Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
För stöld i förening med inbrott ransakades i dag å länsfängelset förre straffången J. P. Gardell, hvilken natten till 7 dennes hos smeden Bergström i Öja genom inbrott i hans smedja tillgripit ett gevär, en jaktväska at sälskinn, en slaktknif, en hammare m. fl. persedlar.
Gardell, som är född 4 Aug. 1839 och förut flera gånger varit straffad för stöld och äfven för andra brott, påstod vid häktandet, att han, som befans innehafva här uppräknade varor, köpt dem af en person vid namn Toftén. Sedermera fann han för godt att bekänna, att han ensam begått stölden.
Stölden hade tillgått så, att G. gått in genom en bakdörr på smedjan, öppnat dörren, som var stängd med en klinka, ooh tagit sakerna.
Inför rätten tillfrågad, om han vidhöll sin bekännelse, förnekade han åter stölden samt vidhöll sin första uppgift, att han köpt sakerna. Men nu ändrade han sin uppgift om den af hvilken han köpt varorna därhän, att det ej varit Tottén utan en för honom okänd person.
För att förebringa bevisning uppsköts målet till 15 Oktober.

Knifskärning i Hemse. Med de båda ynglingarna Karl Georg Lundgren och J. A. Trotzig har i dag hållits förhör å länsfängelset för den upprörande misshandeln af ynglingen Olsson vid Sindarfve gård i Hemse 17 dennes.
Föröfvaren af våldet, J. A. Trotzig, är född år 1880 den 6 Maj i Karlskrona. Hans mor, som var ogift, bodde på stadens fattighus och lämnade honom vid ett halft års ålder åt andra, och sedan dess har han vistats hos andra.
Han erkände, att han tilldelat Olsson knifhuggen, och förklarade orsaken vara att Lundberg bedt honom göra det. Lundberg hade förat af Olsson fått en örfil. Detta visste Trotzig och det var för att hämnas på O. som T. utförde brottet. Iundgren hade dock ej bedt T. att använda knif. Han hade emellertid en käpp i handen, och med denna misshandlade han Olsson tills käppen gick sönder. Därpå tog han till den lånade knifven och fortsatte misshandeln. Enligt läkares uppgift kunde alla tre såren ha blifvit dödande, och det var endast genom en synnerligen lycklig tillfällighet som utgången blef sådan den blaf.
På fråga uppgaf svaranden, att knifven på begäran gifvits honom af ägaren, som tagit upp den ur fickan.
För sveda och värk fordrade målsägaren 125 kr. Detta medgafs af svar., som befunnits äga omkring 90 kr. kontanta penningar.
Georg Lundberg, som anstiftat våldet, är född 2 Dec, 1879 i Etelhem och har ständigt vistats i föräldrahemmet.
Han förklarade sig ej kunna minnas, att han uppmanat Trotzig att begå misshandeln mot Olsson. Men han höll det ej för otroligt att han sm det, ehuru han till följd af att han vid tillfället var bernsad, förlorat minnet däraf. Om orsaken till hans uppmaning till våldet kunde han ej lämna någon uppgift. Han hade alltid varit god vän med den misshandlade, som varit hans skolkamrat.
För sakens närmare utredning och belysning hördes två vittnen, hvilka i hufvudsak berättade det samma som de båda häktade.
Ansvar yrkades å båda af åkl., som framhöll att ej en enda förmildrande men väl försvårande omständighet förekommit samt yr kade att Trotzig och Lundberg borde dömas lika.
Trotzig dömdes för våldet till 6 månaders straffarbete och Lundberg för anstiftande af misshandel till 3 månaders fängelse. L. försattes på fri fot.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 September 1898
N:r 150

Dödsfall Gabriel Mårten Westberg

Tillkännagifves att Herren Gud behagat hädankalla min ömt älskade make f. d. Fanjunkaren Gabriel Mårten Westberg, som stilla och fridfullt afsomnade vid Siffride i Öja den 18 September 1898 efter en lefnad af 85 år och 1 månad,; djupt sörjd och saknad af mig, 4 söner, barnbarn öfriga släktinger och många vänner.
Kajsa Stina Westberg.
Es. 57: 2; Joh Ev. 5: 24, 25; Sv. Ps. 491.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 September 1898
N:r 146

För stöld

har på begäran af kronolänsman Eneman af kommissarie Lindström häktats och till länsfängelset införpassats arb. Johan Petter Gardell. Häktningen skedde i Öja. Gardell är en gammal fängelsekund såväl här som på fastlandet. Han är född 1839 i Ganthem och f. n. skrifven i Näs.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 September 1898
N:r 141

Från landsbygden.

Näs 10 Sept.
Hoburgskretsen höll sitt sedvanliga höstmöte i Sundre skolhus fredagen 9 Sept. Mötet börjades med afsjungandet af ps. 204: 2, 3, hvarefter kyrkoherde Kullin höll ett varmhjärtadt inledningstal. I detta ville ban särskildt lägga lärarne på hjärtat följande ord: »Lär och gör, led och bär». Dessa ord finnas på latin skrifna öfver dörren till ett gammalt skolhus i Tyskland.
Sedan ordföranden, skollärare Dahlqvist i Fide, hälsat mötesdeltagarne välkomna, höll skollärare Ohlsson från Grötlingbo lektion med folkskolans barn i historia.
Efter lektionens slut hölls samtal om densamma, och uttalades därvid den åsikten, att lektionen hade flera förtjänster och framför allt den, att den alltigenom präglades af en sann fosterländsk anda.
Därpå behandlades Sveriges allmänna folkskollärareförenings ärenden. Ansvarsfrihet beviljades för 1897 års räkenskaper och förvaltning. Till centralstyrelseledamöter valdes J. Gust. Söderberg, Lidköping, Fridtjuv Berg, Stockholm, Alfr. Dalin, Huskvarna, och Stina Qvint, Stockholm. De tre förstnämda om och den sistnämda nyvaldes. Till revisor omvaldes Nils Lundahl, Lund. I arvode åt sekreteraren beviljades 300 kr. I arvode åt kassaförvaltaren beviljades 100 kr.
Efter behandlingen af dessa ärenden utspann sig en synnerligen liflig diskussion om barnens uppfostran till kyrklighet. Frågan inleddes af ordföranden. I öfverläggningen deltogo kyrkoherde Kullin och pastor Jacobsson i Öja samt de flesta af de närvarande skollärarne. Härvid kom äfven söndagsskolan på tal. – Om denna tycktes i början meningarna vara delade, men till slut befans det dock, att alla i grund och botten hade samma tanke om densamma. Denna tanke var, att söndagsskolan i denna söndringens och splittringens tid kan vara nödvändig, åtminstone på som liga orter, förutsatt att den bedrifves utan allt tvång, d. v. s. att barnen icke tvingas att gå där och ej belastas med läxor (den bör anordas i form af barngudstjänst) och att allt lockande med gåfvor bannlyses. För öfrigt framhölls bland annat, att barnens uppfostran till kyrklighet tillhör icke blott skolan utan äfven och i synnerhet hemmen.
Öfverläggningen utmynnade i ungefär följande uttalande: Läraren får på kärlekens, ofvertygelsens och upplysningens väg söka förmå barnen att besöka den allmänna gudstjänsten och hos dem inplanta kyrkligt sinne.
Härmed voro dagens egentliga förhandlingar slutade, och nu inbjöd lärarinnan på platsen, fröken Berglnad mötesdeltagarne till middag i hennes bostad.
På e. m. roade man sig med varpa och boll, tills värdinnan bjöd på kafte, Efteråt sjöpgos ett par kvartettsånger, hvarpå ordföranden äskade ljud, tackade mötesdeltagarne för samkvämet och värdinnan för den visade gästfriheten samt höll bön. Mötetafslutades därpå med afsjungandet af ps. 500:7.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1898
N:r 140

Dödsfall Maria Katarina

Tillkännagifves att min ömt älskade maka Maria Katarina, född den 19 Augusti 1825, efter lång varigt lidande stilla afled vid Botarfre i Öja tisdagen den 23 Augusti 1898 kl. 7 e. m., djupt sörjd och saknad af mig, barn, barnbarn, syskon och öfriga släktingar samt många vänner.
Johan Larsson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Augusti 1898
N:r 130

Auktion å sjöskadad spanmål.

Genom offentlig auktion som för vederbörandes räkning förrättas vid Enviken i Hamra torsdagen den 25 Augusti d. å. kl. 12 m. försäljas till den högstbjudande dels e:a 20,000 kg. landförd sjöskadad spanmål af råg och hafre samt dels bärgningsrätten till det spanmålsparti, som från norske ängaren »Minerva» kastats i sjön vid Espebådan utanför Hamra och som bestått af råg och hafre.
Betalningen skall erläggas kontant. Närmare underrättelser meddelas af undertecknad.
Öja den 20 Augusti 1898.
J. A. Lindström.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Augusti 1898
N:r 128

Under tjänstledighet

för kyrkoherde Sik från och med 8 Sept. t. o. m. ett par tre dagar efter kyrkomötets slut har v. pastor Husander förordnats att förestå pastoralvården i Lärbro pastorat.
— Kyrkoherden Gadd i Öja har förordnats att jämte innehafvande befattning under tjänstledighet 19—31 dennes för kyrkoherden Kullin jämväl uppehålla pastoralvården i Vamlingbo pastorat.
— Tjänstledighet har beviljats vice pastor G. F. Lundgren för tiden 22—31 dennes.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Augusti 1898
N:r 123

Fattigvården inom länet.

Under 1896, det senaste år, för hvilket uppgifter föreligga, utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom länet 93, däraf 92 å landsbygden. Af dessa senare voro 2 fördelade i distrikt och 1 rote. Inom länet funnos följande fattigvårdsanstalter: 75 fattighus med utrymme för 878 personer, däraf 1 i Visby för 120 personer, Vidare funnos 38 mindre fattigstugor för 206 personer, däraf 7 i Visby för 83 personer.
Hela antalet personer, som under 1896 åtnjöto kommunalt understöd inom länet, utgjorde 1,522, däraf å landsbygden 1,135 och i Visby 387. Hela antalet understödstagare inom länets landsbygd har sålunda sedan näst föregående år ökats med 23 personer eller 2,1 procent. Med hänsyn till proportionen mellan avtalet understödstagare och folkmängden visar sig, att fattigvårdsprocenten för länets landsbygd gjorde 2,57 och sålunda understeg medeltalet för landsbygden i hela riket, hvilket var 4,27. Högst i fråga om fattigvårdsprocenten kommer fortfarande Värmlands län med 5,48 samt lägst och bäst Gotlands län med ofvannämda tal, och är därnäst att märka, att antalet understödstagare i 11 af länets fattigvårdssamhällen, nämligen Akebäck, Lokrume, Tingstäde, Hörsne, Viklau, Ardre, Anga, Vall, Hogrän, Öja och Gerum, utgjorde endast 1 procent eller ännu mindre af folkmängden.
Antalet direkta understödstagare, såväl barn som äldre, uppgick till 392 män och 776 kvinnor, däraf å landsbygden 280 män och 596 kvinnor samt i Visby 112 män och 180 kvinnor. De indirekta understödstagarne, d. v. s. barn, tillhörande understödstagare, utgjorde inalles 354, däraf 259 å landsbygden och 95 i Visby. — De direkt understödda barnen fördelade sig på följande sätt: föräldralösa äkta 16, moderlösa oäkta 34 och andra barn 111. Hela antalet barn, som under 1896 åtnjöto kommunalt understöd, vare sig direkt eller indirekt, uppgick alltså till 515.
De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 344, af hvilka 59 kvinnor med 88 tillhörande barn;
gifta: 267, däraf 96 med 148 dom tillbörande barn;
änklingar, änkor, frånskilda; 399, därat 57 med 118 tillhörande barn.
I afseende på kön fördelade. sig de äldre understödstagarne i 392 mankön och 776 kvinkön. Härvid gör sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre personer, i det att de förra räknade 76 mankön mot 85 kvinkön, hvaremot af de senare 316 voro män och icke mindre än 691 kvinnor. Denna kvinnokönets öfvertalighet tydliggöres däraf, att i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 176 af kvinkön eller 182 å landsbygden och 165 i städerna.
Ser man till proportionen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o, s. v., så finner man, att å länete landsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 9,9 proc., af äldre personer voro 23,0 proc. ogifta med 6,8 procent tillhörande barn, 17,8 procent gifta med 9,0 procent tillhörande barn sant 26,& procent änklingar, änkor och frånskilda med 7 procent barn. Således inalles 77,9 procent direkta och 22,8 procent indirekta understödstagare.
Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet under 1896 utgjorde 72,775 kr., däraf å landsbygden 45,468 kr. (3,038 kr. för hus och inventarier, 39,651 kr. för understödstagares vård och underhåll samt 2,779 kr. för öfriga utgifler) samt för Visby 27,307 kr. (1,573 kr. för inventarier, 17,828 kr. för vård och underhåll samt 7,908 kr. för öfriga utgifter). — Totalkostnaden för hvarje understödstagare utgjorde & länets landsbygd 40 kr. 6 öre, däraf underhållskostnad 34 kr. 93 öre, och utgjorde högsta värdet af en understödstagares fulla försörjning 212 kr, samt lägsta samma värde 48 kr. eller i medeltal 102 kr.
Fördelade på länets härad och stad, ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnader sålunda:

  • – – – – – – – -Understödstagare. Fattigvårdskostn. Kr.
    Gotlands Norra härad 484 22,192
    Gotlands Södra härad 651 23,184
    Viby: stad 387 27.207

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Augusti 1898
N:r 118

Från landsbygden.

(Bret till Gotlands Allenanda.) Öja, 25 Juli.
Söndagsskolfest hölls härstädes i går för de barn, som en tid bortåt undervisats af folk- och småskolans lärare jämte 2 andra för söndagsskolan intresserade personer. Sedan barnen till ett antal af 40 samlats i kyrkan vid 4-tiden, hölls s. k. barngudstjänst med afkortad altartjänst och predikan, som äfven åhördes af en del äldre personer, af församlingens kyrkoherde. Till text hade predikanten valt 1 Petr. br. 1: 17—25 och till ämne: hvad för oss är viktigast att veta, göra och betänka. I enkla ord framstäldes härvid för barnen, huru af allt viktigt det viktigaste vore att veta att Kristus har återlöst oss, vidare att göra själen, som i dopet tvagits ren, fortfarande ren genom lydnad för sanningen, som är Gud själf och hans ord, samt att betänka lifvets korthet och förgänglighet men evangelii oförgänglighet, som allena förblifver, när allt jordiskt förgås. Under lärarnes ledning sjöngo barnen flera sånger och gudstjänsten afslutades med ps. 500: 7. Det hela var af en högtidlig och gripande verkan. Därefter förflyttade sig barnsakaran ut till en särdeles vacker, prästgården tillhörig äng, där barnen fingo intaga kaffe och andra förfriskningar samt roa sig med fria lakar Det hela var en lust att se, huru glada barnen kände sig i den sköna naturen och tacksamma för all välvilja som visades dem. Innan uppbrottet skedde, samlades barnen inför sina lärare, hvarefter den hållna predikan utfrågades till sitt innehåll, hvarvid barnen afgåfvo rätt goda svar. Till slut gafs barnen ett tänkespråk ur Sal. Pred. 12: 1, och efter afsjungandet af Sv. ps. 493: 5 åtskildes barnen för att återigen om några veckor fortsätta i söndagsskolan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Juli 1898
N:r 113

Årets pröfningsnämd

sammanträder härstädes å länsstyrelsens sessionsrum 16 September kl. 10 f. m. Till ledamöter i nämden har länsstyrelsen kallat kronofogde Bokström, kopparslagare Hallonberg och sjökapten Holst, alla i Visby, nämdem. P. Johansson, Vellarfve i Roma, hemmansäg. J. O. Jacobsson, Tibbles i Hejdeby, kyrkoh. Hedgren i Veskinde, hemmansäg. Otto Olofsson, Sojdeby i Fole, godsäg. Nyberg å Pavalds, nämdemännen G. Kellström i i Bunge och E. N. Eriksson i Vallstena, skollärare Östman i Norrlanda, hemmansäg. J. Franzén, Hugreifs i Gammelgarn, kyrkob. Odin i Dalhem, hemmansäg. A. J. Bergman, Botvide i Sanda, styckjunkare Vessman i Hogrän, skollärare Verner i Ejsta, konsul G. Cramér å Ronehamn, kyrkoh, Kullin i Vamlingbo, handl. Jacobsson i Öja, bankdirektör Åkerman i Stånga och hemmansäg. V. Jacobsson, Stenstu i Burs.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Juli 1898
N:r 110