Från landsbygden.

(Bref till denna tidning.)
Näs, 24 Maj.

Hoburgskretsens folkskollärare höllo extra ordinarie möte i Öja skol us fredagen 21 Maj. Sedan deltagarne bjudits på kaffe af läraren på stället, vidtogo mötesförhandlingarna. Först företogs val af representant vid ombudsmötet i Stockholm 19—13 Aug. och utsågs dertill folkskolläraren K. Stenkvist i Hamra. Derpå diskaterades frågan: »Kan det anse: vara lärarens plikt att utdela, kroppsaga åt skolpliktiga barn för förseeler som af dem begås utom skolan?»
Af öfverläggningen framgick att utdelandet af kroppsaga är för läfaren svårt och obehagligt. Kunde han slippa, såge ban det helst. Men detta är hart när omöjligt, der svårare förseelser begås af barnen i skolan. Den enda möjligheten är, om barnens föräldrar själfva gifva agan. Men dertill äro icke alla föräldrar villiga. För. dylika förseelser af barnen är läraren plikt g att meddela kroppsaga, när inga andra medel hjälpas, och ingen annan vill göra det. Men om hans skyldighet att bestraffa när förseelserna begås utom skolan voro meningarna delade.
Något bestämdt svar på frågan kunde man icke afgifra, hvadan frågans vidare behandling hänsköts till ordinarie mötet i September.
Efter diskussionens slut sjöngos några sånger, hvarpå de egentliga mötesförhandlinfare afslutades.
Mötesdeltagarue begåfvo sig derpå genom Öja prestgårds härliga omgifningar till Burgsvik, der gemensam middag intogs & värdshuset. Under samtalet vid middagsbordet kom frågan om flaggdagar vid skolorna före, och tycktes det eder brefskrifvare som om man här i trakten hade hufvudsakligen följande flaggdagar: 21 Jan., 15 Maj, 6 Juni, 6 och 30 Nov., samt examensdagar. Sedan middagen inmundigats och man samspråkat en stoud, skedde uppbrottet efter en särdeles angenäm sammanvaro.

Södra Gotland, 24 Maj.
Bättre sent än aldrij. Hos kyrkoherden i Vamlingbo beredes för närvarande till konfirmation en kvinna, som uppnått en ålder af af treitio år. Född i Sundre socken emigrerade hon för ett tiotal år sedan till Amerika der hon ef:er växlande öden ingick äktenskap med en äldre man, från hvilken hon dock åter skildes och hon begaf sig hem. Här beslöthon sig för att, fast sent, fullgöra det hon i sin ungdom förvägrats af föräldrarna alldenstund det stred emot deras åsigter såsom s k. »helgeanister» hvadan hon hos vederbörande anhöll om konfirmationsundervisning som hon också alldeles ensam åtnjuter, alldenstund inom församlingen inga flere konfirmander finnas för året.
En ovädersdag, sådan vi härstädes ej skådat maken till under åratal vid denna tid på året var gårdagen. Redan bittida på morgonen började åskan mullra svagt afstånd åt rordlighållet, men gick snart omkring i alla väderstreck och kom närmare med en kraft så att hus och bygnader skakade. Samtidigt kom med väldigt dån en skur af hagel stora som större hasselnötter. Späda kvistar och de nyss utslagna löfven blefvo af haglen slagna af träden. Hagelskuren varade ungetärligen en halftimma, då ett störtregn aflöste densamma. Nu behöfver man här ej hafi farhåga för »myr» i jorden på en längre tid åtminstone. Den häftiga stormen fortfar ännu i dag på måndagen att rasa med oförminskad styrka.
På bete, såväl vätter, som dagar är nu på de flesta ställen kor, ungnöt och unghästar, ja Sfven dragbästarne måste en och annan söka sig sitt uppehälle uti det fria, men i i går natt måste de flesta för ovädrets skull stalla siva djur.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Maj 1897
N:r 80

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Vid Majsammanträdet i måndags meddelades följande utslag:
— För oloflig utdelning af bränvin vid anktion fick husbonden Mirten Karlsson, Skymnings i Othem. böta 30 kr.
— Sven Olsson, Lickershamn, hvilken mot O. Nyberg, Kassle i Hangvar, väckt åtal såsom den der varit vållande till annans död, fick, då han ej kunnat styrka åtalet, böta 15 kr. samt gälda rättegångskostnaderna med 50 kr.
— För misshandel dömdes arb. Pettersson, Kejlungs i Lärbro, att böta 20 kr. och att ersätta kär. kostnaderna i målet med 80 kr.
— Kär. å sin sida fick gälda svar:s kostnader med 32 tr. 50 öre.
Den brunn, hvarom parterna tvistat, få de gemensamt begagna.

Födorådstvist. Enkan Maria Ahlström hade instämt husbonden J; Petters son, Ekebys, under yrkande att denne måtte åläggas att till henne utgifva ersättning för byra samt för vedbrand m. m. som hon enl. födorådskontrakt ägt att utfå af svar. Kär. skulle enl. kontrakt ha haft fri bostad och vadbrand hos svar , men hade det rum, i hvilhet hon anvisats bostad, enl hennes utsago varit omöjligt att bebo, hvarför hon tagit sin tilltykt till fattigstugan, Svar. bestred käromålet och påstod att rummet varit beboeligt, hvilket äfven af vittnen intygades, under det på kärandosidan hörda vittnen påstodo att rnmmet stått orepareradt och utan tillsyn i omkr. 80 år och att ingen utan att taga skada till sin hälsa, kunde bo deri.
Svar. öfverlemnade målet men kär. begärde och erböll uppskof till 8 Juni.

Barnuppfostringsmålet, anbängiggjordt af pigan Karolina Persdotter mot husbonden L. M. Thomsson från Veskinde, öf verlemnades på käraudesidan utan yrkande, enär icke fall och bindande bevisning kunnat mot svar. förebringas Utslag 8 Juni.

Kälkstölden i Bro Arb. A. Pettersson, Tors i Bro, skulle nu åter höras angående den kälkstöld från hemmansägaren Stengård, hvarför han blifvit stämd och flera gånger hörts. Men han uteblef från rätten och dömdes derför att böta 10 kr. Uppskof till 8 Juni, då svar. vid 85 kr. vite skall inställa sig.

Tvisten mellan handl V. Vestberg och kapten O. Högqvist angående det skeppsankare, svar. fått till låvs af kär. notan att återbära, förevar åter. Intet nytt förek m. Svar ville ha nytt uppskof för hörande af vittnen, som f. n. vore på sjön. Detta be streds af kär., men rätten beviljade uppskof till Septembersammanträdet.

För att ha stnlit ett lass ved ur en hage i Gammalgarn ransakades ånyo arb Ekström. Han nekade fortfarande, fastän två vittnen togo på sin ed att de i snön sett spåren efter svar:s slä’e och mött honom på ban kommit från hagen med lasset. Han medgaf att han varit inne i hagen men att han hemtat veden på annun plats, der han inköpt skog. Målet öfverlemnades och utslag faller 8 Juni.

Undantagstvist. Hemmansägaren Mårten Södergren, Stenkyrka, hade genom fingeradt köp åt sin fosterson öfverlemnat sin gård som gåfva, men dervid förbehållit sig, äganderätten till en på egendomen stående lada. Nu hade fostersonen nekat honom att taga denna lada i besittning, hvarför kär.
iustämt denne Svar. bestred för det första att gårdsköpet varit fingersdt, oeh för det andra ansåg han att vid köpet allt som fanns på gården öfvergått i hans ägo. Elj.s borde anteckning om motsatsen ha skett i köpekontraktet.
För att styrka sina påståenden begirde och fick kär. uppskof till 6 September.

De hade gjort, som husbonden befalt. Pigan Olga Nilsson och enkan Julia Gardell voro instämda för det de från hemmansägaren Bjersander tillegnat sig ett par stjärnhjul till ett tröskverk, ev vedhäck samt en träsladd, hvilka saker de söuderhaggit till ved. Svar. enkände, men anmärkte, att de gjort det på sin husbondes befallning samt att de ej vetat anvat än att det var hans egendom. Målet öfverlemnades och faller utslag 8 Juni.

Södra häradsrätten.
(Femte sammanträdet, Ordf, häradsh Th. af Ekenstam.)
Sandstensbrytningen i Fide. Det långvariga målet emellan J. Olsson, Anderse i Fide, och Olof Olofsson Rommunds förekom ånyo. Som vittne å kärandesidan åberopades löjtnant Gustaf Köhler, hvilken hade hört om något mindre undantag för sandstensbrytning nuder pågående skifte, men som han ej kände svar. personligen kunde han ej yttra sig om hvad son angick deras förbehåll. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.n

Födorådstvisten emellan enkan Helena Maria Wennerströn och Jacob Kollberg Hexarfve samt E. Pettersson Rodarfve, alla i Fardhem, förekom äfven till behandling.

Kär, företedde nu ett gravatiousbevis som visade att svarandena ägde hvardera hälften af det 5/16 mtl. Hexarfve som besväradesaf hennes födorådsinteckning. Den del Kollberg ianehaft har för någon tid tillbaka försålts å exekutiv auktion, samt dervid, enligt svarandeombndets påstående, sålts utan bibehållande af födorådet. För att bemöta detta svarandens påstående erhöll kär. uppskof till nästa sammanträdes första dag.

Tvist om hästköp. Nils Hansson, i Fröjel fordrar, såsom förut meddelats, af Karl Lyfgreu Puser i samma socken likvid för en häst, som af kär. försålts till svar.
Svar. å sin sida hade genstämt kär. om köpets återgång, emedan hästen vore behäftad med spatt samt af denna orsak ännu stode osåld. Detta bestreda af kär. som hade sig bekant, att hästen vore såld. Målet nppsköts till nästa sammanträde.

För åverkan äro Lars Lundgren Bjerges och Hjalmar Johansson Stenstu stämda och hade denna gång inställt sig den förra personligen, den senare genom biträde, hvilken böstämdt visste att svarandena voro oskyldiga till att någon söndag i Jan, i år ha förstört den åsyftade fiskeboden för kär. O. Nilsson Bjerges. Men hade det varit i Angasti månad förra året, så ville han ej hålla för otroligt att det kunde ha varit möjligt. Hvad särskildt Lundgren beträffar, så var det ej han utan ett mot honom höråt vittne vid namn Norman, som skulle ha varit den som börjat och fortsatt förödelsen. Utslag meddelas emellertid vid nästa sammanträde.

Förenämde Lars Lundgren lär, såsom såsom vi förut meddelat, för J. P. Båtelson, Bjerges, ha afhuggit ej mindre än 23 st, unga kraftiga fruktträd, värda 5fver 1,000 kr.
Oaktadt allvarliga föreställningar kunde Lundgren ej förmås erkänna. Målsägaren yrkade häktning å Lundgren, hvilket dock ej kunde af rätten bifallas, utan uppsköts målet till nästa sammanträde, då Lundgren vid hämtnings påföljd skall komma tillstädes.

Hvilande tills vidare är målet mot Gustaf Hedlund i Hemse, hvilken ej för hämtning till tinget kunnat anträffas.

Barnuppfostringsbidrag med 60 kr. i 15 år fordrar Alma Malmqvist i Levide att 17-årige Lennart Lind!öf, Kullands i Gerum, måtte åläggas utgifva till underhåll åt ett af henne födt gossebarn, och till hvilket Lindlöf skulle vara fader. Svar, sade sig naturligtvis vara oskyldig. Uppskof till 7 Juni.

Om afträdande eller bortförande af en källare hade O. Jacobsson, Bjerges i Vamlingbo, instämt J. P. Båtelsson dersammastädes. Att’den åsyftade källaren stode på kär. ägoområde medgafs af svar., men trodde denne sig med skifteshandlingar kunna styrka att tiden för densammas kvarståande derstädes, ej ännu vore tilländalupen. För att styrka detta blef målet uppskjutet till nästa sammanträde.

Skilnad till säng och säte med sin bustra Emma Wickel-Andersson yrkar Karl Andersson, Domerartve i Öja, på grund af oenighet i äktenskapet. Makarne, som en längre tid fört ett dåligt samlif hade varnats såväl af pastor, som ock af kyrkorådet, men utan resultat.
Hustrun medgaf skilsmessan, men yrkade hon att antingen få sitta i orubbadt bo eller ock att få åtnjuta 2,000 kr. årligt underhåll.
Visade genom papper att hon fört in i boet omkring 70,000 kronor. Kär. bestred allt detta. Visade en öfverenskommelse makarne emellan, deri svar. åtnöjde sig med 300 kr.
under fem år.
Denna öfverenskommelse bestred svar. & sin sida såsom tillkommen under äktenskapet och begärde uppskof för att bevisa mannens skuld till stridigheterna. Som kär. ej ville gå in på uppskof, kommer rätten att yttra sig öfver ärendet vid nästa sammanträde.

Ersättning för 110 dagars arbete med 50 öre om dagen fordrar drängen Konrad Mallin i Stånga att L N. Lagergren, Gumbvlde, måtte förklaras skyldig utgifva.
Svar. medgaf att kär. varit i ha s arbete det uppgifoa dagantalet, men ej mot dagion utan såsom stadd tjänstedräng. och hade han utan tillstånd olofigt afvikit ur tjänsten. Målet uppsköts till första dagen af nästa sammanträde.

Om återfående af jord hade Olof Ronande i Rone instämt Anders Jacobsson, Findarfve i Rone; och stöder svar. sina påståenden derpå att han från svarandens fader år 1853 köpt från 8/32 mtl Ålarfve en lägenhet om några tunnland, men att svar., som innehade hemmanet, fråntagit honom lägenheten. Detta köpebref hade kär låtit inteckna år 1862 utan att sedan hafva förnyat detsamma. Utslag nästa sammanträde.

Jordatvist. J. F. A. Uddin m. fl. från Ungbåtels i Stånga hade till tinget instämt A. Berglund m. fl. från Bjerges i Lye under påstående att de måtte förklaras skyldiga fråntrida ett visst jordområde som tillhörde Ungbåtels hemman, men som nu innehades af Bjerges åboar. Nr målet ropades iostälde sig ingen från kärandesidan, hvarför målet blef uppskjutet till nästa sammanträde.

Båda ha ångrat sig. Anna Elisabeth Gustafsdotter, Österby i Garda, hade sistl. höst ingått äktenskap med Johan Pet tersson från Fardhem, men hade båda efter ganska kort sammanlefnad, funnit att de ej passande för hvarandra», och sedan makarne på grund af förekommande omständigheter blifvit af kyrkorådet vederbörligen varnade, bade mannen begifvit sig af till Norra Amerika. Hustrun yrkade nu skilsmessa. Rätten kommer att förordua om allmän lysning efter mannen.

För förfalskning af orlofssedel samt tillgrepp från busbonde hade pigan Frida Norrby, Norrgårda i Björke, blifvit iostämd, Tillgreppet, som bestod af åtskilliga lösörepersedlar m. m värderade till 27 kr. 50 öre, hade skett från hennes förra husbonde vid Kabls i Mästerby. Den tilltrlade erkände förfalskningen samt att hon tagit en guldring och ett par strumpor. På orlofssedeln hade bon tagit tjänst. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

Om äganderätten till en lokomobil tvistar handl, Axel Fahlström i Visby med firman Graham Brothers i Stockholm samt O. W. Åhlanders konkursmassa. Kär, skulle nämligen 15 Okt 1894 at Åhlander inköpt en lokomobil, hvilken sedan för Grahem Brothers räkning 7 Jan, 1896 tagitsi mät. Öfver utmätningen hade kär. anfört besvär, och företedde kär. äfven hofrättens utslag af 19 Jan 1897, på att nämda lokomobil blifvit honom tilldömd under vilkor att den finge kvarstå i Åhlanders ägo.
Sedan tvänne vittnen hörts uppsköts målet till nästa sammanträde.

För olaga fiske i den s. k, Närsån hade åkl. länsman Eaemaa instämt Karl Pettersson Bomunds i När, jämte nio st. andra personer från När och Lau socknar. De skulle dels ha bedrifvit idfike med ryssjor på mindre afstånd ån 100 fot från åmynningen, dels ej lemnat föreskrifven bredd fri i ån. Alla erkände hvad som lades dem till last. Utslåg meddelas yid nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Maj 1897
N:r 72

Från landsbygden.

(Bref till denna tidning.)
Öja, 11 Maj.

Haveriauktion hölls i går å Faludden härstädes, då en större kvantitet kora, ilandbergadt från utanför Hamra strandade skonerten Slelpnor och dela npptångadt från hafsbottnen af dennes sjökastade last, gick under klubban. En Väldig massa spekulanter hade infannit sig, äfven långväga ifrån.
Genomsnittspriset pr 100 kilogram blef 3 kr. 20 öre, hvartill kom tullen med 45 proc. af värdet, tillsammans 4 kr. 64 öre pr 100 kg.

Ute på bete, sökande sig ett nödtorftigt upphalle, äro här hästar, kor och ungnöt. Fälten se dock ännu ganska hvitmenade ut, lemnande ej mycket uppehälle åt djuren.

Vårsådden, som begyntes på många ställen under förliden månad har ännu ej på långt när afslutats, alldenstund jorden är så ojämt torkad att man blott kunnat beså mindre bitar på hvarje gång.

En häftig sydvestlig storm,, med ganska sträng kyla, har nu under ett par dagars tid rasat här och till slut nu mäktat framdrifva ett efterlängtadt regn.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Maj 1897
N:r 72

Från landsbygden.

(Bref till denna tidning.)
Roma, 17 April.

Vår på allvar tyckas vi nu ändtligen få. I går långfredagen var det härligaste väder man kunde tänka sig, som lockade en ochannan utom vägg för att riktigt njuta af vårgolens lifgifvande strålar. Fortfar samma vårväder några dagar kunna vi snart glädja oss öfver bättre kommunikationer än hvad vi hitintills ha hatt. Vägarna omkring sockerbruket ha snart sagdt varit ofarbara.

Betmassan tycks i år ej hafva någon rykande åtgång. Nästan hälften kvarligger ännu i betmassegården och fara tr värdt om alltsammans åtgår till västinstundande kampanj, i hvilket fall densamma får användas till raka motsatsen mot hvad den vu gör, nämligen att »göda» med i stället för att >föda. med. Deremot på melassen är stark efterirågan.

På förslag af maskinist K. V. Blomstrand m, fl. har fråga väckts ivom sockeifabrikens arbetspersonal om bildandet af en sjuk och begrafningskassa som skulle hafva till ändamål atc till i öfver 3 dagar sjukdom sängligliggande medlem utbetala 1 kr. pr dag samt vid dödsfall 100 kr. som begrafningshjälp.

Burgsvik, 15 April 1897.
Ett förberedande järnvägsmöte, sammankalladt genom kungöran e i de sydligaste kyr korna, hölls härstädes i går under landshöfding Poignants ordförandeskap. Representerade voro socknerna Öja, Hamra, Fide, Vamlingbo och Sundre med tillsamwaulagdt ett hundratal personer.
Ordföranden upplyste att den nu föreslagna järnvägen stått på »tapeten» såväl 1874 då man arbetade för att få den till stånd till sammans med Gotlands järnväg, som ock 1886 då förslag dertill uppgjordes, men bägge gångarna omintetgjordes förslaget i brist på medel.
Till länsstyrelsen hade inlemnats en af Gotlands järnvägs styrelse till konungen ställd ansökan om att de föreslagna nya järnvägarne inom ön måtte utföras med samma öfverbygnad som förut varande järnvägen. Denna styrelsens ansökan erhöll också stöd i fack mannen ingeniör Davielssons förkastelsedom öfver de lättare järnvägsöfverbygnaderna eller såsom iman tänkt sig Hemse—Hafdhem—Ronehamns-järuvägen. Skillnaden vid anläggningskostnaden för de olika metoderna blefve ej heller så stor man tänkt sig.
Att intresset för en bana Hemse—Burgsvik vore stort kunde man — sade ordföravden — se af bland annat då t. ex. vid järnvägsmötet i Hemse den 12 Febr. en större del personer från de södra, till mötet ej kallade socknerna infunnit sig och dervid kraftigt yrkan på banans utsträckning till Burgsvik. Ja det längst bort belägna Sundre var då talrikt representeradt. Ett nytt sockerbruk eller rättare en filial till Roma torde snart komma till stånd i Hemse. Ingen fara funnes för öfverproduktion af socker, ty de 170 tusen mycket omtalade säckarne som »lågo på lager» voro nu utsålda medan man som värst väspades om desamma.
Vid denna och föregående riksdag hade motioner väckts om afskaffandet af betbeskattningen, hvilken tillkommit under sockerbrukens glansdagar, då kronan ville hafva något med af den stora vinsten. Förslaget föll äfven i år, men med så ringa majoritet att förnyadt ett annat år den säkerligen ginge igenom. Motionen om tullfrihet för socker tillkommen i syfte att sänka sockerpriserna föll af sig Bjälf, genom sockrets stora prisfall derförutan.
Bättre tider stundade snart för sockerindustrien, emedan den nu blott hemsökts af en öfvergående kris.
Handlanden V. Hansén, Burgsvik, redogjorde för aktiekapitalets fördelning med den förhöjning man efter nyaste beräkning sett sig nödsakad göra, såsom Öja 65 tusen, Ham.
ra 10 tusen, Vamlingbo 235 tusen, Sundre 8 tusen, Grötlingbo 20 tusen, Näs 12 tusen, Hafdhem 30 tusen, Hablingbo 15 tusen, Eke 6 tusen och Alfva 5 tusen. Resten af aktiekapitalet, 15 tusen kronor, vore lätt få tecknad på enskild väg. — Kyrkoherde Gadd, Öja, ville ingenting anmärka mot förslaget i dess helhet, man ville gerna hafva uppiysning om huruvida, då kostnadsförslaget uppginge till 450 tusen kronor, det vore nog att aktiekapitalet vore 200,000 kronor, så att resten af beloppet eller 259 tusen kunde fås som statslån. Ordföronden upplyste derpå att ovilkorligen halfva- kostnadssumman måste skaffas genom aktieteckning för att få statslån. — Kyrkoh Kullin, Vamlingbo: I de sammanräknade kostnadsförslagen voro inberäknade tvänne ändstationer, i Hafdhem och Burgsvik, men genom sammanslagningen bortföll ju Hafdhem som ändstation hvarför man gerna derför kunde sänka summan med 19,000 kronor. — Kyrkoh. Gadd vore frestad to att den föreslagna höjningen i aktieteckningen vid förnyade kommunalstämmor med socknerna komme att röna starkt motstånd. Särskildt vore han rädd att Grötlingboborna skulle sätta sig på tvären vid teckningen. — Kyrkoh. Kullin frågade: »Är ej af nöden att ett bestämdt kostnadsförslag uppgöres för linien Hemse—Burgsvik innan konsession derå begäres?» Understöddes deruti af hr ord föranden som påvisade nödvändigheten af ett enda bestämdt kostnadsförslag för hela linien och ordföranden upplyste, att med det första komme aktiebolaget Hemse—Burgsviks järnväg att konstitueras. Styrelsen derför får sitt säte förlagdt till Burgsvik och den tager då saken om hand. — Kyrkoh. Kullin betviflade ingalunda ett lyckligt resultat vid aktieteckningen. Viile dock ej vara få sangvinisk i sina förhoppningar, som att de nordligare sockvarna skulle intressera sig för denna järnväg emedan de ju ej hade något nämvirdt varuutbyte mot Burgsvik, utan finge man allt på egen haud reda sig bäst man kuude. Hoppades dock att socknarne ej skulle visa en småaktig snålhet för en jämförelsevis liten summa mer eller mindre. Landibr. A. Jo hansson, Sundre: Järnvägens nytta vore ju obestridlig. Huru myc!et måste man ej nu forsla den långa vägen från Hemse, som de med järnväg kunde få till Burgsvik. Sundreborna voro alla vänner af järnväg med vidsträckt betodling i prespektiv.
Landtor. Nus Olsson, Vamlingbo: Mot ståndet mot järnvägen vore nu nästan som bortblåst från kommunen, Teckning för odling af sockerbetor visade allaredan 80 tunland hvilken areal komme att fördubblas. Orten vore i största behof af tidsenlig kommunikation. Kapt. Vennemo, Fide: Kunde ej i »aktiebolaget Hemse—Burgsviks järnväg» inbegripas banan till Ronehamn för att ej stöta pordergu:arne för hufvudet? För att utjämna en tvistighet vore tillmötesgående det bästa sättet. Herr Hansén: Det är just hvad som är ämnadt. Aktiebolaget Hemse—Burgsviks järnväg med bibaner kon-mer konsessionsausökningen att omfatta. Roneborna kunna då utan vidare konsessionsansökan få bygga sin bana om de ansluta sig till bolaget Ordföranden: Med de förutsättningar som finnas för Hemse—Burgsviksbanans räntabilitet torde aktierna dernuti redan i höst komma att röna en strykinde åtgång. — Kapt. Vennemo: Det voro uoz ej viljan, som fatt:des Fideborna, för att mera varmt omfatta järnvägsförslaget. Orsakon låge i den tryckta ställningen det liiia samhället befann sig uti genom det nu kr:ttrunna laga skiftet, som slukat ofantliga summor. — Landtbr. O. Vestberg, Hamra: Kommunen vore villig offra hvad som kundes blott järnvägsföretaget komme till stånd.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 April 1897
N:r 59

Järnvägsmöte

hölls i torsdags förmiddag i Hemse skolhus inför laundshöfding Poignant för att utröna meniagarna hos befolkningen om nyttan och lämpligheten för orten af de båda föreslagna järnvägssträckningarna Hafdhem — Burgsvik och Ronehamn — Hemse — Hafdhem. De socknar, som kallats till mötet, voro Öja, Hamra, Vamlingbo, Sundre, Fide, Näs, Hablingbo, Hafdhem, Grötlingbo, Eke, Rone, Alfva, Hemse, Burs, Linde och Fardhem. Utom från Burs hade från samtliga dessa socknar ombud, försedda med fullmakter, eller andra intresserade infunnit sig till ett antal af omkring 100 personer.
Landshöfdingen öppnade mötet med uppläsande af det väg- och vattenbygnadsstyrelsens utlåtande, som på sätt och vis varit orsaken till detta förnyade möte och hvari styrelsen meddelade, att den icke kunde tillstyrka den tilltänkta lättare öfverbygnaden å järnvägsdelen Hemse—Hafdbem, utan borde för den användas samma materiel som för Gotlands järnväg. Hvad deremot fortsättningen till Rone anginge, vore det möjligtvis icke uteslutet att få begagna sig af mindre tung öfverbygnad.
Vidare föredrogos stiftelseurkunder, d. v. s. förslag till bolagsordningar för »Gotlandssödra järnvägsaktiebolag» (Ronebanan) samt »Järnvägsaktiebolaget Hemse — Burgsviks, en af etyrelsen för Gotlands järnväg till konungen 10 dennes stäld skrifvelse med protest mot att vid de möjligen blifvande järnvägsanläggningar, å hvilka koncession sökts eller redan meddelats, finge användas ett lättare bygnadsnadssätt än &- Gotlands järnväg, och slutligen ett utlåtande af öfveringeniör Danielsson, deri ban starkt uttalade sig mot den lätcare öfverbygnaden.
Efter det landshöfdingen uttalat en varning för fortsatt tvedrägt och uppmanat till ömsesidigt tillmötesgående, öfvergick man till att sockenvis inhämta de närvarandes meningar.
Burgsviksintresset fick sin första förespråkare i hr Laurin, Öja, hvilken ansåg en Burgsviksbana med samma öfsverbygnad som Gotlands järnväg vara den lämpligaste. Han sekunderades af hr Viktor Hansén, som uttalade sin ledsnad öfver att man omöjligen kunnat komma öfverens rörande de båda olika järnvägsförslagen. Det fans ingen annan råd än att låta hvarje parti bygga för sig, och i fråga om Burgsviksbanan kunde han meddela, att de, som voro intresserade af densamma, gerna, om så behöfdes, skulle öka sina före slagua teckvingssumm r. — För denna bana uttalade sig vidare handl. Jacobsson i Öja, kyrkoherde Kullin för Vamlingbo i et längre anförande, hvari han i lifliga färger skildrade hur invånarne på sudret t åna efter lättare kommunikationer. Hr Olsson, Nora, instämde, likaså hr Vestergren för Sundre komuwun, handl. Jacobsson för Näs (instämmanden af ötriga från socknen), Nilsson, Sjaps, för Habliogbo. Ombudet för Hafdhem Jacobsson, Spenarfve, ansåg att Burgsvibkborna borde draga ut sin bana ända till H.burgen, då de möjligen kunde få något att frakta på den samma. Han ansåg Ronebanan vara den enda lämpliga, och ville vara med äfven om tyngre öfverbygnad, ifall sådan blefve oundgänglig. — För Grötlingbo uttalade kyrkoherde Jacobsson att denna kommun vore tillräckligt tillgodosedd med” en bana till blott Hafdhem, men naturligtvis hade man ingenting emot dess mutetäckning, åt hvilket håll vore detsamma. Men då Ronebanan syntes ha största utsigterna för sig, röstade han för densamma, hvari öfriga ombud fråu Grötlingbo instämde.
Så fick omsider Roneintresset ordet. Hr Nils Broander, Bölske i Eke, meddelade en kalkyl öfver bärigheten hos de båda föreslagna banorna och han kom till det resultatet att inkomsterna skulle belöpa sig till omkring 25,000 kr. pr år för den ena eller andra, men Burgsviksbanan skulle i utgifter äta upp nästan rflltsammaus, då Ronebanan skulle få omkring 7,009 öfver till amorteringar. Han protesterade mot beviljandet af koncession & Burgsviksbanan, icke minst påden grund att om dylik koncession beviljades, mötte sedan svårighet för Gotlands järnväg att utsträcka sin bana” till Hafdhem, hvarom förslag hos styrelsen förelåge. I fråga om öfverbygnaden ville talaren och dem han företrädde rätta sig efter hvad väg- och vattenbygnadstyrelsen komme att föreskrifva, Dock trodde han att Gotlands järnvägs vagn r kunde trafikera en bana af den byguad som föreslagits för Ronebanan. ZLastade väga dessa nämligen 9,800 kilo och en bana med lätt öfverbygnad tillåter ett skeutryck af 12,00 kg. Till sist anförde han, att Ronebanans intressesfär omfattade en femtedel” af hela Gotlands åkerareal och en sjättedel af dess befolkning, då deremot för Burgsviksbanan båda dessa siffror sjönko den till vid pass en tjugondedel. -Konsul Gustaf Cramér betecknade talet om en tyngre öfverbygnad såsom en sprävgkil.
En lätt öfverbygnad vore alldeles tillräcklig, ehuru man naturligtvis finge foga sig i det oundvikliga. Vände sig mot Burgsviksborna.
Hvarför hade de icke framlagt en räntabilitatsberäkning för sin bana? Naturligtvis derför att den skulle bli för dålig. Protesterade mot hvarje annan koncessionswsökan än den om Ronebanan, som vore den enda lämpliga. Häri instämde hr J. Broander. — För Alfva uttalade nämdeman Bolin, Gandarfve, att kommunen kunde vara belåten med bana till Hafdbem, men skulle utsträckning ske, ansåg han bäst att det skedde åt Rone. — Dr Säterwall var af samma åsigt. För Hemse gälde det att på närmaste väg kowma till hamn. Protesterade mot koncession på en Burgsviksbana. — Hr Lars Duse, som ansåg att intriger förstört saken betydligt, förordade Ronebanan och upplyste derom, att af alla slags sockerfabriker voro andelsfabrikerua de bästa. Hr Henrik Viman ansåg Linde ha största fördelen af Ronebanan, och samma åsigt uttalades från Fardhem af hr Johansson, Gardarfyve.
Efter ytterligare några korta replikskiften mellan de olika riktningarnas främste målsmän afslutades mötet, som varat i nära 4 1/2 timmar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 April 1897
N:r 59

Från landsbygden.

(Bref till denna tidning.)
Burgsvik, 13 April.
Till Visby lagarett infördes härom dagen landtbr. O. Larsson, Barkarfve i Öja, för att opereras för blodfirgiftning i ena handen. Han var mycket medtagen och hela kroppen hade svullnat upp, och det såg rätt farligt ut. Operationen är emellertid gjord och patienten räddad.

Tillgrepp af ett parti nötkött samt en lampa ha de senaste dagarne föröfvats från ett i härvarande hamn liggande fartyg. En del ved har äfven tillgripits från ett upplag vid hamnen. Man har ingen spaning på tjufvarne. Samtidigt har man kommit en person på spåren med att olofligen vittja härvarande ålfiskares nät.

Tillbud till olyckshändelse. Då ångaren »Visby» i lördags anlöpte vår hamn, skulle en något beskänkt person i båt bege sig ut till den på redden liggande ångaren, men råkade dervid komma i sjön och höll på att drunkna. Han räddades dock i sista minuten.

Linde, 13 April.
Ihjälbrändt barn. I lördags blef ett treårigt barn, tillhörigt en statkarl vid Petes i Linde, så illa brändt, att det efte? svåra plågor afled af skadorna. Den lille, som för stund lemnats ensam, hade på något sätt fått eld i kläderna samt krupit upp i sängen och upptäcktes ej för än brännskadorna voro för svåra.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1897
N:r 58

Auktion vid Qvinnegårda i Hafdhem.

Genom offentlig auktion, som lördagen den 24 innevarande April från kl. 10 f. m. förrättas vid Qvinnegårda i Hafdhem, låter hemmansägaren Jacob Mattsson derstädes till den högstbjudande försälja all sin yttre lösegendom, bestående af: 1 lastvagn, arbetsvagnar, kälkar, vänd- och spetsplogar, klös- och järn pinoharfvar, last- cch foderhäckar, spillningslafvar, selar, 1 vindmaskin, 1 väderkvarn för sikt och torrmäld, diverse handredskap, 1 bisamhälle, 1 velociped samt några tunnor potatis; kreatur: 1 par hästar, 5 st. kor, flere ung nöt och 14 st. får med ungar. För säkre och af mig godkände inropare leranas anstånd. med betalningen till den 1 instundande Oktober. 2
Domerarfve i Öja den 12 April 1897.
J. A. LINDSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1897
N:r 58

Stor lösöreauktion.

Genom offentlig auktion, som förrättas å gästgifvaregården i Öja socken måndagen den 29 samt tisdagen den 30 uti innevarande månad, båda dagarna från kl. 11 f. m., låter fru Emma Wickel-Andersson, på förekommen anledning, försälja större delen af sitt välbehållna lösörebo, hvaraf nämnes: möbler, finare och enklare, såsom en förmaksmöbel, bestående af soffa och 8 stolar, en schäslong, 2:ne trymåer och en ko stymspegel, 1 finare atenienne, 1 bättre salsskänk, byråer och enklare skänkar, bok-, klädes- och lirneskåp; flere ljus- och gaskronor, större och mindre lampor samt ampiar, taflor; klädda och oklädda soffor, sängar, kommoder, flere st. divan-, mat-, spel-, sy och fönsterbord, stolar af hvar: jehanda slag, 1 symaskin, 2:ne bräs selmattor, I divanmatta af plysch, porslin och glasvaror af bättre kvalité, nysilfverarbeten, en massa lakan, handdukar och servietter samt duktyg af linne och bomull, flere stycken tagel- och andra madrasser, en del kökskärl med mera annat inre lösbo och prydnadssaker. För vederbäftighet af mig kände inropare erbålla betalningsanstånd till den 1 instundande Oktober.
Domerarfve i Öja den 20 Mars 1897.
Efter anmodan,
J. A. LINDSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Mars 1897
N:r 47

Stor lösöreauktion.

Genom offentlig auktion, som förrättas å gästgifvaregården i Öja socken måndagen den 29 samt tisdagen den 30 uti innevarande månad, båda dagarna från kl. 11 f. m., låter fru Emma Wickel-Andersson, på förekommen anledning, försälja större delen af sitt välbehållna lösörebo, hvaraf nämnes: möbler, finare och enklare, såsom en förmaksmöbel, bestående af soffa och 8 stolar, en gchäslong, 2:ne trymåer och en ko stymspegel, 1 finare atenienne, 1 bättre salsskänk, byråer och enklare skänkar, bok-, klädes- och linneskåp; flere ljus- och gaskronor, större och mindre lampor samt ampiar, taflor; klädda och oklädda soffor, sängar, kommoder, flere st. divan-, mat-, spel-, sy och fönsterbord, stolar af hvar: jehanda slag, 1 symaskin, 2:ne bris selmattor, 1 divanmatta af plysch, faran och glasvaror af bättre kvaité, nysilfverarbeten, en massa lakan, Handdukar och servietter samt duktyg af linne och bomull, flere styc: ken tagel- och andra madrasser, en del kökskärl med mera annat inre lösbo och prydnadssaker. För vederbäftighet af mig kände inropare erhålla betalningsanstånd till den 1 instundande Oktober.
Domerarfve i Öja den 20 Mars 1897.
Efter anmodan,
J. A LINDSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Mars 1897
N:r 45