Etikett: Öja

Öja socken ligger på norra delen av ön.
Gårdsnamn: Barkarve, Bjärgvide, Bobbenarve, Bocksarve, Botarve, Botvide, Bringes, Burge, Domerarve, Gisle, Lasses, Matsarve, Mjölhatte, Mårtens, Ockes, Ollajvs, Olovs, Petes, Prästgården, Ranarve, Roes, Ronnarve, Rudvier, Sandkvie, Sibbenarve, Sigfride, Simunde Lilla, Simunde Stora, Skoge, Stockvike, Strands, Unghanse.

Publicerat

Bröllop

Ett högtidligt bröllop hölls nyårsdagen i Öja kyrka, a sergeanten vid I 18, Ragnar Randlert, Visby, sammanvigdes med fröken Martha Wessman, Burgsvik, dotter till framlidne handlanden G. E. Wessman och hans maka.
Brudparet intågade under tonerna ur Ett bondbröllop av August Söderman i kyrkan, vilken strålade av levande ljus. Evangelist A. Ericsson, Burgsvik, sjöng: Jag lyfter mina ögon upp till bergen, av. Nylund. Efter psalmen: Jesu låt mig städse börja, förrättade kyrkoherde F. Ternéus vigselakten samt höll ett varmhjärtat lyekönskningstal till de nygifta utgående från psalmistens ord: Din nåd Herre vare över oss, såsom vi hoppas på dig. Fröken Maja Wessman, Vamlingbo, och evangelist Ericsson sjöngo en duett: Det är livets stora, rika lycka, av G. Petersén. Folkskollärare M. Lundquist utförde Bröllopsmarsch ur En midsommarnattsdröm av Mendelssohn, under det att brudföljet uttågade ur kyrkan. Den talrika menighet, som bevistat högmässan, hade stannat kvar för att övervara vigselakten.
Från kyrkan ställdes färden till brudens hem, där ett animerat samkväm vidtog. Brudparet hyllades ytterligare med tal, sång och blommor. En mängd telegram hade anlänt under dagens lopp.
På aftonen hade en skara ungdom samlats på traditionsenligt sätt för att \”se brud\”. Även nu hyllades brudparet med laven och hurrarop samt skottsalvor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 januari 1943
N:r 2

Publicerat

Folkmängden på Gotland vid årsskiftet.

Vall socken: Födda 9 (5 m. 4 k.), döda 7 (5 m. 2 k.), inflyttade 17 (8 m. 9 k.), utflyttade 22 (10 m. 12 k.). Folkmängd 31/12 291. Minskning 3.

Atlingbo socken: Födda 4 (2 ni. 2 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 18 (10 m. 8 k.), utflyttade 11 (6 rn. 5 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 245. Ökning 9.

Hogrän socken: Födda 8 (2 ni. 6 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 22 (7 m. 15 k.), utflyttade 36 (15 m. 21 k.), vigde 3 par. Minskning 10.

Vänge socken: Födda 18 (7 m. 11 k.), döda 8 (3 m. 5 k.), inflyttade 58 (24 ni. 34 k.), utflyttade 46 (17 ni. 29 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 709. Ökning 22.

Buttle socken: Födda 6 (2 ni. 4 k.), döda 3 (3 k.), inflyttade 3 (3 m.), utflyttade 15 (9 m. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 279. Minskning 8.

Guldrupe socken: Födda 3 (2 m. 1 k), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 14 (4 m. 10 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 222. Minskning 8.

Garda socken: Födda 7 (6 ni. 1 k.), döda 3 (1 m. 2 k.), inflyttade 15 (10 m. 5 k.), utflyttade 20 (9 ni. 11 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 439.. Minskning 1.

Alskogs socken: Födda 7 (4 in. 3 k.), döda 7 (5 ni. 2 k.), inflyttade 6 (2 ni. 4 k.), utflyttade 13 (7 ni. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 369. Minskn. 7.

Etelhems socken: Födda 9 (5 ni. 4 k.), döda 7 (3 ni. 4 k.), inflyttade 51 (14 ni. 37 k.), utflyttade 59 (29 ni. 30 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 589. – Minskning 6.

Lye socken: Födda 6 (4 rn. 2 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 9 (3 m. 6 k.), utflyttade 9 (5 ni. 4 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 305.

Barlingbo socken: Födda 9 (4 m. 5 k.), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 37 (12 ni. 25 k.), utflyttade 40 (13 m. 27 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 402. Ökning 2.

Ekeby socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 3 (2 ni. 1 k.), inflyttade 14 (6 ni. 8 k.), utflyttade 5 (4 ni. 1 k.) Folkmängd 31/12 319. Ökning 11.

Endre socken: Födda 6 (4 m. 2 k.), döda 5 (1 ni. 4 k.), inflyttade 27 (12 ni. 15 k.), utflyttade 32 (18 ni. 14 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 362. Minskning 4.

Hejdeby socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (I m. 1 k.), inflyttade 20 (8 ni. 12 k.), utflyttade 19 (12 in. 7 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 210. Ökning 3.

Sanda socken: Födda 16 (7 m. 9 k.), döda 10 (5 m. 5 k.), inflyttade 45 (25 m. 20 k.), uttiKtade 52 (23 ni. 29 k.),
vigde 5 par 31/12 817.

Västergarn socken: Födda 3 (.2 m. 1 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 10 (2 m. 8 k.), utflyttade 17 (5 m. 12 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 227. Minskning 6.

Mästerby socken: Födda 7 (1 m. 6 k.), döda 1 (1 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 405. Ökning 10.

Lärbro socken: Födda 30 (15 m. 15 k.), döda 19 (8 m. 11 k.), inflyttade 66 (33 m. 33 k.), utflyttade 76 (37 m. 39 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 1,467. Ökning 1.

Hellvi socken: Födda 12 (9 rn. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 30 (11 m. 19 k.), utflyttade 44 (22 m. 22 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 688. Minskn. 9.

Kräklingbo socken: Födda 4 (1 m. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 24 (9 m. 15 k.), utflyttade 23 (12 m. 11 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 381. Minskning 2.

Ala socken: Födda 5 . (2 m. 3 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 17 (10 m. 7 k.), utflyttade 12 (6 m. 6 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 303. Ökning 4.

Anga socken: Födda 0, döda 6 (2 m. 4 k.), inflyttade 19 (11 m. 8 k.), utflyttade 31 (14 m. 17 k.) Folkmängd 31/12 232. Minskning 18.

Rone socken: Födda 22 (14 m. 8 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 38 (16 m. 22 k.), utflyttade 41 (19 in. 22 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 916. ökning 12.

Eke socken: Födda 6 (5 rn. 1 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 3 (3 k.), utflyttade 6 (5 m. 1 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 205. Minskning 2.

Stenkumla socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 0, inflyttade 29 (16 m. 13 k.), utflyttade 16 (6 m. 10 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 415. ökning 20.

Västerhejde socken: Födda 18 (7 in. 11 k.), döda 8 (8 k.), inflyttade 57 (27 m. 30 k.), utflyttade 66 (29 ni. 37 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 666. ökning 1.

Träkumla socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (2 m.), inflyttade 40 (16 m. 24 k.), utflyttade 20 (7 m. 13 k.) Folkmängd 31i12 264. ökning 22.

Boge socken: Födda 6 (5 ni. 1 k.), döda 5 (3 m. 2 k.), inflyttade 29 (8 m. 21 k.), utflyttade 28 (11 in. 17 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 489. ökning 2.

Othem socken: Födda 48 (25 m. 23 k.), döda 18 (6 in. 12 k.), inflyttade 106 (52 ni. 54 k.), utflyttade 189 (78 m. 111 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 2,023. Minskning 53.

Follingbo socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 32 (16 m. 16 k.), utflyttade 42 (21 ni. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 505. Minskning 7.

Akebäck socken: Födda 2 (2 m.), döda (1 m.), inflyttade 11 (5 m. 6 k.), utflyttade 20 (13 in. 7 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 155. Minskning 8.

Stenkyrka socken: Födda 10 (4 m. 6 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 25 (13 m. 12 k.), utflyttade 29 (13 m. 16 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31112 714. Minskning 2.

Martebo socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 5 (4 m. 1 k.), inflyttade 38 (24 m. 14 k.), utflyttade 51 (24 m. 27 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 346. Minskning 6.

Tingstäde socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 50 (24 m. 26 k.), utflyttade 49 (22 m. 27 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 460.

Lummelunda socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 21 (10 ni. 11 k.), utflyttade 46 (22 ni. 24 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 333. Minskning 18.

Hangvars socken: Födda 11 (1 m. 10 k.), döda 8 (4 in. 4 k.), inflyttade 37 (17 ni. 20 k.), utflyttade 48 (23 ni. 25 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 781. Minskning 8.

Halls socken: Födda 4 (2 m. 2 k.), döda 2 (2 ni.), inflyttade 16 (8 in. 8 k.), utflyttade 11 (5 ni. 6 k.) Folkmängd 31/12 226. ökning 7.

Hejda socken: Födda 13 (8 m. 5 k.), döda 4 (3 ni. 1 k.), inflyttade 25 (10 m. 15 k.), utflyttade 36 (19 in. 17 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 535. Minskning 2.

Väte socken: Födda 9 (2 m. 7 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 42 (20 m. 22 k.), utflyttade 40 (19 in. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 580. ökning 6.

Gothem socken: Födda 15 (8 m. 7 k.), döda 6 (3 m. 3 k.), inflyttade 11 (3 m. 8 k.), utflyttade 23 (10 m. 13 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 633. Minskning 3.

Norrlanda socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 1 (1 m.), inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 4 (3 m. 1 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 297. ökning 8.

Hörsne socken: Födda 6 (3 m. 3 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 49 (27 m. 22 k.), utflyttade 45 (19 m. 26 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 468. Okning 8.

Burs socken: Födda 9 (6 m. 3 k.), döda 14 (7 ni. 7 k.), inflyttade 29 (14 m. 15 k.), utflyttade 43 (18 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 779. Minskning 19.

Stånga socken: Födda 8 (5 ni. 3,k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 37 (19 m. 18 k.), utflyttade 48 (21 ni. 27 k.), vigde 5 par. Folkmängd 672. Minskning 8.

Klinte socken: Födda 31 (19 m. 12 k.), döda 18 (8 m. 10 k.), inflyttade 106 (36 m. 70 k.), utflyttade 109 (47 ni. 62 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 1,338. Ökning 10.

Fröjels socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 12 (8 m. 4 k.), inflyttade 16 (7 ni. 9 k.), utflyttade 25 (11 m. 14 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 490. Minskning 14.

Eksta socken: Födda 10 (2 m. 8 kl, döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 33 (14 m. 19 k.), utflyttade 28 (10 ni. 18 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 544. Ökning 12.

Levide socken: Födda 17 (7 m. 10 k.), döda 9 (6 m. 3 k.), inflyttade 33 (16 m. 17 k.), utflyttade 40 (15 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 581. Ökning 1.

Gerum socken: Födda 3 (3 m.), döda 2 (2 k.), inflyttade 3 (3 in.), utflyttade 3 (2 in. 1 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 161. Ökning 1.

Havdhem socken: Födda 14 (5 m. 9 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 60 (22 m. 38 k.), utflyttade 48 (20 m. 28 k.), Vigde 13 par, Folkmängd 31/12 865 Ökning 21.

Näs socken: Födda 7 (2 m. 5 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 2 (1 m. 1 k.), utflyttade 9 (4 m. 5 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 336. Minskning 2.

Närs socken: Födda 14 (10 in. 4 k.), döda 13 (6 m. 7 k.), inflyttade 25 (12 m. 13 k.), utflyttade 25 (9 m. 16 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 829. ökning 1. Äldsta församlingsmedlem f. 1839 den 7/4.

Lau socken: Födda 14 (7 m. 7 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 12 (6 m. 6 k.), utflyttade 25 (10 m. 15 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 443. Minskning 7. Äldsta församlingsmedlem f. 1850 den 28/10.

Fardhem socken: Födda 8 (6 m. 2 k.), döda 3 (3 in.), inflyttade 8 (3 m. 5 k.), utflyttade 14 (4 m. 10 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 363. Minskn. 1.

Linde socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 4 (2 m. 2 k.), inflyttade 19 (8 m. 11 k.), utflyttade 42 (21 m. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 360. Minskning 19.

Lojsta socken: Födda 8 (5 in. 3 k.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 21 (9 m. 12 k.), utflyttade 14 (8 in. 6 k.) Folkmängd 31/12 286. ökning 12.

Vamlingbo socken: Födda 14 (5 in. 9 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 11 (4 m. 7 k.), utflyttade 8 (3 m. 5 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 555. ökning 13.

Sundre socken: Födda 1 (1 k.), döda 0, inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 7 (3 m. 4 k.) Folkmängd 31/12 125. Minskning 1.

Väskinde socken: Födda 13 (6 m. 7 k.), döda 9 (4 in. 5 k.), inflyttade 41 (21 m. 20 k.), utflyttade 42 (21 Tri. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 780. ökning 3.

Fole socken: Födda 8 (2 in. 6 k.), döda 6 (1 in. 5 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 37 (14 in. 23 k.), vigde 7 par. Folkmängd 31/12 450. Minskning 10.

Bro socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 16 (9 m.7 k.), utflyttade 18 (9 m. 9 k.). Folkmängd 336. ökning 1.

Lokrume socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 in. 1 k.), inflyttade 26 (16 rn. 10 k.), utflyttade 46 (25 ni. 21 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 435. Minskning 17.

Fårö socken: Födda 18 (9 m. 9 k), döda 13 (9 m. 4 k.), inflyttade 26 (10m. 16 k.), utflyttade 48 (18 m. 30 k.), vigde 11 par. Folkmängd 31/12 1,022. Minskning 17.

Alva socken: Födda 9 (4 ni. 5 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 28 (15 m. 13 k.), utflyttade 34 (17 m. 17 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 481. Minskning 1.

Hemse socken: Födda 17 (8 m. 9 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 104 (47 m. 57 k.), utflyttade 101 (40 m. 64 k.), vigde 13 par. Folkmängd 13/12 961. ökning 12.

Öja socken: Födda 13 (8 in. 5 k,), döda 7 (5 in. 2 k.), inflyttade 37 (14 ni. 23 k.), utflyttade 26 (5 m. 21 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 697. Ökning 17.

Hamra socken: Födda 4 (3 m. 1 kl, döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 4 (3 m. 1 k.), utflyttade 12 (6 ni. 6 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 243. Minskning 11.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 januari 1943
N:r 2

Publicerat

Födelsedagshyllningar.

På sin femtioårsdag i dag har fru Ester Hansson, Ranarve i Öja, blivit föremål för många uppvaktningar, därvid hon hyllats på det hjärtligaste. Hyllningarna togo sin början redan så tidigt som kl. 5 i morse, då grannarna uppvaktade med sång och överlämnade presenter jämte blommor. Uppvaktningarna ha fortsatt under dagens lopp, varvid ytterligare blommor och minnesgåvor överlämnats till jubilaren.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 29 Januari 1942
N:r 23

Publicerat

Födelsedagar.

— Femtio år fyller om torsdag den 29 d:s fru Ester Hansson, Ranarve i Öja.
— Nittiofem år fyller i dag Näs sockens äldste innevånare, f. hemmansägaren Carl Johan Fogberg, Drakarvs i Näs. Trots sin höga ålder är han ännu vid god vigör och utgör en värdig representant för den gamla kärnfria bondestammen. Jubilaren, som är född i Böda på Öland, var den äldste av en stor syskonskara och. måste redan tidigt ut i världen för att själv tjäna sitt bröd. Redan som helt ung kom han till Gotland och vid 10 års ålder tog han sin första drängplats och tjänade sedan på olika platser, tills han år 1869 gifte sig och blev ägare till den gård där han fortfarande bor. Gården, som väl till en början gav ringa avkastning, utvidgades genom tillköp och odling och träget arbete så småningom till en riktig mönstergard. För några år sedan sålde han gården och numera njuter han sitt välförtjänta otium efter lång och idog arbetsdag. Vår honnör för den gamle odalmannen.
— Hörsne församlings äldste invånare, änkefru Johann Pettersson, Bunna, fyller i dag 94 år. Den gamla, som är änka efter skräddaremästaren,J. P. Pettersson, Lina, har alltjämt såväl kropps- som själskrafter i gott behåll och bor nu hos en brorsdotter i Bunna.
— I morgon fyller fru Amanda Jakobsaon, Aumunds i Källunge, sextio år.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1942
N:r 22

Publicerat

Revisionen av de gotländska Ortnamnen.

Granskning och vidräkning av K. Örg.
Dock har icke alla namn på -u förvandlats, ett 20-tal ha lämnats oberörda huru nu det förklaras; så läser man alltfort Aklu (Silte), Baju (Anga), Gylpu (Fårö), Kupru (St. Karlsö), Köjdu (Lärbro), Träcku (Hogrän), Päjku (Gammalgarn) o. s. v. Sistnämnda avser en ängsmark i socknen, om vilken de humoristiska sockenbor.na ha en gåta, som skall få belysa Ortnamnskommissionens visdom, ty namnet Päjku måste ju byta ändelse, alltså Päjkan, redan det rätt obegripligt, men där är ju sekundär diftong som bör bannlysas alltså ta vi Pikan, in värre obegripligt, då kasta vi oss helt i armarna på svenska språket (hellre än att söka försvenska gotländskan!) och ta det simpla Pigan med fara för att ställa till förtret för mor Hugreivs. Gåtan lyder så: \”Va jär de? Vör ha nå bäre a aindaste päjke i sokni, ha klippar si en gang pa Are men kämbar si täu gangar u tvättar si hail var ivlien gang de regnar; när hausten u vintan höjtar da lagar ha si ei säng u hyllar pa si ett bräunt u vitt täcke, men när ladingen brautar in da steigar ha upp u kämbar si fyst gang u kleir si ei bladar u blommar; u aldri bötar ha plass va mik di än slar na u lukar ei håre.\” — Tydligtvis en av den gamla stammen!
Efter att nu ha tagit en översikt av de båda förslagen till deras särart och inbördes förhållanden torde sammanfattningsvis böra sägas:
1) Språkmännen söka de äkta gutniska namnformerna i åldriga namn, om vilka man icke alltid vet om de nutida åsyfta dem, medan Överlantmätaren utgår från de förhandenvarande och i regel ändrar där klara grunder nödga därtill.
2) Språkmännen begagna allmogeuttalet såsom nyckeln till namnets rätta förstånd och fastställa namnformen i ljuset av anteckningar från 1700- o. 1800-talen (eller någon gång en runinskrift), då Överlantmätaren endast sällan låter allmogeuttalet fa ett avgörande och blott i tvistiga fall rådför sig med äldre skattelängder.
3) Språkmännen nystava alla namn reservationsfritt efter den av K. Maj:t anbefallda ordlistan, men överlantmätaren nystavar endast k-, f- och v-ljuden och håller före att ordlistan icke kan eller bör tillämpas i den gutniska diftongen ai.
4) Språkmännen söka anpassa vissa gutniska namn för svenskt språkbruk genom att förse dem med svensk ändelse, men överlantmäta ren förkastar alldeles, i den mån han behandlat sådana namn, varje slikt ingrepp, förmenande att om anpassning bör ske, hel försvenskning måste äga rum, enär varje mekanisk \”korsning\” av språkelement blir — missfoster.

III. Resultatet.
Av det föregående detaljarbetet torde nu med tillräcklig tydlighet framgå att det icke varit lyckligt om Lantmäteristyrelsen i Stockholm haft blott språkmännens förslag att tillgå, när den skulle lämna Allmänna Kartverket äskat besked i namnfrågorna, ty båda förslagen äro ägnade att komplettera varandra. Oen det må vara tillåtet förmoda att om revisionsärendet tagits upp utan alla praktiska hänsyn och efter behöriga arkivforskningar, skulle språkmännens frimodiga försök ha lyckligt parats samman med Lantmäterikontorets reserverade och försiktiga förslag till ett gotländskt ortnamns skick som bestått i oöverskådlig tid. Nu stå de båda många gånger rätt så oförmedlade mot eller bredvid varandra och ha säkerligen var för sig, om ock av olika skäl, sina meningsf ränder bland alla gutar.
Det är intet tvivel om att Språkmännens förslag är ett duktigt arbete, här har med omsikt bearbetats icke mindre än väl 10,000 ord, och man kan bara förvånad fråga i vilket format den kartan skall bli som skall rymma alla dessa uppgifter, på samma gång man säger sig att hembygdsforskningen där månde få en för all framtid i alla avseenden oskattbar hjälp.
Om ock Överlantmätaren från sin givna ståndpunkt icke kunnat befatta sig med så många ortnamn, förtjänar dock även hans förslag det bästa vitsord, präglat som det är av samvetsgrannhet och moderation, vilket val också var meningen mea hans inlägg, och är att i högsta måtto rekommendera, när det gäller ett ännu så föga bearbetat fält. Framtiden får väl utvisa vad av det ena eller andra bäst passar gutarna.
Med det anseende, som all redbar vetenskaplighet med rätta har hos oss, kan det icke förvåna, om Lantmäteristyrelsen vid sin behandling ofta givit språkmännens förslag före träde och helt godkänt deras principer. Dock har tillämpningen därav ibland varit skiljaktig, i det bygdeuttalet i somliga fall ytterligare fått dominera, vilket nogsamt får betraktas som en av resultatets nackdelar. Det \’kan väl även för bildat folk ga an att säga Kauparve och Snausarve och Smiss, men alla de där namnel med aj i början — Ajmuuds, Ajpe, Ajvide o. s. v. — verka som en nypning i skinnet, och än värre är det med dem som ha aj i sista stavelsen — Botrajvs, Hugrajvs, Sigrajvs o. s. v. — de verka med sitt långa j ohistoriskt och mycket stötande. Och alla de där namnen som ovillkorligen skola heta äkta gutniska, när de fått ändelsen a utbytt mot e, bara därför att \”bönderna tala så i vardagslag\”, är att alltigenom betrakta som ett beklagligt missförstånd och misstag.
Men Lantmäteristyrelsen har vid sitt avgörande långt ifrån låtit sig binda uteslutande av språkmännens förslag, prövning har uppenbarligen skett, därom vittnar mångt och myc ket, icke minst den självständighet som präglar de olika besluten och kanske framstår starkast, när avgörandet visar sig falla tvärtemot de båda förslagen, även då när dessa äro fullt överens, något som icke sällan är fallet såsom av den föregående granskningen torde framgått. Därmed bör då också stått klart, att endast anspråk på vetenskaplighet icke under alla omständigheter kal få sista ordet, vetenskapen är ingen ofelbar påve!
Som exempel på vad här ovan sagts må först anföras följande som går helt emot båda förslagen: Backsarve (Levide, Öja) skriver Lantmäteristyrelsen i st. för förslagens Boxarve, Gasmora, Sudergarda och Verkegards (Fårö) för Gåsemora, Sudergårda och Verkegårds, Haugstajns och Massarve (i Gammelgarn, sistnämnde = i Barlingbo) för Högstens och Mattsarve, som hittills varit det enda i alla 7 socknar, Uppgarde (Vallstena) för Uppegårde (-a) m. fl., alla i enlighet med ortsuttalet.
Men självständighet visar sig även, när förslagen icke äro ense, t. ex. Alvne (Eskelhem, Vallstenar och Norrgarde (Vallstena), båda enl. sockenuttal för Alvene ell. Alvena och Norrgårde eller N—da (sistnämnda namnform dock godkänd föl Hamra och Sproge!), Väller (Roma) för Vällare, språkmännens förslag enligt allmogeuttalet mot Lantmäterikontorets Vällarve enl. kultiverat uttal. Östryftes (Fole) för Austryftes och österryftes å samma linje, Öjars (Ekeby) efter fornsvenska mansnamnet Oiar, för Ojars enl. ut-tal och ()jers o. s. v. Men exempel finns även på att Lwntmäterikontorets förslag följts mot språkmännens,
t. ex. i Bertelsmessa (Hamra) för Bartmässe (sockenuttalet är Bortmässe), Lingvide (Havdhem) enl. uttal för Lindvide som står kvar i Hemse (trots sockenuttal!), Rudvier (Öja = för Alskog) för Rudaje enl. uttal, Österby (flera socknar) för Austerby, där uttalet är Austarböj, m. fl.
Om möjligen vid den verkställda prövningen något förbisetts, så kan det icke så mycket förvåna vid tanken på ett så omfattande material och så skiftande uttalsformer. Ett par exempel: Lukase i Hablingbo, men Lukse i Burs, Sigfride står i 4 socknar, mon Siffride i 1 näm.ni. Fide, ehuru ortsuttalet är lika i alla och namnet ett och detsamma, Tjuls får stå i Eskelhem, men Tjauls skall det heta i Lummelunda med troligen samma namn! Som ett förbiseende får man nog också räkna att icke språkmännens förslag Rudaie i Öja enl. sockenuttal blivit stadfäst, utan fortfarande får stå likriktat med Rudvier i Alskog (uttal där Rudvide) såsom nyss ovan sagts. Ty det är omöjligt att icke sådant sockenuttal avser ett helt annat namn än Rudvier (som trol. är ett namn på -vidher, = skog) nämligen det fornnordiska kvinnonamnet Rudaid och icke kv, namnet Rudvi.
Ävenså kan man beklaga att Lantmäteristyrelsen funnit nödigt att ändra det från äldsta tider kända namnet på lanthamnen Katt-hammarsvik (\”viken vid den katiga udden\” C. J. Bergman) till Katthamrevik efter ändringen av Katthamra till K-e. Ty så långt mar vet har gårdarna där hetat Hammars, icke Hamre och Katthammars, ehuru först själva Neogard i socknen (1700-tal) skriver Katthambra. som sedan dess brukats. Ha namnen varit oberoende av varandra i 200 år, så bör det duga alltfort, med ändringen har heller icke något nytt eller mera äkta vunnits åt namnet eller orten. Men det är sådant som skadar en god sak och lätt kan få sken av — klåfingrighet!
En om möjligt ännu mindre önskvärd förändring möter i namnet på en annan lanthamn — Kylley, som nu skall skrivas Kyllaj efter allmänna uttalet. Någon mening kan man få av formen Kyll-ey, belägen som platsen är i den djupa säckliknande viken, men vad förnuft är det i Kyll-aj!
Revisionens största skada är att uttalet, som kunde vara vägledande till namnens rätta: gestaltning, har — även i mindervärdiga former —
fått ersätta stammar och härledning.
Härmed kan översikten av Lantmäteristyrelsens åtgöranden i den gotländska ortsnamnsrevisionen vara avslutad. Dock — ännu en sak.
Vad som i det föregående sagts gäller företrädesvis gårdsnamnen, till antalet inemot 900. Men hur har det gått med alla de andra — avsöndrings- och naturnamnen — där gutniska ord skulle prydas upp med svenska ändelser för att bli presentabla för offentligheten? Jo, de äro alla, förutom ett hundratal, lämnade åt sitt öde — att självdö, det blev för mycket konstandning! Ett klokare beslut i en vansklig sak har icke kunnat fattas Må de aldrig uppstå. Svenska ord kräva svenska ändelser och gutniska ord gutniska. Det blygsamma antal, som tagits med, representeras av Gurphajd (Ganthem), Hajden (Fole), Krämpkviar (Follingbo) och för övrigt av ord på -holm, -myr, -rum, -skog, -tomt, -torp, -äng o. dyl. där ingen språkblandning just kan ske. Inställningen i denna del gör väl ock att listan över namn å området Visby stad, omkring hundra, för övrigt ofullständig, icke alls medtagits.
Ortnamnsrevisionens första omgång är till ända, den andra kan börja! Vad som är åstadkommet kan utgöra ett lämpligt underlag för det följande. Det är det bästa som därom kan sägas!
Slut.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 Januari 1942
N:r 20

Publicerat

Landsbygden. Öja.

ÖJA.
Kyrkliga söndagaskolan hade i söndags anordnat en trevlig och välbesökt fest.
Festens första del var förlagd till kyrkan, där barngudstjänst hölls med predikan av kyrkoherde Terneus, som talade över dagens högmässotext samt förrättade altartjänst. Sedan barnen tänt ljusen i granen och läst sina minnesverser samtalade kyrkoherden med dem om Jakobs dröm. Kyrkoherden utförde även en solosång. Till de fem avgående eleverna utdelades svenska kyrkans psalmbok.
Festen fortsatte sedan i kyrkskolan, där barnen själva skötte programmet med sång och uppläsning. Choklad serverades till barnen, som inte heller i år behövde sakna de sedvanliga gottpåsarna, vilka jämte tidningar utdelades av tomtar.
Kyrkoherden uttalade till sist ett varmt tack till de medverkande samt avslöt festen med bön.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Januari 1942
N:r 4

Publicerat

Riksantikvariens ombud.

Riksantikvarien har nu utsett ortsombud för 1942.
På, Gotland ha utsetts för Sanda lantbrukare Carl Ahlberg, för Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre nämndeman Arvid Berggren, för Eskelhem hemmansägare Erik Bolin, för Lummelunda, Martebo, Stenkyrka och Tingstäde folkskollärare Olof Bolin, för Lau och När folkskollärare Erik Cederlund, för Källunge agronom Waldemar Ericsson, för Hellvi poststationsföreståndare Carl Franzén, för Tofta och Västergarn nämndeman C. K. Gahnberg, för Vallstena lärarinnan Ada Gardell, för Ala, Anga, Ardre, Gammelgarn, Kräklingbo och Östergarn direktör K. A. Hall, Kräklingbo, för Fårö f. d. folkskollärare John Herlitz, för Hejdeby folkskollärare Gösta Hörling, för Alva hemmansägare Karl Jacobsson, för Stenkumla, Träkumla och Västerhejde kyrkoherde Ivan Lilja, för Bill och Vallstena lantbrukare Arvid Ohlsson, för Ronehamn med omnejd f. d. lotsförman Gustaf Ronström, för Klinte folkskollärare David Rosvall, för Gotlands län länsantikvarie M. Stenberger, Uppsala, för Burs folkskollärare Alex Stengård, för Rone nämndeman Axel Wahlby, för Bro lantbrukare Alb. Vestergren, för Gotska Sandön fyrmästare Ivar Karlsson, samt för Alva, Gerum, Levede, Fardhem, Linde, Lojsta, Stånga, Hemse och Etelhem. landsfiskal R. S. Tigerhielm.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1942
N:r 3

Publicerat

Landsbygden. Öja.

ÖJA.
I Skoga skola höll söndagsskolan sin julfest annandag jul. Efter inledningsord av skolans föreståndare John Holgersson, höll past. S. Nahlbom ett tal till barnen över Julens glädjebudskap. Samtliga närvarande bjödos på kaffe. Sång utfördes av barnen själva och en damtrio, och lantbr. John Boström läste ett poem. Till söndagsskolverksamheten insamlades 45 kr. Samtliga barn i söndagsskolan erhöllo tidningar och påsar med gotter. Den talrikt besökta festen avslöts med sång och bön.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1942
N:r 1

Publicerat

Från våra Gotländska bygder. Öja.

ÖJA.
Pastoratskyrkostämma hölls i måndags med Öja pastorat. Till revisorer för 1942 omvaldes köpman Victor Hansen, Burgsvik, och landstingsman Efr. Larsson, Simunde, Vamlingbo, med handl. C. A. Wessman, Vamlingbo, och järnhandelsföreståndare John Wretling, Burgsvik, som suppl., även de omvalda.
Till ledamot i ecklesiastika boställsnämnden omvaldes hemäg. Karl Söderström, Ronnarve, med hemäg. Konrad Olsson, Gervalds, Vamlingbo, som suppl.
Angående tid och plats för nästa års stämmor beslöts, att de skola hållas som tidigare.
Vid därefter följande kyrkostämma valdes till revisorer för nästa år verkmästare K. G. Hoffman och hr Gustav Krokstedt (omval). Även suppl. hemäg. Ivar Pettersson, Burgsvik, och folkskollärare Karl Lithberg, Skoga, omvaldes.
Ordf. avslöt stämman med att önska de närvarande Gott nytt år.
Omedelbart efter kyrkostämman höllo kommunalfullmäktige ordinarie sammanträde. Samtliga ledamöter med undantag av två voro närvarande.
Först förrättades fyllnadsval av ledamot och ordf. i kommunalnämnden efter hemäg. Alfr. Wessman, som skriftligen avsagt sig uppdraget. Vald blev köpman Victor Hansen. Till ledamot av samma nämnd efter järnvägstjänsteman Einar Jacobson, som avflyttat till Lärbro, valdes hemäg. Hilding Svensson, Rudvier.
Till att revidera borgerliga kommunens räkenskaper valdes hrr K. G. Hoffman och Victor Nilsson, Burge, med hemäg. Richard Veström, Burge, och köpman Eric Wessman, Burgsvik, som suppl.
Till ledamöter i inkomsttaxeringsnämnden 1942 valdes köpman Victor Hansen, hemäg. Svante Andersson, Sandkvie, och Anshelm Ronquist, Giss-le. Suppleanter: Verkmäst. K. G. Hoffman, hemäg. Harald Dahling, Sandkvie, och stenhuggare Karl Pettersson, Ockes.
Till ordförande i kommunalfullmäktige valdes byggmästare K. Stenström, Burgsvik, och till vice ordf. valdes hemäg. Ivär Pettersson, Boxarve.
Till ledamöter i kristidsnämnden valdes hrr Ivar Pettersson och Anshelm Ronquist. Suppl.: hrr K. H. Munkhammar, Gissle, och Robert Pettersson, Ockes.
Till ledamöter i barnavårdsnämnden valdes kyrkoherde F. Terndus, trädg – mäst. Olof Stengård och fru Alice Pettersson. Suppl., hemäg. Josef Larsson, Petes, J. Holgersson, Botarve, och fru Maria Jacobsson, Björklunde.
Till ledamöter i pensionsnämnden omvaldes hemäg. K. Söderström och Josef Pettersson, Strands. Suppl.: hemäg. Emil Westberg och Anshelm Ronquist.
Till inkvarteringsnämnd valdes barnavårdsnämnden med banvakt Victor Jacobsson, Björklunde, som inkvarteringsledare.
Till ombud vid Gotlands Järnvägs AB årsstämma utsågos hrr K. Stenström och Alfr. Wessman.
Sedan de avgående ordförandena i kommunalnämnden och fullmäktige vederbörligen avtackats förklarades stämman avslutad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1942
N:r 1

Publicerat

Gotlands morotodlareförening

höll i lördags ordinarie föreningsstämma i Östra paviljongen, Fårö, under ordförandeskap av lantbrukaren Karl Söderström, Ronnarve i Öja.
Vid sammanträdet omvaldes de i tur avgående styrelseledamöterna hrr John Östman, Fårö, Hugo Karlström, Fårö, och Karl Östergren, Hamra, supplerade av Rudolf Wernqvist, Hamra, och Adolf Ekström, Fårö. Även den i tur avgående revisorn, Viktor Jakobsson, Öja, omvaldes, medan till suppleant utsågs Gustaf du Rietz, Fårö.
Vidare godkändes räkenskaperna samt styrelseberättelsen för verksamhetsåret 1 juli 1939-30 juni 1940. Under året har genom föreningens försorg försålts 909,195 kg. morötter, varav 756,195 kg. från de södra socknarna och 153,000 kg. från Fårö. Resultatet innebär en minskning från föregående verksamhetsår med 504,255 kg., beroende på minskat skörderesultat. För det försålda partiet ha influtit 63,915 kr.
Det överlämnades åt ordföranden att som vanligt träffa överenskommelse om noteringen i samråd med grossisterna i Stockhlm. Slutligen beslöt föreningen vidtaga en stadgeändring, bestående i att föreningen nu skall omfatta hela Gotland i stället för som tidigare endast Fårö samt de fem södra socknarna. Ändringen skall bekräftas på ett extra sammanträde.
Till sist bjödos samtliga på kaffe av fåröborna.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Augusti 1940
N:r 190

Om Oss Drivs med WordPress