyrka viges på lördag klockaren E. Gahnström, Östergarn, och fröken Margit Thomsson, dotter till smeden Ture Thomsson och hans maka Tyra, Hejdeby i Kräklingbo. Vigselförrättare blir kyrkoherde Harry Sjögren.

Gotlänningen
Tisdagen 2 september 1952
Nr 202

Publicerat

Katastrofskador på grödan.

\"\"

Östergarnsdalen värst utsatt.
Omfattande skador på grödan har åstadkommits genom den kraftiga nederbörden under augusti. Stora områden har varit översvämmade och där har särskilt potatisen råkat illa ut. Massor med potatis ruttnar f. n. i jorden lite var stans på Gotland. Även omfattande groddskador har noterats. För jordbrukare i de värst utsatta trakterna — i Östergarn föll 130 mm regn på två dygn — innebär det stora skördeförluster.
De för våra förhållanden väldiga nederbördssiffrorna måste givetvis åstadkomma en del skadegörelse, men hade vädret sedan balt stabiliserat sig så hade det ordnat sig någorlunda. Men nederbörden har spätts på undan för undan och marken har därmed hållits genomsur under en alltför lång tid. Potatisen har därigenom, hämmats så svårt i sina livsfunktioner att blasten vissnat och plantan har så småningom gått i förruttnelse.
Det ideliga regnandet har vållat en del skador även på säden fast de dessbättre inte synes vara av så stor omfattning hittills. En risk föreligger dock att massor med övermogen säd, som inte kunnat skördas av den anledningen, att det varit mer eller mindre omöjligt att komma ut på åkrarna med tunga redskap, blir groddskadad om den fuktiga väderleken håller i sig. Många synes också ha haft för avsikt att ta skörden med skördetröska och av den anledningen låtit säden stå till övermognad. Det är därför verkligen något att be om, att det blir vackert väder nu ett par veckor framåt.
Där skördeskadorna redan är ett faktum bör prövas om det ges möjligheter att erhålla någon ersättning. I jordbruksdepartementets stat finns medel upptagna till en s. k. katastroffond och jordbrukare som drabbats av verkligt kännbara förluster kan ha viss möjlighet att erhålla ersättning.

Vi har varit i kontakt med såväl RLF:s riksorganisation och dess länsförbundsledning, och på ömse håll uttalar man sitt intresse för saken.
Vi vill därför uppmana samtliga jordbrukare som vållats skador på sin skörd av mera väsentlig omfattning att sätta sig i förbindelse med RLF:s länsorganisation, tel. 2214, adr. Box 89, Visby.

Där kommer de olika rapporterna att sammanställas och man kommer därefter att undersöka möjligheterna för ersättning.
Låt oss dock hoppas att skördeskadorna skall visa sig ha långt mindre omfattning än ännu rätt sparsamma men katastrofvarslande rapporter givit för handen.
—obs

Gotlänningen
Torsdagen 28 augusti 1952
Nr 198

Publicerat

Stora skador på potatisen i de östra kustsocknarna.

\"\"

Den senaste tidens kraftiga nederbörd har tyvärr inte varit till enbart nytta. I flera socknar på östra Gotland har den myckna vätan medfört att potatisen börjat ruttna i jorden och på sina håll är skadorna så omfattande att det inte ens lönar sig att ta upp potatisen och ge den åt grisarna. Även säden börjar ta skada och i Ardre, där man under augusti fått omkring 200 mm regn, kan man inte komma ut på åkrarna med skördetröska.
— Det tycks vara en rätt allvarlig historia, även om den som tur är förefaller att vara lokalt betonad, framhåller konsulent A. Lorensson vid ett samtal med Gotlänningen. Enligt utsago lär det vara närmare 40 år sedan vi hade något liknande på Gotland. Jag har hittills fått in rapporter om omfattande skador på potatis från Östergarn och Burs och jag skall nu åka ut och titta på fälten.
Vid samtal med dr Lihnell i Statens växtskyddsanstalt meddelade denne att om potatisen får ligga i vatten i två dygn kvävs den och dör av syrebrist. Han hade själv fått försök i Västsverige förstörda på detta sätt:
— Det är synnerligen beklagligt att en sådan här historia skall inträffa, fortsätter konsulent Lorensson, alldenstund det inte finns några anslag för skördeskador av det här slaget. Den gotländska potatisodlingen ligger f.ö. inte så väl till. I år har det varit en ovanligt kraftig spridning av virus, varför det är av stor vikt att odlarna ser över sina fält i tid, så att inte sjukdomen får ännu större omfattning.
— De som drabbats värst härute är de som har potatis och morötter samt även sockerbetor på de bästa och lägst liggande jordarna nere i dalen, omtalar lantbrukaren Magnus Bendelin, Bengts i Östergarn. Själv har jag sommarpotatis på högre belägen jord och den har klarat sig, medan däremot höstpotatisen är gången; när jag var nere och tittade på den liknade den närmast vassla. På grund av att vi inte är något veteodlande distrikt fick vi ju ingenting med av ersättningarna för svartrostskadorna, men då vi i alla fall fick vara med och hjälpa till med utrotningen av berberis, så borde det väl finnas möjlighet att få hjälp av allmänna medel för de skador på potatis och rotfrukter som många härute drabbats av.
Lantbrukaren Folke Pettersson, Hässle i Östergarn, började ta upp potatisen i går, men han måste sluta då den var så rutten att det inte lönade sig att fortsätta.
— Även morötterna har förstörts genom den myckna nederbörden, säger han. Rågen har jag fått av och den står nu i skylar. I dag blåser det emellertid full storm och kärvarna faller omkull och blir liggande på den våta marken. Om regnet fortsätter är det stor risk för att säden blir sprungen. Och på tisdag skall jag till Fårösund på en månads repetitionsövning. Med anledning av att min far är över 70 år och har svårt att på egen hand sköta gården anhöll jag om uppskov, men det blev blankt avslag. Det blir alltså att försöka få tag i någon hjälp om det nu går. Skadorna på potatisen och morötterna uppskattar jag till 1.500 kr och hoppas givetvis att kunna utverka någon ersättning härför av allmänna medel.
Hos lantbrukaren K. J. Smedberg, Alsarve i Ardre, har man hittills endast kunnat bärga rapsen. Rågen står mogen och vetet är färdigt om några dagar, men på grund av att vattnet står över åkrarna kan man inte komma fram med skördetröska, och om det inte snart blir uppehållsväder — senast i natt har man fått cirka 15 mm — blir läget synnerligen bekymmersamt. Potatisen ruttnar i jorden och när man tar upp den och klämmer på den fräser det om den. Att potatisen är oduglig som människoföda säger sig självt, och det är knappast troligt att den ens duger till att ge, grisarna.

Gotlänningen
Torsdagen 28 augusti 1952
Nr 198

Publicerat

Födelsedagar

NITTIOETT ÄR fyller på torsdag änkefru Amanda Lehrberg, född Pettersson, Skälstäde i Hangvar. Hon är änka efter lantbr. Elis Lehrberg. Trots sin höga ålder är hen vid god vigör och följer med intresse tidens händelser.

SJUTTIOFEM ÅR fyller på torsdag lantbruk. Salomon Strömlund, Ragnvalds i Tofta. Han är född i Kräklingbo och vistades i unga år i Amerika. Sedan ett 25-tal år är han bosatt i Tofta, där han brukar en gård. Till sin läggning glad och nyter har han gjort sig allmänt omtyckt.

SJUTTIO ÅR fyller på onsdag handersidkerskan Emilia Engström, L. Mickelgårds i Väskinde. Hon har nu i 33 år bedrivit sin affärsverksamhet o. i bygden gjort sig känd som en särdeles duktig arbetsmänniska. Jubilaren är i full fart från morgon till kväll och sköter sin affär med all den omsorg som det vill till för att stå kunderna till tjänst.

På onsdag fyller f. nattvakten Adrian Svensson, Busarve i Roma, sjuttio år.

SEXTIO ÅR fyller på onsdag änkefru Ester Larsson, Allekvia i Vallstena.

På torsdag fyller fiskaren Aril Jakobsson, Sigdes i Östergarn, sextio år.

På torsdag fyller änkefru Augusta Cecilia Hoffman, Hemse, sextio år.

Sextio år fyller på torsdag byggnadsarb. Sigurd Johansson, S:t Nikolaigatan 29, Visby. Han är född i Norr-landa.

FEMTIO ÅR fyller på onsdag linjearbetaren Sven Jakobsson, St. Kruse i Alva. Han är född i Vamlingbo och sedan många år anställd vid telegrafverket.

På onsdag fyller fru Ada Lindqvist, maka till lantbrukaren Edvin Lindqvist, Solstäder i Havdhem, femtio år. Hon är född i Träkumla och har gjort sig känd som, en arbetsam hemmets kvinna. Sedan många år är hon medlem av Havdhems baptistförsamling.

På onsdag fyller elektrikern Tyko Westöö, Alvans i Rute, femtio år.

Femtio år fyller på onsdag lantbr. Gunnar Carlsson, Hemmungs i Hellvi.

Gotlänningen
Måndagen 25 augusti 1952
Nr 195

Publicerat

Fåravelsföreningen till Gotland 1953.

Föreningen för gotländska utegångsfåret hade i går för sina medlemmar anordnat en synnerligen trevlig utflykt till Östergarnsholm. Det vackra sensommarvädret och »fårgubbarnas» alltid soliga humör gjorde att dagen blev ett glatt minne. 100-talet medlemmar med konsulent K. E. Mellqvist som ledare var med på utflykten som gick med trålare från Katthammarsvik. Under resan ut och vistelsen på holmen bland 400 får och mängden av harar pratades det givetvis vitt och brett om får. Bland deltagarna sågs många gamla fårintresserade, såsom bankdir. Adolf Dahlbäck, landstingsman Efraim Larsson, stationsinspektor Allan Wiman och riksdagsman Th. Gardell.
Efter den givande utflykten samlades deltagarna till middag på pensionat Borgvik, där lammkött stod på matsedeln, för vad skulle det annars vara. Sedan for man till lantbr. Herbert Erikson, Anga, för att titta på hans vackra fånbesättning och därefter var det dags för hemfärd. Innan man skildes åt, kunde man konstatera att »fårdagen» varit angenäm på alla sätt, och man hoppades också att så många gotländska fårvänner som möjligt skall möta upp till Svenska fåravelsföreningens tredagarsmöte på Gotland nästa sommar.

Gotlänningen
Måndagen 25 augusti 1952
Nr 195

Publicerat

Födelsedagar

SJUTTIOFEM ÅR fyller på måndag f. fiskaren Gunnar Hallberg, Sigdes i Östergarn. Han är född vid Sigdes och började efter slutad skolgång med fiskaryrket, nu har han dock slutat. Glad och trevlig är han till sitt väsen och har gjort sig allmänt omtyckt i bygden.

På måndag fyller f. smeden Ivar Pettersson, Kvie i Hangvar, sjuttiofem år. Han är född vid Kvie och efter det han varit på sjön och sedan arbetat på olika sågverk startade han med smidesverkstad 1912. En rörelse som han sedermera utökat, men för några år sedan slöt han med smedjobbet och sålde verkstaden. Nu ägnar han sig åt biodling med framgång.

Sjuttiofem år fyller på måndag muraren Anton Bergström, Visby. Han är född i Visby och kom i unga år in i byggnadsfacket och blev så småningom murare. Personligen är han gladlynt och godmodig och är kamratlig och hjälpsam mot alla. Inom arbetarrörelsen är han en trogen och pålitlig man i ledet, både inom sitt facks organisation och arbetarkommun.

SEXTIO ÅR fyller på måndag f. hem.-äg. Alrik Dahlbom, Takstens i Lärbro. Han är född i östergarn och efter att ha haft gårdar i olika socknar på Gotland kom han 1939 till Lärbro. Nu i våras överlämnade han dock gården till en son, Einar Dahlbom. Några allmänna uppdrag har han inte haft, jordbruket har tagit all tid i anspråk.

FEMTIO ÅR fyller på måndag fru Vendela Matthsson, maka till lantbr. Berner Matthsson, Snovalds i Havdhem. Hon är född i Rone, men har i många år varit bosatt i Havdhem, där hon tillhör både SLKF och kyrkliga syföreningen.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Publicerat

Lysning

har tillkännagivits mellan klockaren Erik Gahnström, Östergarn, och fröken Margit Thomsson, dotter till smeden Ture Thomsson, Hejdeby i Kräklingbo, och hans maka, f. Engström.

Gotlänningen
Onsdagen 20 augusti 1952
Nr 191

Publicerat

Folkbildningskurser anordnas

i vinter i Visby och på Fårö.
Fyra folkbildningskurser (därav en i Visby), en studieledarkurs, en teaterkurs och en musikkurs står på Gotlands folkbildningsförbunds program för det nya arbetsåret, vilket fastställdes på förbundets årsmöte i lördags i Visby. Vid mötet hyllades hr Wilh. Andersson för sina insatser som förbundets konsulent. Han har sett sig nödsaka d att nu lämna detta uppdrag och efterträdes av hr Lennart S vedberg, Visby.
Förhandlingarna leddes av förbundets ordförande, landstingsman Erik Forslund, vilken i sitt hälsningsanförande i korthet erinrade om det gångna årets arbete samt meddelade, att lantbrukskonsulent Waldemar Wilh. Andersson förklarat sig inte längre orka med att sköta sysslan som förbundets konsulent, varför styrelsen nu utsett en efterträdare till honom.

Redogörelsen för verksamhetsåret 1951-1952
förelåg i tryck. Man finner av den bl. a., att folkbildningskurserna i Tingstäde, Hejde, När och Östergarn samlade 380 fasta deltagare o. sammanlagt 5.692 åhörare, motsvarande 107 per föreläsning. Utgifterna för kurserna gick till 8.800 kr och de lokala inkomsterna till 7.080 kr. Vidare anordnades tre ämneskurser, nämligen en studieledarkurs, en amatörteaterledarkurs och en hembygdskurs, för vilken Gotlands hembygdsförbund svarade. De hade sammanlagt 82 fasta deltagare, och utgifterna gick till 1.515 kr.
För föreläsningsverksamheten har Gotlands föreläsningsförbund svarat. Årsprogrammet upptog 114 föreläsningar av 22 föreläsare och 18 musikaftnar av 2 ensembler. Hela antalet förmedlade föreläsningar är 101 och medeltalet åhörare per föreläsning 93 (i båda fallen militären oräknad). Motsvarande siffror för förbundets föreläsningsanstalt är 34 resp. 58. De statsunderstödda föreläsningsföreningarna är 11, vartill kommer bildningsråden vid A 7, I 18 och KA 3. Linde och Tofta är nya föreläsningsplatser med mera regelbunden föreläsningsverksamhet. Efter folkbildningskurserna på dessa orter har föreläsningsföreningar bildats. Av storkommunerna har Romakloster, Dalhem och Stenkumla gjort förberedelser för att starta föreläsningsverksamhet redan i höst, och de övriga torde snart komma efter.
Konstsektionen rapporterar bl. å. vandringsutställningen »Konst för alla», som gick till 12 platser och sågs av ca 1.500 personer, varjämte 225 konstverk såldes. Teaterturneerna: 1.963 personer på 12 platser såg »Jag älskar dig, markatta» men endast 698 på 13 platser »Graven under Triumfbågen». Sektionen fastslår, att teaterfrågan ännu inte är löst på ett nöjaktigt sätt och att. vi på Gotland känner oss något styvmoderligt behandlade av de stora programbolagen då pjäser och tider diskuteras. Nu hoppas man emellertid på Bygdeteatrarnas riksförbund.
Biblioteksverksamheten har omfattat 47 bibliotek med 37.971 1?and, 83.168 boklån och 5.495 låntagare. Om man bortser från stadsbiblioteket med över 19.000 band och nära 65.000 lån, leder IOGT med 20 bibliotek, 9.478 band, 9.387 lån och 1.094 låntagare. I övrigt rapporterar SLS 13 bibliotek, JUF 10, SBF 2 och NTO 1. ABF har överlämnat sina bibliotek till de kommunala biblioteken.
I fråga om studiecirklarna leder SLS med 72 studiecirklar, 692 med- \’ lemmar och 835 sammankomster, närmast följt av ABF resp. 65, 692 och 939. Sedan följer närmast Liberala studieförbundet med 19, IOGT med 18 och JUF med 16 cirklar. TBV har haft 13, SKS 11, SFM 10, FKS 9, NTO 5 och SBF 3. Inalles redovisar 241 studiecirklar med 2.539 medlemmar, 3.247 sammankomster.
Förbundets räkenskaper har omslutit 28.443: 31 med en utgående behållning på 1.148: 41. Landstinget har lämnat ett anslag på 4.000 kr.
Berättelserna godkändes utan diskussion, och ansvarsfrihet beviljades.
Styrelsens förslag om att anordna folkbildningskurser i Martebo, Fårö,
I Stenkumla storkommun (förslagsvis Eskelhem) och Visby godkändes. Det bli första gången en kurs av detta slag förlägges till Visby. Vidare godkändes förslag om tre s. k. ämneskurser, nämligen en studieledarkurs, en musikkurs för att få fram musikinstruktörer för den yngre ungdomen samt en amatörteaterkurs.

Hellre ingen teater än dålig.
Vad teaterverksamheten beträffar, hade styrelsen och konstsektionen tänkt sig att hellre avstå från att anordna teaterturneer än få hit mindre gucla pjäser, och det hade ingen något att invända emot.
Erik Forslund återvald till ordförande i styrelsen invaldes följande representanter från de olika organisationerna etc: Valter Jansson, ABF, K. G. Wirde, Centralbiblioteket, Henning Ansen, Folkhögskolan, Bertil Nyström, Föreläsningsföreningarna, John Eriksson, FKS, Elsemarie Swebilius, IOGT, Carl Ahlberg, JUF, Einar Wahlström, LiS, C. J. Engström, NTO, Robert Herlitz SFM, L. G. V. Löfqvist, SBF, Åke Johansson, SKS, Folke Ström, SLS, S. O. Österdahl, TBV, och Georg Pettersson, Bildningsråden. Landstingets representant i styrelsen är Erik Forslund.
Till revisorer valdes Fritz Örtholm och Gunnar Lindgren med Erik Nilsson och Martin Lindström som suppleanter.
Styrelsen konstituerade sig senare sålunda: ordförande hr Forslund, vice ordf. hr Wirde, sekreterare, kassör och kursföreståndare hr Svedberg. Arbetsutskottet blev hrr Forslund, Wirde, Jansson, Nyström och Svedberg och i konstsektionen valdes hrr Wirde, ordförande, Jansson, Svedberg och Gust. Jakobsson.

Om aktuella problem för folkbildningsarbetet.
höll kyrkoherde Åke Johansson ett på värdefulla synpunkter rikt föredrag. Han framhöll bl. a. att man i bildningsarbetet mer än som sker borde söka föra samman människor från olika grupper och läger till att gemensamt studera och utbyta tankar. Det skulle betyda mycket för ökad förståelse och ett överbryggande av klyftor i samhällslivet. Det är en viktig uppgift för bildningsarbetet att stå i den demokratiska fostrans tjänst, att ge människorna intresse och förståelse för varandra, att fostra dem till ansvar för gemensamt bästa. Det räcker inte med att bara ge kunskaper i skilda ting, kravet på saklighet får inte utesluta ide- och idealbildning. Vi behöver en realistisk fostran av hela människan.
Beträffande ledarfrågan manade tal. studiecirkelfolket att inte ge prästerna någon ro. Utnyttja i största möjliga utsträckning både präster och lärare. De kan många gånger bli goda studieledare både i livsåskådningsfrågor och i ämnen som svenska, engelska, litteratur och historia etc. Till sist kommer framgången i arbetet an på arbetsviljan och troheten. Man måste tro på meningen med sin uppgift, man behöver tålamod, ödmjukhet och humor för att ej brytas ned.
\’Innan förhandlingarna avslutades uttalade hr Forslund förbundets varma tack till hr Wilh. Andersson för det goda och ihärdiga arbete han utfört och för den goodwill han skapat för Gotlands folkbildningsförbund överallt på ön. I sitt svarsanförande sade hr Andersson, att hans år inom folkbildningsförbundet hörde till. de intressantaste han upplevat med stimulerande kontakter åt alla håll och gott samarbete med massor av människor.

Gotlänningen
Måndagen 18 augusti 1952
Nr 189

Om Oss Drivs med WordPress