Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Innehåller allt om olyckor på Gotland.
angående eldsvådan i Perssons hus söder om staden i fredags e. m. har utrönts, att elden orsakats af att en brand i bryggspisen ramlat ned och antändt nedanför liggande bränsle. Elden spred sig sedan till en kommod och hann äfven kolna en del af väggen i rummet. Åtskillig mindre lösegendom förstördes. Innan någon större skada uppkom, blef emellertid elden lyckligt släckt af folket på platsen.
Magistratsförhör hålles om fredag kl. 1/2 11.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 Juli 1896
N:r 109
yppade sig i går e. m. vid 4-tiden i ett snickare Persson tillhörigt hus, beläget omkring 200 fot söder om Mariebergs snickerifabrik utanför södra staden. Elden uppkom i ett i jordvåningen beläget brygghus, der man hade tändt upp i en öppen spis, hvarifrån gnistor sprakade till en i närheten stående kommod, fyld med smutsiga kläder. Kommoden brann upp och elden fattade i taket och en vägg, men släcktes af husfolket och några andra tillstädeskommande med vatten från snickerifabriken och järnvägsstationen. Branikåren allarmerades och började rycka ut, men fick på vägen till brandstället order att vända, då all fara var förbi.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Juli 1896
N:r 108
Levide, 16 Juli.
Eldsvåda af åskslag. Sistlidne onsdag vid middagstiden hördes starka åskknallar öfver södra delen af Levide socken. Innan kort visade sig att åskan slagit ned i en ladugård, tillhörig sjökapten F. Berg, Tungelbos. Ladugården tillsammans med tröskverk och inventarier, samt inbergadt foder jämte en stor massa torr upphuggen ved förstördes inom en kort stund af lågorna. Som nästan total vindstilla rådde vid tillfället, kunde såväl manbygnad som närliggande ladugårdshus räddas För samme ägare ha såväl boningshus som ladugård för omkring 25 år sedan nedbrunnit, och det på samma natt som ägaren förlorade sitt fartyg genom haveri.
— I måndags natt nedbrann äfven en mindre torparstuga fi närheten af Levide kyrka.
Större delen af det förlorade lär vara försäk radt i häradets brandstodsbolag.
Vamlingbo, 16 Juli.
Eldsvåda. Natten till gårdagen nedbrann en hemmansägaren Olof Johansson, Thore i Sundre, tillhörig större vädermjölkvarn, hvilken inrymde verk för sikt. sammanmalning och ett mindre klingsågverk, äfvensom åtskilliga tunnor spanmål, tillhörande andra personer. Elden varsnades. vid ett-tiden på natten af husfolket i gården, då kvarnen stod i ljusan låga. Bud sändes ofördröjligen till närboende grannar, som genast skyndade till brandstället försedda med sprutor för att hämma elden, hvilket dock blef omöjligt. utan måste man, sedan ytterligare manskap ditkallats genom bud och klämtning i kyrkklockan, åtnöja sig med att begränsa elden så att den ej fattade i man- och ladugårdsbygnaderna, som voro starkt hotade. Omsider lyckades man dock, tack vare den Tugna väderleken, att afvärja faran för bygnaderna. Huru elden uppkommit är obekant; på f. m. hade man malt i kvarnen och vid Åttatiden på kvällen hade Johansson stängt densamma, då han ej observerat något ovanligt. Kvarnen var försäkrad i Gotlands Södra Härads brandstodsförening för knappast mer än tredjedelen af verkliga värdet.
Små sår… En flicka i tjänst vid Skogs härstädes råkade för några dagar sedan, då hon gick barfota på golfvet, att trampa på ett nedfallet köttben, som inträngde i foten och orsakade en liten rispa. Det lilla såret aktades ej utan påklädde flickan den skadade foten och fullgjorde sina skyldigheter utan men deraf. Men kort derpå började benet svullna och plågor instälde sig, hvilka hastigt tilltogo i en oroväckande grad.
Nu i dagrne har flickan måst föras till lasarettet i Visby, der läkaren genast konstaterade blodförgiftning och lär tillståndet vara ganska allvarsamt.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1896
N:r 107
lade igår snickaren Adolf Kristianssons, Sigreips i Vamlingbo, manbygnad jämte vidhängande flygel, deruti verkstaden var inrymd, i aska. Huru elden uppkom mit vet man ej. Kristianssons hustru, som arbetade ute i trädgården vid tretiden på eftermiddagen, märkte plötsligt att eldblandad rök uppsteg ur verkstadens skorsten, hvarför hon hastigt skyndade in för att efterse orsaken, men hann ej längre än fram till bygnaden, då med en knall fönstren sprängdes på verkstadsbygnaden och de hotande eldtungorna slogo ut. Genast alarmerade hon sin man och dennes arbetare, hvilka med tröskverksbygge arbetade på logen, och de jämte ett par andra personer störtade in i det brinnande huset för att om möjligt rädda något, men i verkstaden och de södra rummen var omöjligt att inkomma. Kristiansson lyckades hängande sig fast i fönsterbrädet utanföre rycka till sig en lyckligtvis olåst låda ur det i fönsternischen stående skrifbordet, deri en plånbok förvarades. De öfriga lådorna innehållande värdepapper och dylikt var deremot omöjligt att rädda. Från de norra rummen lyckades man utkasta genom fönstren en byrå, en säng ett bord, en lavoar, ett fång kläder och några småsaker, hvilket jämte litet kött, som bergades ur källaren var allt man lyckades rädda. Resten af det vackra och särdeles värdefulla lösöreboet jämte den fina uppsättningen af verktyger, ritningar, modeller och påbörjade arbeten blef lågornas rof.
Tack vare den rikliga tillgången på vatten och släckningsmanskap, som i den folkrika byn genast ankommo, lyckades man rädda den nya ladugårdsbygnaden, hvilken låg rätt i vindriktningen, genom oupphörligt sprutande med de små assuranssprutorna förr än stora sprutan hann hämtas från kyrkan, då man också genon klämtning i kyrkklockan kallade ännu mera folk tillsammans.
Antagligen har elden uppkommit i köket eller dettas skorsten och derifrån spridt sig till den derintill gränsande verkstaden, ty i den sistnämda lär ej eld varit uppgjord på öfver åtta dagars tid.
Af det brunna var bygnaden och en del lösegendom försäkrad i häradets brandstodsförening, men ganska lågt, under det en stor del lösegendom och nyare värdefullare verktyg, som inköpts de senare åren, ej alls voro försäkrade, hvadan ägaren gör en ganska kännbar och stor förlust, skrifves till Gotlands Allehanda.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Juli 1896
N:r 98
Burgsvik, 26 Juni.
Skåda midnattssolen ville en f. d. hemmansägare i en närliggande socken härstädes och begaf sig af denna anledning i väg härifrån kort före midsommar till öfre Torneå. Den gamle reslystne landtmannen har en gång förut varit i tillfälle att se midnattssolen, och då på samma plats som nu, dervid han fann synen så härlig, att han måste se den än en gång på gamla dagar.
En lätt regnskur föll midsommarafton härstädes och å kringliggande trakter, men mer behöfves för den brännheta och förtorkade jorden.
Moderskärlek. En fjortonårig pojke här i närheten, skulle midsommaraftonen dränka några kattungar, hvilka han tog ifrån modren ur dennas bädd. Sedan gickpojken af nyfikenhet och såg efter hur modren förhöll sig i sin sorg. Han fann henne jamande, hvarför han sökte fatta tag i henne.
Men nu var det kattmamma som ilsknade till, och med ett väsande ljud slog hon sina klor i pojkens händer. Den anfallne sökte värja sig och kasta det uppretade djuret ifrån sig, men under striden lyckades kattmamma komma så högt upp, att hon kunde gifva pojken några dugtiga skråmor i ansigtet. Folk lockades dit af gossens skrik och skilde de stridande åt, då pojkens händer och ansigte visade en enda blodig massa.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Juni 1896
N:r 97
i en såghyfvelmaskin fick sistlidne måndag 30-årige arbetaren Ödman i Bjerges. Olyckan skedde under arbete, dervid Ö. råkade komma med tummen in i maskinen.
Han vårdas å lasarettet.
— Lika illa, om icke värre, råkade 70-årige åkaren Sandelin ut i onsdags e. m., då han skulle åka hem till Follingbo väg från staden. I närheten af lägret på andra sidan vägen om detsamma, kommo hästarne af någon anledning i sken. Af den hastiga farten kastades S. af, dervid han erhöll en del blånader i ansigtet och å kroppen samt venstra örat nästan bortslitet. Sandelin egnas nödig vård å lasarettet.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1896
N:r 95
En i alla afseenden beklaglig och sorglig händelse, inträftade midsommardagens afton härstädes. Bland den mängd af lustresande med Polhem från Stockholm i förgår norgse var äfven en 24—25 års ung man vid namn Oskar Svensson, bokförare vid Ludvigsbergs mekaniska verkstad, hvilken hitkom i sällskap med en bekant, kassör Schröder, i afsigt att resa tillbaka på aftonen. Men ödet tycktes ha annorlunda beslutit. Vid 7-tiden på aftonen, då tiden för hemresan nalkades, beslöto de båda vännerna att taga sig ännu ett kallbad och gingo fördenskull ned till vattenkurinrättningens kallbadhus. Kassör Schröder blef först afklädd och som genast ut i öppna hafvet, men bokhållare Svensson, som ville hoppa i vattnet, klättrade upp på skranket utåt sjön, hvarifrån han körde ner rakt på hufvudet. Pålandig vind rådde vid tillfället, hvadan det, då vattnet icke var fullt klart, var svårt för hr S., som dertill saknade kännedom om badplatsen, att kunna något så när sluta sig till djupet. Utanför bassängen är det nämligen endast knappa 4—5 fot djupt. Följden blef också ödesdiger, ty det blef hr S:s sista hopp. Kommande med full fart körde han med kraft hufvudet mot stenarne på botten. Stöten måtte varit ytterst våldsam, ty han kom icke upp till vattenytan på en god stund, och då med fötterna först, hvarför han tydligt förloradt medvetandet genast. Kassör Schröder fann emellertid sin kamrats manöver egendomlig, och seende honom icke komma upp igen på riktigt sätt, sam han till platsen. Han fann ögonblickligen att en olycka inträffat och förde vännen in i bassängen bredvid. Vid närmare undersökning besannades också kassör Schröders farhågor på ett ytterst oroväckande sätt, ty såret i hufvudet såg mycket farligt ut och blodet rann ymnigt. Den sårade förbands så godt sig göra lät i största hast och påkläddes samt fördes i vagn till lasarettet. Vid af dr Dahlgren företagen undersökning fans ett stort gapande sår i hufvudet. Hjärnan var svårt skadad och pannbenet illa åtgånget. Den skadade återfick till en del medvetandet, men hade efter olyckan förlorat all känsel.
På något vederfående var icke att hoppas. Han afled också igår morgse strax efter kl. 8.
Den så sorgligt aflidne efterlemnar moder och öfriga anhöriga i Stockholm och ansågs för en skötsam ung man med goda famtidsutsigter.
Naturligtvis har händelsen djupt upprört den förolyckades kamrat och äfven inom samhället förspordes i går stor förstämning. Den sorgliga tilldragelsen bör mana badhusbestyrelsen att förse kallvattensbassängerna med antingen tydliga uppgifter om vattnets djup eller ock ett kategoriskt förbud för allt hoppande.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1896
N:r 95
Tillkännagifves att min äldste son, Sjökaptenen Olof Hjalmar Nyman, vid segling vådligen omkom utanför Vestergarn fredagen den 19 Juni i en ålder af 38 år, 3 månader, 7 dagar; sörjd af mig, syskon och anförvandter.
Hanna Nyman,
född Westberg.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1896
N:r 95
Burgsvik, 20 Juni.
Var försiktig vid badning. Då en person från en angränsande socken, som i lördags var sysselsatt med arbete å härvarande skeppsbro, under middagsrasten skulle, i den kvalmiga värmen, taga sig ett bad vid bryggan, råkade han första steg han tog ut i vattnet, trampa på en uppåtstående glasbit, hvilken djupt sönderskar foten, orsakande häftigt blodflöde och svullnad, så att mannen deraf blifvit urståndsatt till arbete.
Blodförgiftning. En pojke i Vamlingbo råkade för några dagar sedan under arbete i ett stenröse få en törntagg i ena knäet. Taggen utdrogs genast, men häftiga plågor inställde sig, derunder knäet betydligt svullnade, så att den skadade måst intaga sängen.
En ovanlig fångst fick en fiskare i Hamra härom dagen å sina nät, då de efter genomgången färgning voro uthängda på gården till torkning. En betlande gammal gumma, som är litet skral både i syn och gerningar, kom gående in på gården och utan att uppmärksamma näten styrande sin kosa rätt på desamma, dervid hon fastnade i dem och vid sina försök att frigöra sig ur den intrasslade härfvan allt djupare insnärjde sig. Vid hennes höga rop om hjälp kom ägaren till stället och fick, sedan han måst på flera ställen sönderrifva näten, klargöra den ovanliga och förskrämda fångsten.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Juni 1896
N:r 94
tillhörande en banvakt vid Barlingbo, nedbrann i lördags, Anledningen till eldsolyckan känner man ännu ej.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Juni 1896
N:r 94