Från landsbygden. Näs.

Näs, 19 Jan.
Barnfest
hölls härstädes i söndags hos hemmansegaren O. Mattsson, Rangssrfve. Bibelförklaring, sång och spel omvexlade. Den som erlade 25 öre erhöll en kopp té. Festen var anordnad af de s. k. frikyrklige.

Tvänne drängar
kommo häromdagen i gräl med hvarandra, hvarvid den ene tilldelade den andre en dugtig Örfil. Saken har nu uppgjorts i godo, och den som utdelat rappen fick betala 6 kronor.

Under ett vedlass
i sex dagar låg för kort tid sedan ett får härstädes. En person som afvältrade ett veddlass så icke att ett får var i närheten och kom under lasset. Efter sagda tid kom man händelsevis att röra på veden och fann då fåret ännu vid lif, men det kunde icke stå. Inom några dagar var det friskt igen.

Sockenmagasinets omreglering
var det frågan om på senaste kommunalstämma härstädes. Som blott hemmansägare haft del i detsamma var meningen den, att det ju skulle inrättas efter fyrk. En komité blef tillsatt att utreda frågan.

Våra skogar
börja allt mer och mer att glesna. Det är ledsamt för hvarje skogsvän att se, huru det ena skogstycket efter det andra faller för yxan. Det vore i sanning önskvärdt, om man ville spara skogen litet bättre, än hvad man verkligen gör.

Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Januari 1888
N:r 6

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Jan. 1888:
Rone socken: födda 24, döda 15, inflyttade 54, utflyttade 69; minskning 6; folkmängd 1,042.
Eke socken: födda 9, död 1, inflyttade 36, utflyttade 29; ökning 15; folkmängd 253.
Kräklingbo socken: födda 5, döda 6, inflyttade 14, utflyttade 23, vigda 6 par; minskning 10; folkmängd 428.
Ala sockan: födda 7, döda 6, inflyttade 16; utflyttade 26, vigda 2 par; minskning 8, folkmängd 310.
Anga socken: födda 4, döda 4, inflyttade 20, ntflyttade 19, vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 304,
Vänge socken: födda 9, döda 7, inflyttade 21, utflyttade 42; minskning 19; folkmängd 568.
Buttle socken: födda 3, döda 7, inflyttade 11, utflyttade 12; minskning 6; folkmängd 361.
Guldrupe socken: födda 2, död 0, inflyttade 12, utflyttade 12; ökning 2; folkmängd 276.
Barlingbo socken: födda 8, döda 7, inflyttade 70, utflyttade 60; ökning 11; folkmängd 378.
Ekeby socken: födde 6, döda 8, inflyttade 17, utflyttade 24; minskning 9; folkmängd 264.
Roma socken: födda 15, döda 9, inflyttade 45, utflyttade 44; ökning 7; folkmängd 565.
Björke socken: födda 2, döda 2, inflyttade 29. utflyttade 34; minskning 6; folkmängd 197.
Hafdhens socken: födda 15, döda 12, inflyttade 41, utflyttade 26; ökning 18; folkmängd 695.
Näs socken: födda 10, döda 6, inflyttade 12, utflyttade 24; minskning 7; folkmängd 427.
Öja socken: födda 18, döda 16, inflyttade 36, utflyttade 62; minskning 14; folkmängd 898.
Hamra socken: födda 7, döda 3, inflyttade 6, utflyttade 9; ökning 1; folkmängd 331.
Follingbo socken: födda 12 (7 mankön, 5 qvinkön) döda 5 (2 mankön, 3 qvinkön) inflyttade 49 (23 mankön, 26 qvinkön), utflyttade 65 (30 mankön, 35 qvinkön), vigda 1 par; minskning 9; folkmängd 475 (228 mankön, 247 qvinkön).
Akebäck socken: född 1 (mankön), döda 2 (qvinkön), inflyttade 8 (4 mankön, 4 qvinkön); utflyttade 16 (7 mankön, 9 qvinkön); minskning 9; folkmängd 165 (85 mankön, 80 qvinkön).
Östergarns socken: födda 16, döda 7, inflyttade 27, utflyttade 45, vigda 8 par (1 borgerligt); minskning 9; folkmängd 700.
Gammalgarns socken : födda 10, döda 7, inflyttada 8, utflyttade 30, vigda 0 par; minskning 19; folkmängd 468.
Ardre socken: födda 9, döda 8, inflyttade 59, utflyttade 29, vigda 6 par; ökning 24; folkmängd 505.
Alskog socken: födda 4, döda 11, inflyttade 18, utflyttade 32; minskning 21; folkmängd 493.
Lye socken: födda 5, döda 8, inflyttade 26, utflyttade 26; minskning 3; folkmängd 295.
Hejde socken: födda 13, döda 8, inflyttade 42, utflyttade 52, vigda 4 par; minskning 15; folkmängd 662.
Väte socken : födda 8, döda 5, inflyttade 23, utflyttade 26, vigda 2 par; ökning 0; folkmängd 572.
Endre socken: födda 7, döda 7, inflyttade 40, utflyttade 53, vigda 3 par; minskning 13; folkmängd 340.
Hejdeby socken: födda 2, döda 4, inflyttade 18, utflyttade 8, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 207.
Vamlingbo socken: födda 9, döda 10, inflyttade 22, utflyttade 37, vigda 6 par; minskning 16; folkmängd 762 (363 mankön, 399 qvinkön).
Sundre socken: födda 6, döda 4, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda 1 par; ökning 9; folkmängd 231 (111 mankön, 120 qvinkön).
Habblingbo socken: födda, 6 döda 10, inflyttade 19, utflyttade 18, vigda 4 par; minskning 3; folkmängd 647.
Silte socken: födda 10; döda 9, inflyttade 2, utflyttade 24, vigds 2 par; minskning 21; folkmängd 371.
Fardhem socken: födda 9, döds 9, inflyttade 36, utflyttade 25, vigda 3 par; ökning 11; folkmängd 352.
Linde socken: födda 5, döda 5, inflyttade 42, utflyttads 67, vigda 3 par; minskning 25; folkmängd 327.
Lojsta socken: födda 3, döda 0, inflyttade 18, utflyttade 24, vigda 1 par; minskning 3; folkmängd 290.
Hangvar socken: födda 25, döda 12, inflyttade 37, utflyttade 55, vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 958.
Hall socken : födda 2, döda 5, inflyttade 11, utflyttade 10, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 280.
Källunge socken: födde 2 (1 mankön, 1 qvinkön), döda 3 (2 mankön, 1 qvinkön), inflyttade 24 (8 mankön, 16 qvinkön), utflyttade 36 (14 mankön, 21 qvinkön), vigda 2 par; minskning 12; folkmängd 238 (121 mankön, 117 qvinkön).
Vallstena socken: födda 8 (5 mankön, 3 qvinkön), döda 10 (4 mankön, 6 qvinkön); inflyttade 28 (14 mankön, 14 qvinkön), ut flyttade 23 (12 mankön, 11 qvinkön), vigda 3 par; ökning 3; folkmängd 362 (171 mankön, 191 qvinkön).
Othem socken: födda 21, döda 20, inflyttade 84, utflyttads 110, vigda 6 par; minskning 25; folkmängd 1,043.
Boge socken: födda 10, döda 13, inflyttade 23, utflyttade 37; vigda 1 par; minskning 17; folkmängd 466,
Veskinde socken: födda 13 (9 mankön, 4 qvinkön), döda 9 (7 mankön, 2 gvinkön), inflyttade 64 (33 mankön, 31 qvinkön), utflyttade 72 (35 mankön, 37 qvinkön); minakniag 4; folkmängd 568 (269 mankön, 309 qvinkön).
Bro socken: födda 3 (mankön), döda 4 (4vinkön), inflyttade 30 (16 mankön, 14 qvinkön), utflyttade 33 (11 mankön, 22 qvinkön); minskning 4; folkmängd 283 (134 mankön 149 qvinkön).
Atlingbo socken: födda 7 (2 mankön, 6 qvinkön), döda 6 (2 mankön, 3 qvinkön), inflyttade 16, (7 mankön, 9 qvinkön), utflyttade 17 (8 mankön, 9 qvinkön), vigda 2 par; ökning 1; folkmängd 233 (112 mankön, 121 qvinkön).
Fårö socken: födda 28, döda 15, inflyttade 15, utflyttade 54, vigda 7 par; minskaing 26, folkmängd 1,190.
Stenkyrka socken: födda 12, döda 20, inflyttade 36, utflyttade 38; minskning 10; folkmängd 820.
Tingstäde socken: födda 16, döda 18, inflyttade 42, utflyttade 46; minskning 6; folk. mängd 523.
Martebo socken: födda 6, död 1, inflyttade 26, utflyttade 42; minskning 12; folkmängd 287.
Lummelunda sockan: födda 5, döda 8, inflyttads 66, utflyttads 35; ökning 28; folk. mängd 374.
Hejnum socken: födda 12, döda 8, inflyttade 20, utflyttade 32; minskning 8; folkmängd 321.
Bäl socken: född 1, döda 2, inflyttade 30, utflyttade 43; minskning 14; folkmängd 203.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

De långa näsorna,

en sannsaga från stranden.
(uti ram af silfver och guld.)

Förr i verlden var all ting mycket rigtigare än som nu, och det både under himmelens fäste och på jorden samt äfven i hafvets djup: naturkrafterna, väderleken och allt verkade i sin jämna följd. Den tiden höllo sig också de nattliga himlaljusen, eller månen och stjernorna, på sin plats och nedläto sig minsann ej att från de nymodiga inrättningarna, som kallas fyrar, tjenstgöra såsom lyktor, utan det var mörkt när det skulle vara mörkt; gamle hals-guden Ägir, then ther ock Neptunus kallas eller på grekiska Poseidon, gjorde då ingenting på hafs, och lade ej bin näsa i blöt med annat än det som verkligen angick honom, d. v. s. han regerade med sin treudd bara under böljorna och visade sig sällan på deras yta och det blott i vackert väder, då han af sitt spann utaf delfiner och tumlare lät sig sakta föras öfver hafvets spegel, hvarunder han i sitt gudslugn allra minst tänkte på att låta sig brukas såsom bundsförvandt åt de heders-värde assurancebolagen; och den tiden såg man ej heller På tull-väggen någon peksticka för vår Herre om stormförebud eller annat, som varskodde seglaren, utan byen kom med pukor och trumpeter öfver honom helt naturligt, d. V. s. alldeles tvärt på, så att han omöjligen kunde hinna med att berga en enda segellapp; och i alla fall blåste det förr i verlden vida ordentligare än som nu! Ack, när vi gamle äkta och veritabla strandboar, som helst gjorde bön efter N:o 394 versen 6:te, tänka på den flydda tiden, då ännu allt var i sitt rätta esse med sina sköna kolsvarta långa nätter allt från Oktober till fram i Mars och de långbrakande molnalitande grundatormarna af gamla stammen på höstedag och då ingen annan hjelp-ånga fans än den som dammade högt öfver de fräsande bränningarna kring Kopparstenarna, Salvo-raju och Röde-hunden, då kan det ännu vattnas oss om tänderna. Ty förr i verlden kunde en rask karl med en våt tröja \”förtjena\” något och stundom i en handvändning få sig blanka knappar i västen! Det var intet sådant knussel den tiden, fast det stundom lyste kring samvetet rödt som eld.
Från dessa oförgätliga och \”förtjenstfulla\” tider, som ligga långt långt bort utom alla råmärken för de moderna konstigheterna och pjunket, har minnet bevarat många dråpliga folksiigner, eller desse strandens gyllene sagor, som tala om huru det då vid stranden efter en reel stormnatt plumsade helt fullt at ej blott bundtar af Riga-hampa och lin, ofantliga fastacher ryss-talg samt andra de dyrbaraste diverse-varor m. m., utan otaliga 90-kannors åmar. pipor och fat af Bachi ädlaste safter, \”kognaksvin\” och annat, hvilka de hvälfvande vågorna alltför oaktsamt tumlade om med bland bulletstenarna och dem det ju var rent af en samvetssak att \”rädda\”, på det att ej dess spirituella innehåll skulle onödigtvis spillas i vattnet och berusa sjögudens nyktra undersåter, hvarutom det verkligen har händt att man flera år efter en sådan natt alltför angenämt öfverraskats af att hitta champagnebuteljer, citronlådor, m. m., som vågorna reservationsvis inbäddat under hafstången och sanden; ja, det påstås att det ibland lyste helt gult och blankt i vattnet för det våta strandfolkets ögon, ej blott af yppersta hvete, hvilket länge lockade fisk till kusten, utan af vackra \”guldpengar\”, som skönt glittrade der, såsom i mycket aflägsna tider efter den beryktade mynt-strandningen på Rämbsholm eller då de försigtige strandbussarne af vår äkta vikingastam norrut engång tystade munnen på några oläglige \”besökare\”, hvilka under ett bergningstilltälle lågo en natt i en gammal strandbod och spejade, men som öfverraskades deraf att silfverdalrar östes ned genom skorstenen: det förstås, att vederbörande då togo reson och drogs hem till sitt land igen, helst de genom bodens gistna väggar i månskenet mycket väl sågo själbössorna blixtra utanför i vreda händer. — Nå, allt detta kan man kalla strandens storm fulla skaldskap, ehuru det allra mesta deraf är klara sanningen; men, låtom oss då betrakta det, som, enligt vissa hedersmäns offirgripliga mening, städse var det mest prosaiska och tråkiga af allt, eller tullen, samt ett ögonblick lyssna till dess officiella omutliga uppgifter.
Man finner af \”1818 års Inkommande Copie-Journal å vår Tullkammare under den 3 sept., att skepparen Hoffmeister, hemma i Lübeck och destinerad till S:t Petersburg, sedan fartyget (slupen Patrioten, om 20 läster, af 6 1/2 fots djup och med fem man om bord) genom strömsättning stött på grund (som man sagt på Näs-refvet) och fått Lacage, inseglat i Burgsviks hamn, samt (att slupen) var, enligt bilagda märkrulla, lastad med styckegods. Som (tilllägges det) icke det ringaste af lasten härstädes qvarstannat, kan skeppsumgälder ej beräknas. Båk- och Lotsinrättningens utgift från sjön till Burgsvik för 64 fot 4 Rdr 28 skill.\” Detta är nu hela den korta uppgiften; men det märkligaste dervid är den bilagda och likaledes officiella märk-rullan, som visar hvad last den lilla skutan bar i sitt sköte, och hvilkens värde (enligt vanlig tara) noggrant kan beräknas, sedan man afdragit den obetydliga vigten af emballaget, som stundom är antecknad med Br. eller Brutto. — Sålanda ser man då att Patrioten innehöll följande gods, allt med sina påtecknade varu-märken:
\”1 låda sidenband, 2 låd. sidenband, 2 fastager guld 754 skålp., 1 fastage silfver. (Hr.) 204 skålp., 1 fast. duetter 3,000 st., 1 fast. guld 90 skålp., 2 låd. sidentyg, 3 lådor karde-blad, 1 låda atlas 20 st., 1 låda sidenbaud, 4 colly apothekare-materialier, 1 låd. apothekssaker, 2 coli. böcker, 1 bal böcker, 2 låd. en svarfstol, 2 låd. fruntimmershandskar, 1 låda sammetsband, 1 låda väggur at trä, 2 låd. pique och bomullsstrumpor, 2 parkor batist, 1 låda 2 värjor och en sabel, 1 låda 12 st. kläden, 8 lådor ost, 1 fast. 4,000 dukater, 1 låda sidentyg, 3 fat gummi-Senegal, 1 låda böcker, 1 packa yllegolfmattor,
3 lådor sammet och sidentyg, 3 lådor hvita bomullssängtäcken, 2 colly oinbundna böcker, 2 bal. kläde, 2 bal. kläden, 1 låda sidenband, 1 låda sidenband, 1 fast. 148 skålp. silfver, 1 fast. 2,670 st. dukater (Hr.) 22 skålp., 2 fast. silfver (Br.) 505 skålp., 5 fast. silfver (Br.) 1,172 skålp. 9, colly vin, 8 lådor the-koppar af porcelaine, 3 låd. sammet, 2 låd. yllestrumpor (och) 2 lådor sidensarge. Bursvikshamn d. 28 Augusti 1818. Hans Fr. Hoffmeister.\”
Detta kan man kalla goda saker, som den gången snuddade vid vår kust, eller såsom bottenlast 187 1/2 marker guld, 7,000 dukater och 2,079 marker silfver, utom många andra delikata rariteter, hvilket allt otåligt väntades måhända af någon ung omåttligt rik knés Krjaschtztlobitlowoff, eller något ditåt af renaste adelsvatten, ett godt stycke bort om Moskwa, hvilken potentat antagligen just då på hösten skulle sätta sitt luxuriösa bo samt på sitt förtrollande slott förena sina ljufva öden med någon förskräckligt förnäm och oändligt söt varelse, furstinnan Krilolinsky, hvad vet jag, sad\’ O. O. — Men, men — — — hela denna herrlighet snuddade bara vid vår eljest så väl belägliga kust, och, såsom den beskedlige tullkammaren behagat uttrycka sig, \”icke det ringaste af lasten qvarstannade härstädes\”; ack, ack, ack! Men, denna märkliga händelse eller påstötning, som säges ha inträflat på Näs-refvet, har, ehuru man aldrig i verlden hört omtalas att de redlige Näs-boarne eller andra uppmärksamma kustboar blifvit stötta öfeer sådana tilldragelser, minsann medfört vissa framstående förändringar i slägtet Homos (eller åtminstone bestämdt och säkert uti vissa driftiga spekulanters) utseende, en förändring, käre Läsare! som skulle förbryllat sjelfvaste Darwin, nemligen att efter denna dag en del helt vanliga lokal-näsor blifvit af de nautiska verldshändelsernas oemotståndliga kraft förvandlade eller utdragna till ofantligt långa näsor.
Nå, detta är väl då en oskyldig strand-saga, med en kärna af sanning i alla fall, som ej bör kunna stöta dessa utskickade \”framstående\” stormän, som tro sig — betyliga misstag! — kunna medelst hotet att bli \”illa sedd\” skrämma till tystnad det offentliga ordet eller skämtet öfver fordna tiders enfald eller våldsamheter, helst vi mången gång tillförne med utförlighet och allvar yttrat oss om gamla tiders bergningsväsende samt medgifvit både sakens nödvändighet, det goda hon ofta uträttat och de bragder af hjeltemodig uppoffring som i mensklighetens tjenst derigenom ej sällan utförts, under det att vi städse förbehållit oss, att, då hvitt är hvitt, skall också svart få vara svart, och hvarfisr alla dessa händelseroch fakta nu tillhöra samfundshistorien. Det vore bättre om dessa \”patrioter,\” som nu säga sig vara så ömma om landets heder, besinnade, att, när vår tids folk öppet skrattar åt de förra uselheterna, det visserligen hittat ett at de verksammaste medlen att bland oss och utom oss höja förtroendet till våra dagars allt allvarligare redlighet i alla afseenden, då tvärtom skylandet af sådant samhällselände verkar motsatsen eller misstanke om lust af fortsätta gamla vanor; och om dessa \”framstående\” hellre behagade vara mycket mer uppriktige angående vissa gamla äfventyr, som länge komma att spöka i folksägnernas ovissa ljus, så skulle den förvånade allmänheten säkert få erfara de märkvärdigaste sann-sagor, hvilka, vida vackrare än den här framstälda , visserligen skulle dofta ej blott af Indiens kryddor, utan befinnas innehålla strandens djerfvaste poesi samt vara värdiga att för alla tider skådas i ramar al silfver och guld. — Särskildt är denna händelse märkvärdig för samhälls historien, emedan man deraf ser både hvilka ofantliga varuvärden någon gång kunde af den orogerliga strömsättningen eller stormarna slungas på vår kust, och att man för ej längre tid tillbaka stundom at omständigheterna fann sig nödsakad att på ettersommaren anförtro sådana skatter åt en liten 20 lästers skuta.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Februari 1874
N:r 17

Innevarande års vapensyner

med de beväringsskyldige på Gotland komma att förrättas på följande tider under nästkommande Mars månad, nemligen med:
Hoburgs kompani: Wamlingbo socken Måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Sundre socken s. d. kl. 11 f. m.; Hamra socken d. kl. 2 e. m.; Öja socken tisdagen den 10 kl. 9 f. m.
Grötlinge kompani: Grötlingbo socken onsdagen den 11 kl. 8 f. m.; Fide socken s. d. kl. 2 e. m.
Hafdhems kompani: Hafdhems socken s. d. kl. 8 f. m.; Näs socken s. d. kl. 3 e. m.
Hemse kompani: Rone socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Hemse socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Alfva socken s. d. kl. 1/2 11 f. m.; Eke socken s. d. kl. 2. e. m.
Hablinge kompani: Ekstad socken måndagen den 9 kl. 2 e. m.; Hablingbo socken söndagen den 8 kl. 8 f. m.; Slite socken s. d. kl. 2 e. m.; Sproge socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.
Fardhems kompani: Fardshems socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Linde socken s. d. kl. 11 f. m.; Löjsta socken s. d. kl. 3 e. m.; Leivide socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Gerum socken s. d. kl. 2 e. m.
Burs kompani: Burs socken torsdagen den 12 kl. 9 f. m.; Stånga socken s. d. kl. 1 e. m.
Närs kompani: Närs socken fredagen den 13 kl. 8 f. m.; Lau socken s. d. kl. 1 e. m.
Garde kompani: Lye socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Garde socken s. d. kl. 11 f. m.; Alskog socken s. d. kl. 3 e. m.; Etelhem socken onsdagen den 11 kl. 8 f. m.
Klinte kompani: Klinte socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Fröjel socken s. d. kl. 12 middagen.
Banda kompani: Mästerby socken s. d. kl. 3 e. m.; Sanda socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Westergarn socken s. d. kl. 2 e. m.
Hejde kompani: Atlingbo socken onsdagen den 11 kl, 2 e. m.; Wäte socken s. d. kl. 11 f. m.; Hejde socken s. d. kl. 7 f. m.
Sjonhems kompani: Wänge socken söndagen den 8 kl. 8 f. m.; Buttle socken s. d. kl. 2 e. m.; Guldrupe socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Wiklau socken s. d. kl. 11 f. m.; Sjonhems socken s. d. kl. 3 e. m.
Torsburgs kompani: Kräklingbo socken fredagen den 6 kl. 12 middagen.; Anga socken s. d. kl. f. m.; Ala socken s. d. kl. 3 e. m.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1874
N:r 14