Till konstaplar vid kåren har fr.o.m. 1 okt.- befordrats 8-18-54 Thomsson, 338-18-50 Larsson, 4-18-54 Andreasson, 13-1853 Buskas och 31-18-52 Larsson.
Gotlänningen
Torsdagen 2 oktober 1952
Nr 228
Gotlänning gick ut som etta
av kustartilleristerna från Sjökrigsskolan i Näsby Park, där sammanlagt trettio nya officerare utexaminerades i går. Sture Holmberg heter den duktige gotlänningen och är från Fidenäs. Han tog värvning vid KA 3 och har gått den långa vägen.
Gotlänningen
Onsdagen 1 oktober 1952
Nr 227
Som elever i officerskursen
1952-1953 vid krigsskolan har beordrats officersaspiranterna 345-10-46 Eriksson, Winzell och Sjöblom, Gotlands infanteriregemente.
Gotlänningen
Onsdagen 1 oktober 1952
Nr 227
Till försvarsläroverket.
Som nytillträdande elever vid försvarets läroverks studentlinje 1952 har beordrats officersaspiranterna 624-1049 Johansson, 922-1-49 Jakobsson, 921-1-49 Jakobsson, 2100-4-50 Olofsson och 2159-11-50 Lindqvist, Gotlands infanteriregemente, samt 6618-51 Lindgren, Gotlands artillerikår.
Gotlänningen
Tisdagen 30 september 1952
Nr 226
Byggnadstillstånden.
Arbetsmarknadsstyrelsen har beviljat fortifikationsförvaltningen byggnadstillstånd för inredning av tandpoliklinik i gamla sjukstugan vid Gotlands kustartillerikår för en kostnad av 55.000 kronor.
Gotlänningen
Tisdagen 30 september 1952
Nr 226
Inskrivningsförrättningarna.
Vid inskrivningen av värnpliktiga inom Gotlands inskrivningsområde kommer kapten Dahlgren, Gotlands infanteriregemente, att fungera som provledare och kapten Snöbohm, samma regemente, som exploratör.
Gotlänningen
Tisdagen 30 september 1952
Nr 226
Krigshären.
Till underlöjtnant vid Gotlands nationalbeväring är transporterad och förordnad underlöjtnanten vid första lifgrenadierregementet V. E. Reutersvärd.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 10 Oktober 1876
N:r 81
Förhandsvisa kustartillerister
fick god övning i närförsvar.
— Från vår utsände medarbetare —
Någonstans på norra Gotland, lördag morgon. Sedan i måndags har fälttjänstövningar med kustartilleriet på Gotland ägt rum — det var den sista duvningen som både årets kontingent värnpliktiga och de krigsförbandsvisa som den senaste månaden varit inkallade till KA 3 fick undergå innan de i början på oktober rycker ut igen. Ledare för övningarna var KA 3-chefen själv, överste Sven Haglund.
En ytterst viktig sak inom kustartilleriet är närförsvaret, försvaret av batteriplatserna alltså, och det är det man koncentrerat övningarna på. En A-styrka d. v. s. egna trupper, och en B-styrka — den lede fienden — har varit flitigt i farten den gångna veckan. För att få övningarna så allsidiga som möjligt så har mannarna fått känna på både att vara »egen» och fiende. Någon sinekur för övningsdeltagarna har det givetvis inte varit, all förlorad sömn får de väl ta igen nu när »kriget» är slut. Ett kompani har förresten ända sedan i onsdags lekt fribytare i skogarna, levt på reservproviant och sovit snart sagt när, var och hur som helst. Kompaniet förutsattes vara en luftlandsatt fiende och led från början svåra förluster genom hemvärnets insatser — hemvärnsmänned lyckades göra ett perfekt eldöverfall och uppehålla kompaniet en god stund — till stor glädje för de »våra» i linjerna som fick tid på sig att vässa klorna.
Vid 4-tiden
i morse började det dra ihop sig till ett avgörande. Vid det batteri där vi hälsade på utvecklades med ens en livlig verksamhet. Rapport på rapport kom in från spaningspatruller etc. till batterichefen. Det var tydligt att fienden hade något särskilt i kikaren. En halvtimme senare brakade det löst, fienden kom alldeles inpå batteriet men hejdades effektivt av granatkastareld och annan tung eld. Men därmed var faran inte avvärjd — fienden förfogade över eldledare som i sin tur stod i förbindelse med en kryssare ute till havs och så fick batteriet eld på sig från den samtidigt som också fientligt flyg uppenbarade sig över slagfältet. Nya närstrider blossade upp.
Att i ett sådant läge
vara batterichef kräver sin man, kallt och säkert måste han beräkna sina chanser — »vår» chef klarade av allt att döma sin uppgift — det gick inte många sekunder innan de egna pjäserna spydde ut sina granater mot målet ute på havet. Mannarna ute i värnen gjorde sitt i infernot och fienden som tidigare starkt decimerats lyckades inte i sitt illvilliga uppsåt. Man vände i stället sina blickar mot stranden, mot vilken nu kamrater till honom stävade in i små landstigningsbåtar. Häftiga strider utkämpades, de »våra» var beredda, och mötte framgångsrikt anfallsvågorna — åtminstone höll de ännu stånd när »eld upphör» blåstes. Så man får väl hoppas att »det gått vägen».
Crick
Gotlänningen
Lördagen 27 september 1952
Nr 224
Militärbefälhavaren
har för tiden 26-29 sept. överlämnat befälet över VII Milo och Gotlands marindistrikt till chefen för A 7 överstå Söderberg.
Gotlänningen
Lördagen 27 september 1952
Nr 224
Två värnpliktiga vid KA i Fårösund blev vådaskjutna.
Två fall av vådaskjutning har inträffat vid KA 3 i Fårösund. Under en nattövning blev en av årets värnpliktiga, som deltog i en patrull, vilken ryckte fram mot en bevakningsstyrka, under skottväxling från ganska nära håll träffad i ryggslutet av ett löst skott från ett gevär.
Han fördes sedan till KA 3:s sjukhus, där han nu vårdas. Skadan är dock inte av allvarligt slag.
I det andra fallet hade man efter avslutad skjutning med en kulspruta glömt att plundra denna, och då man nästa dag skulle lyfta upp vapnet på en bil gick ett löst skott av och träffade en värnpliktig, som fullgör repetitionsövning. Han skadades i ena knäet och fördes till KA 3:s sjukhus. Han beräknas bli fullt återställd till utryckningen den 2 oktober.
Gotlänningen
Fredagen 26 september 1952
Nr 223