kommo i onsdags morgse ett par för ett vedlass spända, husbonden Karl Jakobsson, Saderbys i Akebäck tillhöriga och af honom sjelf körda hästar. Olyckan uppkom defigenom att från vagnen som kördes utför Adelsgatan ned mot torget ett vedträ nedföll på den ene hästen, Skrämda häraf satte båda i väg i fyrsprång och Jakobsson släpade med ett godt stycke, dock utan att svärare skadas. Vagnen törnade här och der emot trappor och dylikt, hvilket ytterligare uppskrämde djuren, så att de, då de hunnit ned till torget, voro alldeles vilda. Här blefvo af dem öfverkörda tre qvinnor hvaraf den ena, en hustru Löfstrand, fick tänderna utslagna och för öfrigt blef så svårt skadad i hufvudet, att hon måste föras till lasarettet, der hon nu vårdas, och är hennes tillstånd ganska betänkligt. På torget lyckades man ej fasttaga djuren, utan dessa fortsatte sin väg utför Drottensgränd, der trappan i f. d. Lythska huset bortrycktes, och rusade derefter norra Smedjegatan uppåt mot Norderport, der de ändtligen fasttogos. Hästarne sjelfve skadades högst obetydligt.
Den hemska tilldragelsen är en ytterligare erinran om det sorgliga sätt på hvilket allmänna ordningen här i staden handhafves. Man kan trygt påstä, att ingen annan ort så ofta företer oordningar af denna art som staden Visby. Skulle en statistik öfver skenande hästar upprättas, komme vår goda stad helt säkert att intaga ett framstående rum. Och hvarför? — Jo, derför att polisens uppmärksamhet här mindre än annanstädes är fäst på obundne hästar och vårdslöse körsvenner. Då härtill kommer att skickligheten att handtera hästar här är så ytterst ringa, borde väl ordningsstadgans föreskrifter i sagda hänseende med större stränghet tillämpas. Väl finner man någon gång en och annan vårdslös körare bötfäld, men vanligtvis är näpsten ringa och på långt när befordras icke alla oordentliga körsvenner till laga ansvar. Beifrades allt sådant oskick och en nitisk polis vunne understöd hos rålhusrätten, skulle näpsten förvisso mana till mera uppmärksamhet och ordning.
Här kan kanske invändas, att stadens polisstyrka är otillräcklig. Det må medgifvas, att så i viss mån är förhållandet, men polisförhållandena skulle det oaktadt icke vara så eländiga, blott polisbetjeningen uteslutande finge verka i sitt kall, hvilket dock icke är fallet. Det torde icke vara mången skattdragande medborgare obekant, hvilka de äro, som Penskilda ärenden, utan någon rätt dertill, bruka begagna sig af polisbetjeningen.
För ej lång tid sedan anstäldes en femte stadsbetjent; men icke har man till fromma för ordningen och snyggheten inom staden deraf sport några verkningar.
För närvarande har man icke något bättre att vänta. Snart är dock tiden inne för samhället att utse en ny borgmästare. Måtte då medborgarne se till, att de förena sig om en kraftfall och nitisk man, som vill och kan åstadkomma ordning!
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Oktober 1878
N:r 82
