LIVBÅT

Sextio sjömil från Gotland började lasten förskjuta sej på finska 1.200-tonnaren Kotka. Vädret var hårt och läget kritiskt. Livbåtarna sattes i sjön och halva besättningen, däribland två kvinnor, kommenderades ner i dem männen kallblodigt med cigarrettfimpen i mun. Med båtarna på släp startade sedan Kotkas kapten en kapplöpning mot tiden för att försöka sätta fartyget på land innan det gick under. Slagsidan blev värre och värre.
När man fick land i sikte var den inemot 40 grader och den grova sjön bröt in över däcket. Bara 5 sjömil söder om Hoburgen på Gotlands sydspets måste besättningen ge upp kampen. Livräddningskryssaren Bror Ulrich räddade samtliga sedan polska ängaren Torun, som först upptäckte finnens nödläge, vägrat ge hjälp.
Bilderna togs av en av de finska besättningsmännen. Han kom i vattnet men lyckades klara både kamera och film.

SE
15-21 Oktober 1953
Nr 42

VANSINNESFÄRD

Ambulansen har anlänt. Rune Fristedt förs till lasarettet. Men det är för sent, på sjukhuset kan läkarna ingenting göra för att rädda honom. De kan bara konstatera att döden var nästan ögonblicklig.

Lördagskväll i Visby. Massor av ungdomar söker sej tillbaka till stan från dansstället Kneippbyn. Två ynglingar från Eskelhem — 20-årige Ove Wahlgren och 19-årige Rune Fristedt — har varit på bio och efter en nattkorv på Södertorg sätter de sej upp på motorcykeln för att åka hem. Genom den trånga Söderport kommer ett dollargrin i vansinnesfart, bilen kränger våldsamt, däcken tjuter mot vägbanan.
Motorcykeln har hunnit ett tiotal meter när bilen vräker rakt på den, krossar den, släpar den med sig i högsta fart. En buss får en smäll i förbifarten, innan bilen efter 50 meter stoppas av en husvägg, Hela vägen ett gnistregn från motorcykeln.

Bussen har backats undan. Folkmassan samlas kring motorcykelföraren Ove Wahlgrens kropp. Det råder närmast lynchstämning.

Folk strömmar till, men det tar en stund innan någon fattar olyckan i hela dess vidd. På gatan ligger en ung människa, Rune Fristedt. Han blöder starkt, visar inga livstecken. Någon i massan ropar: Där, under bussen, ligger en till. Bussen backas tillbaka. Några flickor i massan svimmar inför den makabra anblicken av en förvriden, stympad människokropp, översköljd med blod: Ove Wahlgren, motorcykelns förare. Ambulansen kommer snabbt till platsen, forslar bort de båda döda.
Ur bilen kliver en 23-årig yngling, Rolf Hansson. Stegar till synes oberörd bort till ett korvstånd. Den stora, tunga amerikanska bilen av efterkrigsmodell har fått hela frampartiet intryckt, men han och: hans tre passagerare är oskadade. Det är motorcykeln som räddat deras liv. Bilens fotbroms var trasig, motorcykeln fungerade som buffert.
Rolf Hansson har tidigare en dom på sej för kvinnomisshandel.
Nu måste han för polisen erkänna sej skyldig till grov trafikovarsamhet, grovt vållande till annans död, egenmäktigt förfarande (bilen olovligt lånad av fadern), olovligt framförande av bil (körkortet indraget för tidigare rattfylleri). Dessutom måste han medge att han samma kväll druckit 15 centiliter på en restaurang i staden.
Ändock torde han kunna vänta ett relativt lindrigt straff.
(Reportage: Göran Engström)

Söderport är en smal passage även för en liten DKW. Olycksbilen var en bred Nash av efterkrigsmodell.

NIDINGENS VILDA FÄRD

Magnus Gernes karta visar vansinnesfärden genom Visby stad.
Bussens kraftiga kofångare av u-järn böjdes vid smällen.
Resans slut: bil och motorcykel har kvaddats mot husväggen.

SE
8-14 maj 1952
Nr 19

Olyckshändelse.

En omkring 10 år gammal gosse vid namn Knut Dablberg befann sig händelsevis en dag i början af veckan inne i tändsticksfabriken, hvarvid han kröp under en såg och fick hufvudet ganska betänkligt skadadt, hvarför han nu vårdas å lasarettet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Oktober 1876
N:r 86

Slitepojkar fick tillbringa hel natt i havererad kutter.

Två Sliteynglingar, 17-åringarna Jim Hultgren och Staffan Walman samt 13-årige Matts Jacobsson, Bungenäs, fick tillbringa lördagsnatten, sittande på däcket till en vattenfylld båt sedan denna gått på grund vid Rute Missloper.

Man spanade efter dem på kvällen men fann inget spår efter dem. I går morse undsattes de av lotsarna vid Bungeör, varifrån pojkarnas belägenhet observerats. Pojkarna var alla vid gott mod, en av dem, Jim rultgren, är van seglare och kunde också hålla modet uppe på de båda andra.
Pojkarna som är medlemmar i Sjövärnets avdelning i Slite hade givit sig iväg från Slite vid 17-tiden för att segla sjövärnets kutter till Fårösund. Ännu vid 21-tiden hade de inte hörts av och Matts Jacobssons föräldrar som väntade sin pojke blev oroliga och sjöräddningen larmades. Lotsstationerna i Slite, Kyllej, Bungeör och KA 3 sände ut båtar och i Herrvik förberedde man sig att ordna med uppsikt till sjöss på söndagsmorgonen. De båtar som gått ut fann inget spår av pojkarna. På morgonen såg emellertid lotsen John Olsson en båt ute vid Missloper. Det visade sig vara den efterspanade båten som gått på grund där på ca 1 m vatten. Pojkarna togs över i lotskuttern med en roddbåt och fick sedan vila upp sig efter nattens strapatser. Båten skall nu tas till KA 3 och där repareras.

Gotlänningen
Måndagen 6 oktober 1952
Nr 231

Rattfylleri med i spelet vid två trafikolyckor i går

Två trafikolyckor inträffade i går kväll i Visby. I det ena fallet skadades en motorcyklist då han kolliderade med en parkerad bil. Han var spritpåverkad.
Också i det andra fallet då en lastbil körde i diket vid järnvägsövergången mellan Terra Nova och Furulund var föraren berusad.
Motorcykelolyckan inträffade vid I 18. På vägens vänstra sida stod en bil parkerad och motorcyklisten körde på dess högra sida bakifrån. Han slungades i gatan och förlorade medvetandet och måste föras till lasarettet: Han hade fått ett otäckt sår i huvudet samt troligen en skallskada. När han ett ögonblick kvicknade till på olycksplatsen uppgav han att han kommit gående, motorcykeln hade någon lagt dit.
Lastbilen körde i diket vid den ovan nämnda järnvägsövergången minuterna innan en rälsbuss passerade och det hängde på ett hår att en kollision skett. Några skador uppstod inte på någotdera fordonet och inte heller skadades någon människa. Det blev blodprov i vanlig ordning.

Gotlänningen
Lördagen 4 oktober 1952
Nr 230

Bilist körde huvudet genom sidoruta vid kollision i Vall.

En bilist som igår kolliderade med en trakter i Vall hade tydligen en vakande ängel över sig. Vid kollisionen körde han nämligen huvudet genom vänstra sidorutan utan att skada sig.
Kollisionen inträffade vid 20.15-tiden. En bilist kom från Träkumlahållet med en fart av ungefär 50 km/tim. och när bilen skulle passera en verkstad vid Kysings i Vall kom en traktor uppkörande från verkstadsgården. Sikten var skymd för traktorföraren eftersom verkstaden ligger endast några meter från vägkanten och därtill stod en dörr öppen i synfältet. Traktorföraren hann bromsa in sitt fordon så att endast framhjulen kom upp på vägen men en kollision var oundviklig.
Vid sammanstötningen fick personbilen vänstra stänkskärmen och bildörren tillbucklade.

Gotlänningen
Fredagen 3 oktober 1952
Nr 229

En liten pojke

som lekte på Brömsebroväg invid Solgårdar i går observerade inte en bil, som bromsade in i tid när pojken sprang ut i gatan. När bilen väl stannat sprang pojken med blicken åt annat håll rakt i kylaren och skadade sig lätt i ansiktet.

Gotlänningen
Fredagen 3 oktober 1952
Nr 229

Kviga ihjälkörd.

Rälsbuss spårade ur i Martebo.
En trafikolycka inträffade i går vid 18.45-tiden i Martebo då en kviga tillhörande godsäg. Gottfrid Nylander blev ihjälkörd av den norrgående rälsbussen. Bussen spårade ur men blev dessbättre stående kvar på banvallen.
Rälsbussen var på väg till Lärbro från Visby, då en kviga plötsligt dök upp ur mörkret ute i Martebo. Föraren hann inte stanna bussen och smällen blev så pass kraftig, att kvigan dödades och motorvagnen spårade ur. Rälsbussen blev stående på banvallen och kunde, sedan en rälsbuss från Visby kommit till hjälp, för egen maskin fortsätta till Lärbro två timmar försenad. Ingen människa skadades och rälsbussen fick endast några smärre skador.

Gotlänningen
Torsdagen 2 oktober 1952
Nr 228

Drunknade.

Natten mellan 9 och 10 dennes hade de fleste fiskare på öns sydöstra kust gifvit sig ut på strömmingsfiske, då ett häftigt åskväder utbröt. Fångsten var dock så riklig, att månge måste kasta en mängd fiskegarn i sjön, emedan båtarne icke kunde bära allt. Emellertid är tyvärr att befara, att, under den stormiga natten, trenne fiskare fått sätta lifvet till. Man saknar nämligen bönderne Mattis Hansson Söderberg, Österlings i Stånga och Karl Petter Johansson Widringe samt bondesonen Jonas Jakobsson Gläves, de båda sistnämde från Burs. Ännu har icke någon at dem återfunnits. Hansson och Johansson efterlemna hustru och barn, men Jacobsson var ogift.

Gotlänningen
Lördagen 21 Oktober 1876
N:r 84

Strandningsaffärer

ådraga sig stundom en särskild uppmärksamhet, ingalunda af bästa slag. För tillfället är det den strandade ångaren Sirius och förloppet vid de räddningsförsök, som gjorts af bolaget \”Neptuns\” ångare, hvarom åtskilligt talas i pressen. Stockholms Dagblad hade för en tid sedan från bergningsbolaget erhållit några uppgifter, som äfven vi återgåfvo. Nu har emellertid befälhafvaren å det strandade fartyget kapten F. O. T. Neukirch af gifvit ett beriktigande och en protest, som här nedan återgifvas jämte ett par andra \”handlingar i målet\” och som talar allt annat än godt om bergningsbolagets beteende. Af den rättegång, som artagligen uppstår, skall väl klargöras, hvilken dera af parterna, som här far med lögn.
Kapten N:s beriktigande, infördt i Gefle-Posten, lyder:

Sedan bergningsångfartyget ”Neptun” ststlidne söndag kl. mellan 8 och 9 f. m, anländt till sidan af ”Sirius\”, började det först kl. 11 att pumpå detsamma; men på måndagen nekade dess befälhafvare, onuktadt kapten Neukirehs derom gjorda hemställan, att lägga till, vare sig vid sidan af \”Sirius\” eller på” utsidan af den pråm, som låg intill detsamma. Och kl. 3 e. m. nämde dag gick \”Neptun\” från Björn hit till Gefle, ehuru det, efter några obetydliga dyningar på f. m, då var alldeles sjöstillt, och väd-st sålunda gynsamt för bergningsarbetets raska bedrifvande. Såsom skäl för ”Neptuns” afresa uppgafs, att det skulle till Gefle för beställande af jernklofvar, som skulle anbringas på förstäfven af ”Sirius\”, för att sedan kunna med domkrafter lätta det strandade fartyget. Då emellertid bolagets fartyg Herkules låg i närheten, tjenstgörande som avisoångare, och icke deltog i bergningsarbetet, synes det hafva varit större skäl att sända detta för fullgörandet af den nämda beställningen än \”Neptun” som fortfarande utan tvifvel var behöflig vil sjelfva bergningsarbetet.
\”Poseidon\” började pumpningsarbetet från den invid \”Sirius\” liggande pråmen kl. 8 på morgonen sistlidne söndag, och på e m. gjorde \”Poseidon” endast tre resultatjösa ryckningar på \”Sirius\”. Några andra och vidare \”svåra ryckningsförsök\” för att rubba \”Sirius” ur sitt läge hafva hittills icke egt rum. KL. 6 på måndågs afton togs pråmen. i likhet med hvad som skett föregående aftnar, från \”Sirius\” och förtöjdes akter om \”Poseidon\”, som gått längre ut och ankrat på djupare vatten. Något nattarbete har icke egt rum med undantag af första natten efter bergningsarbetenas början, då \”Poseidon\” ensam låg der.
KI. 11 på måndags afton, sedan vinden börjat kasta om på nordost, lemnade \”Posgidon\”, enligt uppgift af fyrbiträdet på Björn, sitt ankarställe och begaf sig, medförande pråmen, hit till Gefle. Några \”svåra lyftskrufvar\” lära ej hittills hafva ånbrag\’s på \”Sirius, lika ditet som några domkrafter ännu blifvi; begagnade på utsidan af fartyget. Hvarken nordoststormen på tisdagen samt derpå följande natt eller de senare vestliga stormarna hafva, så vidt man kan se, det ringaste inverkat försämrande på det strandade fartyget, hvilket besöktes senast i går af kapten Neukirch, som anser fartyget böra kunna räddas och att det sålunda icke är vrak.

Gotlänningen
Lördagen 21 Oktober 1876
N:r 84