Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Östergarn
Östergarns socken ligger på östra Gotland.
Gårdsnamn: Bengts, Djupvike, Fakle, Falhammars, Filippuse, Ganne, Grogarns, Gutenviks, Hallgårds, Hallvide, Hamre Lilla, Hamre Stora, Hässle, Katthamre, Kaupungs, Prästgården, Rodarve, Sande, Sigdes, Skags, Tomase, Vassmunds, Kike.
från orten låter undertecknad genom frivillig auktion, som förrättas lördagen den 13 iostundande April, till den högstbjudande försälja sitt boställe, beläget vid stora landsvägen nära Katthammarsvik på Ganne bemmans grund i Östergarns socken, bestående af man- och ladugårdsbygnader samt 5 tunnland jord på 16 års besittning, hvilken jord dock kan få köpas och från hemmanet afsöndras såsom en för all tid afsöndrad lägenhet genom öfverenekommelse med hemmansägaren. Vid samma tillfäller försäljes större delen af lösegendomen, bestående af en enbetsvagn, en dragkärra, 1 par kälkar, en dragkälke, en vagoskarm på fjädrar med åkstol, fotsack, åkdyna, slädfäll, en bättre och en sämre sele, en ny foderhäck, kandverktyg af hvarjehanda slag, kreatur, såsom en ung, god mjölkko, en häst i godt stånd, 2 spanska lam; 2 byråar, en kommod, en säng, en ny, betsad soffa, kistor, spann, baljor, något linblår och tågvirke, omkring 50 kg salt fläsk, några hektol. potatis; bräder, plank, troder, ved, bygnadstimmer, 2 nya fönsterkarmar med bågar och glas samt mycket mera som ej så noga kan uppräknas. Auktionen börjar kl. 10 f.m. och få vederhäftige inropare begagna sig af räntefritt bétalningsanstånd till den 1 iostandande Oktober. Katthammarsvik d. 26 Mars 1889. C. J. LUNDBERG.
Östra Gotland 12 April. Utsigterna till vår. Det tycks nu, som våren skulle hafva tagit sitt inträde med vackra solskensdagar och fågelsång, men ändock råder stark köld om nätterna, så, om det fortfar, kommer nog vårbruket mycket att försenas, ty de väldiga snödrifvor, som under vintern hopats längs gärdesgårdar och dylikt bli säkerligen hårdsmälta. I lördags hade vi »starättren u de tämlien strängt; bläcksnåjen had vör triddagen påsk, så de jär nå afskildt för i år, skall vör väl tro, men vintarn skall räekä äut i Juni; så sär attminsten daim sum jär klokä pa till spå um väderlaiken.» Hafvet ligger isbelagdt så långt man kan ge. Med anledning af den stängda sjöfarten och brist på drittlar måste
Öster- och Gammalgarns mejeriaktiebolag i måndags inställa sin verksamhet tillsvidare, till saknad för de många mjölkleverantörerna; mjölktillgången var lofvande, omkring 300 kannor om dagen, en god inkomst för allmogen. Vi hoppas derför att det kan snart komma i gång igen.
En sorglig händelse. Ea båtsmanshustru i Ardre hade i dagarne före påsk satt en gryta på elden, hvarvid hennes ej fullt 2-årige gosse råkade röra vid bränderna, så att grytan stjelpte omkull och dess kokande innehåll kom ötver den lille, som deraf mycket illa skållades.
Tur vid jagt. I måndags lyckades en i Stånga känd räfjägare, skjuta en räfhona, som var drägtig med ej mindre än 10, säger tio fullgångna räfungar. Ett liknande falll har i dagarne äfven inträffat i Östergarn, men med endast älften så många ungar.
Östergarn, 23 Mars. Tisdagen 13 Mare höll agronomen Kihlberg, föreläsning här i vårt skolhus, Ämnet för föredraget var (med anledning af vårt mejeri, som förlidet år kom till stånd) mjölkkornas utfodring och vård. Tal. framhöll nödvändigheten af en god och ändamålsenlig fodring, hvarförutan någon lönande ladugårdsskötsel icke i någon form är tänkbar. Erhåller kon en jämn och kraftig utfodring, hela året om, kan hon lemna 100 kronor pr år i mjölk efter årets mjölkpris. Jämföres denna afkastning med hvad hästar och oxar för året inbringa, är de senares ringa i förhållande till de förras, Som kraftfoder anbefaldes hafremjöl eller blandsädsmjöl af hafre och korn 4 till 5 skålp. om dagen i förening med 1 skålp. raps, äfvensom kli och rotfrukter, förnämligast morötter. Men trefnaden berodde icke uteslutande i utfodringen, ladugården måste äfven vara ljus, varm (ej qvaf), väl ordnadt foderbord med cementkrubba, i hvilken djuren erhåller sin kylslagna dryck. De högt på väggarne sittande höoch halmhäckarna måste borttagas, emedan djuren från dem taga födan på ett onaturligt sätt, på samma gång som misshushållning äger rum med fodret. Foderbordets höjd öfver golfytan må vara högst 18 till 20 tum. Till urinens uppsamlande anbefaldes torr myrjord på samma gång vi erinrades om ladugårdsgödslens rätta behandling i gödselstaden. Rykt med skrapa, kardor och borste får icke försummas, utan dagligen ötvas, hvarförutaa huden omöjligen kan hållas ren. — Till de djur, som visa benägenhet att äta träd, förordades att dagligen gifva 6 ort benmjöl, 4 ort kalk och 3 ort salt, som upplösas i vat:an och ösas på det torra fodret. Derefter öfvergick tal. till vårsädssådden, hvarvid han förnämligast betonade sädens renhet och att för att den skall kunna erhålla sin fullkomlighet häri, vi måste anskaffa tidsenliga rensningredskap (triörer). Genom hush.sällskapets försorg anskaffas fullt ändamålsenliga triörer till pris af 550 till 600 kr. Församlingarna böra gemensamt inköpa dessa. Låtom oss betänka att dåligt utsäde gifver dålig skörd. Till sist. upptogos reqvisitioner å gödningsämnen, gräsfrö och hafre för vårsådden. Föreläsningen afhördes med spänd nppmärksamhet, spörsmål, som gjordes, besvarades beredvilligt och alla voro nöjda med de timmar de användt att höra det med värme framförda föredraget. Önskningsmålet, när vi åtskildes, ver och är att vi hastigt måtte nå detta bättre. Dagen derpå besökte hr K. mejeriet, som då var i verksamhet, Han syntes glad öfver att kanntalet mjölk om dagen närmade sig redan 200 k:r (dagarnes mjölk. 190 kr.) äfvensom det vackra smörutbytet, i det att 3;50 till 3,35 kannor hade lemnat 1 skålp smör. Då hr K. förliden höst i sällskap med vår nitiske landshöfding besökte vår bygd och bildade vårt mejeri, hade vi icke den öfvertygelsen att så pass mycken mjölk dagligen skulle erhålles, men så hade vi ej heller hvad vi nu ha — mjölkfeber. Nu unna vigerna »körna» lite godt foder, såväl oxar som hästar, och önska, att vi hade de senare väl realiserade och deras platser ersatta med kor, ty de gifva oss månatliga inkomster, mycken julgröt (vi ha aldrig haft så lätt att få mjölk till julgröten som till sista julen) och god, smaklig ost. hvilket vi grundligt öfvertygat oss om dessa dagar. Vi ha dagligen varit ute på vägarne och kastat snö; detta arbete gifver matlust, och då ha vi gått till mejeriet och köpt oss en ost delat upp den, 2 skålp. pr man, och på stället tillika med kernmjölk låtit oss den väl smaka, Priset på osten är billigt, 12 öre skålp., alltså ett billigt mellanmål. Tack, hr landshöfding, för det goda råd, som lemnades alla öboar i Rone, detta nämligen: »att vi män skola dela månådskassan för den försålda mjölken med våra källingar» Viska följa rådet och på det ska vi icke må illa. Hura vi ha en duglig och rask mejerinna skulle det glädja oss få se vår länsmejerist hos oss någon gång. Vi lefva i hoppet om hans snara besök.
med samfärdselns snara återställande. Våra förhoppningar i den vägen fingo en svår knäck natten mellan onsdagen och torsdagen, då kölden här i staden steg till 17 grader och ett isfyldt haf på morgonen mötte våra blickar. Tanken på att ängf. Klintehamn möjligen skulle kunna anträda en färd till Ystad eller annan plats på fasta landet måste dermed öfvergifvas. Poststyrelsen underrättades härom med antydan tillika att numera endast återstode att inleda underhandlingar i syfte att förmå ångaren Hermes göra ett försök. Och efter hvad vi erfara lär från rederiets sida inga hinder möta för ett medgifvande, i fall från poststyrelsens sida framställning derom göres. Något sådant anbud har emellertid ännu idag på middagen icke från post: styrelsen gjorts. Anledningen dertill är oss obekant, men förmodligen har styrelsen först velat höra sig för rörande Libaubolagets förmåga att med Sofia upprätthålla förbindelsen. Sofia ligger emellertid qvar här och dess befälbafvare anser sig icke i stånd att med utsigt till framgång för närvarande göra något nytt försök. Från olika platser ingående underrättelser om isförhållandena äro också icke egnade att ingifva stort hopp för den allra närmaste framtiden. Med den rådande nordliga och ostliga vinden har hafvet runcdt omkring Gotland fyltsaf drifis, som vid lugnt väder de senaste dagarne och sträng köld frusit samman till ett vintertäcke, som häremellan och fasta landet antagligen icke har många eller stora öppningar. Från östra Gotland meddelas, att fyrarne på Slite och Östergarn äro släckta, den senare från 13 Mars. Stenkyrkehuks fyr släcktes igår och Visby hamnfyr idag. Våra utsigter till frigörelse äro derför nu närmast grundade på en genomgående storm och stigande temperatur. Kanske har vårdagjemningen 20 Mars något i den vägen att bjuda på.
Rone, 5 Mars. Ett oväder, hvars mako man icke i mannaminne härstädes skådat drog i lördags fram öfver våra kuster. På morgonen var vinden O. men öfvergick sedermera till NO och på e. m, till full Nord under orkanlik storm och förfärlig snöyra. I hugs, stall, lador, vind ja isjelfva boningsrummen pressades snön in genom de minsta springor af det starka lufttrycket. Vägarne voro ofarbara och omöjliga att hålla öppna. Postbudet från Hemse måste öfver natten qvarstannna på Ronehamn till påföljande söndag. Åkande måste taga in hvar de kunde och man berättar om personer, som kommit vilse, hvilket dock ej är bekräftadt eller närmare kändt då detta skrifves. Rapphönsen kommo in under boningshusen.
Sitt ben afbrutet fick häromdagen en arbetarehustru, då hon gick alldeles ensam bärande endast en kanna mjölk. På vägen måste hon ligga, tills hennes man ändtligen fick höra hennes rop och måste köra henne hem. Läkare tillkallades och benet blef gipsbehandladt eftersom håda läggpiporna voro afbrutna.
Hafsisen utanför Ronehamn är icke blott gångbar utan äfven körbar. Dagligen forslas »släke» från holmarne af flere par dragare. Sedan 1881 har isen icke varit sådan.
Rone mejeribolag hade idag ordinarie bolagsstämma som leddes af handlanden L. Cramér med landtbr. Nils Eneqvist till sekreterare. Styrelsen redogjorde för bolagets ställning 29 sistlidne Februari, hvaraf framgick att bolaget tills dato inköpt 9,263:70 k:r mjölk för kr. 1,654:82 samt afsändt tillsammans 2,308 skålp. smör. Vid mejeriet såldt smör, ekum- och kernmjölk belöpte sig till kr. 465:05, hvilket sammaalagdt med hvad man tror sig erhålla för afsändt smör utgör 2,285:33. Derifrån afgår ofvanstående summa för inköpt mjölk ellar 1,654:82, och några div. audra omkostnader 420;82. I så fall skulle dock uppstå en behållning af något öfver 200 kr. Vid mejeriet hade tillverkats 2,366 skålp. smör hvilket visar att omkr. 3,91 kanna mjölk utgått till hvarje skålp. smör. Härefter föredrogs revisiousberättelsen, som tillstyrkts ansvarsfrihet, hvilket af stämman tacksamt beviljades. Nuvarande styrelse omval des för nästa verksamhetsår 1889. — 100 kr. stälde bolaget till denna styrelses förfogande som ersättning åt verkställande direktören för korrespondens och besvär. Af suppleaaterna omvaldes de förre med undantag af handl. Fagerberg, i hvars ställe utsågs landtbr. Karl Norrby, Bölske, Eke. Revisorer blefvo hrr Nils Eneqvist och nämdeman O. N. Bolin. Styrelsen uppmanade alla aktieägare, som icke fullgjort sina amorteringar för halfva December, Januari och Februari månader att desamma ofördröjligen fullgöra med kr. 1,58 för aktie. Frågan om att bygga svinhus, hvartill ritning genom styrelsens försorg inkommit jämte kostnadsförslag slutande på 400 kr., uppsköts till framtiden. Men deremot lemnade stämman styrelsen i uppdrag att genast så fort ske kan låta uppföra en vedbod och skjul för skjutsar. Sedan åtskilliga mindre vigtiga frågor dryftats afslöts stämman sedan fabrikör A. V. Krokstedt och N. O. Nilsson utsetts justera dagens protokoll. Länsmejeristen G. af Wetterstedt har undersökt mjölken, Se här buru ett af hans undersökningsprof taget 23 Januari tar sig ut.
Som synes äro profven nr 16, 72, 101, 129 de styfvaste.
År 1830 var det påstå de gamle sådan vinter som i år. Mars var ovanlig kall och snörik och April hade starka yrväder så man i Rone kastade snö 16 dagar i denna månad och sista gången 19 April.
Tidig lamning. Den 16 Januari erhöll en hemmansägare ett unglam, som nu är krytt och raskt.
Wamlingbo, 5 Mars. En åtgärd, som af de kyrkobesökande emot tagits med särskild tillfredsställelsa, har kyrkoherden i denna socken vidtagit, nämligen
passionspredikningarnes hållande i skolsalen, Under den nu rådande ganska skarpa kölden, torde detta tillvägagående mana till efterföljd flerstädes.
Snöyran 3 Mars. All samfärdsel, likaså alla utomhus förefallande göromål måste formligen inställas. Stormen, som vid middagstiden uppnådde en orkanlik styrka, sopade snön i drifvor af flare famnars höjd å flere ställen, och de landtmän, hvilka det ålåg att hålla landsvägen öppen för dem som af nödvändighet måste färdas, hade en ej afaudsvärd sysselsättning, då de, bokstafligen förvandlades tilllefvande isstoder, måste i det förfärliga ovädret traska öfver åker och äng, för att utstaka 8. k. bivägar, der snön & landsvägen ej till följd af sin myckenhet kunde undanskottas. Fram emot qvällen bedarrade dock vädret något, under det termometern sjönk allt mer och mer, tills den på natten visade 11—12 gr. Cels. under fryspunkten. — Å vestra kusten, från Hoburg och norrut, har ganska mycket is lagt sig å sjön, ända ut till omkring 16—20 famnars djup, öfver 1/2 mil från land. För den väldiga snömassan och den stränga kölden infann sig i söndags blott en åhörare i Sundre kyrka, och derför vardt ingen gudstjenst förrättad, utan presten måste resa hem med oförrättadt ärende. I Vamlingbo kyrka infunno sig blott tre qvinnor och några män.
Flere ångare, ha under den sist förflutna veckan synts trafikera Östersjön, de fleste å östra kusten af ön. I onsdags åtta dagar sen, inkom i Stockviken för att kola och proviautera en göteborgsångare, hvilken var lastad med sill och destinerad till Libau. På lördagsmorgonen afgick den åter med lots från Faludden ombord, och då hvarje försök att landsätta lotsen, till följd af påträngande drifis, syntes fruktiöst, måste deune, som var åtföljd af en kamrat, medföljde på färder. Fartygat angjorde sedermera för storm Visby, derifrån de bägge gotlandsmännen fortsatte resan åt hemmet.
Illa skadad i ena foten blef en arbetare från en närgränsande socken för en liten tid sedan, då yxan slant med den olyckliga påföljd att foten nära nog klöfs midt itu från tårna och till yristen. Genom en skyndsam och omsorgsfull behandling har det gapande såret, som måste sys tillsamman, så småningom läkts, så att mammen numera är utan all fara.
Östergarn, 6 Mars. Att gifta sig midt i smällkalla vintern och uti ett så stormande yrväder, som knappast någon »ungdom» bevittnat, syntes häromdagen vara ganska riskabelt. Det fingo tvänne unga tu erfara under sista högtiden. I Alskog, brudgummens hem, skulle brölioppet stånda redan i lördags; men vigselförrättningen skulle försiggå uti härvarande kyrka, ity att bruden var född härstädes. Men »bradgummen dröjde» till följd af det då rådande yrvädret, och anlände först i söndagsaftop, På måndags f.m. vid tiotiden först kunde den högtidliga akten försiggå ehuru icke under gynsamma omständigheter, ty yrvädret tog åter till med sådan styrka, att återfärden till »brudhuset stälde sig enligt mångas omdömen ganska tvifvelaktig. Emellertid så bar det i väg, och hur det gick med »kronan» och hvad »kokarmor» sade, det vet ingen här ännu.
Buttle, 7 Mars. Messfall inträffade i söndags i Buttle och Guldrupe på grund af mycket svåra snöhinder. Till Vänge kyrka, der gudstjensten var utlyst till 12 midd. kommo endast ett par personer, hvarför gudstjensten, sedan pastor delgifvit de närvarande dagens text, blef instäld. Man kan icke minnas att messfall här förut inträffat 1:a böndagen.
Burs, 5 Mars. Snöstormen. Vid 1-tiden på e. m. hade stormen nått sin höjdpunkt. Saön yrde, så att man ej såg föremål två alnar framför sig. Några olyckor med anledning af stormen ba, då detta skrifves, ej athörts; dock såg det betänkligt ut med tegeltaken. På ett ställe måste man med stänger och rep binda fast taket, som flere gånger var i lyftning. På ett avnat ställe hade taket öfver pumphuset till gårdens bruan af stormen kastats ett långt stycke bort. Posten, som i vanliga fall brukar anlända kl. 1, kom ej förrän kl. 1/26, men gående, ty häst och släde måste lemnas vid stationen. De gamle säga, att de ej minnas ett så fruktansvärdt yrväder sedan 1849, Äfven kölden har varit ovanligt stark. Så har det natten mellan lördagen och söndagen frusit i de källare och ladugårdar, hvilka förut i vinter rätt bra motstått kölden. Man hade af barometern förusett att något stort oväder skulle komma, ty den visade nära orkan; men äfven en annan ovädersspåman hade på förhand tillkännagifvit ovädret, nämligen
En tupp, ifråga om hvilken man flere gånger förut iakttagit, att han genom sitt galande tillkännagifvit att oväder vore i annalkande. Nämde tupp gal då om qvällarne vid 9-tilen, hvilken tid i vanliga fall ej hör till hanegället.
har för ecklesiastikäret 1887 —1888 utanordnats följande lönetillskott: Kyrkoherden i Hangvar pastorat 150 kr., kyrkoherden i Atlingbo pastorat 400 kr., kyrkoherden i Hörsne pastorat 200 kr., kyrkoherden i Sjonhem pastorat 300 kr., kyrkoherden i Lefvede pastorat 100 kr., komministern i Östergarn pastorat 150 kr., komministern i Fardhem pastorat 200 kr., komministern i Sanda pastorat 100 kr.
Gotlands Allehanda. Fredagen 16 December 1887. N:r 100.
Östra Gotland, 29 Nov. Eldsvåda. Vid tiotiden på f.m, idag utbröt eld i ett å öfre våningen beläget rum i Kräklingbo prertgård, hvilket tillkäunagafs med kyrkans klocka, hvarigenom mycket folk och de ändamålslösa handsprutorna kommo tillstädes. Med den på stället rikliga tillgången på vatten, jämte det modiga och raska släckningsarbetet — hvarvid ett par personer särskildt utmärkte sig — och oaktadt de alltför bristfälliga brandredskapen — på stället fans ingen sådan utom en stege — blef man efter en timme herre öfver elden, hvilken tros ha ledt sig från eldstaden i några vedbitar der bredvid och sedan genom en tapetbeklädd trävägg till loftet. Rummet och deri befintliga möbler, kläder och mycket böcker vardt eldens rof. Förlusten är ganska känbar, alldenstund lösegendomen icke var försäkrad.
Laga skiftet, som här pågått i flere år i 2:a skifteslaget — — sydvestra delen af socknen — skall nu 11 December nå sitt efterlängtade slut. Det höres som de allra flesta af delägarne finna sig (i sitt öde) balåtne. Tillträdet skall ske nästa höst af de nya skiftena.
Mejeriet i Östergarn tog sin början 21 dennes. Mjölkproduktionen ökas med hvarje dag. En och hvar af delägarne är, hvad det höres, högst belåten med det nya företaget, hvilket allt i allo är prisvärdt och ett godt föredöme, som visar att det gamla ordspråket håller stång: »enighet ger styrka.» I Kräklingbo åter har icke något mejeri kommit till stånd, oaktadt vår patriotiske landshöfding med agronomen Kihlberg förlidne sommar var här och höll möte om ett sådant. Några och 40 aktier tecknades väl inom Kräklingbo, men dermed punkt. Ordspråket »brändt baron skyr elden har säkerligen i detta ämne sin falla tillämpning, ity att här för några år sedan var ett på aktier stäldt mejeribolag i verksamhet och gick till att börja med — så länge det ordentlig sköttes förstås — till allas belåtenhet, men gick till sist, i saknad af den kontroll, hvarigenom så många goda inrättningar i våra dagar förfela sitt mål, utför, till icke så liten förlust tör de det drabbade. Se der den antagliga orsaken hvarför vi i dag sakna det nu för tiden nödvändiga — ett mejeri. Till sist en
Bockduell. Två hornlösa lambockar, vädurar eller gumsar tillhörande olika ägare, kommo händelsevis att göra bekantskap en afton förliden vecka vid en gård Träske, utan att uppmärksammas af någon. Berserkaraseriet kom så öfver dem, att de samma afton anträffades ligga som elfvor uppå äng, så tysta och liflösa invid hvarandras sida.
Gotlands Allehanda. Fredagen 2 December 1887. N:r 96.
skrifves: Jakob Pettersson, Hallgårds i Östergarn, har 31 Okt. hittat i närheten af Herrevik en tremansbåt fall af vatten och utan inrede, med följande märke: »År 1882 d. 7 Juli O G E. L P G ?. N J L» Denna båt tyckes tillhöra någon här på Gotland, kanske några omkomne fiskare från södra eller norra Gotland.
Gotlands Allehanda. Fredagen 4 November 1887. N:r 88.
