Etikett: När

Närs socken ligger vid Gotlands sydöstra kust.
Gårdsnamn: Allmunds, Alvare, Andarve, Bommunds i Burgen, Bomunds i Hammaren, Bosarve, Botes, Dalbo, Folke, Frigges, Galls, Gangvide, Hallbjänne, Hallbjärs, Hallsarve, Hallute, Haltare, Hamngården, Hemmor, Husarve, Hägdarve, Kulle, Liffor, Maldes, Mattise, Mickelgårds, Mickels, Nickstjups, Närsholmen, Pavals, Pilgårds, Prästgården, Rigges, Rikvide, Rovalds, Siglajvs, Smiss, Tiricker, Torarve, Öndarve.

Publicerat

Baptistmålet.

(Forts.)
Den 28 Juli.
S. D. företogs till förnyad behandling den 14:de innevarande månad härstädes förehafda till denna dag uppskjutna ransakningen med infanteristerne vid Närs kompani N:o 510 Lars Pehrsson Bönde och N:o 512 Jakob Johan Laugren Gannor samt jägaren vid samma kompani N:o 510 Lars Johansson Bönde, alla från Lau socken, jemte infanteristerna vid Hoburgs kompani N:o 314 Gabriel Jacobsson och 325 Olof Olofsson, begge från Botreifs i Hamra socken, tilltalade för vägran att åtlyda förmäns i tjensten gifna befallningar att taga vapen och fullgöra deras beväringspligt; hvarvid i närvaro af t. f. åklagaren styckjunkaren C. J. Brodd, samtlige svarander sig infunno.
Efter uppläsande af protokollet vid förra rättegångstillfället, hvilket af parterne ömsesidigt godkändes, inlemmade åklagaren angående de tilltalade följande frejdebetyg:
Att husbondesonen Lars Persson Bönde född i Lau församling, Gotlands län, den 10 maj 1841 (fyratioett), eger godkänd kristendomskunskap och är oförhindrad att begagna H. H. Nattvard, hvilken han dock såsom baptist, ej på flera år inom lutherska kyrkan anammat, samt genom krigsdomstol den 15 Januari 1873 dömd till ett års fängelse för brott, hvarom k. kung. af den 4 Maj 1855 handlar; varder härmed på begäran intygadt, med tillägg att Persson, som är vaccinerad, i öfrigt eger god frejd, åtnjuter borgerligt förtroende, samt icke lagligen är gift.
När & Lau af pastorsembetet den 20 Juli 1874 (sjuttifyra).
Carl Norrby
p. l.

Att arbetaren Jacob Johannes Laugren, enligt härvarande ministerialböcker, född i Lau församling, Gotl. län, d. 26 Aug. 1829 (tjugonie), eger försvarlig kristendomskunskap och är oförhindrad att begagna H. H. Nattvard, hvilken han dock på flera år icke i lutherska kyrkan anammat, eger god frejd, är vaccinerad och i äktenskap förenad med Kritstina Maria Rydström, varder på begäran intygadt med det tillägg, att attestaten d. 20 Juli 1872 uttagit utflyttningsbetyg till Östergarn och sedan ej anmält sig såsom till Lau återflyttad. När & Lau af past. emb. d. 20 Juli 1874.
Carl Norrby
p. l.

Att husbondesonen Lars Johannes Johansson, Bönde född i Lau församling af Gotlands län d. 15 Mars 1848 (fyratioåtta), eger godkänd kristendomskunskap och är oförhindrad att begagna H. H. Nattvard, hvilken han dock, såsom baptist, ej på flera år inom lutherska kyrka anammat samt den 15 januari 1873 af krigsdomstol dömd till ett års fängelse för brott, hvarom k. kung. af den 4 Maj 1855 handlar, varder härmed på begäran intygadt, med tillägg att attestaten i öfrigt eger god frejd, är vaccinerad samt ogift.
När & Lau af past. emb. d. 20 Juli 1874 (sjutttiofyra).
Carl Norrby
p. l.

Att arbetaren Gabriel Laurentins Jacobsson vid Botreifs i Hamra, född derstädes d. 26 Sept. 1839, eger försvarlig kristendomskunskap och är oförhindrad att begagna H. H. Nattvard, innehar medborgerligt förtroende och tillhörer baptistsekten och är gift, varderder härmed på begäran intygadt, af Öja d. 20 Juli 1874.
N. Krusell
p. l.

Att arbetkarlssonen Olof Niklas Olofsson vid Botreifs i Hamra, född derstädes d. 10 Jan. 1836 eger någorl. försvarlig kristendoms kunskap och är oförhindrad att begagna H. H. Nattvard, lefver ogift samt innehar medborgerligt förtroende och tillhörel Baptist sekten, varder härmed på begäran intygadt och med tillägg, att han genom Kongl. M:ts utslag d. 15 Jan. 1873 varit dömd för brott mot krigslydnad.
Öja d. 20 Juli 1874.
N. Krusell.
p. l.

Svaranderne, hvar för sig ytterligare hörde, vidblefvo fortfarande deras föresats att, af anförda skäl, undandraga sig bevärings pligten, för såvidt vapens bärande vore från denna oskiljaktig, hvarförutan svaranderne, likaledes hvar för sig tillfrågade, medgåfvo att deras åtalade vägran att fullgöra befallningen att taga vapen egt rum: Lars Perssons, Jacob Johan Laugrens och Lars Johanssons framför kompaniet och sålunda inför samlad trupp, men Gabriel Jacobssons och Olof Olofssons vid förhör inför Militärbefälhafvaren.
Då vidare ej förekom än att parterne å ömse sidor öfverlemnade målet till domstolens pröfning, åklagaren under yrkande af laga ansvar å de tilltalade och åläggande särskildt för Lars Persson, Jacob Johan Laugren och Lars Johansson att gälda kostnaden för deras inställelse till mönstring med, enligt företedd räkning 6 kr. 35 öre, mot hvilket yrkande bemälde svarander ingenting hade att invända, fingo vederbörande afträda medan Krigs Rätten öfverlade till följande för återförekallade, parterna afsagda..

Utslag:
Genom egna erkännanden och af hvad i målet i öfrigt förekommit äro tilltalade Infanteristerna vid Närs kompani n:o 510 Lars Persson och n:o 512 Jacob Johan Laugren, jägaren vid samma kompani n:o 510 Lars Johansson, samt infanteristerna vid Hoburgs kompani n:o 314 Gabriel Jacobsson och n:o 325 Olof Olofsson förvunne att hafva, de trenne förstnämde eller Persson, Laugren och Johansson framför kompaniet vid hvilket de varit enrollerade och sålunda inför samlad trupp, samt de tvenne senare, eller Jacobsson och Olofsson vid förhör inför Militärbefälhafvaren, vägrat åtlyda förmäns dem i tjensten gifna befallningar att taga vapen och fullgöra deras beväringsskyldighet; och varda förthy svaranderna, af hilka Persson Johansson och Olofsson för med den förstnämda likartad förseelse en gång tillförene undergått bestraffning, med tillämpning af 7 kap. 1 och 2 §§ i för Krigsmakten gällande strafflag, af Krigs Rätten dömde att umgälla nu åtalade förbrytelserna: Infanteristen n:o 510 Lars Persson och jägaren n:o 510 Lars Johansson, hvardera, med straffarbete i ett år och fyra månader, infanteristerne n:o 512 Jacob Johan Laugren och n:o 325 Olof Olofsson, hvardera med straffarbete i ett år och infanteristen n:o 314 Gabriel Jacobsson med straffarbete i tio månader.
Härförutan tillförbindas svaranderne Lars Persson, Jacob Johan Laugren och Lars Johansson att gemensamt ersätta kostnaden för deras genom kronobetjeningen ombesörjda inställelse till mönstring med fordrade sex kr. 35 öre.
Etter afkunnandet af förestående utslag och sedan besvärshänvisning lemnats förklarade samtliga vederbörande sig med utslaget nöjda,
Rättsligen utdraget; betygar
Exofficio:
Gabriel Herlitz.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 September 1874
N:r 69

Publicerat

Baptistmålet.

Vi börja i dag, enligt löfte, att införa krigsrättens protokoll i detta märkliga mål:
Utdrag af Dombokenhållen hos Gotlands Nationalbevärings Regements Krigs-Rätt i Wisby följande dagar 1874.

Den 14 Juli.
S. D. På grund af militärbefälets på Gotland den 27:de nästlidne Juni utfärdade order hade ransakning blifvit utsatt att inför krigsrätten denna dag företagas, med infantevisterne vid Nährs kompani N:o 510 Lars Persson Bönde och N:o 512 Jacob Johan Laugren Gannor samt jägaren vid samma kompani N:o 510 Lars Johansson Bönde, alla hån från Lau socken tillika med infanteristerne vid Hoburgs kompani N:o 314 Gabriel Jacobsson och N:o 325 Olof Olofsson, begge från Botreifs i Hamra socken, ställda under tilltal för vägran att åtlyda förmäns i tjensten gifna befallningar att taga vapen och fullgöra deras beväringsskyldighet; och då i anledning häraf detta mål nu företogs, inställde sig i närvaro af styckjunkaren C. J. Brodd, såsom t. f. aktor, samtliga ofvannämnde svarander personligen, der vid för vederbörande föredragas följande krigsrätten tillhandakomna handlingar:
a) Militärbefälets skrifvelse, så lydande:
Till Gotlands nationalbevärings regementes krigsrätt.
Uti skrifvelse af den 6 sistlidne februari, som här bifogas, har chefen för södra bataljonen anmält att nedannämnde beväringsskyldige af Nährs kompani, hvilka, efter undergången bestraffning för vägran att åtlyda förmäns i tjensten gifna befallningar att taga vapen och fullgöra beväringsskyldigheten, till hemorten återkommit, varit, tillika med infanteristen N:o 512 Johan Jacob Laugren, beordrade att från kompaniets rustkammare uttaga kronopersedlar, men icke sig der infunnit.
Då dessa beväringsskyldige, nemligen jägaren N:o 510 Lars Johansson Bönde, infanteristerne N:o 510 Lars Pehrsson Bönde samt äfvenledes förenämnde Jacob Johan Laugren Gannor, utan laga skäl från årets mönstringar uteblifvit, har jag genom konungens befallningshafrande härstädes låtit inställa dem vid kompaniets mötesplats för undergående af mönstring, hvarvid de på af mig gjord tillfrågan inför kompaniet förklarat sig icke vilja fullgöra den dem enligt konventionen åliggande värnepligt.
Sammaledes hafva infanteristerne vid Hohurgs kompani N:o 325 Olof Olofsson, förut straffad för samma förseelse som ofvannämnde beväringsskyldige, och N:o 314 Gabriel Jacobsson, begge från Botreifs i Hamra, varit från årets mönstring med kompaniet frånvarande samt, sedan de blifvit genom konungens befallningshafrarde till förhör hos mig inställde, såsom hos gående protokoll antyda, förklaratat sig vara förhindrade att den dem enligt konvendonen åliggande värnepligten vid Gotlands nationalbeväring fullgöra.
Visby den 27 Juni 1874.
Ernst von Vegesack.
C. Hüttling.

b) denna raapport från chefen för södra bataljonen:
Till militär-befälhafvaren på Gotland!
Uti rapport af den 3:dje dennes har befälhafvaren för Nährs kompani anmält att nedannämnde beväringsskyldige vid kompaniet, hvilka undergått dem ådömda bestraffningar för förbrytelser emot krigslagarna och till hemorten återkommit, nemligen: jägaren N:o 510 Lars Johansson, N:o 519 Daniel Danielsson, infanteristen N:o 510 Lars Pehrsson och landtstormen N:o 503 Carl Danielsson samt dessutom infanteristen N:o 512 Johan Laugren, blifvit beordrade att på viss dag från kompaniets rustkammare uttaga kronpersedlar, men att endast landtstormen N:o 503 Carl Danielsson infunnit sig, hvarvid han företedde läkarebetyg öfver bräcklighet och i anledning deraf blifvit förständigad att vid årets blifvande mönstring anmäla sig till afföring ur rullorne, hvaremot alla de öfriga förklarat sig icke vilja några kronopersedlar emottaga, hvartill de såsom orsak uppgifvit deras religions åsigter; hvilket allt jag härmed får äran inrapportera.
Burgsvik den 6 februari 1874.
O. L. Gustafson.
Bat:s-chef.

och c) detta förhörsprotokoll:
Protokoll hållet inför militär-befälhafvaren på Gotland med infanteristerna vid Hoburgs kompani N:o 314 Gabriel Jacobsson och N:o 325 Olof Olofsson begge från Botreifs i Hamra socken, hvilka enligt uppgift ifrån vederbörande afdelningschefer vägrat att emottaga kronopersedlat; och äfven uteblifvit från vederbörlig kungjord mönstring med kompaniet.

§ 1.
Den 15 maj kl. 7 f. m. inställdes förenämnde infanterister.
På fråga huruvida infanteristen N:o 314 Gabriel Jacobsson vore fast besluten att ej vidare fullgöra den honom enligt konvention åliggande värnepligt vid Gotlandt Nationalheväring svarade han, sig af samvetets pligt ej kunna bära vapen och således ej fullgöra värnepligten.
På samma framställda fråga till N:o 325 Olof Olofsson svarades att hans inre samvete och Herrans ord förbjödo honom att bära vapen och fullgöra den honom enligt konventionen åliggande värnepligten enligt infanterist vid Gotlands Nationalbeväring. Orsaken hvarföre Olof Olofsson uteblifvit från mönstringen med Hoburgs kompani förklarade han vara den, att som han icke kunde bära vapen skulle han väcka anstöt, vid kompaniet.
Gabriel Jacobssons svar blef att då han icke kunde bära vapen, så ansåg han sig af samvetssak och Herrans ord icke heller böra vara der.

§ 2.
Till den krigsrätt som möjligen kan komma att hållas med förestående infanterister sade de sig vilja på kallelse komma.

§ 3.
Vid förhöret voro närvande chefen för södra bataljonen: majoren och riddaren Gustafsson och undertecknad protokollsförare Sebast. Wijkström.

§ 4.
Protokollet upplästes och erkändes af Gabriel Jacobsson och Olof Olofsson.
Öja den 15 maj 1874.
Sebast. Wijkström.
hvarefter de tilltalade, som alla erkände sig tillhöra baptistsekten och af hvilka Lars Persson Bönde, Lars Johansson Bönde och Olof Olofsson Botreifs derom åtsporde medgåfvo att de för likartad förbrytelse som den nu åtalade, tillförene varit af krigsrätten dömde och jemväl undergått bestraffning med ett års straffarbete hvardera, hördes hvar för sig, dervid
1:o Lars Pehrssan förmälde, att han vidblef sin inför kompanibefälhafvaren uttalade vägran att någonsin mera taga vapen och fullgöra värnepligten, emedan allt vädjande till vapenmakt, såsom stridande emot kärleken till Gud och nästan, vore honom af hans samvete och Guds ord förbjudet.
2:o Jacob Johan Laugren instämde med Lars Petersson och ville såsom ytterligare skäl för sitt förnekande att taga vapen, hänvisa till Frälsarens försoningslära, som påbjöd att man borde göra sina fiender godt, men aldrig hämnas, samt att icke köttsliga — hvarmed ville förstås verldsliga — utan endast andliga vapen finge till striden så för lifvet som för Guds rike användas.
3:o Lars Johansson,
4:o Gabriel Jacobsson, och
5:o Olof Olofsson besvarade till dem framställda frågor i fullkomlig öfverensstämelse med deras medsvarander Pehrsson och Laugren.
Af rätten uppmärksammade på deras villfarelse och oriktiga uppfattning af bibelordet, samt allvarligen erinrade om det ansvar, som ohörsamhet mot öfverhetens bud dem ovedersägligen tillskyndade, fortforo samtlige svaranderne icke dess mindre att på det bestämdaste vidhålla deras efter, såsom de försäkrade, mogen öfverläggning fattade beslut att nu och för framtiden undandraga sig beväringspligten, hvad straff dem derför än kunde ådrabba.
Efter antecknandet härat och sedan åklagaren begärt rådrum för anskaffande af frejdebetyg angående de tilltalade, beslöt krigsrätten att uppskjuta målet till tisdagen den 28 innevarande månad, kl. 1/2 11 f. m., då i åklagarens närvaro svarandena, borde vid laga påföljd hit återkomma; och dertill åklagaren hade att om införskaffande af prestbevis för de tilltalade gå i författning; hvilket afsades.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Augusti 1874
N:r 68

Publicerat

Igår inträdde,

såsom bekant, omfattande förändringar med afseende på öns postföring. Flere poststationer äro indragna och komma att ersättas genom de af oss förut nämde landtbrefbärarne. Uppdraget att mottaga och utlemna de genom landtbrefbärarne befordrade posterna hafva vederbörande kommuner lemnat åt följande personer:
Hangvar: fanj. J. N. Smith, Suderbys,
Fole: skolläraren K. J. Linder,
Stenkyrka: kyrkoherden K. J. Reuser,
Martebo: skolläraren Robert Bolin,
Hörsne: kyrkoherden K. J. A. Kahl,
Bäl: skolmästaren Fredrik Nordin,
Källunge: fröken Elisabet Flodenberg,
Vallstena: fjerdingsmannen Anton Olofsson Stora Gudings,
Gothem: skolläraren V. Carlsson (som äfven åtagit sig mottaga försändelser till personer inom Norrlands socken),
Gotlands Vänge hemmanseg. Lars Kalmén Bjerges,
Guldrupe: ordföranden i Kom:stämman Nils Larsson,
Vall: skolläraren H. O. Norrby,
Atlingbo: kyrkoherden K. Ihre,
Mästerby: skolläraren Joh. Nyström,
Sproge: kyrkoherden Karl Bolin Botvide,
Ejsta: skolläraren JOh. Gottberg,
Hejde: skolläraren K. P. Blomberg,
Lojsta: Komminister J. N. Kalström,
Fardhem: skolmästaren Nils Lindgren,
Burs: skolläraren K. H. Löfveberg,
När: fanjunkaren J. Romdahl,
Lummelunda: landtbrefbäraren Otto Vallin.
Af de poststationer, som förut var beslutadt skulle 1 Januari indragas, komma Weskinde, Stenkunda, Hejde och Hablingbo att bibehållas. Äfven Wamlingbo poststation torde komma att bibehållas (ärendet är nu under pröfning hos poststyrelsen), hvadan landtbref bäringen är tills vidare instäld å linien Wamlingbo—Burgavik.
För att bereda ytterligare beqvämlighet åt allmänheten, komma breflädor att anbringas vid följande 23 kyrkor: Stenkyrka, Martebo, Fole, Bäl, Källunge, Vallstena, Gothem, Hörsne, Endre, Vänge, Guldrupe, Mästerby, Atlingbo, Vall, Fardhem, Linde, Lojsta, Rista, Sproge, Alskog, Burs, När och Grötlingbo. Brefladorna vid Alskogs och Endre kyrkor omhänderhafvas af postförarn, breflådan i Grötlingbo af postiljonen och den vid Fardhem af både postiljonen och landtbrefbäraren i alls de öfriga lådorna omhänderhafvas endast af landtbrefbärarne.
På annat ställe i dagens nummer återfinnas de för posterna upprättade tidtabeller.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 2 Januari 1878
N:r 1

Publicerat

Egendomsköp.

Hrr Thungren och Lindström hafva sålt sin egendom Nährs å Slite till hrr Stengaard och Tingström för en köpeskilling af 45,000 kronor hvartill komma 5,000 kronor för inventarier.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Juni 1874
N:r 45

Publicerat

Enligt kongl. Maj:ts nådiga bref

af den 12 december nästl. år komma nedannämnda inom Gotlands Län vi stande Pensionärer af Kongl. Flottans gemenskap, hvilka vid berörde års slut eller dessförinnan uppnått en ålder af 70 år, att för samma år tilldelas en gratification af Tio Riksdaler Riksmynt hvardera, neml:

Lotsar:
Jacob Hansson Sallmunds i Hamra, Johan Stenberg i Sanda, Abraham Klintbom i Lärbro och Per Klintström i Östergarn, samt

Båtsmän:
1:a Gotlands Kompani
Hans Johansson östanväder i Stenkyrka, Jacob Christian Godvillig i Kräklingebo, Johan Andersson Fdger i Dalhem, Mathias Hansson Österby i Gothem, Hans Jansson Mesan i Othem, Olof Sandström Courage i Hejnum, Per Ehrenberg Engel i Gothem, Johan Peter Fred i Kräklingbo och Jöns Ljungberg Hjerpe i Sjonhem.
2:a Gotlands Kompani,
Per Johan Sjöpilt i När, Nils Nilsson Gäst i Eskelhem, Lars Ahlberg Heder i Levide, Johan Hansson Box i Nähr, Lars Larsson Lång i Klinte, Anders Östböm Trogen i Fardhem, Per Persson Mesan i Rone, Olof Mårtensson Mallegård i Gröttlingbo, Hans Erik Ström i Klinte, Carl Johan Styrman, Hans Persson Spets och Johan E. Gardell Bössegård i Fardhem, Jacob Persson Frisk i Wamlingbo, Olof Gårdstedt Rosenhy i Wall, Lars Jacob Tapper i Heide, Per Mathisson Krans i Ahlskog och Johan Söderström Klockare i Wamlingbo;
Och som dessa medel nu blirvit hit öfversända, kunna de af vederbörande få lyftas här å Landtränteriet emallan kl. 11-1 alla stickendagar inom nästlust. April månads utgång, hvarvid till undvikande af omgång och onödiga resor bör iakttagas, att ettdera

1:o Gratiticationstagaren sjelf inställer sig för att emottaga och qvittera medlen, eller ock
2:o Sänder ombud som är försedt med skriftlig fullmakt, lagligen bevittnad af 2:ne personer, eller slutligen och enklast
3:o Att gratificationstagaren å grafificationen, Tio riksdaler riksmynt, utfärdar qvitto, i afseende på egenhändiga underskriften at namn eller bomärke at pastor eller kronolänsman attesteradt, då medlen emot sådant qvitto utbekommes.

I alla händelser bör presibevis åtfölja att underhållstagaren lefver och sig väl skickar. Har någon aflidit under loppet år 1873, så utbetalas gratificationen icke destomindre, emot behörigt dödsbevis, till sterhhuset, så frami det styrker sin behörighet dertill, men skulle någon gratificationstagare halva aflidit före ingången af nämnda år, sii erhåller sterbhusct icke någon gratification; och anmodas Herrar Pastorer, att om någon af förstnämnde personer skulle hafva aflidit före år 1873, denim hit insända bevis inom April månads utgång.
Wisby i Landskontoret d. 11 Mars 1874.
RUD. HORN.
Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Mars 1874
N:r 22

Publicerat

Förordnande.

Under kyrkoherden Norrbys i Nähr sjukdom har komminister Kalström blifvit förordnad att upprätthålla Gudstjensten derstädes.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 21 Februari 1874
N:r 15

Publicerat

Innevarande års vapensyner

med de beväringsskyldige på Gotland komma att förrättas på följande tider under nästkommande Mars månad, nemligen med:
Hoburgs kompani: Wamlingbo socken Måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Sundre socken s. d. kl. 11 f. m.; Hamra socken d. kl. 2 e. m.; Öja socken tisdagen den 10 kl. 9 f. m.
Grötlinge kompani: Grötlingbo socken onsdagen den 11 kl. 8 f. m.; Fide socken s. d. kl. 2 e. m.
Hafdhems kompani: Hafdhems socken s. d. kl. 8 f. m.; Näs socken s. d. kl. 3 e. m.
Hemse kompani: Rone socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Hemse socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Alfva socken s. d. kl. 1/2 11 f. m.; Eke socken s. d. kl. 2. e. m.
Hablinge kompani: Ekstad socken måndagen den 9 kl. 2 e. m.; Hablingbo socken söndagen den 8 kl. 8 f. m.; Slite socken s. d. kl. 2 e. m.; Sproge socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.
Fardhems kompani: Fardshems socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Linde socken s. d. kl. 11 f. m.; Löjsta socken s. d. kl. 3 e. m.; Leivide socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Gerum socken s. d. kl. 2 e. m.
Burs kompani: Burs socken torsdagen den 12 kl. 9 f. m.; Stånga socken s. d. kl. 1 e. m.
Närs kompani: Närs socken fredagen den 13 kl. 8 f. m.; Lau socken s. d. kl. 1 e. m.
Garde kompani: Lye socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Garde socken s. d. kl. 11 f. m.; Alskog socken s. d. kl. 3 e. m.; Etelhem socken onsdagen den 11 kl. 8 f. m.
Klinte kompani: Klinte socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Fröjel socken s. d. kl. 12 middagen.
Banda kompani: Mästerby socken s. d. kl. 3 e. m.; Sanda socken tisdagen den 10 kl. 8 f. m.; Westergarn socken s. d. kl. 2 e. m.
Hejde kompani: Atlingbo socken onsdagen den 11 kl, 2 e. m.; Wäte socken s. d. kl. 11 f. m.; Hejde socken s. d. kl. 7 f. m.
Sjonhems kompani: Wänge socken söndagen den 8 kl. 8 f. m.; Buttle socken s. d. kl. 2 e. m.; Guldrupe socken måndagen den 9 kl. 8 f. m.; Wiklau socken s. d. kl. 11 f. m.; Sjonhems socken s. d. kl. 3 e. m.
Torsburgs kompani: Kräklingbo socken fredagen den 6 kl. 12 middagen.; Anga socken s. d. kl. f. m.; Ala socken s. d. kl. 3 e. m.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1874
N:r 14

Publicerat

De beväringsskyldige

vid Gotlands nationalbeväring skola samlas till innevarande års mönstringar på nedan nämnde tider och ställen under instundande maj månad, nemligen:
Måndagen den 10 kl. 8 f. m. Dede kompani vid Roma kyrka, s. d. kl. 11 f. m. Hejde d:o vid Wäte kyrka, s. d. kl. 1/2 4 e. m. Banda d:o vid Ejmonds i Mästerby. Tisdagen den 11 kl. 1/2 9 f. m. Klinte dio vid Klintehamn, s. d. kl. 12 middagen Fardhem d:o på Magnuserum, s. d. kl. 2 e. m. Hablinge d:o vid Sproge kyrka. Onsdagen den 12 kl. 10 f. m. Hoburgs d:o vid Öja kyrka, s. d. kl. 1/2 1 e. m. Grötlinge d:o på Sandesrum, s. d. kl. 3/4 1 e. m. Hafdhems d:o på samma ställe, s. d. kl. 1 e. m. Hemse d:o på Alfva slätt. Torsdagen den 13 kl. 1/2 9 f. m. Burs d:o vid Burs kyrka, s. d. kl. 1/2 10 f. m. Närs d:o vid Hallute i När, s. d. kl. 1/2 12 f. m. Garde d:o vid Garde kyrka. Fredagen den 14 kl 1/2 9 f. m. Torsburgs d:o på Ekeskogsrum, s. d. kl. 3/4 9 f. m Östergarns d:o på samma ställe, s. d. kl. 10 f. m. Sjonhems d:o vid Sjonhems kyrka. Tisdagen den 18 kl. 8 f. m. Bro d:o vid Duss i Bro, s. d. kl. 1/2 10 f. m Endre d:o på Tibblesrum, s. d. kl. 11 f. m. Halla d:o vid Dalhems kyrka, s. d. kl. 1/2 2 e. m. Lina d:o på Wallstenarum. Onsdagen den 19 kl. 8 f. m. Bäls d:o vid Slitehamn, s. d. kl. 1/2 11 f. m. Rute d:o vid Rute kyrka, s. d. kl. 3 e. m. Fårö d:o vid Broa å Fårö. Torsdagen den 20 kl. 9 f. m. Forssa d:o vid Lärbro kyrka, s. d. kl. 11 f. m. Tingstäde d:o vid Tingstäde kyrka, s. d. kl. 4 e. m. Lummelunds d:o vid Lummelunda kyrka. Lördagen den 22 kl. 1/2 9 f. m. Stenkumla kompani vid Gardrungs, s. d. kl. 10 f. m. Eskelhems d:o vid Eskelhems kyrka. Måndagen den 24 kl. 9 f. m. artilleriet och fältmusikanterne å södra byrummet, s. d. kl. 8 f. m. Visby infanterikompani på samma ställe och s. d. kl. 9 f. m. Visby jägare d:o på samma ställe.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1875
N:r 29.

Publicerat

Konungens Befallningshafvandes Kungörelser.

Till underdånig efterrättelse och vederbörandes förständigande har Kongl. Kommerskollegium hit öfverlemnat afskrift af Kongl. Majas Nådiga bref d. 10 sistl. Oktober, angående lönereglering för Biskopen i Wisby stift, hvilket härmedelst kungöres så lydande:
OSCAR etc. Vår ynnest etc.
Med underdånig skrifvelse den 14 November 1868 har Vår Befallningshafvande i Gotlands Län till Oss ofverlemnat ett utaf vederbörande Nämnd upprättat förslag till lönereglering för Biskopen i Wisby stift tillika med deröfver atgifna yttranden af Biskopen, f. d. Stadsrådet m. m. Doktor L. A. Anjou och Stiftets Consistorium.
Sedan I d. 30 September 1869 afgifvit infordradt utlåtande, haha Vi låtit detta ärende oss föredragas och dervid funnit godt i nåder förordna:
att Biskopen i Wisby stift fortfarande skall åtnjuta
1:o de honom anslagna hemmansräntor af 38 93/16 mant. inom Nährs, Lau, Ahlskogs, Lye, Garde och Etelhems socknar af Gotlands södra fögderi, utgörande tillsammans 927 kubikfot 7,66 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, 14 centner 19,, skålpund smör, 18 centner 39,6 6 skålpund fläsk samt 398 riksdaler 38 öre; och
2:o kyrkoherdelönen i Wisby stads- samt norra och södra landsförsamlingars pastorat;
att Biskopen skall, såsom fyllnad uti den genom Vårt och Rikets Ständers beslut för honom bestämda lön 10,000 riksdaler, årligen uppbära ett belopp af fyra tusen riksdaler, att af Vårt och Rikets Statskontor från Biskopslöneregleringsfonden qvartalsvis utbetalas;
att Lärbro och Hellvigs församlingars postorat skall upphöra att vara Biskopens prebende; egande Consistorium att ofördröjligen gå i författning om tillsättande af kyrkoherdebeställningen i detta pastorat; samt
att den till Biskopen hittills af stiftets landsförsamlingar under namn af visitationspenningar utgående afgift skall upphöra.
Meddelande Eder detta till kännedom och vederbörandes förständigande, låta Vi Nådiga skrifrelser i ämnet till Consistorium i Wisby samt Vårt och Rikets Statskontor utgå; och Vi befalle etc.
Stockholms Slott den 10 Oktober 1873.
OSCAR.
G. Wennerberg.
Till kammar-Kollegium ang. löneregleringen för Biskopen i Wisby stift.
Vidimeras ex officio.
Lars Hasselgren.
Wisby Landskontor d. 29 Dec. 1873.
RUD. HORN.
Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Januari 1874
N:r 3

Publicerat

Hjorten på Gotland.

En jagtsägen från förra tider af S…
Halloh! det skallar genom skogen
Och falken dristig, hunden trogen
Forfölja rofvet. I galopp
En jägarskara svängar opp.
Axel (af E. Tegnér).

I gamla dagar var Gutarnas ö ett rikt jagtland. Flocktals solade sig kutarna (hafssjälarne) på sina behagliga hvilstenar vid alla stränder sedan de gjort sig ett godt mål; flyttfoglarna, som i skaror af tusental från sin luftiga stråt varsnat midt i hafvet den grönskande ön, slogo susande ned i vikarna och på de lugna landualtnen eller i den täta vassen för att andas ut efter den långa färden, hvarefter brudsången au-stämdes i vexlande ljud och dunsängarna tillreddes för ägg och ungar; och ett fullrikt djurlif, fast af få arter, rörde sig uti lundarnas hägn samt i den tätt bevuxna buskmarken. Ty landets barrskog af tall och gran stod då orörd, hög och tät af väldiga timmerträd, såsom norrut Fors-viden, i öster Trull-halsar samt här och hvar i midtlandet Laikunga- och Låista-hajd, äfvensom Gyllaui och Brajd-floar, m. fl.; och löfskogen utaf asp, sälj, alm, ask och (endast på Fårö) al, men mest af ek och björk, oftast med vacker underskog at hassel och vide, herrskade i hela socknar och det i nästan sammanhängande bestånd allt norr ifrån Bäl och Stenkyrka genom hela landet ända till Klinte i sydvest, eller en sträcka af flera mil, hvarefter han i spridda lundar, i söder om det tvärt öfver landet gående barrskogsbältet, åter utbredde sig allt från Ardre, Etelhem och Eista ut åt öns sydligaste egnd. Sålunda var i forna dagar tingens danad ännu orubbad, skogarna gåfvo svalka åt fälten och drogs till sig himmelens moln, som göto välsignade regnskurar ned öfver åkrarna, och de bräddfulla myrarna fyllde med sitt flöde tusende källor. Då var Gotland med sina skogar, lundar och vatten mycket vackrare än i vår tid, di värnlausa (djuren) hade hus allestädes och folket, de forntrogne Gutarne kunde, enligt det nordiska lynnet, också då lefva, nemligen af fiske, jagt vid stränderna och på hafsisen samt medelst inskränkt hushållning, men utan skuldsättning, af det som ett måttligt skogsbygge, boskapen och åkern kunde gif va; m. e. o. det var i den gamla enfaldiga tiden, innan cirkelsågen rifvit ned skogen samt all jord och alla myrland skulle bära potatis samt klöfver och hvete, då folket väl ej hade så mycket pengar som nu och ej visste af hvarken bränvin, läseri eller Amerika, — men lefde ett tarfligt och i många fall förnöjsammare lif än som nu i all enfald, då man efter dagsmödorna, och isynnerhet; när det gällde ating (gästabud) eller andra ”tillfällen”, i gladt sällskap inom bide-laget (umgängskretsen), — lätt tog sig ett kok fisk i träsket eller ej just långt från stuguväggen, knallade ned sin jösse, njöt Guds gåfvor med glada hjertan samt förlustade sig derefter med oskyldiga lekar.
Ja, Gotland var den tiden ett trefligt jagtland, hvilket det alltid kunde vara, emedan de skadligaste rotdjuren ej finnas här; och dessutom var det folksed och ansågs såsom synd att lajta ägg eller plundra vildfogelns bon. Också fauns det då karlar, — visserligen ej några mästare i den högre ekonomien, det är sant — som ansågo jagteve idrott såsom lifvets ädlaste krydda: när orren slog i topp och kuttrade solspelet, då ett vackert dref klingade i skogen en skön morgonstund i Sept. eller när räfven sträckte friskt ut på lagom sporrsnö, allt detta var för desse Ullers söner det herrligaste i de framfarna dagarna af flintlåsens vördnadsvärda tidskifte, då tappen af harull städse prydde fängpannan! Bland hedersmännen af de många gammaldags jagtvännerna må här blott nämnas den ridderlige kapten Lindeberg, hvilken var en utmärkt harjägare och som på gamla dagar, sedan hans ypperliga hundar fått godt sök, satte sig på en stubbe i skogen, hörde på ”musiken” och rökte sin pipa i godt mak tills jösse efter ett par vackra hugter kom dansande i närheten då bössan flög till kinden och det vardt knall och fall; den ädle öfversten och riddaren Joh. Norby (härstädes född 1754 och skjuten 1807), som här under de korta fredsåren den tiden mången gång med sin pomerska jägare och de förträffligaste hundar höll storjagter i fäderneöns lundar; vidare den gamle krigsbussen, klockaren i Fleringe, Johan Lindal (död 1848), hvilken såsom han sade, ”sett staten” eller luktat krutrök 88 och som i all sin tid äfven utom jagten städse bar gevär eller åtminstone jagtväska, efter det i alla fall, tyckte han, såg militäriskt ut; dennes embetsbroder den långe klockarn Göran Lindilöf, som sköt för kyrkoherden mag. Mich. Kolmodin i Eista, (sjelf jägare, död 1805) och uppstoppade alla foglar inom Gotland, hvilka slutligen funnos i hans förmans fullständiga och dyrbara samling, samt i senare tider hjelpte till att mota harflocken på St. Karlsö fram genom det trånga bergspasset, hvarest prostfar, med flera laddade bössor liggande i rad, väntade och i förbifarten brassade på de snabbfotade jössarna ; ändtligen den dråplige, stortalige och lustige länsman Nils Hansten i Lummelunds ting (död 1797), utom hvilken det på det hållet omöjligt kunde bli någon treflig jagt af och efter hvilkens anförande under en storjagt på Fors-viden jagtsällskap en gång på pvällen samlades i den för sin omfattande gästfrihet vida beryktade Stenkyrka prestgård, då de trötte jägarna, för att ådagalägga sin rätt till en väl behäflig jagt-sup, in för det förvånade prostfolket på stugugolfvet upptornade en hög af trettionio harar! Och slutligen må då påminnas om all-verldsens-bruttebonden (bröllopps-hedersmarskalken), den gamle evighets-studenten Hindrik Kölder, (född 1770 död 1850), en starkbygd och godmodig man från ordna tider, hyilken för lifvet endast och allenast var och blef jägare samt i skogarna uti engden af Fole och Heinum samt slutligen i Sanda och Eskelhem länge uppträdde i vacker jagtståt, vid utfärden ej sällan till häst, omgifven af sitt skallande koppel, och som, med pipsnuggan och larame-dysten (jagt-pluntan) i väskan, — hvarur man ”söp efter tumme”, då jagtkamraterna voro flere och förrådet knappt sedan proppen ”olyckligtvis fallit ur” —, ännu vid sina sjuttio år var en lika outtröttlig skogslöpare, som angenäm sällskapsbroder genom det bästa skyttelynne och de dråpligaste historier, hvarmed han ständigt kryddade de korta hvilostunderna på en stubbe under de hundra harjag-tema, hvarefter han, en den strängaste iakttagare af alla gamla jagtbruk, aldrig underlät t. ex. att fullt jägaresnits sigt öppna haren (livilket stundom skedde blott med en sticka), o. s. v.: och olycklig för H. K. var den unge jägare, som glömde att sist pryda jösses tomta mage med ene-stilkon (-sticken) samt att, ehuru han skrattade åt det, träda offrets bakbek på kom, på det att ej skogs=nua en annan gång skulle göra skytten något spratt ! Afvenså dennes yngste bror, den treflige kapten Fredrik Kölder, som också var en flitig jägare, men om hear mest lysande jagtidrott först här längre ned närmare skall berättas. Men bland dessa skogen sonnskylldige söner, som redan af-tågat till ”de eviga jagttnarkerna”, kande nämnas flera, men främst bland dem den utmärkte jägaren kapten J. Bolin (död 1871), som åtminstone sju gånger var segerskykt på vårt jägare-gilles skjutbana och byars lod sällan felade; hvilket allt, likasom mycket annat oförgätigt rLf skogens sagor, säkert ännu ofta framträden i Öns nu yppersta jägare af landets barn Fred. Hägg och 0. Laurin, som väl aldrigiörgäta t. ex. de glada snart jagterna på Närsholm de forna rika beckasin-skördarne på myrarna och isynnerhet do öfver all beskrifning trefliga utflygterna i bästa sällskap till Karlsöarna, då tamfen och andra bergfoglar under susande fart hetsades med skott på skott o. s. v.

Gotlands Allehanda
Lördagen 3 Januari 1874
N:r 1