inom Gotlands län nästkommande år 1888 komma att
I norra fögderiet:
I södra fögderiet:
Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.
Mantals- och skattskrifningarne
Inom södra häradets
brandstodsförening hafva försäkringsbeloppenStyrelsen beslöt, att sammanskott, fyra
(4) öre på 100 kronor försäkringsvärde, hvaraf två öre till betäckande af förestående skade-ersättring och två öre till betalning för en del assurans-sprutor, skulle uppbäras.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 30 September 1887.
N:r 78.
Biskopsvisitation
har af biskop von Schéele förrättats i Hörsne med Bara pastorat:
Vid folkskolans inspektion meddelades, hvad undervisningen i trädgårdsskötsel beträffar att det jordland, som härför varit upplåtet, ej är af lämplig beskaffenhet, hvadan efter biskopens uppmaning att göra allt för trädgårdsskötseln, skolrådet beslöt, att hos församlingen anhålla om mera lämpligt jordland. Ett mindre sockenbibliotek fonnes visserligen, men inga medel till dess underhåll, hvadan skolrådet beslöt att göra framställning om ett årligt anslag härtill af 15 kr., utgående af bränvinsminuteringsmedlen. Vid kyrkostämma 11 Juli beslöt församlingen taga båda dessa äskanden i öfvervägande, men uppsköt sitt afgörande.
Som det förekommit, att barn ända till halfva terminen varit frånvarande från skolan utan tillståud, uppmanade biskopen att till förekommande häraf vidtaga i lag stadgade åtgärder. — Kyrkan befans vara i synnerligen godt skick, ehuru åtskilliga mindre reparationer tarfvades. Biskopen hemställde, att till framtida inköp af orgel en grundfond skulle grundläggas genom årlig uttaxering af exempelvis 1 eller 1/2 öre för fyrk och kyrkorådet beslöt taga saken i öfvervägande.
Biskopen uppmanade församlingen att öfvergifva den falska fordomen mot begrafning i norra delen af kyrkogården, enär då kyrkogården kunde lemna tillräckligt utrymme. Dopet och kyrkotagningarne borde, om möjligt, försiggå i kyrkan. I sedligt hänseende hade pastor ej något särdeles att anmärka, ehuru ibland bruket af starka drycker öfverskrede det tillbörliga, med anledning hvaraf biskopen uppmanade kyrko- och skolråd atti detta hänseende föregå med godt exempel. Det inbördes förhållandet i församlingen var mycket godt.
Visitation har ätven förrättats i Öja och Hamra församlingars pastorat. Äfven här talade biskopen varmt för flitigt bedrifvande af skolundervisningen-i trädgårdsskötsel. I Öja hade undervisning meddelats i slöjd. I Hamra beslöt skolrådet att hemställa till kyrkostämman om sådan undervisnings ordnande, och skulle stämman vid uppgörande af nästa års stat taga saken i öfvervägande. Frågan om anslag till sockenbiblioteket fick samma utgång som i Hörsne och Bara. — Kyrkan befann sig efter reparation i godt skick: Kyrkans magasin, inrymdt i tornrummet vanprydde och borde bortskaffas. Lämpligast ansågs att magasinet såldes och medJen förräntades genom utlåning, hvarefter församlingarna beslöto att inom två år hafva aflägsnat magasinen. Som Hamra kyrka under sommaren skulle undergå reparation, föranledde den inga anmärkningar. Räkenskaperna voro i tillfredsställande skick. Öfver barnundervisningen uttalade biskopen sin fulla belåtenhet. Beklagande, att inom församlingarna baptister och metodister funnos i sådan mängd och att de ingingo lösa äktenskap, d. v. s., endast flyttade samman, uttalade biskopen såsom sin öfvertygelse; attdet genom fortsatta ifriga bemödanden af pastor skulle lyckas denne att förmå de vilsekompa att åtminstone ingå borgerlig förbindelse. Äf ven här beklagades rusdryckernas allt för flitiga begagnande. Mot det inbördes förhållandet fans ingenoting att anmärka.
Gotlands Allehanda.
Fredagen 30 September 1887.
N:r 78.
Inget pastorat i s:a kontraktet ograverat vid omregleringen?
I södra kontraktet av Visby stift skall enligt departementets utkast till ny pastoratsindelning de nio pastoraten minskas till sju. Pastoraten skulle enligt detta utkast bli följande:
Fardhems pastorat skulle tillföras Levide och Gerums församlingar o. få en kyrkoadjunkt. Eksta skulle som förut nämnts, gå till Klinte.
Ardre skulle föras till Garde pastorat, som därigenom likaledes skulle kunna få en kyrkoadjunkt.
Närs och Burs pastorat skulle sammanslås till ett pastorat med komministratur troligen i Burs.
Hemse pastorat skulle minskas med Eke men få behålla sin komminister.
Hablingbo och Silte skulle bilda pastorat tillsammans med Näs.
Havdhems pastorat skulle bestå av Havdhem, Grötlingbo och Eke.
Öja pastorat skulle som nu ha kyrkoherde och komminister men utökas med Fide församling.
Gotlänningen
Fredagen 7 November 1958
N:r 258 B. Årgång 74.
Från landsbygden.
Lärbro, 3 Aug.
I söndags sågs ett rådjur helt lugnt gå och »beta» tillsammans med ägarens af Angelbos gård nötkreatur i den s. k. »Nysan».
Skrämd at ett par i närheten samtalande personer sprang rådjuret åt skogen.
En olyckshändelse
med dödlig utgång inträffade för några dar se\’n vid Barshage i Othem, En arbetare från Hangvar, som skulle deltaga i slåttern å nyssnämde gård, hade qvällen förut gått upp på höskullen för att taga sitt nattlogi, men råkade, obekant med stället som han var, ramla ned genom luckan till logevinden, dervid han skadade så illa, att han efter några timmar afled.
Afmejandet af rågen
kålles nu på som bäst här. Höslåttern kan i det närmaste sägas vara slutad.
Den har på många ställen ej lemnat den afkastning, som man tänkte. Så har åtminstone på kronholmen Skenholmen varit förhållandet; 75—80 häckar utgör minskningen i år. Att det för lottägarne af holmen blir dyrt hö, kan man lätt fiona, då t. ex. för 1/4 af en lott betalas omkring 30 kr. Arbetskostnaden går lågt beräknadt till omkring 40 kr. efter 1,50 pr par, och portionen till 1 kr. paret i 8—10 dagar; dertill kommer hemforslandet af höet 11/2 mils väg; samma summarum 73 kr. Valutan derför 2 häckar hö — 50 kr. Hvarje häck går då till 36,50.
Att burgne jordbrukare, hvilket här är fallet, kunna ligga och föröda sin tid å nyssnämde holme ett par veckor, är oförklarligt. Under ogynsamt väder dröjer det ända till 3 veckor, innan elåttern är slutad och höet hemfördt.
—a—
Grötlingbo, 2 Aug.
Åskan
mullrade förliden gårdag vid 6-tiden på morgonen, och från vester börjatle det mörkna tills ett ödgörande regn föll, dock alltför sparsamt.
Höskörden
är lyckligt bergad och rågen börjar skäras. — Den af entomologen Lampa om ock ej först bemärkta dock af honom mycket bekantgjorda hvetemyggan härjar hvetesfälten. Så har eder brefskrifvare på en honom tillhörig åker, som prof på en qvadratfots yta med 40 ax och omkring 30 korn på hvarje, på hvarje ax räknat 4 korn (eller kärnor med de små, gula larverna) förstörda. Ehuru ej särdele3 nedslående sker dock derigenom ett ej obetydligt afbräck i ökningen af detta sädesslag. Nu lyster blott se hvari medlet kommer att bestå att utrota denna iasekt, som folket anser lika med rost.
Bland den mävgd i senare tid uppförda nya folkskolehus i södra tredingen tilldrager sig såväl hvad läge som sjelfva husst och inredningen angår
Grötlingbo folk- och småskolehus
den resandes uppmärksamhet med det vackra läget ej långt från men ej heller alldeles vid den vackra landsvägen söderut till Hoberget. Kanske undantagandes Klinte, Linde och Lärbro skolor torde denna skolgård vara förnämst. Läraren har derstädes fått åt sig uppförd egen vacker villa i en, naturlig park, under en prestgården lydande äng. Lägg dertill församlingens sköna kyrka,som med rätta blifvit kallad >Söderns domkyrka, till hvilken blott en sak fattas — så kan denna socken vara stolt öfver dessa båda offentliga bygnader.
Bland sanningens profeter
här ute i trakten och kanske långt bort är onekligen kyrkoherden i Ejsta kanske den störste i mer än en mening. Hvilken rikdom på träffande bilder, ett vårdadt och på samma gång fängslande språk, allt på tri hand eller utan konsept: alltså en lycklig predikant.
Vacker skörd.
En landtbrukare vid Katlunds i Gröttlingbo har på 4 tunnland erhållit 25 häckar klöfver.
Detta så mycket mera anmärkningsvärdt, som det allmänt klagats att klöfvern ej gått till i år och på vallar, insådda ifjor, lemnat mycket dålig skörd.
Näs, 2 Augusti.
En råbock
var häromdagen synlig vid Drakarfve i Näs. Äfven i Grötlingbo har bocken låtit se sig.
En myrstack,
mätande 6 fot i höjd och.10 fot i omkrets vid marken, fins i en äng härstädes. Den väldige stacken är en riktig »kung» i sitt slag och är värd att beses, der den ligger så fridfullt inbäddad i en skön löfdunge.
Hastigt sjukdomsfall.
En person, som häromdagen var sysselsatt med höslåttern i närheten af sitt hem, träffades af ett slaganfall så häftigt, att han inbars liflös. Personen ifråga lär nu emellertid vara på bättringsvägen.
Strömmingsfisket
här har varit gauska lönande nu. Somliga nätter ha erhållits öfver 100 valar på båt.
Priset har varit 25 öre valen.
Hemse, 7 Augusti.
På torgdagen
här i går var stark tillförsel af kreatur, och omsättningen var tämligen bra, helst på slagtfet nötboskap. Prisen voro i allmänhet låga, de utgjorde för hästar, af hvilka var minsta omsättningen, 100—300 kronor, allt efter beskaffenhet, och för oxar 80—130 samt för kor 40—90 kronor.
Rågskörden
pågår nu som bäst. Den börjades häri måndags och fortgår alla dagar gynnad af vackert väder. Gårdagen hotade dock med svarta moln och åskan lät äfven höra sig, men vi fingo helt obetydligt af regnet, som gick vesterut.
Nykterhetsmöte
hölls i söndags kl. 4 e.m. i missiopshuset. Till ordf. utsågs O. Nilsson från Rone och till sekreterare J. Romin från Hemss. Derefter höll skoll. Fredin i Linde ett föredrag belysande dryckenskapens uppträdande i des första början samt huru nu staten, kyrkan, skolan och hemmet borde hjelpas åt att motverka dess härjningar. Sedan töretogs diskussion öfver 1:sta och 2:dra frågorna på programmet, hvilka ansågos stå i beröring med hvarandra och derför sammanslogos. De hade följande lydelse: Hvilka uppgifter hafva nykterhetsförenivgar och för öfrigt nykterhetsvänner i allmänhet och är rusdrycksbanteirngens utrotande det enda mål, hvartill nykterhetsvännerna böra sträfva? Diskussionen inleddes utaf ordföranden, hvarefter yttrade sig folkskollärare Lingström från Öfverrum, Hoffman, Hemse, Löfgren, Mästerby, skoll. Fredin, Linde, predikant Elfström och A. Lindgren, Hemse. Nykterhetsvännerna borde icke gå ut på slump. Icke likna vissa föreningar, som ansåge det för dyrbart att arbetarne få en sup, under det man sjelf tog både en och två, utan föregå med absolut afhållsamhet. Uppgifterna voro lösta, då ingen drinkare mera fans i landet, men innan dess borde man söka inverka i hemmet, skolan, kommunen, landstinget, kyrkan och riksdageo. Som passande ombud föreslogs landtbrukaren J. Johansson d. y., Gardarfve i Fardhem, till nu blifvande val af riksdagsman. Mod och tålamod behöfdes, mod att stå och tålamod att hålla ut, äfven om gamla vänner sveko. Det är för öfrigt kärleken till våra medmenniskor, som bör vara driffjedern i nykterhetsarbetet, på samma gång det är af alla största vigt att hvar och en vet och utför de åligganden i denna sak, som komma på bangs lott. Derefter företogs nästa fråga: Är det vid alla tillfällen möjligt vara vänlig mot alla enligt Matt. 5:45 och 1 Kor. 18:4? Häröfver talade landtbr. J. Wessman, Öja, ekollärarne Fredin och Lingström. Frågan hade tillkommit på grund af ett särskildt fall inom Öja blåbandförening, då det vore fråga om att upprätthålla tukt inom föreningarne, hvarför dess besvarande utföll i samma riktning. Det vore möjligt allrahelst, då en fallen skulle upprättas, och icke vore det alltid rätt att tega borgerliga lagen till hjelp.
Mot slutet bestegs talarestolen af arb. Pettersson från Småland (vanligen förut Smålandspelle kallad), som nu blifvit en nykter monniska och med anledning deraf ville tala några varnande ord till de församlade. Derefter talade skoll. Lingström med anslutning till 1 Petr, 5:8, hvarefter hvar och en i goodtemplarnes lokal undfägnades med kaffe, och så var denna dag tillända.
Barlingbo, 4 Aug.
Våldsverk.
För någon tid sedan inkommo ett par oxar, tillhörige en hemmänsägare i Ekeby, genom angränsande ägares bristfälliga stängsel i en Dalhem socken tillhörig beteshage. En pergon, hvara namn nu är kändt, tog sig då det orådet före, att under det han dref oxarne ur hagen med en yxa tillfoga den ene af dem ett flere tum bredt, djupt sår i länden, på samma gång han gaf den andre oxen ett hugg på högra bakfoten, så att han vardt obrukbar till arbete och måste säljas till slagt. Nu frågas: ehuru våldsverkaren förlikt sig med kreaturens ägare, har icke åklagaren både rätt och skyldighet att ingripa?
Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Augusti 1887
N:r 62.
Från landsbygden.
Klintehamn, 30 Juli.
Agronomen- Kihlberg
höll i närvaro af landshöfding Poignant inför ett sextiotal åhörare föredrag i Ejsta skolhus 28 Juli.
Sedan landshöfdingen tillkännagifvit ändamålet med mötet, näml. att rådgöra med jordbrukarne om deras angelägenheter, och hr Kihlberg närmare utvecklat sina kända åsigter om hvad Gotlands jordbrukare hafva att iakttaga, öfvergick föreläsaren till jordbrukarnes räddningsplanka: anläggande af ett ångmejeri i hvarje socken eller pastorat.
Landshöfdingen, agronomen och församlingens kyrkoherde hade på f. m. tillsammans tagit trakten i närmare skärskådande och funnit att eft mejeri för Ejsta och Sproge, anlagdt på gränsen af nämda socknar vid vestra landsvägen, vore alldeles tillräckligt. Herr Kihlberg nämde att utsigt vore för handen, att smör, beredt efter den s. k. ismetoden, inlagdt i lufttäta bleckdosor, liksom anjovis, med fördel kunde sändas på Spanien, derjordbruket i långa tider legat i lägervall, öh der säljas för 2 till 3 kr. skålp. Spaniorerna hafva numera fått bättre smak på smör än sin förr så mycket begagnade olja. Den egentliga afsättningsorten skulle blifva England, der för svenska statens räkning är anstäldt ett ombud, som tillhandagår vid försäljningen af mejerialster.
Landshöfdingen inlade månget uppmuntrande ord till de tillstädesvarande jordbruktarne, hvaraf en del Ejstabor yttrade betänkligheter med afseende på foderodling, ty de naturliga ängarne här hatva ej särdeles stor ytvidd och voro ej af så gifvande beskaffenhet; och då en stor del af deras jord för närvarande låge under laga skifte, hvilket, med afseende å rättegång, ej så snart torde komma att vinna laga kraft, förordade hr Kihlberg, uppå framställning, användandet af grön råg, som borde afbergas i början af Juni månad, eller då axen voro allmänt utkomna, men ej så sent att blomningen redan inträdt eller försiggått, då stänglarne redan blifvit trädartade och förlorat sin närande kraft.
Efter slutad föreläsning och sedan hemmansägaren Mårten Stenström, Botreips, erbjudit ett halft tunnland jord för mejeriets bygnadsplan, skreds till aktieteckning, men för dagen upphans ej mer än fyratiotvå aktiar. De, som hade tecknat, öfverenskommo likväl avt söka verka derhän att efterhand vinna andra för saken intresserade, men för dagen icke närvarande personer, så att full teckniovgt minst 100 aktier å 50 kr., måtte uppnås.
Dagen derefter,
Sankt Olofsdagev, reste länets höfding från Kronvall ut på St. Karlsö, hvarest en nämd, utsedd inför Södra häradsrätten, var samlad för att bestämma afgäld m. m. för den jord, som för all framtid blifvit afsöndrad för fyrbåkens och fyrbetjeningens rakning. Nämden afslöt sina förhandlingar vid Bopparfve först på qvällen. Det var ett lif och en rörelse på Karlsö den dagen! Man såg läkare, prester, militärer, artister, jordbrukare, här och hvar i bergsrefvorna, beskådande de allvarliga och öfverraskande bergpartierna. Man saknade icke heller svalkande skugga på den mjuka mossan under de oftast lodräta klippväggarne i närheten af Norderhamn, hvilka stundom äro beklädda med murgröna; ej heller svalkande vatten ur de friska källorna. Färden gynnades af det härligaste väder, och en lätt bris underlättade hemfärden, som ifrån Stora Karlsö till Kronvall icke tarfvade längre tid än 50 minuter.
Stora Karlsö
är nu mera såld af de många gamla intressenterna (med undantag at en enda, som gifvit ett bleklagdt nej) att afträdas i nästa Nov. till jagtbolaget, som äfven är betänkt att försköna ön med plantering af lärkträd. Köpeskillingen bar i år i allmänhet utgått efter 16,000 kr.; taxeringsvärdet är 10,000 kr. Sjelfva själen i förteaget tyckes vara den verksamme godsägaren Willy Wöhler på Klintebys, Några får blifva således från 1 Nov. icke synliga på ön, men deremot så mycket mera af vildt: hare och sjöfågel. Ett stenhuggeri kan möjligtvis komma till ståni derute. Ett sådant var påbörjadt för omkring 20 år tillbaka, men arbetarne funno för godt att, ägarne oåtsporde, nedslagta får, hvarför de först nämde naturligtvis blefvo hastigt och lustigt utdrifne ur paradiset. Det är icke alldeles osannolikt att stenhuggeri under medeltiden bedrifvits derute. Sägnerna veta förtälja att Gotlandskyrkorna fått sitt materiel derifrån, och bland andra den stora och sköna kyrkan i Väte, helt och hållet bygd af huggen och tuktad kalksten, hafvande murar med upphöjda afbildningar: på södra sidan föreställande en vildsvinsjagt och på norra sidan den babyloniska skökan.
En fackman från Stockholm har under sommaren tagit prof såväl af Karlsöstenen som från en, och annan Gotlandskyrkas, Det vore af intresse få veta om likhet förefinnes eller ej.
Slutligen torde ett tidsenligt badhus icke komma att saknas på den vilda, intagande klippan i hafvet, klippan med sin friska sjöluft, hvilken inom kort borde allmänt blifva en behaglig vallfartsort för resande från både när och fjärran.
Friska inbyggare
måtte det väl finnas i Sproge socken, hvars folknummer vid förra årsskiftet uppgick till 360, men hvarest ingen aflidit sedan 11 Mars sistlidet år tills nu för en vecka sedau, då en äldre qvinna afled.
Kornåkrarnas
snart blifvande guldax lofva sina ägare äfven i år en riklig belöning för deras möda och arbete. Således vackert korn i fjor och likaså i år. Det lär höra till sällsyntheterna, att två på hvarandra följande år gifva rika kornskördar. De öfriga sädesslagen, isynnerhet hvetet, hvaraf bär endast litet kan odlas, stå mycket vackra på åkern. Bergningsvädret för såväl det odlade höet som det på de naturliga ägarne har varit ganska gynsamt, och mycket af ängshöet står icke nu under bar himmel. Måtte bergningsvädret blifva lika gynsamt för säden! Värmen är nu nästan tropisk och rotfrukterna behöfva åter mera regn.
Vamlingbo, 28 Juli.
Årets höslåtter
är nu nära nog afslutad härstädes, och har skörden varit någorlunda god om mau undantager en del af de ettåriga klöfver- ooh timotejvallarne, som på de festa ställen varit mycket klena, troligtvis deraf att stark torka rådde förlidet år. Apropå torkan kan sägas att vattenbrist börjar råda på flere ställen i trakten, så att flere måste forsla vatten till både folk och kreatur. Om ej regn snart inträffar, torde det vara fara värdt att åtminstone potatisen deraf kommer att lida väsendtlig skada. — Värmen har somliga dagar varit ganska tryckande, ända till 25 gr. cels. och deröfver, hvilket äfven i sin mån bidrager till att påskynda rågskörden, som pu är alldeles hvitnad på de flesta åkerfälten.
Strömmingsfisket fortfar att vara särdeles givande, både på östra och vestra kusten och har nu priset å denna vara nedgått till 25 öre valen.
Dryg dagspenning.
Under det engelska ångaren »Nicosian» stod på grund å Hoburgs ref var en hemmansägare behjelplig med lossandet af stendkolslasten (den ende anbetare från land) i något öfver ett dygn. Han erhöll för detta arbete icke mindre än 1 pund sterling (ungefär lika med 18 kr. i svenskt mynt), hvilket kan sägas vara ganska hederlig betalning.
Ett olycksfall
å en tjur timade häromdagen vid Tuna gård i Vamlingbo. Ett ungsto som gick på bete i sällskap med tjuren tog sig nämligen det orådet före att under häftigt springande förfölja denne, tills han omsider stördade till marken och dog. Som djuret ej var försäkradt drabbades ägaren här af en ganska känbar förlust, alldenstund det måste nedgräfvas.
Åter en påminnelse ati försäkra kreaturen.
Rådjuren
ha ov äfven förirrat sig ut i sjelfva södret. Då häromdagen en person från Hamra färdades vägen åt Öja, varseblef hau ett dylikt djur (antagligen en bock) helt lugnt spatsera brevid landsvägen i diket; men då vår man var på ett kort afstånd, fann den sällsynte gästen för godt att hoppa öfver närmaste gärdesgård- och med snabb fart begifva sig till skogs. Ett par dagar derefter, då en qvinna från samma socken var sysselsatt i en åker med ränsning af potatis, varseblef hon ett dylikt djur (efter beskrifning troligen en rådjurshona) i sakta mak hoppa in i ett strax bredvid varande kornland. Qvinnan, som ej kuude begripa hvad det var för ett otyg som befaun sig i åkern, fattade dock mod och affärdade detsamma medels stojande och hyssjande, då det kilade rakt undan. Hemkommen berättade hon för sina grannqvinnor den egendomliga synen, då en s. k. klok gumma» helt naivt förklarade att hin håle sjelf i bockskepnad visat sig för henne i åkern. Naturligtvis blefvo de sedermera upplysta om de stora misstaget af andra klokare personer.
Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.
Pröfningsnämden,
som samman träder 16 Sept. för att granska bevillningstaxeringarne samt pröfva besvär eller annars framstälda anmärkningar i anledning af taxeringsnämdernas åtgärder, utgöres af följande af länsstyrelsen utsedde ledamöter:
lektor Bergman, handlanden Palm, smedmästaren Sandberg, hemmansägaren P. Johansson, Vellarfve i Roma, direktör Gardell i Endre, kyrkoherden Reuser i Stenkyrka, kronolänsman Håkansson i Bro, handlanden Nyström i Slite, skolläraren J. Engström i Hamra, hemmansägaren E. J. Eriksson, Alfvena i Vallstena, skolläraren Qviberg i Gammalgarn, hemmansägaren G. P. Hansén, Dunegårda i Dalhem, landtbrukaren Stålhandske i Vesterhejde, skolläraren Andersson i Tofta, skolläraren Björkander i Väte, landtbrukaren Olof Wallin, Valla i Klinte, konsul Broander i Rone, landtbrukaren P. Sundberg, Oxarfve i Hemse, kronolänsman J. A. Lindström i Öja,llandtbrukaren W. Åkerman, Odvalls i Stånga, och landtbrukaren J. Olsson Kyrkeby i Etelhem.
Klagomål, stälda till pröfnipgsnämden, skola vara lemnade på landskontoret senast 8 dagar före sammanträdet.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Juni 1887
N:r 58.
Från landsbygden.
Ejsta, 6 Juli.
Ett välbehöfligt regn
föll härstädes i går natt (med åska gående från vester åt öster), i går, i natt och isynnerhet i dag, då strida skurar, stundom blandade med hagel, fallit på den törstiga jorden.
Ehuru försommaren nästan uteslutande var kylig och blåsig, inträffade dock ändtligen efter midsommarsafton varma dagar, som blefvo rätt tryckande i början af månaden. Oaktadt kylan stå gräs och gröda ganska lofvande, isynnerhet höstsädet; och af vårsädet är det bäst som såddes tidigt. De odlade gräsvallarne, som pu, om väderleken blir stadig, skola afmejas, äro i allmänhet ej så illa till utseende, och å de naturliga ängarne, om de ej äro af allt för mager éller torr beskaffenhet, kan någorlunda god skörd påräknas. Grönsakerna i trädgårdarne äro öfver hufvud lofvande, der ej sena nattfroster allt för mycket härjat.
Fruktträd och bärbuskar lofva bättre afkastning än det föregående året, då total missväxt inträffade. Dock bör anmärkas att masken mångenstädes härjat såväl frukt- som löfträd. De förra stå somligstädes afklädda och de senares blad söndernaggade, hvartill de ständiga stormarn2 äfven mycket bidragit. I regel gå dock land:män och trädgårdsodlare en glad och förhoppningsfull framtid till mötes.
Den stora kanalen,
sträckande sig genxom Sproge socken från sjön nästan till vestra landsvägen, är ou fullbordad, med uuvudantag af några fot midt för en mindre bygnad, som var till hinder för gräfningen och som derför måste flyttas åt söder. Det har varit ett drygt arbete för delägarne att verkställa, sedan laga skifteskostnader med ty åtföljande utflyttningar, odlingsersättningar, skogslösen, åkerjordens omläggning, för attej tala om den »oändliga» stängselskyldigheten m. m., blifvit nndanstökade både med penningar och arbete: Arbetarne hafva haft möda, men ock god förtjenst. — När allt är väl utfördt och betaldt, må man med skäl hoppas, att jordbruket hädanefter skall komma att se helt annorlunda ut.
Från många håll
klagades förliden vår öfver bjertlidanden, som hos flere öfvergått till sinnesrubbning; och då vederbörande ej kunna bereda rum å Visby dårhus åt de arma offren, som måst stängas inne i hemmen, hafva deras anhöriga, liksom de sjelfva, varit mycket att beklaga.
Burgsvik, 7 Juli.
Åskslag.
Ett starkt åskväder, åtföljdt af strida regnskurar, drog sistl. tisdags morgon vid 4-tiden fram öfver södra Gotland. Vid samma tillfälle slog äfven åskan ned på flere ställen i väjden. Exempelvis vill jag här anföra några: Vid Sibbjens i Vamlingbo å boningshuset (der en i köket sysslande gumma af den hårda kvallen svimmade) utan att dock antända, blott litet ramponera bygnaden; äfvenså hos en qvinna, Anna Farstedt, i samma socken och ätven der utan antändning. En ko, tillhörig skomakare Qvarnberg från Hamra, som i sällskap med flere andra kreatur befann sig å bete på marken, dödades ögonblickligen likaså ett får vid Burge i Öja. I träd och ledstolpar har äfven åskan samtidigt slagit mångenstädes.
Egendomlig fångs!
fick häromdagen en fiskare i ett strömminggarn, hvilket var uthängdt till torkning. Då man på qvällen skulle intaga detsamma, hade ett bisamhälle, helt behändigt, tagit sin plats i ett garn; hvilket nu blef fiskarens byte.
Ett parti furustäf
har under loppet af gårdagen ilandflutit å vestra kusten i närheten af Hoburg. Troligtvis tillhör det däckslasten å något fartyg, hvilken under den rådande stormen spolats öfverbord.
Med slipstenshandeln
lär det i år gått tämligen trögt, eftersom åtskillige fartygsägare redan »lagt upp» med sin sjöfart för året.
Strömmingsfisket
har på våra kuster i sommar varit särdeles klent, nätt och jämt torskbete. Deremot har torskfisket varit ymnigt, 30—40 tjog om dagen. Priset har varit 25—30 öre tjoget.
En orm
påträffades härom dagen af en arbetare, sysselsatt med gräfning lätt vid en skog. Arbetaren hade lagt sin tröja under ett träd, men på aftonen, då man kom för att hämta devsamma, fann han till sin förvåning en stor huggorm ligganda död under tröjan. Troligt är att ormen fått tag i någon tobaksbit i tröjfickorna och deraf njutit döden, ty vid nogare efterseende fans ett blad qvarsitta i gapet.
Hangvar, 4 Juli.
Åfskedsfest.
I går på e.m. var ordnad en afskedsfest i kyrkan med anledning af vår folkskolllärare K. V. Thommasons afflyttning till Häradshammars församling i Östergötland, till hvilken plats han blifvit kallad. Efter afsjungandet af psalmen nr 342 besteg pastor Lagerman predikstolen, hvarvid han valt till ämne dessa ord : lärer dem hålla allt det jag hafver eder befalt. Sedan ban tillämpat detta på såväl lärare som åhörare och ett särskildt tack uttalats till den afgående läraren afslöts högtidsstunden med bön och sång, hvarefter pastorn trädde ivom altarringen och skolläraren uppmanades att framträda i koret för att emottaga en enkel minnesgåfva, som församlingen genom kyrkorådet insamlat, bestående uti ett par ljusstakar jämte några andra husgerådssaker, allt af nysilfver.
Vestergarn, 6 Juli.
Åskan
slog i torsdags förmiddag ned uti ett handelsmagasin, tillhörigt hr O. H. Nyman. Åskstrålen träffade husets gafvel samt följde ut efter väggen, som splittrades. Genast efter nedslagningen märkte man rök uppstiga, men genom raskt arbete med två sprutor blef man spart herre öfver elden, som icke hann göra synnerlig skada, Tilibudet var dock ganska hotande med hänsyn till åtskilliga närliggande hus med halmtak.
Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Juni 1887
N:r 54.
Genom offentlig och frivillig auktion,
som tisdagen den 14 och onsdagen den 15 i denna månad förrättas i Grötlingbo prestgård, hvarje dag från kl. 10 för midd., låta sterbbusdelägarne efter aflidoa Fröken Wendla Kinmark till den bögstbjudande försälja all sterbbusets egendom, bestående at arbetadt guld såsom halskedjor, fickur, ringar, broscher, öronbäng, medaljonger; arbetadt silfver såsom flere dussin mat- och téskedar, ragu , förlägg- och ströskedar, en mängd nysilfver, malm, messing, koppar, jern och -blecksaker, träkärl, glasvaror och porslin; möbler såsom schiffonier, byråar, skänkar, klädesskåp, kommoder, soffor, sävgar, mat-, spel-, té- och nattduksbord, stolar, toalett– och väggspeglar, 2:ne antika våggur, en större mängd bättre ocu sämre sängkläder, sängtäcken, ylle filtar, madrasser, ett större parti linne såsom borddukar, servetter, lakan, örngåttsvar, handdukar; kör och åkerbruksaredskap såsom 1 tröskverk med hus, 1 vindmaskin, 1 droska, 1 lastvagn, res- och arbetsvagnoar, kälkar, vrång-, last- och foderbäckar, plogar, harfvar, mullfösor, 1 par bättre selar, 2 par arbetsselar, 2:ne enbetsselar, högafflar, liar, sigdar, yxor, jerospett; kreatur såsom hästar, kor, lam och svin; golf mattor, säckar, 1 stormangel, resfällar, fönstergardiner m. m. Med betalningen lemnas godkände köpare anstånd till 1 instundande Oktober, andre betale genast eller vid anfordran.
Domerarfve i Öja den 3 Juni 1887.
Efter anmodan,
J. A. LINDSTRÖM.
Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Juni 1887
N:r 46.
Genom offentlig och frivillig auktion,
som tisdagen den 14 och onsdagen den 15 i denna månad förrättas i Grötlingbo prestgård, hvarje dag från kl. 10 för midd., låta sterbhusdelägarne efter aflidna Fröken Wendla Kinmark till den högstbjudande försälja all sterbbusets egendom, bestående at arbetadt guld såsom halskedjor, fickur, ringar, broscher, öronhäng, medaljonger; arbetadt silfver såsom flere dussin mat- och téskedar, ragu , förlägg- och ströskedar, en mängd nysilfver, malm, messing; koppar, jern och blecksaker, träkärl, glasvaror och porslin; möbler såsom schiffonier, byråar, skänkar, klädesskåp, kommodeér, soffor, sängar, mat-, spel-, té- och nattduksbord, stolar, toaiett- och väggspeglar, 2:ne antika våggur, en större mävgd bättre ocu sämre sängkläder, sängtäcken, ylle filtar, madrasser, ett större parti linne såsom borddukar, servetter, lakan, örngåttsvar, handdukar; kör och åkerbruksredskap såsom 1 tröskverk med hus, 1 vindmaskin, 1 droska, 1 lastvagn, re8- och arbetsvagnar, kälkar, vrång-, last- och foderbäckar, plogar, hartvar, mullfösor, 1 par bättre selar, 2 par arbetsselar, 2:ne enbetsselar, högafflar, liar, sigdar, yxor, jernspett; kreatur såsom hästar, kor, lam och svin; golfmattor, säckar, 1 stormangel, resfällar, fönstergardiner m. m. Med betalningen lemnas godkände köpare anstånd till 1 instundande Oktober, andre betale genast eller vid anfordran,
Domerarfve i Öja den 3 Juni 1887.
Efter anmodan,
J. A. LINDSTRÖM.
Gotlands Allehanda
Måndagen 6 Juni 1887
N:r 45.