Etikett: Olyckshändelse

Södra Gotland, 28 Oktober.
Ett om stor råket vittnande hemfridsbrott utfördes en kväll i slutet af förra veckan hos en hustra Andersson i Öja socken (mannen vistas f. n. i Amerika) som ensam med en 10-årig son bebodde huset, De närmare detaljerna dervid har för Eder meddelare skildrats sålunda: Vid pass kl. 10 på kvällen, sedan de två, mor och son, gått till sängs, hördes helt plötsligt starka slag och sparkar på förstugudörren, då hustrun steg upp, gick ut och frågade hvem det var, och hvad för ärende den utanför varande personen hade. Till svar härpå hörde han en oredig röst yttra: Jag vill ha vatten, släpp in mig genast, Som hon genast anade att hon hade någon mindre nykter person vid dörren, nekade hon inträdet under förevändning att hon icke hade något vatten för tillfället inne, och tilläggande dessutom att hon ville ha hustred midt inatten, hvarefter hon åter gick in i soframmet då helt hastigt ett kratschande läte hördes och hon såg att en fönsterruta krossats. Förskräckt rusade pojken upp och ut genom en bakdörr på huset följd af sin förskrämda moder; de gjorde en omväg öfver en åker och sprungo så till närmaste granne der de bokstafligen slogo allarm. Familjen derstädes som så obehagligt blef störd i sin ljufva söma, blef naturligtvis äfven uppskrämd, när den omsider fick höra sammanhanget med och orsaken till det nattliga besöker. Värden i huset, som ej var så särdeles lättskrämd, tog sin son i sällskap och begaf sig i väg till platsen för det störande uppträdet, under vägen medtagande en annan granne; men väl komne dit fanno de allt tyst och stilla, intet ijud förmams någonstädes. Vid närmare efterseende fick man plötsligt syn på en person som med hufvud och ena armen innanför den krossade fönsterrutan i rammet och den öfriga delen af kroppen utanför fönstret i hängande ställning var djupt — insomnad. Naturligtvis blef nu mannen uppväckt samt tillfrågad hvad han tagit sig till då han sporde hvar han befann sig samt tillade derpi: nu ha mina kamrater sprungit ifrån mig och då skall jag väl lida för deras skull. Hans förklaringar tillfredestälde dock icke vederbörande som helt enkelt togo fridstöraren i kragen och föste honom till länsmannen midt i natten, då genast förhör i saken anstäldes, dervid det utröntes att hjelten i dramat var en dräng från en grannsocken som efter ett besök på »nobis» tagit för mycket till bästa af den svenska potatisdrufvans satt, hvarefter han gjort en afstickare till förutnämda hustru der han i harm öfver att ej blitva insläppt, under rusets inflytelse begått sitt straffvarda tilltag. Härefter lössläpptes han åter, men gista akten i dramat kommer nog att utspelas på ett annat ställe.

Strandfynd af plank har långs kusterna af sydligaste Gotland i dagarne gjorts, hvilket antagligen härrör från däckslasten å något fartyg som under den hårda orkanlika stormen förlorat densamma.

Buttle 28 Okt.
Skördefest eller rättare »nattauktion» hade i fredags anordnats af medlemmarna i metodistsamtundet härstädes för predikantens aflöning. Trots det ruskiga vädret hade dock många infunnit sig så att nästan alla platser voro upptagna. Auktionen föregicks af ett kafferep, kryddadt med musik från en mängd fioler och gitarrer, hvilka ledsamt nog icke voro stämda för en sammanspelsing, som i motsatt fall kunnat blifva något bättre, än hvad förhållandet nu egentligen blef. Åt sången och dess utötvare bringas ett hjertligt tack och ett välkomna åter.
Omkring kl 9 på aftonen börjades auktionen, som fortsattes till kl. 1/2 1 på nattenFör att blifva kvitt herr John Blunds påhelsningar roade sig mången med att kasta äggskal, äpplen, palsternackor på hvarandra, och mången hederlig själ, som i allsköns ro sökte hängifa sig åt den ljutva hvilan, blet snart träffad på »knoppen» af en förlupen palsternacka eller annat, som bragte honom eller henne till mevetandet om, att de ej lågo hemma i sin jufva bädd.

Burgsvik, 27 Oktober.
Betkampanjen härnte på sydligaste delen kan sägas hufvudsakligast varit förlagd till denna vecka, ty nu har nämligen afyttring af betorna kunnat försiggå. Skonerten »Fru Lona» från Vestergarn har i torsdags och och fredags i härvarande hamn lastats med betor på Visby, derifrån de med tåget föras till fabriken. Jernvägsfrakten bekostar fabriken, medan betodlarne åter måste frakta fartyget.
Det har varit en efter våra förhållanden ovanlig liflighet vid hamnen dessa dagar. Så också i Hemse. Det har ej varit ovanligt att derstädes se skjutsar hålla i kö ifrån handl. Melins fram till stationen. En dag räknades ej mindre än femtionio skjutsar på en gång, af hvilka en del lossade sina foror under det andra väntade att få göra detsamma. Ett par herrar på platsen anmodade då en fotografist, att »knäppa af» det rörliga scaneriet, hvilken fotografi de ämnade öfversända till godsägare Jacobus å Svenstorp, för att visa denne för Gotland så intresserade man, hvilken rörelse betodlingen framkallat blott på en plats härstädes.

Haveriauktion hölls i går härstädes å vraket och ilandbergade riggen och inventarier från vid Näsrefvet strandade barken Thinca.
Vraket inropades af hammapsägaren Jacob Hansson Sigleifs i Näs för 250 kronor och riggen och inventarier af flere spekulanter i mindre partier.

En orkanlik, sydvestlig och vestlig storm har i natt rasat ötver våra bygder.
Kullvräkta gärdesgårdar och stympade träd visade i dag på morgonen densemmas framfart. I dag har stormen, som nu öfvergått till nordvest, saktat sig betydlingt.

Sin afskedsvisit har i dag ångfartyget Klintehamn gjort i vår hamn för året. Försenad af naturhinder anlände den ej förr än på eftermiddagen. Då voro väldiga skaror samlade å skeppsbron, å hvilken första platsen intogs af det »täcka» könet, hvilka med rikligt försedda korgar och knyten skulle göra affärer med smör, ägg, galande ungtuppar och andra landtmannaprodukter af hvilka uppköparne ombord, — förut kända af landtgummorna ef hvilka enhvar har sin »patron« — öfverhopades i sådan mängd att de knappast visste råd derför. Om gummorna få mera eller mindre för sina varor än i salubodarna bekymrar dem föga, blott de få »sälpa båten».

Illa biten i handen af en ilsken hund, en riktig gårdvar, blef häromdagen en tjersteflicka härstädes. Flickan som dagligen umgåtte med hunden flere års tid, tillsade honom flytta sig från sin matta, men detta behagade ej besten, utan i stället anföll han flickan.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Oktober 1894
N:r 169