Hablingarna togo storslam i pärken. — Spännande finaler på båda håll. — Väldig anslutning till den strålande idrottsfesten.
Stångaspelen var gårdagens största idrottsevenemang inte bara för Gotlands del utan säkerligen också för Sverige och lite till, åtminstone vad deltagarantalet beträffar. Där kämpade nämligen inemot ett tusental gotlänningar i de urgamla, idrotterna pärk och varpa och deras bedrifter beundrades eller kritiserades — av 4-5,000 skådelystna, som kommit dit pr cykel, till fots, i bil eller med extratåg. Så nog var det en stor dag i Stånga alltid och som vanligt hade arrangören, hr Dahlgren, tur med vädret.
Årets tävlingar på Gumbalde äng.gåvo ett ovedersägligt bevis för de gamla gotlandsidrotternas livskraft och framåtgående just nu. Pärkspelet var bättre än på mången god dag med både många och välspelande lag, och i varpa utkämpades en final, som i spänning och säkerhet söker sitt motstycke. Netzels lag från Visby kunde slutligen foga ytterligare en seger till sina många föregående, men fråga är om inte denna dust mot Lennart Karlssons lag i Väskinde är den som krävt mest i fråga om koncentration och noggrannhet. Netzlarna vunno som bekant även i fjol och för några år sedan togo Karlssönerna hem segerlönen i denna kolossalt ansträngande dagslångt turnering.
Spelen inleddes som alltid med en kort idrottsgudstjänst, vilken förrättades av kontraktsprosten G. A. Kronqvist. Omedelbart därefter sattes tävlingarna i gång och kunde avslutas i god tid före mörkrets inbrott. Det är en synnerligen krävande uppgift att få hela detta maskineri att gå i lås, men det lyckades, även om det blev en del dröjsmål här och där. På Stångaspelen måste man också prata med goda vänner och ha en bit mat då och då mellan slagen, varför \”efterlysningarna\” bli legio. Men allting ordnade som sagt upp sig, om inte förr så skedde det hos folkskollärare Dahlgren, där alla trådar löpte ihop och alla frågor besvarades. Han fungerade som överledare, mottagningskommitte, speaker, prisdomare och generalsekreterare på en gång. Ändå hann han med att sköta om otaliga andra små detaljer, som han ordnat upp, och det är avått att tänka sig hut det hela egentligen skulle kunnat genomföras utan honom.
Dubbelseger i pärken för Hablingbo.
En avsevärd del av pärkspelet hade som bekant klarats av vid förra söndagens förtävlingar och man hade alltså att nu fortsätta på den gruppindelning som gjorts. I bakpärkens klass II hade Fårösund, östergarn och Fårö två segrar vardera att fortsätta med. Fårösundspojkarna med Gustav Kellström vid pärken visade sig vara i prima slag och vunno först över östergarn, varefter de också besegrade Fårö. I andra gruppen segrade Silte med Rune Hansson som pärkkarl.
Sandapojkarna som gjort bra i från sig vid tidigare pärkspel vunno i går juniorklassen genom att slå Stånga i finalen. övriga segrar i denna klass hemfördes av Lye och östergarn.
Frampärken blev en spännande historia, där segern hängde på. håret. De tre lagen i grupp I voro Burs, När
I och Hablingbo och gången på det hela blev den att När slog Burs, Hablingbo slog slog När och Burs slog Hablingbo, alltså vardera en seger och ett nederlag, varför antalet vunstpärkar och stick fick avgöra. Hablingbo Låg bäst till och tog här sitt första segerpris för dagen. Visby bollkubb vann en av de följande grupperna i frampärk efter segrar mot Gothem och Stånga. Spelet mellan Burs och När refererades av hr Dahlgren och han samlade på så sätt drygt tusentalet åskådare till pärken.
Som avslutning på dagen fick man se finalen i bakpärk mellan Burs och Hablingbo. Burs hade avancerat dit efter segrar över Gothem och Lau förra söndagen samt i går med seger över Visby bollklubb rrted två raka. Hablingbo vann förra söndagen över När II och hade sedan frilott. I finalen Burs-Hablingbo gick det jämnt om jämnt men Hablingbo fick in det avgörande hugget i första pärken och vann den. Lika jämnt stod det i andra och spelet gick med väldiga driv över planen. Också nu visade sig hablingarna vara snabbast och mest påpassliga – Manne Booberg var den ledande själen och hade ett kolossalt tillslag på bollen samt mötte allt som kom i hans väg. Burs fick sträcka vapen efpen efter en jämn och vacker strid men i gengäld tilldömdes de priset för ärligaste spel och det är också något värt att få vid Stångaspelen.
En svårighet för spelarna var de påträngande åskådarna, som ofta storlo i vägen vid de långa och skeva huggeri och om det inte möter överstigliga svårigheter så borde till en annan gång en del avspärrningar ordnas, vilket skulle vara till fördel för samtliga parter.
Tävlingsplatsen i varpa förstoras årligen.
En sådan mängd varpkastare som besökte Stångaspelen i år har förmodligen aldrig tidigare förekommit och det märktes också att nya platser för kastarna hade måst tas i anspråk bortåt järnvägen till. Mästarklassen omfattade 32 lag liksom klass II, de 49 lagen i klass III delades på två avdelningar och detsamma skedde i rekryt-klassen, där 64 lag tävlade. I stenklassen drabbade 33 lag ihop och oldboys ställde upp med fyra lag, summa summarum 214 lag.
Mästareklassen följdes givetvis av en intresserad publik hela dagen och man fick speciellt inrikta sig på den, varför de övriga klasserna följaktligen inte kunna få så stor publicitet eller så många åskådare.
Redan i mästareklassens första omgång kom det till hårda strider och på åtskilliga håll blev det 12-11. Netzels lag och likaså Blomberg, Gothem, visade sin klass genom att vinna var sin kula med 12-2 och det hjälpte inte att motståndet hårdnade i fortsättningen. Bland de lag som här blevo utslagna kan antecknas Leimers lag från Stockholm, som kom upp mot Knut Johansson, Bara och förlorade med 12-11, 12-8. Em. Eriksson i Hellvi åkte ut jämte Birger Olssons lag i Fole och Herman Olssons i Eksta, som kom upp mot Netzels. Karlssönerna i Väskinde manövrerade ut Svärd, Visby, vilket var det enda förlorande av fem stadslag i första omgången.
Baraborna togo en kula på Netzels.
I andra omgången fortsatte Blombergs lag, likaså Netzels och Knut Johansson att segra. Netzels fck dock släppa en kula till Hansson, Bara, med 125 men sedan blev det 12-10 och 12-3 till Netzlarna, som i fortsättningen blev enda stadslag i klassen. I den förlorande gruppen blev det ett nytt nederlag för Leiners, som kom upp mot Eriksson, Hellvi.
De båda Gothemslagen som gått vidare till tredje omgången lottades där tyvärr mot varandra. Blomberg gick fortfarande vidare i den vinnande gruppen, Karlssons Väskinde slog Karlsson Stenkyrka, Netzels vann över H. Nilsson, Garda, och Pettersson, Stånga, slog ut Knut Johansson, Bara, i samtliga fall blev det två raka kulor med klara differenser.
Vid semifinalerna i fjärde omgången lottades Blombergs lag mot Karlsson, Väskinde och det senare laget vann med två kulor på 12-10. Netzels klarade ganska lätt Stångalaget med 12 —6, 12-9. I kampen om 5-8 pris vann Karlsson, Stenkyrka och Kristiansson, Gothem.
Segersiffrorna blevo 12-11, 11-12, 12-10.
Finalen i mästarklassen blev en fenomenalt jämn uppgörelse och det var bortåt 500 intresserade som trängdes omkring målet för att se en skymt av de perfekta kasten. De båda bröderna Netzel samt Wille Pettersson pressades synnerligen hårt för första gången under dagen och det var bröderna Lennart och Oskar Karlsson samt Fred Pettersson, som levererade denna utmärkta match.
Visbylaget tog ledningen i första kulan med 5-2 och 6-3 men Väskinde utjämnade till 6-6, ett nytt ryck av Netzels utjämnades till 8-8 efter en fullkomligt enastående serie bortslagningar och sedan följdes de båda lagen åt till 11-11. Sista sticket hölls av Harry Netzel, men Lennart Karlsson hade hans varpa i gungning och det fattades endast några millimeter för att den skulle ha slagit över och rullat ifrån. Andra kulan blev den första lik med ledning för Netzel med hela 5-1. Oskar Karlsson i Väskinde var den klart bäste av alla sex kastarna och med honom som föregångsman hämtade Väskindeborna än en gång upp visbylaget vid 6-6. Så följdes man åt på nytt med vartannat stick och denna gång var det Väskindes tur att vinna vid 11-11, det var Oskar Karlsson som lade ett s. k. lock och det låg kvar, trots att Netzlarna var i obehaglig närhet.
Oskar Karlsson fortsatte i samma goda stil på tredje kulan och tog fyra raka stick. Sedan kom en liten downperiod, vadan visbyborna i stället spottade upp sig och tog sex stick i rad, 6-4 alltså. Karlssönerna kom med ett nytt ryck på fyra stick, men Netzels kom lika punktligt också nu med fyra raka. Ställningen var alltså 10-8 till visbylaget, men än var inte slaget över. Karlsönerna utjämnade till 10-10 och på nästa kast blev det två nollor och alltså bortslag. Spänningen steg för varje kast. Nu lämnades ingenting åt slumpen, ty det gällde att sätta in den avgörande stöten. 11-10 till Netzels blev det och denna gången klickade Väskindebornas nerver, när det gällde att göra 11-11, ty Netzlarnas tolva kunde man inte göra något åt.
Publiken kunde andas ut efter en sällsynt spännande uppgörelse och de säkra kämparna tackade varandra för god match, säkerligen den svåraste som Netzels lag har utkämpat på mycket länge. Laget vann tack vare sin stora jämnhet och det var ingen skam att förlora mot denna fruktansvärt vältrimmade kastartrio. Det var en final som var värdig denna stortävling på Gumbalde äng.
K. G. Larsson segrade åter i femkampen.
I den bekanta inhägnaden hade under eftermiddagen diverse spännande saker avgjorts. Man började med tävlingen i stångstörtning om dr Bolins vandringspris och här tog K. G. Larsson ledningen med 8,92 i första kastet, Erik Hellström låg närmat till en början men blev sedan passerad av Arne Möllerström. Larsson försökte förgäves öka i de följande kasten, han tog till för mycket och orkade aldrig över. Desto bättre lyckades Möllerström som i sista försöket lyckades få stången runt vid 9-metersgränsen och vann därmed tävlingen. Inte mindre än 14 man startade i denna gren.
Femkampen följde sedan omedelbart och tio man ställde upp varför det blev två man utslagna varje gång. På 100 m. föllo Broman, Fårö, och Gannholm, Burs, ur och detta öde drabbade sedan Bertil Möllerström, Roma, och Evald Ronström, Othem, i längdkastet. K. G. Larsson hade längsta kastet och därnäst följde Dahlström.
I höjdhoppet blev det en jämn tävling, där alla sex klarade upp till 1,40. På 1,45 klarade Larsson med mycket luft emellan och även Krusell, Levide, och lille Dahlström seglade över. K. E. Jakobsson, Levide, Arne Möllerström, Roma, och Nordström, Fårösund revo alla försök och det blev skiljehopp, där Jakobsson klarade sig vidare. I fjärde grenen, stångstörtning, blev K. G. Larsson bäste man och Dahlström låg två ända till sista kastet, i vilket Krusell tog hem andraplatsen och således gick till finalen i ryggkast tillsammans med Larsson.
Här hade Levidebon inte mycket att säga till om och snart låg han där i gräsmattan på föreskrivet sätt. Jakobsson och Dahlström tävlade om tredjeplatsen och där måste Dahlström ge sig på grund av en sträckning. Segrare blev liksom i fjol K. G. Larsson och det kan nämnas att samtliga fyra man i ryggkastet blevo pristagare även förra året.
I fortsättningen blev det extratävlingar i ryggkast samt skämttävlingar, vilka givetvis blevo upphovet till många hjärtliga skratt.
Prisutdelning av kommendör Hägg.
När samtliga klasser i varpa avverkat sitt program och den spännande finalen i bakpärk avslutats i skymningen drog sig allt folket till dansbanan, där dansmusikens sprittande toner steg över sorlet. På kvällen stillnade det ut alldeles och den stora folkfesten fortgick ännu några timmar fram på nattkröken innan det var alldeles lugnt på valplatsen Gumbalde äng.
Under kvällen hölls prisutdelning för dagens tävlingar och det var som vanligt en ståtlig och värdefull prissamling som bytte ägare. Allt som allt beräknades samtliga priser vara värda något över 3,000 kr. Som prisutdelare fungerade kommendör Arv. Hägg och hr Dahlgren erinrade i sitt avslutningstal om hur kommendör Hägg under Stångaspelens tidigare år varit en synnerligen välvillig prisdonator, som bl. a. skänkt pris till bästa lag och till bäste man på plan i fram- och bak-pärk. Hr Dahlgren framhöll också det stora pärkintresse som kommendör Häggs far, amiral Jaques Hägg, visat under hr Dahlgrens pojkår i östergarn och som sporrade till stordåd vid pärken.
Kommendör Hägg avslutade prisutdelningen med ett anförande om den gotländska idrottens betydelse när det gäller att stärka kroppen så att den som rätt bedriver sin idrott kan få kraft och beslutsamhet för mera betydelsefulla uppgifter som svensk medborgare.
Hr Dahgren riktade ett tack till kommendör Hägg och tackade alla idrottsmän för att de kommit till Stånga samt uttalade också sin stora glädje över att den gotländska idrotten gjort en sådan framryckning och uppvisat ett sådant pånyttfött intresse.
Bakpärk.
Mästareklassen.
Grupp I.
1) Hablingbo, Pärkkarl Manne Booberg, Nya A/B Visby Bryggeriers hederspris, Visby Bollklubbs vandringspris, Stefanigillets vandringspris, Mästerskapsplaketter till varje man i laget.
2) Burs, pk Albert Alvengren, Hederspris, Gotlands Idrottsförbunds vandringspris; 3) Visby Bollklubb, pk Erik Lundgren.
Grupp II:
1) När II, pk Fritz Pettersson, Konsul E. Lundbergs hederspris; 2) Lau, pk
Ragnar Larsson.
Grupp III:
1) Alva, pk Hugo Gardell, Apotekare Niklas Sandströms hederspris; 2) Stånga, pk Allan Pettersson.
Grupp IV:
1) Gothem, pk Gösta Hellberg.
Klass II.
Grupp I:
1) Fårösund, pk Gustaf Keliström, Gotlands Allehandas hederspris; 2) östergarn, pk Magnus Bendelin; 3) Fårö, pk Herbert Liljegren.
Grupp II:
1) Silte, pk Rune Hansson, Slite cements hederspris; 2) Näs, pk Hans Karlsson.
Grupp III:
1) Levide, pk Alfons Nilsson; 2) I 18 107:e komp., pk vpl K. G. Berg.
Grupp IV:
1) Vänge, pk Hans Persson.
Juniorer.
Grupp I:
1) Sanda, pärkkarl Tore Karlsson,. Gotlänningens hederspris; 2) Stånga, pk Sixten Wallin.
Grupp II:
1) Lye, pk Martin Hansson, Gotlands Andedsmejeriförenings hederspris; 2) När III, pk Ture Häglund.
Grupp III:
1) östergarn, pk Rune Nilsson.
Frampärk.
Grupp I:
1) Hablingbo, pk Rune Mattsson, Konsul C. G. Björkanders hederspris, Kungapokalen i vandringspris, Mästerskapsplakett till varje man i laget.
2) När I, pk Ivar Häglund, Hederspris, Gotlänningarnas i Gävle vandringspris; 3) Burs, pk Hilding Havdell.
Grupp II:
1) Lau, pk Ragnar Larsson, Gotlands Mejeriförbunds hederspris; 2) När II, pk Ture Nilsson.
Grupp III:
1) Visby Bollklubb, pk Erik Lundgren, A/B 0. S. Björkmans hederspris; 2) Stånga, pk Erik Karlsson; 3) Got-hem, pk Henning Gahnström.
Till bäste pärkkarl i bakpärk, mästareklassen, A/B Gust. Lövqvists hederspris (fåtölj) tilldelades Albert Alven-gren, Burs.
Dir. Carl E. Degermans hederspris till bäste pärkkarl i bakpärk klass II har tilldelats Rune Hansson, Sina,
Dir. Degermans hederspris till bäste pärkkarl i juniorklassen: Tore Karlsson, Sanda; d:o d:o i frampärk Hilding Havdell, Burs.
Knut Östergrens vandringspris till den socken som deltagit med största antal lag gick till Närs I. F.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 juli 1943
N:r 150
