Etikett: Olyckshändelse

Innehåller allt om olyckor på Gotland.

Publicerat

Från landsbygden.

Eldsvådan i Burs den 16 Maj.
I sjelfva olycksminuten.
»Det är ingen vån (fara), då elden är vår dräng, men det är värre, då han blir vår herre» säger ett gammalt gotländskt ordspråk och så är det. Någon gnista hade troligen från skorstenen fallit ned på spåntaket vid Lindarfve manbygnad. Detta varsnade vid tolftiden en qvinna från Luxs8, som genast varskodde, och sprang derefter ned till udden, den s. k. Humbolsholm, hvarest alla karlar nära nog i hela byn befunno gig på arbete, Det dröjde dock en hel timme innan desse anlände: På taket spred sig elden med förfärande hastighet och de tillstädesvarande qvinnorna samt en äldre man kunde ingenting uträtta, finge bara upp en liten stege. Troligt är att om en liten s. k. assuransspruta då i huset funnits och varit tillhands, hade nog elden stannat eller ej kunnat sprida sig längre, men ingenting fans. Som det blåste en ganska skarp sydlig storm, steg lågen högt medförande tusentals afbruuna spånstumpar.
Rakt under vinden omkring 1,000 fot derifrån ligger Hummelbos gård med sina båda sammanbygda ladugårdslängor under fodertak och bredvid dessa halmstackar, Genom de nedfallande spånstumparna fattade dessa snart eld och inom några minuter var här ett enda förfärligt eldhaf desto förfärligare som detta nu genom blåsten? fördes rakt på Wanges gård som låg omkringj800 fot derifrån, rakt under vädret och elden. Det dröjde ej heller länge förr än ;det tände äfven här. Att nu beskrifva den scen som följde är nästan omöjligt. Rop och skrik till höger och venster, de utsläpta kreaturens råmande m. m, hvilket allt dock snart öfverröstades af dånet från elden och blåsten. Nu ändtligea kom folk springande härs och tvärs och räddningsarbetet begynte ehuru tyvärr sent.

Släckningen.
Så snart folk anländt, lösrycktes dörrar och allt löst gods och de kreatur som möjligen ännu funnos inne utkastades. En drägtig sugga, 4 mindre svin, en kalf, 2 gäss med sina ägg jämte en mängd höns fuuno dock sin död i lågorna. Att företaga sig att rädda något i ladugårdarna var nästan omöjligt, hvarför der befintliga redskap och lösegendom, som utgör en hemmansägares värdefullaste tillhörighet i och för jordens skötsel, uppbrann. I manbygnaderna, särdeles vid Wanges, utslogos fönstren och allt värdefullare innandöme utkastades och förstördes. Men bygnaderna voro under tegeltak, så att de emotstodo trots det att flyglarne under spåntak nedbruano. Nu anlände Burs brandspruta samt en från Ronehamn, men släckningsarbetet försvårades, emedan intet vatten fans3, utan detta måste bäras från en kanal. För öfrigt visste man knapt hvar man skulle börja eller sluta. I fodermassorna masade elden och här gjorde vattnet föga verkau. TI sparr, band, rior och bräder braun det-med kraft. Först kl. 5 kunde man anse sig vara herre öfver elden. Men förstörelseverket var fullbordadt. De nedbrunna byggnaderna voro: Lars Mårtenssons boningshus och brygghus vid Lindarfve samt fyra ladugårdssträckor jämte småhus vid Hummelbos och Wanges, tillhöriga Anders Audersson och Lars Hansson vid Hummelbos och Lars Larsson och Jakob Kristensson vid Wanges. Af inventarier bergades nästan intet. JEn stor mängd foder vardt dessutom lågornag rof; omkring 80 häckar halm, uppstäld i stackar, samt åtskilligt förvaradt i ladugårdarne uppbrunno. Största delen af fodret var försäkradt. De nedbrunna bygnaderna voro försäkrade för nitton tusen kronor.
Denna eldsvåda; en den största som här timat i mannaminne, förstörde till ett värde som i rundt tal anslås till 35,000 kronor.

Morgonen efter.
Genom länsmannens försorg hade: vakt blitvit utstäldt, hvilken under natten ombytt är qvar — men det är stilla nu. Här komma husmödrarne med bleka, förgråtna, förstörda anleten. Här var stallet, här var kohas, bär logen men nu — endast bränder. Man drar fram något — det är lemningarne efter något djur. En ostlig blåst bärjar och här och der flammar det. Men snart har den sista flamman slocknat och nya ladugårdar komma att resas i de förstördas ställe.
Vid af länsman Svallingsson hållet polisförhör har intet kommit i dagen, som ger anledning förmoda att elden anlagts.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Maj 1887
N:r 40.

Publicerat

Dödsfall Johan Niklas Eskelund

Att min ömt älskade make Sjökapten Johan Niklas Eskelund vådligen omkom på resan från Visby till Åhus förliden Mars månad i en ålder af 42 år och 4 månader; djupt sörjd och saknad af mig, en dotter och en son, föräldrar, syskon, slägt och vänner, har jag den sorgliga pligten tillkännagifva.
Sv. Ps. 481, vv. 6, 7, 8.
Maria Eskelund.

Jag vet jag lemnar hjertan qvar,
Som klaga att från dem jag far.
Dock lefver och regerar han,
Som trösta kan
Och sig de arma tager an.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Maj 1887
N:r 39.

Publicerat

Från landsbygden.

Sydvestra kusten, 25 April.
Det blida vårväder,
hvilket nu åter inträdt, har varit särdeles lifgifvande för råg- och hvetefälten, som af de senaste soliga dagarnes varma temperatur synbarligen för hvarje dag grönskat och betydligt foriskridit i växtlighet. Ett åskmoln skänkte oss i går ett lätt regn, men otillräckligt. Åskan hördes några gånger i vester och i söndags natt syntes flere blixtar.

Småskolan
i Hablingbo fortsätter nu sin andra årskurs och kan med fullt skäl sägas fylla sin plats och dess fordringar. För skolans 31 besökande barn samt med tillägg från folkskolan, till sammans 38 st. flickor, är ordnad en slöjdskola, onsdagar och lördagseftermiddagerna, deraf många vackra handarbeten vid afslutningarna blifvit framlagda. Skolornas slöjdelever hade derför beredt sin lärarinna Ebba Nordvall (på hennes årsdag) sistlidne måndag, då hon inträdde i skolan, en glad öfverraskning, i det att å hennes lärarebord fans en vacker nysilfverkaffekanna med inskription: minne åt lärarinnan Ebba Nordvall af tacksamma slöjdskole-elever. Eleverna voro alla högtidsklädda och försedda med blommor — hvilka de alla i sin ordning skyndade att framlemna.

»April snö fåragö.»
Såsom något ovanligt för årstiden kan antecknas, att på morgonen den 21 April syntes här i trakten en och annan slädskjuts i rörelse efter det starka snöfallet den förlidna natten.
Den klart framträdande solen gjorde dock efter några timmar föret på vägen om intet, men den svala nordanvinden, med sina kalla strömoln, qvarhöll marken betäckt af det hvita vintertäcket ända till e. m. Enligt här gjorda väderleksanteckningar sedan 1862 hat dyllkt förhållande härstädes icke inträffat (näml. slädfäre denna tid) ej ens den långvarigt stränga vintern 1881, än mindre uuder en sådan som innevarande års blidvinter.

En ask med löf på.
En mindre vanlig företeelse torde det vara att vid denna tid se en ask med löf på n. b. fjorgammalt sådant. Detta är likväl förhållandet med ett dylikt träd uti köksträdgården vid Näs skolhus. Asken, som stod på en backsluttning vid en liten rännil, tillfördes vid backens jämnande för plan till det nya skolhuset 2 år sedan 2 till 3 fot gammalt bygnadsgrus — förmodligen utgörande lemningar efter socknens i forntiden varande prestgårdsbygnad, att döma af åtskilliga små värdelösa fynd som påträffades — kläder sig ännu i en väldig mängd fröklungor och åtskilliga löfblad, hvilkas affall så småningom pågått hela vintern. sedan snöfallet dagarne före jul.

Burgsvik, 27 April.
Strömmingfisket
har åter i år tagit sin början och varit rätt ymnigt. Flere båtar bafva haft 60—70 valar. Afsättningen har varit någorlunda bra, emedan strömmingen varit ovanligt god, 30—40 öre valen.

Öja kyrkogård
skall i sommar utvidgas och förbättras. Arbetet har ej ännu tagit sin början. Äfven skall Hamra kyrka upputsas och kyrkogården förbättras.

En tysk ålsump
på resa till Norrland inkom för några dagar sedan i Stockviken för att fånga ål. Fartyget qvarlåg endast en dag.

Försäkra kreturen.
Olyckshändelse timade häromdagen, då en skollärare Hartman i Hamra tillhörig ko ljöt döden under kalfning.

Inbrottsstöld
lär en längre tid ha föröfvats i en källare, tillhörig en hemmansägare. Nu först för några dagar sedan skedde upptäckten, då ägaren skulle uppmäta sina potatis, och fann då en mängd vara borta. Vid nogare efterseende befans äfven en mängd fisk vara stulen m. m.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 April 1887
N:r 34.

Publicerat

Strandning.

Ångfartyget Baltzar von Platen strandade påskafton i Öregrundsgrepen. — Bergningsångaren Hero afgick härifrån Visby i förgår morgse till strandningsstället.
Antagligen är det strandade fartyget Motalaströmbolagets ångare Baltzar v. Platen, som föres af kapten Höglund och mäter 225 ton. En annan ångare med samma namn finnes, hvilken är hemma i Helsingborg och är dubbelt så stor som den förra.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 12 April 1887
N:r 29.

Publicerat

Om den förolyckade

Visbyskonerten S:t Olof skrifves från Åhus till Skånska Posten: För några dagar sedan observerades från lotsutkiken ett skeppsskrof med kölen uppåt drifvande i öppna sjön i närheten af Kiviks Bredgrund, och samtidigt ankom telegram från Visby med förfrågan, huruvida skonerten S:t Olof, som torsdagen 10 Mars afgått derifrån med last af slipers till Åhus, var framkommen. Då detta ej var fallet, hyste man farhågor om fartyget, hvilka nu- besannats, sedan folk härifrån varit ute hos vraket och funnit det vara just den saknade S:t Olof. Skonerten hade råkat ut för den hårda nordveststormen, som natten emellan fredagen och lördagen den 12:te rasade i våra farvatten, och på ett eller annat sätt gått i qvaf. Besättningens öde synes vara gifvet, då ingenting försports om dersamma.
Från Kristianstad skrifves i lördags att fiskare från trakten äro sysselsatta med bergande af sliperslasten. Besättningens öde är ännu okändt.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 April 1887
N:r 27.

Publicerat

Genom eldsvåda

ödelades natten till söndagen det hr Bjersander tillhöriga för ett par år sedan vid Pilmyr i Veskinde anlagda spinneriet, som till grunden nedbrann. Orsaken till eldens uppkomst är ännu okänd.
Spinneriet, som drefs med vattenkraft, lär vara försäkradt i Norra häradets brandstodsbolag för omkr. 12,000 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 April 1887
N:r 27.

Publicerat

Från landsbygden.

Hemse, 30 Mars.
Municipalstämma i Hemse.
Hemse handelsplats röstberättigade medlemmar voro till i går sammankallade för att höras om reglering af handelsplatsens område, hvilket dock blef uppskjute: tillsvidare, ifall ny lag om stadsplan kommer att antagas.
En bygnadsstadga, upprättad af styrelsen, upplästes och godkändes för att genast lända till efterrättelse.
På kallelse af ordföranden O. R. Pettersson sammanträdde i onsdags 30 Mars vid Strömsbro i Garda

Burs och Garda hushållsgille,
som af de inskrifna ledamöderna var nära nog mangrant besökt. Flere utom gillet stående hade äfven sammankommit, för att afböra eller deltaga i diskussion om den på dagordningen stående tullfrågan, hvilken jämte frågan om af urdföranden väckt förslag angående ordnandet af en maltkornsutställning inom gillet utgjorde de vigtigaste ötverläggningsämnena. Rörande frågan om tull, var meningen att tull borde åsättas först och främts på jordbruksprodukter, men på det att en näringsgren ej skulle beredas fördelar på de andra näringarnes bekostnad borde jämväl tull åsättas industrien och öfriga näringarna. De närvarande enades derför också om, att, då de kände den förutvarande rikdagsmannens, landtbrakaren IL. Norrbys, protektionistiska åsigter, denne nu liksom förut ansågs vara den, som på ett tillfredsställande sätt representerar allmogen på södra | Gotland, hvarför han uppstäldes af gillet såsom dess kandidat.
På den af ordf. framstälda frågan om maltkornsutställningen, hvilken först diskuterades, afgaf gillet det svar, att en sådan säkerligen skulle hos allmogen väcka uppmärksamheten på vigten af fullgodt utsäde, och beslöts derför, att en sådan utställning skulle komma till stånd samt att fyra pris skulle utdelas, hvilkas storlek finge bero af gillets tillgångar. En nämd, som tillsammans med agronomen K. Kihlberg, skulle bestämma prisen, tillsattes, och utsågos tillledamöter i denna ordf. samt far aren L. Jakobsson, Halfvans i Garda.
Ordföranden lade vidare ledamöterna på hjertat att, hvad på dem ankomme, söka väcka ett mera allmänt intresse för försäkring i Gotlands kreatursförsäkringsbolag såsom det der lemnade den största garanti och medförde de minsta omkostnaderna. Kyrkoherde M. Kolmodin i Alskog framhöll för gillets ledamöter vigten af att vid användandet af konstgjorda gödningsämnen noga taga reda på passande gödningsämnen för olika jordmån samt att på ett lämpligt sätt anställa blandning med qväfve- och fosforhaltiga sådana, hvilka blandningar hade visat sig lemna förvånande resultat. Fyra nya ledamöter inskrefvos.

Burgsvik, 30 Mars.
En svår storm
rasade här en natt sistlidne vecka, hvarvid hände sig, att på konsul Bäckströms sigtqvarn tre vingar afmaldes samt en del af det inre verket skadades. Nämnas kan, att vingarne voro alldeles nya. Oförsigtighet torde kanske vara skulden till olyckan.

Sjöfarten
tycks nu vara i full gång här på Östersjön. Dagligen trafikera här utanför ett halft tjog ångare, som ligga åt norr och somliga åt söder. Äfven ha många seglare varit synliga här utanför.

Hongänna myrs
utdikning, som för många år sedan påbörjades, torde åter i vår börjas med. Enär det är bestämdt att arbetet skall vara färdigt till hösten, torde ett hundratals artetare få sysselning i sommar derstädes.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 April 1887
N:r 26.

Publicerat

I det vildaste sken

kommo ett par hästar, förspända en vagn med flyttsaker, igår vid 2-tiden rusande utför Hästgatan öfver S:t Hansplan förbi bokhandeln och ned till Donnersplats, der de stupade.
Flyttsakerna kastades af vagnen strax nedanför bokhandeln, splittrade i otaliga bitar. Den ene hästen vardt oskadad, hvaremot den andre fick blödande skr i ljumsken och i hufvudet, dock ej af någon svårare art.
Hästarne tillhörde åkare Nordin, som sjelf kastades af vagnen, likväl utan att skadas.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 April 1887
N:r 26.

Publicerat

Förlorad med man och allt

torde med största sannolikhet Visbyskonerten S:t Olof vara. Fartyget, som afgick härifrån Visby 10 dennes under befäl af sin ägare kapten Eskelund till Åbus i Skåne med last af slipers, har sedermera ej afhörts, hvarför mån fruktade; att det gått förloradt. I fredags qväll hitkom ett telegram från Åhus med följande innehåll: »S:t Olof ej afhörd, otvifvelaktigt förlorad. Ångaren Lybeck passerat ett kantradt fartyg utanför Kivik, dit slipers och en sjömanskista, målad, Visby, ilandflutit.» Någon vidare underrättelse har ännu ej ankommit hit om fartygets öde.
Utom kapten , Eskelund, som i förra månaden köpte fartyget af kapten Lutteman från Stenkyrka, bestod besättningen altre man nämligen; Edvard. Persson (25 år gammal) bedsteman; Karl Kristian Öster gren (16 år) jangman och Axel Valberg (17 år) kock, santlige från Visby. Eskelund, som förut varit stationsinspektor vid Stånga, efterlemnar här hustru och barn; de tre besättningsmännen hafva här sina föräldrar boende.
Fartyget, mätande 63 ton, var bygdt 1840.

Gotlands Allehanda
Måndagen 28 Mars 1887
N:r 25.

Publicerat

Från landsbygden.

Näs, 21 Mars.
Näs kyrkogård
håller man nu på att förbättra. Arbetet härmed har pågått i vinter och torde längre fram på våren blifva färdigt. Denna kyrkogård har förut varit låg och vattendränkt, hvarför man måste utvidga åt ett lämpligt håll, samt upphöja den medels dikens uppgräfoing, så att nu tros det, att den skall blifva bättre.

Med stenvastbygge
ha Näsborna denna vinter sysselsatt sig. Till följd af laga skiftet måste alla gärdesgårdar flyttas, hvarför mången sten denna vinter fått byta om plats. Det är vackert att se dessa långa sträckor af stentun, hvilka vittna om arbetarens flit och ihärdighet.

Gråta istället för le
fick en yngling sistlidne lördagsqväll, då han skulle döpas till baptist. Händelsen var den, att då han hade kommit ett stycke ut i vattnet, halkade han på en sten och föll omkull så ohjelpligt, att han ej förmådde resa sig, så att fara var åfärde, att han skulle blifva qväfd. Sedermera uppkommen började han att gråta, samt spraug iland det fortaste han unde.

Veskinde, 19 Mars.
Det stundande riksdagsmannavalet
tyckes komma att ådraga sig ett mera lifligt intresse, om man får döma af samtalen man och man emellan, än som brukar vara fallet vid dylika val inom norra domsagan. Härtill torde väl medverka det egendomliga förhållande, hvarför detta val kommer att ske. Den tillfredsställelse, ja, man kunde nästan säga förtjusning, hvarmed tullförslaget för några år sedan mottogs och då ansågs för att vara jordbrukets enda möjliga räddningsplanka, har lemnat rum för en mera lugn och sansad uppfattning af sakernas verkliga tillstånd. Tvifvel om att tullarne icke så mycket komma att gagna den mindre jordbrukaren får man dagligen höra. Deremot vinner grundskatteafskrifningen allt större sympati i allmänna meningen, isynnerhet sedan senaste kronouppbörden, då 30-procentslindringen gjorde sig märkbart gällande.
Vare dock härmed huru som helst, ett är man ense om, att något bör af statsmakterna vidtagas, för att lindra jordbruket. Omval af ortens förra representant hr P. Larsson i Folo torde kunna anses visst. I sammanhang härmed kan meddelas, att, då ryktet spred sig om andra kammarens upplösning, någre landtmän helt enkelt inbillade sig att omval at förre representanten icke finge komma i fråga. En egendomlig tanke i sanning.

Räfskall
var 15 dennes anordnadt härstädes. Oaktadt omkring ett par huudra man infunnit sig från denna och kringliggande socknar, fick ingen enda mickel plikta med lifvet. Deremot fick en jösse, för sin obetänksamhet att framspringa ur et busksnår, sätta lifvet till.

Lummelunda, 21 Mars.
De drunknade fiskarena.
Då inga närmare underrättelser om den sorgliga händelse, som härstädes timadei förra månaden varit synliga, anhåller brefskrifvaren få nämna några ord derom. Onsdagen 23 Febr. kl. 6 på morgonen lemnade Oskar Engvall, Johan Viberg och Jakob Lundin hemmet för att bege sig ut på fiske. Vinden blåste upp till stark storm med svåra bränningar. Klockan mellan 7—8 observerade en tjensteflicka, som händelsevis befann sig på stranden, att båten kantrat och att de 3 männen befunnos sittande på kölen. Under det hon skyndade efter bjelp, kunde hon ännu en stund iakttaga de nöustäldeisamma belägenhet, men då, under det hon var borta, en fiskare kom ned till stranden, såg han blott en af dem sitta qvar på kölen. Sedan han ilat till sin bod efter ett rep och en stake, fann han, att den qvarsittande var Oskar Engvall, som han hörde ropa efter bjelp. Han tillropade honom då att hålla sig fast, om han kunde, och såg honom liksom böja sig ned för att mottaga de väldiga sjöar, som bröto öfver båten, under hvilket arbete han emellertid snart försvann i djupet. Om en stund kom han åter upp, så att man såg honom liksom stående upprätt göra simmande rörelser mot land, allt detta på ett afstånd af endast 3 båtlängder från stranden. Snart kom dock en agge från land och drog honom ned, hvarefter han försvann. En liten stund derefter kom hans lik flytande i land och strax derpå de andras lik samtidigt. Allt var skedt till 9-tiden. Oaktadt upprepade försök med rullningar och andra medel stod lifvet ej att återväcka. De så sorglig omkomne voro Engvall 34, Viberg 25 och Lundin 26 år gamle. De båda förstnämde efterlemna enkor och barn.

Hemse, 19 Mars 1887.
Da varma och soliga dagar, som vi en längre tid haft att glädja oss åt, hafva sedan 7 dennes efterträdts af en kall och bitande »vårgajst», som både känbart och synbart jämt 8 dagar derefter antagit karaktären af en rätt duktig vinter med ända till — 16 gr. Celo, sistlidne måndags morgon. Det synes således som om kölden och torkan — de vanliga orsakerna till ett försenadt jordbruk och en tillbakasatt växtlighet här på Gotland — äfven i år skulle komma våra närda förhoppningar om en tidig och gynsam vår på skam. Höstsäden har ock märkbart lidit af det kalla och blåsiga vädret, hvilket äfven i icke ringa mån hämmande inverkat på utvecklingen af den redan framkallade lifsverksamheten hos Växterna i allmänhet. Den stackars staren har ej heller för goda dagar på isig och snöig mark.
Underrättelsen om riksdagens upplösning åstadkom äfven här på vår eljes så föga politiserande ort hos en och annan några fundersamma spörsmål om, huru tullfrågan nu en gång skall komma att afgöras. Man var nämligen nästan säker på att protektionisterna skulle, såsom de väl också gjorde, afgå med seger, men ock med bibehållen sådan. Här finnas representanter af båda partierna, tullvänlige och icke tullvänliga, och stå dessa ungefär jämnstarka emot hvarandra, men hvad SR är till hvarandra på den allra vänligaste fot.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 24 Mars 1887
N:r 24.

Om Oss Drivs med WordPress