Följande förrättningar, numrerade efter reseplanen, hafva verkstälts:
N:ris 1, 7, 17, 23, 83, 42 och 57 Visby: I landtmäterikontoret hatva kartor blifvit kopierade, kompletterade eller sammandragna öfver omkring 1,000 hektar, hvarjämte omkring 60 tjensteskrifvelser aflåtits eller mottagits.
N:ris 2, 29 och 41, Stockvik: År 1882 uppgjordes af undertecknad plan till afdikning af Hongänna myr med omkrivgliggande sankmarker inom Öja, Vamlingbo och Hamra socknar; planen omfattade då 665 hektar 97 ar, och erhölls för arbetets utförande bidrag af sllmänpa medel efter de grunder för erbållande af lån och anslag, som tillämpades före år 1834.
Vid sammankomst 16 sistlidse Oktober baslöto intresseuterna att efter en ny, under tiden uppgjord utvidgad plan, som omfattar 1184 hektar 79 ar, fullfölja torrläggningsarbetet medels lån ur deu vya odlingsfonden ecligt 1883 års riksdagsbeslut. Den till k. m:t red[n ingifoa, underdåniga ansökan om detia lån är af mera allmänt intresse de\’s derför, att det är det första förslag, som från Gotland uppgått till sökande af lån ur den nya fonden, dels derför, att deri utvecklas skälen, hvarför det vid odlingsfonden häftande odlingstvåuget är olämpligt för Gotlands jordbruksförhållanden, ty odlingsfonden blir för Gotland nyttig och användbar endast om odlingstvånget upphör. Förslaget har erhållit k. m:ts befallningshafvandes lifliga förord i den antydda rigtningen.
N:ris 3 och 31 Burs: Sedan en förut uppgjord plan till afdikning af Kuts myr blitvit kompletterad i öfverensstämmelse med instruktioner af 14 September 1883, beslöto intressenterna att göra underdånig ansökan om lån ur odliogsfonden till arbetets utföravde och kommer denna plan att under vintern utarbetas.
N:ris 4 och 82 Krämplösa: Förlidet år verkstäldes den yttre undersökningen för atdikning af 366 hektar 35 ar Luudsmyr, till hvilken förrättning herr Johan Procopé2 på Krämplösa var ensam sökande och störste intressent; hvarjämte redan då beslöts, att lån ur odlingsfonden till företagets utförande skulle sökas, Under vintern har förslaget blifvit utarbetadt i öfverensstämmelse med nyssnämda instruktion af 14 September 1883, men vid utlyst sammankomst denna höst för handlingarnes aflemnande upplystes, att sökanden under tiden sa konkurs och afrest till Amerika samt Krämplösa öfvergått i anvans ego, och ansågs i följd deraf frågan om arbetets utförande åtminstone tills vidare förfallen, till stor skada för saken, enär myren är särdeles duglig till odling.
N:ris 5 och 48 Källunge: Förliden sommar verkstäldes den yttre undersökningen för afdikning af omkring 300 hektar vattensjuka marker inom Käliunage skifteslag. Sedan planen under vintern blifvit utarbetad och uudersökningen på stället blifvit kowpletterad med delar af Ekeby socken, beslöts vid sammanträde med delägare och ombud, att quderdånig ansökan om lån ur odlingsfonden skulle göras, hvarvid såsom nödvändigt vilkor utta lades, att hvarje odlingstvång borde såsom skadligt förkastas.
N:ris 6 och 47 Fardume: Undersökning för sänkning af Fardume träsk inom Rute och Helvigs socknar fullbordades under 1884 års sommar; under vintern har alternativa förslag för sänkningen med kostnadsberäkning blifvit utarbetad och förevisades för intressenter och ombud vid sammankomst förliden Oktober men som, enligt § 13 af lagen om dikning och annan vattenafledning af den 20 Juni 1879, sjösänkning ej får äga rum, der ej de, hvilka om företaget sig förena, äga mera än hälften af den jord, som skall vivnas eller förbättras genom företaget och de som önskade sjösänkningen ägde endast 23 hektar utaf 136, som i företaget ingick, så måste frågan för det närvarande förfalla af brist på den i lagen föreskrifna majoriteten.
Nr 18 Thomase: Undersökning för torrläggning af 203 hektar 88 ar vattensjuka marker inom Thomase m, fl. hemman i Lokrume soc: ken verkstäldes 1884 års sommar och ville redan då sökanden till förrättningen göra lån ur odlingsfonden; förslaget har under vintern blifvit uterbetadt i öfverensstämmelse med ofvan nämda instruktion, men som öfrige intressenter fortfarande äro obenägne för torrläggningen, och företaget syntes sökanden för stort att ensam genomföra, så önskade han, att saken skulle tillsvidare få hvila.
N:ris 19 och 20 Qvarna: Förrättningen afsåg undersökning af skifteslaget Eskelhem 7 nr 1 i och för afdikningsplans upprättande, I följd af förvaltningsutskottets skrifvelse af 9 Februari detta år till k. m:ts befallningshafvande, hvilken skrifve!se åtföljde de till landtbruk;akademien insända agronomiska reqvisitionerna för året, hvari meddelas utskottets beslut att icke vidare bekosta lösen af de plankartor med profiler och kostnadsförslag, som blifva en följd af dessa slags förrättningar, utfördes denna förrättnivg endast på det sätt, att de föreslagna kanallinierna uppdrogos i blyerts på skifteskartan. Någon arealuppgift om vattenskadad mark eller beräkning af gräfningskostnaden kan derför ej meddelas. Förrättningen torde få anses ofullbordad.
Nr 20 Gerum: Förrättniogen afsåg afdikningsplans uppgörande för skifteslaget Gerum och bebandlades lika med föregående. Sammanträdet bevistades utaf skiftesförrättaren, som framstälde den högligen beaktansvärda åsigt, att den första afdikningsplanen öfver ett skifteslag bör vara endast provisionel, hvaremot kanalliniernas bestämmande bör ske i sammanhang med den provisionela planens utläggning. Såsom en följd deraf beslöts, att förrättningen icke nu skulle afslutas, utan slutbehandlas i sammanhang med provisionela planens förevisande.
N:ris 21-och 53 Vamlingbo: Vidlaga skifte & skifteslagen Vamlingbo n:ris 1 och 2 hade beslutats, att gräfning af de vid skiftet utlagda kanalerna skulle vara verkstäld inom viss tid efter skiftets fastställelse. Förrättningen afsåg derför att i öfverensstämmelse med dikningslagen uppgöra delningsgrund för gräfningskostnaden. Vid sammanträdet valdes bestyrelse samt aflemnades provisionel delningsgrund för hvar och en af de 9 kanalerna inom skifteslaget, hvarjämte beslöts att gräfning geflöt Skalle böris.
N:ris 22 och 44 Tjengdarfve: Vid skiftet i Spr ge uppgjordes sådan afdikningsplan, hvarigenom tvänne olika afdikningsområden, hvilka dittills baft olika utlopp, gåfvos ett gemensamt sådant. Förrättningen afsåg att bestämma delningsgrund och gräfningskostnad för det mindre af dessa områden, innan afdikning af det större området, som barodde på det ännu icke faststälda skiftet i Ejsta, hunne komma till verkställighet. Som sökandena oriktigt förestälde sig, att detta särskiljande skulle minska deras gräfningskostnad, låg det i sakens intresse att uppskjuta förrättningen, till dess Ejsta laga skifte blifvit afslutadt.
N:ris 24 och 55 Buttle: Förrättningen afsåg syn med jordvärdering för afdikning af 76 hektar Kyrkmyr, hvarpå plan förut är uppgjord; men som myren var full af vatten och således graderingen, om ej alldeles omöjlig, dock skulle blifva mindre tillförlitlig, ansågs nödigt uppskjuta förrättningen till tjenligare årstid.
Nr 25 Norrbys: Enligt reqvisitionens ordalydelse skulle denna förrättning beröra endast ett par hemmansdelar, men vid okulär besigtning på stället befans frågan gälla en mycket stor del af om ej hela Linamyr, ty de uti ansökningen berörda sankmarkernas torrläggning syntes förutsätta utvidgning af Lina myrs utlopp. Intressenterna beslöto emellertid att till frågans utredning begära k. m:ts befallningsha\’vandes förordnande för vederbörande förrättningsman.
Nr 26 Barlingbo: Reqvirenten hade begärt, att-statens landtbruksingeniör skulle åt honom afväga afloppet för en åker. Vid sammanträdet framgick emellertid, att förrättningen ej var så obetydlig, som reqvisitionen syntes antyda, ty frågan angick omkring 80 hektar åker af god beskaffenhet tillhörande ett tiotal ägare, hvarjämte upptagandet af en ny trumma under jernvägen syntes vara enda rätta sättet för frågans lösning. K. m:ts befallningshafvandes förordnande till förrättningen skulle begäras.
N:ris 27 och 50 Myre: Föriidet är hade uppå ansökning k. m:ts befallningshafvande utfärdat förordnande att fullfölja den redan uppzjorda afdikningsplaven öfver Fjale myr genom verkställandet af jordvärdering för gräfningskostnadens fördelning.
Då vid sammanträdet ue tre sökandena till förrättningen bland ett trettiotal intressenter blefvo nästan ensamma i sin önskan att fullfölja afdikningen, och vid sådant förhållande äfven fökandena icke vidare påyrkade fullständig torrläggning, utan endast öfverflödsvattnets aflägsnande, så och då gällande dikningslag icke förutsätter annat än fullständig torrläggving, var hela frågan nära att förfalla.
Sedan emellertid intressenterna blifvit upplysta om de närmare vilkoren för erhållande af lån ur odlingsfonden för fullständig atdikning, och derjämte meddelats, att en ansökan om odlingslån för Hongänna myrs afdikning redan blifvit till k. m:t ingifven, i hvilken dess delägare begära och k. m:ts befallnvingshafvande tillstyrter lån till kostnadsförslagets hela belopp för dikningen, utan odlingsskyldighet, så beslöts att frågan om Fjäle myra afdikning skulle hvila, till dess kändt blifvit, om ansökningen angående Hongänna myr vunnit nådigt bifall.
Nr 28 Tjouls: I arbetsredogörelsen för förlidet års förrättningar påpekades, att, vid upp görande af afdikningsplan för ett skifteslag i Eskelhem, afloppskanal för en vattensjuk del af skifteslaget hade blifvit utlagd med hänsyn mera till skiftesläggningen än till det afdikningsområde, som skulle med kanalen torrläggas, och hvaraf största delen låg utom skifteslaget. Då nu frågan skulle företagas till vidare behandling, delade sig intressenterna i två grupper, af hvilka den ena påyrkade kanalens gräfning i det läge den vid skiftet fått, emedan hvarje förändring deruti skulle framkalla ruobning i den egoareal hvar och en vid skiftet blifvit tilldelad; den andra gruppen åter afsade sig all delaktighet i kostnaden för gräfning af denna kanal, emedan den hade sådant läge i ena kanten af dikningsområdet, att den ej kunde torrlägga detsamma. Den senare gruppen beslöt att begära k. m:ts befallningsbafvandes förordnande för frågans behandling i laga ordning.
N:ris 30 och 49 Lye: Förlidet år utfärdade uppå ansökan k.m:ts bafallningshafvande förordnande för uppgörand> af sådan afdikningsplan för torrläggnirg af Laus myr med omgifvande sankmarker, att på grund deraf lån ur ödlingsfönden kunde sökes. Den yttre undersökningen är fullbordad, men saken har bland intressenterna långt ifiån pluralitet. De, som icke vilja företaget, söka motarbeta det genom att förklara de omkring 250 hektar träsk, hvilka ligga inom afdiknisgsområdet, såsom sjöar och således, i kraft af § 13 af gällande dikvingslag, förrättningen omöjlig i brist på den pluralitet, som för sjösänkving fordras. Dessa träsk med undantag utaf en göl på omkring 10 hektar, som alldeles aknar utlopp, uttorka om sommaren och deras botten är då så hård, att öfverallt derå kan köras med tunga fordon; de hafva således icke sjöars egenskap i vanlig mening, och det är alltså tvifvelaktigt, om den p!uralitet, som diknivgslagen fordrar för sjösänkningar eller sjöaftappningar, här ens är behöflig. Vid sammanträdet meddelades vilkoren för odlingslånet, hvarjämte den upplysninge, att det dervid häftande odlingstvånget antagligen alls icke skulle blifva på Gotland tillämpadt, syntes göra på de närvarande ett fördelaktigt intryck, och beslöts, att förrättningen skulle fortsättas samt värdering af de vattenverk, som ligga i myrens utlopp, skulle, så fort omständigheterna det medgåfve, företagas.
Nr 34 Dune: Ett par reqvirenter hade begärt k. m:ts befallningshafvandes förordnavde för landtbruksingeniör att uppgöra. afdikningsp\’an för vattensjuka marker inom Kaungs hemman i Dalhem socken; ansökningen ver remitterad utan resolution. Förrättningen var af ringa omfattning, enär den rörde ett afloppsdike på 300 meter med 3 intressenter. En frivillig förening i denna obetydliga dikningsfråga var emellertid alldeles omöjlig, och då sökandena icke påyrkade frågans fullföljande i laga ordning, ansågs förrättningen hafva förfallit.
Nr 35: Garde: Denna förrättning afsåg afdikningsplan för de 3 skifteslag, som tillsammans utgöra Garde socken. Vid sammanträdet voro skiftesförrättarne nätvarande, och liksom vid förrättningen Gernm framhölls här nödvändighefen af att afdikningsplan uppgöres före skiftesläggningen, men planens definitiva bestämmande sker i sammanhang med den provisionela planen för skiftet. Denna förrättning afslöts derför ej, utan skulle ännu en gång behandlas.
Nr 36 Stenkumla: Sedan kungörelse om förrättningen var utfärdad, blef den skriftligen återkallad, emedan efter det den yttre undersökningen nu är afslutad intet vidare ansågs deråt kunna göras förr än kändt blifvit, om odlingslån utan odlingstvång kunde för Gotland erhållas.
N:ris 37 och 46 Wall: Sedan, på grund af k. m:ts befallningshafvandes förordnande, kungörelse blifvit utfärdad för sammanträde med intressenterna i Wall sockens skifteslag att uppgöra afdikningsplan för skifteslagets vattensjuka marker i och för odlingslång er hållande, blef förrättningen skriftligen: återkallad under nppzift att intressenterna sins emellan öfveren2skommit om så väl gräfning som: kostnadens fördelning.
N:ris 38 och 54 Simunde: Några intressenter i Öjle myr hade redan förlidet år begärt k. m:ts befallningshafvandes förordnande för uppgörande af dikningsplan till odlingslåns erhållande, men ett vida större antal intressenter hade skriftligen protesterat emat förrättningen. Karta med kostnadsförslag var uppgjord redan 1874. Vid sammanträdet beslöts, att frågan skulle hvila, till dess kändt blifvit, om lån ur odlingsfonden kunde erbållas utan odlingsskyldighet, i bvilket fall saken hade utsigt till framgång.
Nr 39 Hägvalls: K. m:ts befallnivgsbafvande hade uppt an-ökan af 3 reqvirenter utfärdat förordnande för bläggande af en dikningstvist i öfverensstämme!se med diknvingslagen, inom Hägvalls m, fl. gårdar i Vallstena socken. Vid utlyst sammanträde med intressenterna blef tvisten utan tillkallande af gode män och utan jordvärdering bilagd gevom frivillig förening, som uppsattes och underskrefs.
Nr 43 Dalhem: Hos k. m:ts befallningshafvande hade förordnande begärts för landtbruksingeniör att uppgöra äfdikningsplan för sanka marker inom Siggurds hemman af Dalbem socken. Ausöknivgen varremitterad utan resolution. Vid sammanträdet kuude saken uppgöras geuom frivillig öfverenskommels, som uppsattes och undertecknades, Nr 45 Ekeby: Hog k. m:ts befalluingshafvande hade b-gärts förordnande för landtbruksingeniör att upprätta afdikning-plan för Hemmyr och Ängsmwyr inom Ekeby socken, der laga skifte nyligan blifvit afslutadt. E\’ter verkstäld okun är besigtning befans afdikningen beröra minst 200 hektar af skifteslaget, hvarå afdikningsplan ej blifvit upp2jord isammanhang med skiftet; och beslöts, att lån ur odlingsfonden skulle sökas, för få vidt sådant kunde erhållas ntan odlingsskvidighet. Resor lution å ansökningen skulle hos k. m:ts befallningshafvande begäras.
Nr 51 Sundre: Förrättningen afsåg afdikningsplan för Muskmyr inom Sundre och Vamlingbo socknar; men som myren mycket sällar kan beträdas och knappast undersökas annorledes än på is, samt företaget ej tillvunrit sig något större intresse, ansågs frågan böra föralla.
Nr 52 Kräklingbo: Ett par hundra meter norr om Sojdesmyr går ett vatterdrag från vester till öster utan att beröra myren. I myrens: norra kant ligger Boters såg vid ett ursprungligen mycket obetydligt vattendrag. För att öka vattentillgången till sågen bar sedan lång tid tillbaka dot förstnämda vattendraget blifvit afdämidt och des: vatten ledt till sågen. Sedan vattnet begagnats för sågdriften, faller det ut i myren och förorsakar öfversvämning på närliggande åkerfält. Nu var intressenternes afsigt den att få den ofvannämda fördämnivgen för olaglig förklarad, hvarigenom vattnet skulla återtaga sitt forna lopp och icke vidare ivkomma i myren; men då det upplystes att sågen var åtminstone 200 år gammal och således kunde åberopa gammal häfd samt dammen således «j kunde borttagas utan inköp af sågen, så tillstyrktes intressenterna att utau rubbniag af sågeu med dertill hörande dam söka undanrödja olägenheten af öfversv-moingar genom npprensnivg af myrens nuvarande urlopp. Myren var i sjelf fullt odlingsbar och omgifven af rätt be\’ydliga åkerfält, men då intressenterua ej sjelfve trodde på myrens odlingsbarhet, så kunde intet beslut om dess torrläggning genomdrifvas, I stället nppsattes en förening om upprensning af myrens utlopp till aflägsnande af öfverflödsvattuet, hvilkea förening af samtiige intressenter underskrefa.
Nr 56 Möllner: K. m:ts befallnirgshafvandes förordnande var urfärdadt för undersökning i och för säukning af Möllner träsk på Fårö. Intresseuterna i företaget voro ej i ansökningen nppgifna, hvadan det första sammanträdet endast kunde afse erhållande af uppgift om hvilka som voro intr-ssenter. Frågan syntes afse vinst af omkring 85 hektar odlingsbar, af sjöas nuvarande vattenstånd beroende sankmark, deri Fårö prestgårl var största intressent. Karta öfver prestgårders andel saknades, Ehuru töretaget icke tycktes hafva stora sympatier, önskade dock sökanden förrättningens fortgåvg.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 November 1885
N:r 95.
