Etikett: Öja

Öja socken ligger på norra delen av ön.
Gårdsnamn: Barkarve, Bjärgvide, Bobbenarve, Bocksarve, Botarve, Botvide, Bringes, Burge, Domerarve, Gisle, Lasses, Matsarve, Mjölhatte, Mårtens, Ockes, Ollajvs, Olovs, Petes, Prästgården, Ranarve, Roes, Ronnarve, Rudvier, Sandkvie, Sibbenarve, Sigfride, Simunde Lilla, Simunde Stora, Skoge, Stockvike, Strands, Unghanse.

Publicerat

Auktion Fride i Fide.

Genom offentlig auktion, som måndagen den 22 dennes kl. 2 e. m. förrättas hos stenbuggaren K. O, Dahlman, Fride i Fide socken, låter godemannen med vederbörande häradsrätts tillstånd till den högstbjudande försälja Olot Dahlmans och Anna Dahlmans hvardera ägande 0,39 qvadratret jord från Norrqvie i Grötlingbo socken med andel i åbygnader.
Betalnings- och öfriga vilkor tillkännagifvas före utropet.
Domerarfve i Öja 9 Jan. 1894.
Efter avmodan,
J. A. LINDSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Januari 1894
N:r 5

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec 1893:
Gothems socken: födda 13 (10 m. 3 qv.), döda 17 (12 m, 5 qv.), inflyttade 15(6 m. 9 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 4 par, folkmängd 31 Dec. 639, minskning 13, äldste lefvande 90 år.

Norrlanda socksn: födda 10 (3 m. 7 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 27 (12 m, 15 qv.), utfyttade 14 (6 m. 8 qv.), vigde 3 par, folkmängd 305, ökning 8 (7 m. 1 qv.), äldste lefvande 91 år.

Stenkyrka: födda 14 (5 m. 9 qv.), döda 15 (9 m, 6 qv.), inflyttade 33 (13 m. 20 qv.), utflyttade 47 (21 m, 26 qv.), vigde 3 par, folkmängd 790, minskning 15.

Tingstäde: födda 8 (2 m. 6 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttada 43 (20 m. 23 qv.), utflyttada 40 (17 m. 23 qv.), vigde 2 par, folkmängd 472, ökning 5.

Ejsta: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 13 (7 m. 6 qv.), inflyttade 32 (23 m. 9 qv.), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 7 par, folkmängd 593, minskning 5.

Sproge: födde 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 292 (11 m. 11 qv.), folkmängd 346, minskning 13.

Othem: födda 23 (11 m. 12 qv.), döda 24 (13 m. 11 qv.) inflyttade 89 (41 m. 48 qv.), utflyttale 104 (44 m. 60 qv.), vigde 5 par, folkmängd 1040, minskning 16.

Boge: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 20 (9 m, 11 qv.), utflyttade 28 (13 m. 15 qv.), folkmängd 454, minskning 9.

Sanda: födda 15 (13 m. 2 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv:), inflyttade 42, utflyttade 50, vigde 7 par, folkmängd 815, minskning 7.

Mästerby: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 27, utflyttade 22, vigde 3 par, folkmängd 383, ökning 2.

Vestergarn: födda 9 (2 m. 7 qv.). döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24, utflyttade 29, vigde 3 par, folkmängd 327, minskning 92.

Eskelhem: födda 16 (8 m. 8 qv.), döda 16 9 m. 7 qv.), inflyttade 34 (16 m. 18 qv.), utflyttade 45 (24 m. 21 qv.), vigde 5 par, folkmängd 708, minskning 11.

Tofta: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 13 (4 m. 9 qv.), inflyttade 26 (13 m. 13 qv.), utflyttade 36 (18 m. 18 qv.), vigde 5 par, folkmängd 700, minskning 8.

Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 15 (9 m. 6 q.), inflyttade 40 (17 m. 23 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 431, minskning 8.

Träkumla: födda 8 (4 män 4 qv.), döda 2 qv., inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 18 (5 m. 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 210, ökning 2.

Vesterhejde: födda 4 qv., döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 42 (15 m. 27 qv.), utflyttade 57 (22 m. 35 qv.), vigde 4 par, folkmängd 456, minskning 22.

Lärbro: födda 32 (15 m. 17 qv.), döda 23 (12 m. 11 qv.), inflyttade 77 (38 m. 39 qv.), utflyttade 90 (44 m. 46 qv.), vigde 11 par, folkmängd 1292, minskning 4.

Hellvi: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 29 (13 m. 16 qv.), utflyttade 23 (11 m. 12 qv.), folkmängd 447, ökning 7.

Rone: födde 27 (11 m. 16 qv.), döda 19 (12 m. 7 qv.), inflyttade 58 (23 m. 35 qv.), utflyttade 77 (31 m. 46 qv.), vigde 4 par, folkmängd 1025, minskning 11.

Eke: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 15 (7 m. 8 qv.), utflyttade 13 (4 m. 9 qv.), vigde 4 par, folkmängd 243, ökning 2.

Sjonhem: födda 4, döda 4, inflyttade 48, utflyttade 25, vigde 3 par, folkmängd 341, ökning 23.

Viklau: födda 7, döda 2, inflyttade 14, utflyttade 13, vigde 2 par, folkmängd 210 ökning 6.

Grötlingbo: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 17 (5 m. 12 qv.), inflyttade 23 (11 m. 12 qv.), utflyttade 18 (9 m. 9 qv.), folkmängd 617, minskning 6.

Fide: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 14 (10 4 qv.), inflyttade 12 (5 m. 7 qv.), utflyttade 7 (4 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 316, minskning 6.

Öja: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 16 (11 m. 5 qv.), inflyttade 43 (20 m. 23 qv.), utflyttade 56 (27 m. 29 qv.), vigde 2 par, folkmängd 890, minskning 7.

Hamra: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 8 (6 m. 2 qv.), inflyttade 13 (11 m. 2 qv.), utflyttade 8 (7 m. 1 qv.), vigde 2 par, folkmängd 361, ökning 4.

Barlingbo: födda 7 (3 m. 4 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 87 (39 m. 48 qv.), utflyttade 79 (29 m. 50 qv), vigde 3 par, folkmängd 361, ökning 11.

Ekeby: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 7 (4 m, 3 qv.), inflyttade 21 (10 m. 11 qv.), utflyttade 19 (11 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 267, ökning 2.

Östergarn: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 10 (4 m. 6 qv.), inflyttade 21 (8 m. 13 qv.), utflyttade 25 (12 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmärgd 676, minskning 3.

Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 ( m. 2 qv.), inflyttade 22 m. 10 qv.), utflyttade 28 (11 m. 17 qv.), vigde 3 par, folkmängd 462, minskning 10.

Ardre: födda 10 (8 m. 2 qv.), döda 15 (4 m. 11 qv.), inflyttade 29 (14 m. 15 qv.) utflyttade 30 (10 m. 20 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 6.

Hafdhem: földa 8 (4 m. 4 qv.), döda 17 (9 m. 8 qv.), inflyttade 39 (19 m. 20 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 669, ökning 1.

Näs: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, ökning 5.

Garda: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24 (7 m, 17 qv.), utflyttade 25 (10 m. 15 qv.), vigde 3 par, folkmängd 454, minskning 2.

Etelhem: födda 14 (9 m. 5 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 55 (22 m. 33 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.) vigde 1 par, folkmängd 523, ökning 22.

Vänge: födda 13 (7 m. 6 qv.), döda 10 (8 m. 2 qv.), inflyttade 53 (23 m. 30 q.), utflyttade 31 (12 m, 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 564, ökning 25.

Buttle: födda 8 (5 m. 3 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 18 (8 m. 10 qv.), utflyttade 23 (11 m, 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 341, minskning 8.

Guldrupe: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 11 (3 m. 8 qv.), inflyttade 14 (7 m. 7 qv.), utflyttade 12 (4 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 273, minskning 4.

Atlingbo: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 7 (8 m. 4 qv,), inflyttade 23 (12 m. 11 qv.), utflyttade 16 (8 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 218, ökning 3.

Alfva: födda 9 (6 m, 3 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 43 (18 m. 25 qv.), utflyttade 55 (22 m. 83 qv.), vigde 3 par, folkmängd 497, minskning 6.

Hemse: födda 30 (14 m. 16 qv.), döda 9 6 m. 3 qv.), inflyttade 67 (28 m. 39 qv.), (afflyttade 48 (20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 693, ökning 40.

När: födda 25 (8 m. 17 qv.), döda 25 (9 m. 16 qv.), inflyttade 32 (20 m. 12 qv.), utflyttade 36 (19 m. 17 qv.), vigde 2 par, folkmängd 1,025, minskning 4.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 14 (9 m. 5 qv.), utflyttade 18 (12 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 498, minskning 7.

Fardhem: födda 2 (2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 21 (14 m. 7 qv.), utflyttade 19 (10 m. 9 qv.), folkmängd 336, ingen ökning eller minskning.

Linde: födda 9 (3 m. 6 qv.), döda 3 (2 m.
1 q.), inflyttade 55 (27 m. 28 qv.), utflyttade 40 (19 m. 21 qv.) vigde 4 par, folkmängd 318, ökning 21,

Lojsta: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 1(1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 18 (8 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 292, ökning 8.

Hejde födda 9 (5 m. 4 qv.), döde 3 (3 m.), inflyttade 41 (21 m. 20 qv.), utflyttads 48 20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 602, minskning 1.

Väte: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 9 (7 m. 2 qv.), inflyttade 15 (5 m. 10 qv.), utflyttade 33 (18 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 566, minskning 16.

Burs: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 41 (23 m. 18 qv.), utflyttade 33 (20 m, 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 811, ökning 12.

Stånga: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 14 (8 m. 6 qv.), inflyttade 28 (12 m. 16 qv.), utflyttade 41 (19 m. 22 qv.) vigde 2 par, folkmängd 649, minskning 16.

Roma: födda 14 (8 m. 6 qv.), döda 12 (7 m. 5 qv.), inflyttade 63 (29 m. 34 qv.), utflyttade 86 (43 m. 43 qv.), vigde 5 par, folkmängd 558, minskning 21.

Björke: födda 2 (2 qv.), döda 2 (2 qv.), inflyttade 22 (13 m, 9 qv.), utflyttade 14 (11 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 188, ökning 8.

Vamlingbo: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 21 (13 m. 8 qv.), vigde 4 par, folkmängd 719, ökning 9.

Sundre: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 1 (1 m.), inflyttade 12 (6 m. 6 qv.), utflyttade 11 (7 m. 4 qv.), vigde 1 par, folkmängd 211, ökning 5.

Alskog: födda 9 (7 m. 2 qv.), döda 4 (3 m. 1 qv.), inflyttade 27 (13 m. 14 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 1 par, folkmängd 465, minskning 3.

Lye: födda 3 (3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 23 (10 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmängd 291, ökning 1.

Kräklingbo: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 5 (1 m. 4 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utlyttade 19 (13 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, minskning 1.

Ala: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utfyttade 39 (20 m. 19 qv.), vigde 2 par, folkmängd 287, minskning 19.

Anga: födda 2 qv., döda 5 (3 m, 2 qv.), inflyttade 26 (14 ’m. 12 qv.), utflyttade 18 (8 m, 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 284, ökning 5.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Januari 1894
N:r 1

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 5 Dec.
Af en ganska stor förlust drabbades härom dagen ett par fiskare i Öja, i det att ett parti under hösten infångad ål, till ett värde af omkring 200 kronor, gick förloradt. Ålen hade förvarats i en s. k. pärk vid sjökusten, bviiken af sjön slagits sönder, dervid fångarne erhöllo friheten.
En kreatursägare fick för några dagar sedan sin sugga sjak af en ovanlig orsak. Då djuret i fråga skulle inges någon medicin, för något ändamål, dervid en flaska insattes i djurets mun, gick flaskan sönder och skärfvor af glaset nedträngde i matstrupen. Apropå svin, så lär en sydlig kreaturstörsäkringstörening äfven antagit stadgar för försäkring af svin, hvilken försäkring träder i verksamhet med ingången ef nästa år.

En obekant person har vistats härute i södret. Mannen, som uppgett sig samla — får- och sälbufvuden, troligen för något egendomligt »museum», erhöll en natt iförra veckan logis hos ett arbetsfolk. Der uppgaf han sig vara mycket lomhörd, hvarför han bad att de vid samtal med honom skulle tala ovanligt högt, som de ock gjorde. På morgonen försvann han helt plötsligt, blott lemnande såsom ersättning för husrum och mat en gammal »fårskalle». Efteråt fiogo arbetsfolket böra att han äfven varit hos ett granntolk på besök vid samma tillfälle, der han ej i ringaste grad led af någon döfhet. Det tycktes sälunda som den främmande vore någoa äfventyrare, som på detta bedrägliga vis uppehåller sin tillvaro, ja ryktet vet berätta (såvida det talar sanning) att mannen är en brottsling, som efterspanas af rättvisan, hvilken han gjort något knep. Vid sitt ofvanvämde besök uppgaf han sig heta Herlitz, tilllägger min sagesman.

Sundre, 4 Dec.
Ombytligt. Ett förfärligt yrväder rasade i här i lördags, hvilket icke har sin like på många år, men i går morgse hade vi åter igen blidväder och i dag ha vi snöyra dock ej så svår som i lördags.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 December 1893
N:r 190

Publicerat

Mönstring

med beväringsmännen inom Hafdhems kompaniområde nr 188 förrättas för innevarande år:
Fredagen den 15 dennes kl. 10 f. m. vid Sandesrum i Grötlingbo socken med alla inom Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide socknar samt
Lördagen den 16 dennes kl. 10 f. m. med dem inom Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Fullständiga underrättelser om mönstringsskyldigheten m. m. finnas införda i länskungörelsen nr 203 för detta år.
Burgsvik & Fide den 1 December 1893.
Hugo Wennemo,
Kompaniområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 December 1893
N:r 190

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
(Hösttingets tredje sammanträde å Skogs i Levide 30—31 Okt. 1893).
Oloflig jagt. Barnbard Rettig, Furillen, hade instämt ynglingen Axel Jakobsson, husbondesönerna Karl Andersson, Viktor Cedervall och Oskar Söderluod för att de upprepade gånger jagat hare inom Näs socken på mark, hvarå jagträtten varit arrenderad af käranden. I fråga om Axel Jakobsson återtog käranden stämningen, och tillerkändes J. som ersättning för inställelsen 7 kr. De andra tilltalade nekade, Målen uppskötos för bevisnings anskaffande till andra rättegångsdagen af vårtingets första sammanträde.

Slagsmål. På angifvelse af drängen Gustaf Johansson från Hulte i Hemse åtalade t. f. kronolänsmannen Svante Lindström tjenstedrängarne Albert Karlsson och Johan Johansson samt mjölnaredrängen K. A. Holm, alla från Hemse, med yrkande och ansvar för misshandel, föröfvad å allmän väg. Målsäganden berättade att han 1 Sept. gått att »se brud»; på hemvägen hade han vandrat efter Albert Karlsson, med hvilken han förut varit i ordväxling. Plötsligt hade K. vändt sig om och utan vidare rusat på Johansson och tilldelat honom flere knuytnäfslag i ansigtet. Vid den derpå följande brottningen hade kämparne ramlat omkull, hvarvid K. slagit J. med en sten i nacken, så att blod ymnigt flutit. Sedermera hade de båda andra tilltalade kommit tillstädes. Johansson hade slagit målsäganden två slag med knuten hand i ansigtet; Holm hade ryckt omkull honom på vägen.
Karlsson och Johansson förnekade allt som lades dem till last, hvaremot Holm medgaf ati han bragt omkull Jakobsson genom att sätta »krokben» för honom.
Målet uppsköts för bevisnings anskaffende till andra rättegångsdagen af vårtingets första sammanträde, då Karlsson och Johansson vid 25 kronors vite skola komma tillstädes.

Oloflig utskänkning. Gästgifvaren K. J. Andersson, Domerarfve i Öja, anklagades af kronolänsman Sv. Lindström att hafva försålt maltdrycker äfven åt icke vägfarande. Den tilltalade nekade. För bevisnings anskaffande FRED målet till vårtingets första sammanträde.

Djurplågeri. På angifvelse af P. Andersson, Simes, tilltalade kronolänsman Svante Lindström husbondesonen Jakob Lursson, Mickels i Hablingbo, med yrkande om ansvar för grym bebandlirg af djur. Angifvelsen uppgaf att Larsson ständigt velat köra sina oxar i traf och för att förmå dem springa slagit dem med både pisksnärt och piskskaft, samt, när icke annat hjelpt, sparkat dem på hälarne.
Svaranden nekade.
Som vittnen hördes Oskar Engström, Johan Söderlund och sergeanten Eilertz, hvilka alla intygade angifvelsens riktighet. Utslag faller, vid nästa sammanträde.
— För samma förseelse instämde samme åklagare på angifvelse af Per Simander hemmansägaren Adolf Johansson, Roes i Rone. Johansson ekulle lördazen 2 Sept. och sedan hvarje dag under derpå följande vecka hafva till svåra körslor användt en häst, som haft öppet sår i lokstaden. — Dessutom hade svaranden vid ett tillfälle i våras obarmhertigt piskat ett par oxar för att få dem att dragu ett tungt lass slipers öfver en sträcka barjord.
Den tilltalade erkände delvis. Uppskol för vidare utredning till vårtingeta första sammanträde.
— Statkarlen Alfred Engström, Uggårds i Rone, var likaledes af länsman Lindström instämd för djurplågeri. Angifvare var nu f. lotsåldermannen Vigsten. Engström lades till last att bafva vid många tillfällen behandlat hästar med stor grymhet. Svaranden nekade genom ombud. Målet uppsköts för vittnens inkallande till vårtingets första sammanträle.

För oloflig jagt var husbondesonen Hjalmar Pettersson, Sigleifs i Näs, åtalad af kronolänsman Svante Lindström. Svaranden medgaf skriftligen att han förliden Februari skjutit en rapphöna. — Utslag faller vid nästa sammanträjle.

Misshandel å allmän väg. På anmälan af tjensteflickan Jenny Norrby åtalades husbondesonen Lars Göransson, Slees i Grötlingbo, för att han å allmän väg skulle på aftonen 29 Juni ha slungat en sten mot ett åkdon, hvilken sten träffat Jenny vid högra ögat så att blodvite uppstått och ögats synförmåga blifvit nedsatt, Vid det polisförhör, som om saken hölls af länsman Sv. Lindström, kunde ingen upplysning vinnas om hvem som kastat stenen, en då sedermera kommit i dagen att Göransson härtill varit oskyldig och att husbondesoven Emil Larsson, Norrqviei Grötlingbo, i stället varit föröfvaren, återtog åklagaren anklagelsen i hvad den gälde Göransson och åtalade i stället Larson.
I följd häraf skildes Göransson från målen och tillerkändes 7:50 i ersättning för sin inställelse. Larsson erkände att han kastat en sten utan afsigt att skada någon menniska, — Målet uppsköts till nästa sammanträdes andra rättegångsdag, för att målsäganden skall få tillfälle inkomma med ett nytt läkarebetyg.

Kaffemål. T. f. kronolänsman Sv. Lindström instämde fyra personer med yrkande om ansvar för att de å sistlidne torgdag i Grötlingbo sålt kokadt kaffe utan vederbörligt tillstånd: enkan Vilhelmina Söderström, Stenstugu i Grötlingbo, medgaf i inlemnad skrift att hon gjort sig skyldig till förseelsen; hon hade dock trott sig äga rättighet dertill, då hon fått lof af kommunalnämden, Då hon icke till rätten sändt befullmäktigadt ombud, uppsköts målet för hennes hörande till nästa sammanträde.
Arbetskarlen Karl Pettersson, Rovalds i Grötlingbo, erkände sin förseelse, Utslag faller vid nästa sammanträde.
Hustru Karolina Hammarlund var frånvarande, Uppskof till nästa sammanträde för hennes hörande.
Hustru Kristina Söderström, Norrqvie, erkände. Utslag vid nästa sammanträde.

I barnuppfostringsmålet mellan Maria Viddin, Smida i Väte, och Ludvig Larsson Broa i Halla, förklarade sig rätten obehörig upptaga målet till pröfning, alldenstund brottet blifvit föröfvadt utom domsagan och dessutom svaranden är bosatt utom häradet.

Hundmålet mellan A. M. Elgstrand, Burgsvik, och husbondesonen Karl Jakobsson, Frida i Fide behandlades. Två at svaranden åberopade vittnen berättade att de hört Martell bedja Jakobsson döda hunden, sedan M. först bjudit J. att få köpa hunden eller få den för iogentiog. Vittnen hade icke hört Martell uppgifva att han sålt hunden till Elgstrand. Målet uppsköts på kärandens begäran till andra rättegångsdagen af vårtingets första sammanträde.

Djurplågeri. Som vi förut omnämt hade kronolänsman M. E. Svallingspn åtalat husb. Lars Pettersson Tjengdarfve i Träkumla, för djurplågeri, bestående deruti att han öfveransträngt sina hästar, tvungit en unghäst om 1 1/2 år till hårdt arbete i åkern m. m. Tre vittnen berättade att Pettersson länge varit känd för att arbeta sina djur för hårdt, ehuru de ej kunde påstå att han svältfödde dem. P. hade många gånger tillsagts af grannarne att taga sig i akt. — Utslag afkunnas vid tingets slut.
Pettersson hade uttagit da å ett af vittnena, Th. Eriksson, för ärekränkning och ville på den grund jäfva detta vittne. Rätten förklarade efter öfverläggning att som stämningen uppenbarligen tillkommit för att göra E. jäfvig, så ogillades anmärkningen; hvarpå Pettersson återtog sin stämning.

För misshandel å allmän landsväg tilltalade arbetaren Oskar Dalman från Fride i Fide var denna gång personligen tillstädes.
Avgifvaren stenhuggare Rich. Nyström företedde betyg från lasarettsläkaren. Kunifhugget hade genomträngt venstra pannbenet.
Tvänne vittnen hördes. Det ena hade tillsammans med Nyström 8 Juli kl. Dar e.m, mött Dalman, som genast råkat i ordväxling med Nyström. Vittnet, som gått några steg före Nyström, hade på dennes rop om hjälp kommit tillstädes och funnit Nyström blödande ur ett sår å venstra sidan af pannan. Hade äfven tillsammans med ett annat vittne hört Dalman säga att han gifvit Nyström två hugg, men var ej viss om, att mer än ett träffat. Svaranden nekade. Utslag vid tingets slut.

För likadant brott är Anders Sandsjö från Öja åtalad. Två vittnen hade på qvällen den 23 Juli vid ett bråk å allmänt landsvägen i Öja sett Sandsjö öfverfalla angifvaren Jakobsson och med något föremål (antagligen sten) inknutet i en näsduk, gifva denne tre slag i hufvadet så att han stöp omkull. Ymningt blodflöde uppstode. Utslag vid tingets slut.

Olaga vinhandel erkände nu handl. Fritiof Kahl å Ljugarn. Kahl är för likadan förseelse förut bötfäld. Utslag vid tingets slut.

Olofl. skogsåverkan. I målet emellan Henrik Olsson Isume i Väte och C. J. Edman Gullarfve, förekom ingenting nytt. Målet öfverlemnades, Utslag vid tingets slut.

I krånglet emellan f. nämdemannen Johan Engström och Gabriel Bolin Mafrids, angående de förr omnämda förbindelserna och fiskelotter, hördes två vittnen, som ingenting visste.
Utslag vid tingets slut.

För olaga upplag af eldfarliga oljor, var firman A. Pettersson & i Oskarshamn instämd, men uteblef äfven nu. Uppskof till sista sammanträdet.

Norra häradsrätten.
Tredje sammanträdet 30 Oktober.
Utslag afkunnades: emellan grosshandlaren H. H. Kristensson i Göteborg och handelsidkerskan Johanna Höök i Kapelshamn. Käromålet ogillades;
— emellan drängen Karl Johan Hammarström vid Stora Hammars i Kräklingbo och kronolänsmannen Gustaf Boberg ang. ansvar för misshandel. Svar. dömdes att böta 30 kr.
samt att ersätta målsäganden med 43 kr. 49 öre tilliga med vittneslöner och protokollslösen;
— emellan hemmansägaren Olof Johansson, Batrefs i Norrlanda, och Johan Larsson, Burs i samma socken, ang. ansvar för ärekränkning.
Åtalet ogillades, likaså svar:s yrkande om ansvar å kär. för obefogad rättegång. Kostnaderna qvitterades;
— emellan pigan Selma Johansson, Smiss i Sjonhem, och maskinisten Magnus Johansson, Thule i Ganthem, ang. utbekommande af barnuppfostringsbidrag. – Svar. dömdes till edgång, som skall fallgöras å nästkommande vårtings 1:sta sammanträde;
— emellan t. f. kronolänsman Arvid Jacobson, åklagare, och drängen Otto Gahnström, Säggeby i Källunge, ang. ansvar för misshandel. Svar. dömdes till 40 kronors böter;
— emellan t. f. kronolänsman Arvid Jacobson, åklagare, och drängen Ernst Stenberg, Duse i Bro, ang. ansvar för misshandel och oljud. Svar. dömdes att böta, för misshandeln 20 kr. och för oljudet 10 kr.;
— emellan f. löjnanten E. Björkman från Malms i Hellvi, och inspektoren H. Nyberg vid Vifiings i samma socken, ang. skadestånd m. m, Svar. dömdes att dels betala sammanlagdt 88 kr. 61 öre med ränta, dels utbetala bidrag till aflöning åt en i kär:s tjenst städslad piga, som svar. användt i sitt arbete, dels utgifva ersättning med belopp af högst 650 kronor för utfordring af 2 svar. tillhöriga hästar under en tid af 17 månader och dels att inom 2 månader vid 50 kronors vite afgifva redovisning för 1889 och 1890 års skörd vid Malms egendom, Svar., som frikändes från af kär. yrkadt ansvar, ålades härjämte att gälda kär:s rätregångskostnader med 246 kr.
öre tillika med vittneslöner och protokollslösen.

Djurplågeri. Uti målet emellan kronolänsman J. Smedberg, åklag., och handlanden Mikael J. Ekström, Stora Gåsemora å Fårö, svar. förekom intet af vigt. För vittnens hörande uppsköts målet, till tingets nästa sammanträde.

— Kronolänsman J. Smedbergs mål emot drängen Alfred Bolin &å Fårö, ang. ansvar för djurplågeri, öfvelemnades, — Utslag å sluttinget.

Tvist om utmätt gods. Målet emellan Anders Herlitz, Bengts i Östergarn, kär. samt dennes son Johan Herlitz och lotsförmannen Olsson, båda vid Östergarn, svar. öfverlemnades, Utslag å sluttinget.

Barnuppfostringsbidrag. Målet emellan Enma Lundberg i Stockholm och f, löjtnant E. Björkman, förut boende å Malms i Hellvi, ang. utbekommande at barnuppfostringsbidrag på grund af skriftlig förbindelse, förevar åtal.
Uti en ingifven skrift erkände svar. sin namnteckning å förbindelsen men bested krafvet af anförda skäl. Målet öfverlemnades,; Utslag å sluttinget.

Skadeersättning och ansvar. Målet emellan Mikael J. Ekström å Fårö kär., samt P. Karlström och Mårten Nordström derstädes, svar. ang. olofligt bortflyttande af en kär. tillhörig såg uppsköts för svar:s hörande till 4:de semmanträdet.

— Uti målet emellan hemmansägaren Johan Bergström, Nickarfve i Vänge, kär. samt hemmansägaren Johan Smedberg vid Möllbos i Hala och J. Pettersson vid Broa i samma socken ang. ersättning för 9 st. får, som ibjälbitits af svar. hundar, hördes vittnen af båda parterna, Undantagades omvittnade värdet å fåren förekom intet af synnerlig vigt, Svar:na erhöllo uppskof för vidare bevisning till vårtingets första sammanträde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 November 1893
N:r 170

Publicerat

Från landsbygden.

Nordöstra Gotland, 23 Okt.
Gubben och höken. Då en gammal man häromdagen sysslade hemma i gården med vedhuggningsarbete, fick han syn på en väldigt stor hök, som utan uppgörelse styrde kosan rakt in i hönshuset. Gubben skyndade med lika stor fart efter och stängde dörren för att förpassa höken till de sälla jagtmarkerna, men den gången hade gubben uppgjort räkningen utan hr hök, ty då denne fick syn på den gamle jägaren, satte han kurs på hans ansigte och började på det väldigaste sätt bearbeta gubben, som så fort sig göra lät måste söka sin räddning ute i det fria, men så fort dörren kom upp var ej heller höken sen att begagna sig af tillfället. Fara är att den gamle mannen mister synförmågan på venstra ögat och hans ansigte är för öfrigt helt sönderrifvet. Han försöker troligen ej mer att döda hökar.

Olyckshändelse. Då en bondgumma för ett par dagar sedan var sysselsatt med att sönderstycka en sockertopp, var dervid ett hugg icke bättre måttadt, än ett finger blef bokstafligen afstympadt.

En lustig jagthistoria skall jag också berätta medan jag är i tagen. I söndags hade några ynglingar varit ute för att jaga hare; hela dagen hade de ströfvat omkring i skogen utan att få upp en enda at de eftersökta fyrfotingarne. Strax före skymningen lyckades dock hundarne få upp en hare. Till följd af mörkrets inbrott måste skyttarne ställa kosan åt hemmet; men hunderna fortsatte att drifva. En bonddräng som om qvällen vid niotiden skulle ut i ladugården för att ge kreaturen nattfoder hörde att hunderna ännu drefvo, men strax uppe vid gården, Sedan han gifvit kreaturen foder, skulle han efter vatten och låter deronder dörren till stallet stå öppen, när han kom tillbaka, finner han ena hästen vara mycket orolig och skrämd. Han sökte få reda på orsaken men utan resultat. Hästen började allt mer och mer göra alarm och höll på att slita sig lös. Just som drängen står der och tittar helt förfärad, fick han ögonen på en jösse som helt förskrämd tycktos vilja hafva nattlogi inne i dets. k. »båset».
Sedan dörren tillstängts och drängen som stridsklubba anlitat en sopqvast, fick jössen med lifvet plikta för sin närgångenhet.

Boge, 23 Okt.
Skarlakansfeber grasserar för närvarande härstädes.

Högt pris å potatis är det i år. För ätpotatis betalas från 5—6 kr. för gammal tunna; knapt finnas några goda sådana att erhålla.

Knapp tillgång på villebråd är här; hare och rapphöns fins nästan ej att få se, oaktadt ifrigt sökande. I den s. k. Bogevik härstädes är dock god tillgång på sjöfågel. Fisket vid »Sju strömmar» har från och med 20 dennes som vanligt tagit sin början.

Södra Gotland, 24 Okt.
Från Vamlingbo meddelas att vid en derstädes förliden gårdag hållen pastoratskommunvalstämma nya stadgar i enlighet med nu gällsnde lag antogos för Vamlingbo pastorats sparbark. Efter förhandlingarnes slut begärda en stämmomedlem att ny stämma måtte utlyses för att besluta om sparbankens upplösning.

Enstaka sjöfynd, bestående af läkt och bräder, lära i degarne påträffats vid öns sydligaste kuster. På en hittad plankstump lästes namnet »Henriette», troligen namnet på det fartyg hvarifrån det härrör.

Rågbrådden ser nästan öfverallt frodig och bra ut. På de flesta fält ser mau fåren beta i allsköns ro och trefnad. Potatisupptagningen har nu afslutats för året här ute isödret och kan skörderesultatet betraktas såsom medelmåttigt i jämförelse med förlidet års afkastning af samma vara.

De saknade Hamrafiskarenas öde anses nu afgjordt, ty en person från Öja påstår sig från stranden ha varit ögonvittne till när en fiskbåt af den saknades storlek ander seglation plötsligt sjunkit i djupet med man och allt. Att kunna komma de förolyckade till hjelp en undsättning var för mannen en omöjlighet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Oktober 1893
N:r 166

Publicerat

Tjenstledighet

åtnjuter kronolänsman J. A. Lindström i Öja fr. o. m. 18 dennes till 1. Dec. Tjensten uppehålles af kontorsskrifvaren Svante J. Lindström.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Oktober 1893
N:r 159

Publicerat

Från landsbygden.

Sydöstra Gotland, 2 Oktober.
En storartad högtidlighet ägde under gårdagen rum i Lau, då församlingens verkligen sköna och imponerande kyrka, efter att under en längre tid ha genomgått en grundligare reparation och dertill erhållit ett äldre orgelverk, åter öppnade sina porlar för den gudstjenstfirande menigheten. Då vid 2-tiden på e.m. en åhöreskara till inemot 1,000 personer, hvaraf en stor del voro »utsocknes», hunnit samlas och helt och hållet fylla kyrkan — sittlatserna rymma vid pass 500 personer — begsale högtidligheten med afsjungande af ps. 324: 1, 2, hvarunder församlingens kyrkoherde trädde för altaret och höll ett kraftigt och för tillfället lämpadt tal med text ur Dav.-ps. 132: v. 13—16. Derefter bjöd han orgelns toner framströmma för att stämma våra bjertaa till andakt, våra tuvgor till lof och så fick man åter en gång höra den gamla Visby domkyrko-orgeln ganska skönt och melodiöst spela den högstämda koralen 3: 1, Nu följde en förtjenstfullt utförd Davids ps. med orgelackompanjemang af skollärar Fredin, som afprofvat orgeln och denna dag skötte orgeltjensten, samt derefter fullständig högmessogudstjenst, hvarvid altartjensten förrättades af kontraktsprosten Alfvegren och kyrkoherde Kalström båda klädda i messkrud. Texterna vid altaret utgjordas af Davids ps. 84 och 46:1—6, Predikan hölls af prosten Alfvegren öfver 1 Mos. 28:17. Ämnet var: Hvad helgedomen skall lära oss att tacka Gud för och bedja Gud om. På ett mycket lärorikt sätt utvecklades i ett längre föredrag, huru allt i den sköna helgedomen, såsom Kristusbilden, predikstolen, altaret, de 8 pelarne som uppbära 15 högresta hvalf med 11 bågar, de 3 sköna fönstren i koret m. m, manade oss till tack och hönp, hvar gång vi samlades här, Så sjöngs ps. 272: 1, 2 och derunder bestegs predikstolen af kyrkoherde Gadd i Öja, som i en kort betraktelse med ledning af Dav. 20 ps. 6 v. uppmanade alla de närvarande att i vår Guds nämn uppresa baneret, hvilket var Kristus såsom församlings-, kärleks-, strids-, skepps- och lifsbaneret. Tilltalande och tröstrikt, blef äfven detta ord ett verkligt minnesord för församlingen. Sedan derpå ps. 326: 3, 4 v. affjungits och samma pastorer som nyss nämts åter trädt för altaret, uppstämdes till sist kraftigt och lifligt af orgel och mevighet koralen 3: 7. Det var i sanning upplyftande att ha fått vara med om dessa nu slutade högtidsstunder i depna ovanligt rymliga helgedom — helt visst ett af de härligaste tempel Gotland äger.

Garda, 30 Sept.
Burskretsens skollärare och lärarinnor hade i fredags i Garda präktiga skolhus sitt böstmöte, som leddes af skoll. Qviberg. Proflektion i åskådningsundervisning hölls af lärarinnan Hanna Nilsson från Lau. Sedan man derafter samtalat om den hållna lektionen, vidtog diskussion öfver frågan: »Hvilken metod är lämpligast att följa vid välskrifningsundervisningen i folkskolan?» Efter ett lifligt meningsntbyte, bvaraf framgick, att i kretsen försökts olika metoder såsom Holmqvists, Heikes och Rosvalls, uttalade mötet slutligen »önskvärdheten af att vid undervisningen i välskrifning en bestämd, enkel metod följes och att den Rosvallska metoden, som anses leda fortast till målet att vinna en på samma gång praktisk och prydliy stil, måtte följas i kretsens skolor».
Vidare diskuterades frågan: »Hvilken metoå bör man följa vid undervisning i frihandsteckning?» Rörande den mest kända metoden, den Stuhlmanneka, ansåg flertalet densamma som grundläggande vara god, men som den förde barnen väl sakta framåt, blefve resultatet skäligen litet. Åtskilliga talare önskade derför en metod, som något fortare kunde leda till målet. Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
Efter middagsrasten, under hvilken man utförde koralsång i församlingens kyrka och besåg den äfven i höstens drägt vackra omgifningen, samlades man åter för att öfverlägga om skolans angelägenheter. Da frågor, som behandlades, voro: »Huru vidtomfattande är kursen i satslära i folkskolan? Huru många timmar i veckan böra dertill användas? Hvilka stycken äro för satsanalys lämpligast? — prosa eller vere?» Inledaren sade sig ha uppställt frågorna dels på grund at normalplanens tänjbara bestämmelser härom, dels på grand af de fordringar, som understundom ställas på folkskolan. De flesta talare ansågo, att tiden för ämnet vore så knappt tilltagen, att man väl ej gerna kunde hinna mera än lära barnen att i vanliga, enkla meningar »skilja satserna från hvarandra, lära dem känna satseng hufvuddelar och vigtigaste bidelar, hvarjämte man för öfrigt isynnerbet borde fästa barnens uppmärksamhet vid sådana ord och satsdelar, på hvilka de i allmänhet taga miste vid rättskrifningen».
Nästa kretsmöte kommer att hållas i Alskog.
Efter förhandlingarnas slut voro en del tillstädeskomna sockenbor och kretsens medlemmar i angenämt samqväm, tills uppbrottets timms nalkades.

Södra Gotland, 3 Okt.
Lamsamlingen i Sudret, försiggick i går; och kan derifrån antecknas att köparne ej voro så talrikt representerade som förra året, dock gick kommersen ganska lifligt på vissa platser. Prisen voro i allmenhet, för medelstora ungbockar 6—7 kronor för stycket, för moderlam 8—10 krondt. Köttet efter slagtade får betalades här med 8: 50—938: 75 kronor för gammalt lispund och ullen 50—55 öre skålpund, Så att uppköparne torde ej göra några briljanta affärer detta år. — En gammal barbarisk sed är att binda fötterna tillsammans för fåren och under forsling, stundom långa vägar, hårdt packa dem tillhopa i åkdonet. Ett dylikt förfaringssätt har på senare tiden blifvit allt mera sällsynt, dock såg Eder meddelare era skjutsar förliden gårdag, der det grymma behandlingssättet tillämpats. Skulle ej i barmhertighetens och djurskyddets intresse något kunna göras för att totalt erhålla förbud på att handska; med de stackars stumma varelserna på sålant sätt? Jag tror att ordniogsmakten här hade ett ganska vidstäckt fält att arbeta på!

Ganska svår storm från syd rasade här i går e. m. på södra Gotland. Hafsvattenståndet var under denna tid ovanligt högt öfver den vanliga nivån, jag tror stundom ända till 4—5 fot. Vid åtskilliga fisklägen kommo de på land uppdragna båtarne i kollision och ramponerades betydligt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Oktober 1893
N:r 154

Publicerat

Länets pröfningsnämd,

hvars protokoll justerades i går, har dels på grund af vederbörande kronoombuds framställningar, dels på grund af klagomål gjort nedanstående förändringar och tillägg i taxeringsnämdernas förslag till bevillning för kapital och arbete.

Offticerarnes förböjning skedde emedan deras dagaflöning för tjenstgöring å reg:s mötesplats ej varit upptagan i taxseringsnämdernas förslag till bevillning.
Fotografen N. E. Plymoutz i Roma skall i samma sockens inkomstlängd påföras bevillning för en inkomst af 500 kr.
Disp. Magn. Larsson, Skäggs i Veskinde, skall påföras bevillning för inkomst af enskild tjenst med 2,000 kr.
Löjtn, D. H. Söderberg, mantalsskrifven i Lärbro skall der påföras bevillning för 970 kr.
Kaptenen vid infanterireg. K. A. Olsson ekall afföras ur inkomat- taxeriagslängden för Hogräns socken och i stället i Visby taxeras för en inkomet af 2,986 kr.
Fyrvaktaren Otto Verkanders, Stux i Bunge, bevillning skalle höjas från 780 till 853 kr.
Agenten Arvid Rosman skulle befrias från bevillnings utgörande i Visby, enär han nu var bosatt i Göteborg.
I taxeringslängden öfver bevillningsfria fastigheter i Väte socken skulle en uteglömd socknen tillhörig barnmorskebygnad upptagas med ett tax.- värde af 800 kr.
Taxeringsvärdet å 1/4 mtl. Valla i Klinte nedsattes från 10,800 till 7,600 kr.

Ogillade besvär.
Handl. G. A, Norrbys i Klintehamn yrkande att hans inkomst, af handelsrörelsa skulle sänkas till 1,200 kr. ifrån 1,500 kr.
Gotlands slipstensbolags vid Ockes i Öja yrkande att dess inkomst måtte från 4,000 kr. nedsättas till 1,256 kr.
Skrädd. C. J. Eneqvists yrkande om nedsättning från 1,000 till 800 kr. inkomst.
Underlöjnant K. J. Gråås ansökan att blifva befrigd från erläggande af bevillning i Visby stad, enär han var mantalsskrifven i Lidingö socken.
Stadsmät. J. Nilssons anhållan om befrielse från bevillnings utgörande.
Badmäst. G. Larssons yrkande om nedsättning från 650 till 500 kr.
Skom. G. L. Vesterbergs yrkande om nedsättning från 2,500 till 1,700 kr.
Bokhandl. P. A. Wassbergs yrkande om nedsättning från 2,000 till 1,500 kr.
Badmäst. M. P. Larssons anhållan om nedsättning. från 700 till 600 kr.
Poliskonst, G. Anderssons besvär öfver taxeringsnämdens förslag af 647 kr.
Bokhåll,. J. R. Björkqvists anhållan om nedsättning från 1,387 till 1,187 kr.
Garfvaren C. T. Lavergrens, Broa i Halla, anhållan om nedsättning från 1,000 till 900 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Oktober 1893
N:r 154

Om Oss Drivs med WordPress