Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Martebo socken ligger på nordvästra Gotland.
Gårdsnamn: Binge, Björkeskogs, Kvie, Lunds, Medebys, Myre Lilla, Myre Stora, Pajse, Prästgården, Rums Lilla, Rums Stora, Snaldarve.
Tillkännagifvea att Sjökaptenen Olof Lars Johannes Boberg, efter 1 års lidande afled på Conradsberg den 80 Juli 1890 i en ålder af 45 år, 4 mån. och 13 dag. Sörjd af en åldrig fader, eyskon, slägt och vänner.
Martebo & Qvie den 7 Aug. 1890.
Catharina Martin. Carl Martin.
född Boberg.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Augusti 1890
N:r 121
har k. m:t beviljat ur odlingslånefonden till Martebo myrs afdikning. Tillika har k. m:t funnit för godt fastställa, med vissa förbehåll, den insända planen för afdikningen.
Länsstyrelsen hade förordat det nu be viljade låneunderstödet under förutsättning att en mellan gotländska myrodlingsbolaget å ena samt de i Martebo myrs utdikning icke deltagande myrlottägare å andra sidan 26 Mars 1860 träffad förening angående afstående af mark mot befrielse från deltagande i afdikningen, hvilken förening, derå de nuvarande delägarnes rätt syntes länsstyrelsen vara hufvudsakligen grundad, vid verkstäldt och at ägodelningsrätt faststäldt laga skifte vunnit tillämpning, blefve af k. m:t godkänd hvad anoginge indragna häradshöfdingebostället 1/2 mtl Lilla Rombs i Martebo, indragna länsmwansbostället 5/8 mtl Björkome i Lummelunda och kyrkoherdebostället, 7/8 mtl, i Martebo och Lummelunda.
Angående detta af länsstyrelsen föreslagna vilkor har k. mit förklarat att yttrande framdeles kommer att ske.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 Juli 1890
N:r 113
Tisdagen den 29 innevarande Juli kl. 10 f.m. låter landtbrukaren herr A. Malmros, Medebys i Martebo, genom frivillig auktion till den högstbjudande försälja hötägten eller grödan å cirka 200 tunnl. myrmark å Martebo stormyr, och hvilken kommer endast i mindre lotter att utbjudas. Kände köpare erbålla betalningsanstånd till den 1 nästkommande Oktober.
Tingstäde den 24 Juli 1890.
P. HÖGBERG.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 Juli 1890
N:r 113
Länsfängelset.
För fosters läggande å lön bar i dag på middagen inför norra häradsrätten företagits ransakning med häktade husbondedottern Anna Matilda Pettersson från Friggårds å Fårö.
Svaranden, som är född 10 Juni 1862, har sedan 1882 haft tjenst i Stockholm och hemkom 1 Maj till modern samt födde 9 Juni ett foster, som enl. hennes åsigt var halfgånget och som hon sedan några dagar dolde i sängen, tills hon en morgon inlindade det i ett stycke tyg och lade det under en krusbärsbuske i närheten af stu an. Fostret har sedan på obekant sätt försvunnit.
Enär åklagaren sport, att den åtalades moder ett par dagar efter barnets födelse aflägsnat sig på natten från hemmet åt kyrkan till, så begärde han och fick uppskof. Modren nekade att ha varit från hemmet.
Norra häradsrätten.
För förskingring af utmätt gods hade länsman G. Boberg yrkat ansvar å hemmansägaren Karl Petter Bergström från Bjärby i Sjonhem. Enär bos svaranden för skuld blifvit utmätt en ko, en förläggarslef och sju matskedar af silfver m. m., men B. före den härå utlysta auktionen låtit slagta kon samt undandolt den öfriga egendomen, så att försäljning ej kunnat ske, dömdes han att böta 30 kronor jämte ersättningar.
För våld och hemfridsbrott hade samme åklagare instämt drängen Hjalmar Lindström från Rotfvalds i Vänge. Han skulle 21 Okt.
Okt. 1889, då båtsman Petter Hök åkt efter allmönna landsvägen förbi Rofvalds, slagit Hök med en stör samt dagen förut kastat in i Höks gård en sten, som träffat Höks barn i bröstet, så att det fallit omkull, Svaranden ålades edgång och hänvisades till själasörjaren.
För ärekränkning hade pigan Anna Sandbom, Suderbys i Bro, instämt drängen Oskar Olsson, Råby i Hejdeby. Denne skulle nämligen beskylt Anna Sandbom för att ha olofligen tillegoat sig skinn som tillhört Karl Holmberg, Ytlings i Bro, samt utspridt rykte att hon stulit skjortor ur hans kista, Då emellertid Olsson med ed friat sig från den förra beskyllningen och käranden icke gittat styrka den senare, ogillades käromålet, Men som svaranden erkänt att han i flere personers närvaro fält smädliga yttranden om Anna Sandbom, dömdes han att böta 15 kronor jämte rättegångsersättningar.
För våld hade på angifvelse af hustru Katarina Lyander instämts hustru Maria Thomsson. Som denna emellertid begick ådömd värjemålsed, kunde åtalet icke bifallas.
För öfverdådig framfart var instämd arbetaren Nils Thomasson, Hägvalls i Vänge.
Svaranden gick ålagd värjemålsed och kunde sålunda ej till ansvar fällas.
Till ansvar för det han olofligen satt sig i besittning af käranden tillhörigt foder hade hustru Maria Budin, Suderbys i Vänge, instämt sågverksägaren Karl Adolf Nyström i Buttle. Häradsrätten dömde svaranden att böta 20 kronor samt ersätta fodret med 100 kronor och kärandens kostnader med 55 kr.
För att ha tillegnat sig ved hade sakföraren A. K. Stenmark instämt landtbrukaren Adolf Malmros, Medebys i Martebo. Enär käranden emellertid icke styrkt, att svaranden tillegnat sig den istämningen omförmälda veden samt anledning icke förekom att ålägga svaranden värjemålsed, ogillades kärandens talan och tilldömdes svaranden 20 kronor i kostnader.
För lösdrifveri har i dag häktats skomakaren Karl Petter Norrby född 1846 i Follingbo, nu bosatt i Visby.
Karl Johan Toftén, född 1856, dömdes ifjor för lösdrifveri till 2 års tvångsarbete, men har nu på grund af sjukbetyg frigifvits.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 Juli 1890
N:r 107
sammamträdde vid Fårösund och prisbelöning af djur ägde rum äfven å Fårön.
Hivogstar af norsk ras hade ej varit placerades inom gillets område; närmast hade sådana fuvnits att tillgå i Tingstäde och Martebo, och dit hade många ston förts för betäckning; numera funnes ingen närmare än på Hallfreda. Flere halfnorska hingstar hade inom området ka: strerats. Exempel anfördes dock å afvel efter sådan hingst, men ej fördelaktigt.
Af ren gotländsk ras funnos inom området goda exemplar. I anseende till svårigheten att underhålla dem ute å bete, hvilken svårighet ofta föranledde kastrering, förordade direktör Hoffman-Bang att flere landtbrukare saloge sig tillsammans för att hålla gemensam inhängnad för unghingstar. Inom Rute, Fleringe och Bunge höllos hingstar å gemensamt bete.
Premiering af hingstar af gotlandsras ansåg gillet önskvärd. För ändrad skogslagstiftning med skärpta bestämmelser uttalade sig gillet enhälligt.
Ordföranden fäste uppmärksamheten på angelägenheten att slå in på tillverkning af sötmjölksost, såsom i många fall säkrare och fördelaktigare än smörtillverkning ensamt. Man förordade ett mejeri för Rute pastorat, centralt beläget för de 3 socknarne och två för Fårö.
Angående sättet att få tjurar spaka, anfördes såsom bäst verkande att vid tidig ålder sätta ring i nosen. Väl gjorda sådana lofvade direktör Hoffman-Bang anskaffa från Väderbrunn åt hushållningssällskapet.
Några jordbrukare inom området hade gjort försök med odling af foderbetor.
Om lämpligaste foderväxter för mindre bördig örjord utbyttes olika åsigter.
Det ansågs önskligt att utställningen af kreatur & Fårö hölles vid skolhuset vid kyrkan.
Till ordförande för gillet under ett år utsågs hr J. H. Nyman, Fårösund och till prisdomare för två år hr M. P. Broström med hr Tyko Lindgren till ersättare.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 Juli 1890
N:r 103
norrut var i går föremål för öfverläggning vid hushållningsgillet i Bro.
Landshöfd. Poignant: frågorna om Martebo myrs utdikning och en jernväg norrut hänga så nära samman att de bero af hvarandra. I Aug. månad torde man ha att vänta regeringens bifall till lån på 100 tusen kr. för utdikningen. Skäl vore att vidhålla 1860 års förening, hvarigenom bestämdes att i dikningen skulle deltaga några och tjugu jordägare, Det bästa sättet att ordna hela saken voro bildandet af ett sto:t aktiebolag. — För jernvägsfrågans utredning borde naturligtvis först åstadkommas en utredning: hvar skall banan gå och hvad skall den kosta? En bana Visby —Veskinde—Lokrume—Tingstäde vore omkr.
20 till 25 kilometer lång. Bibanor hade man tänkt sig dels till Fole (från Lokrume) dels till Stenkyrka, En erfaren man, som nyss besökt Gotland, bade emellertid rädt att först i andra hand tänka på bibanor såsom ökande kostnaden för materiel m. m. Kostnaden för undersökning för en sådan bana som denna vore i vanliga fall 50 kr. kilometern, men tillfälle stode nu till hands genom ingeniörerna Roos och Cederström att få den utförd för hälften häraf eller 25 kr. kilometern. Fördelningsgrunden borde vara att de intresserade socknarne betalade lika: Veskinde, Lokrume och Tingstäde 175 kr. hvardera. Om gillet uttalade gig för önskvärdheten häraf ville länsstyrelsen utlysa stämmor.
Hr P. Larsson Fole: svårt att säga hura svaret härpå kan utfalla på en kommunalstämma. Måhända borde äfven en fjerde socken, Bro, bidraga. Lade de blifvande undersökningsmännen på hjertat att utreda om icke spårvidden (60 cm = 20 tum) vore för smal.
Landsh. Poignant: spårvidden hade tagits så smal just för att minska kostnaden, som nu skulle komma att inskränka sig till omkr, 10,000 kr. kilometern. På Kosta—Lessebobanan hade man fått koncession med denna spårvidd.Iogen. Roos: hvad som visade möjligheten att ha så smalt spår, vore de skarpa kurvorna, Ökad spårvidd ökar kostnaderna betydligt för vagnar och maskiner. Trafikkostnaden för en sådan bana borde icke öfverstiga 50 öre pr dag och bankilometer.
Hr M. Larsson: vi behöfva icke på grund af smalspårigheten frukta kantring af vagnarne; då hade nog icke regeringen sanktionerat Kosta-banan. Med gröfre spår får man gröfre materiel och en hög död vigt att dragas med.
Banan vore inte omöjlig att mata och borde ge ränta på sitt kapital. Med bibanan finge vi två stationer; wtan sådan blott en, den i Tingstäde; ty de andra blefve blott anhaltplatser. Vår bana borde kunna byggas mycket billigare än Kosta-banav, der de ha kurvor med 1 på 36.
Kommiss. Håhansson: Bro hade så litet intresse af banan att derifrån intet bidrag vore att vänta.
Skoll. Bendelin: Lokrume har blott 1/4 mil till Visby längre än Bro; derför icke benägna för undersökning. Sådan hade skett ett par gånger förut och orsakat skogshygge.
Redaktör Jeurling lemnade några upplysningar om Decauvilles system för jernvägar sådant det i utlandet tillämpas och ville särskildt med anledn. af P. Larssons anmärkning upplysa, att hjulen på sådana jernvägsvagnar äro betydligt lägre än på vanliga jernvägar.
Hr M. Larsson: skulle man se på risken att för en jernvägsundersökning få en fäld tall, så komme väl aldrig någon jernväg till stånd hvarken här eller annorstädes.
Hemmansäg. Budin, Grausne, komme för sin del att yrka bifall. (Med honom instämde åtskilliga andra Lokrumebor.) Kyrkob, Reuser hade samtalat med flere personer i Stenkyrka, men funnit dem icke ännu inse företagets betydelse, Men dervid vore icke att fästa sig. Så hade det gått med t. ex. telefonen, som nu vore allmän.
Derför komme nog meningen så småningom att mogna i den rätta riktningen. För sin del ansåge han en undersökning önskvärd.
Skoll. Bendelin: sträckningen öfver Skäggs skulle beröra så få bygder. Banan borde gå midt emellan Bro och Lokrume kyrkor.
Landsh. Poignant: Bro kunde ju såsom icke intresserad ej få någon station.
Kommiss. Håkansson: Jo, om banan ginge så långt in i Bro, som vester om Bro kyrka.
Hr M. Larsson: omöjligt, ty glest brefolkadt. Banan borde söka upp folket.
Hr A. Malmros, Martebo, talade för bifall till undersökningen. Likaså hr P. Stare i Lummelunda.
Skoll. Bendelin: Månne man kan påräkna statsbidrag?
Landsh. Poignant: Riksdagen har vid den summa som anvisats såsom lån åt jernvägar icke fäst något vilkor för spårvidden.
Hr M, Larsson hade tänkt sig att i det blifvande jernvägsbolaget kommurerna borde utgöra tyngdpunkten. Derigenom fioge de rätt att reglera frakttaxav. Hälften af anläggningskostnaden borde tecknas, hälften erhållas som statslån. På hvarje mantal skulle det bli en årlig kostnad af omkr. 90 kr., förutsatt att banan icke gåfve ett öres afkastning.
Efter slutad öfverläggnaing uttalade sig gillet enhälligt för önskvärdheten af en undersökning med plan och kostnadsförslag inom detta år för en bana Visby—Tingstäde och uppdrog åt länsstyrelsen att för bidrag till kostnaderna härför höra de 3 intresserade kommunerna.
— Foderbetor hade inom gillet börjat odlag och gått bra till äfven på hårdaste lerjord.
— I fråga om hästafveln uttalade man sig för införande af samma premieringasystem som för nötafveln. Hr M. Larssom ansåg den norska hingsten, präktig för bergstrakter och med goda lungor, nog vara bra, eburu man på vissa orter med styfvare jord nog kanske skulle önska något af Ardenner.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Juli 1890
N:r 101
å Martebo skjutfält har i dag tagit sin början.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 Juli 1890
N:r 100
med fältkanoner äga rum å Martebo skjutfält 2—4 instundande Juli.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Juni 1890
N:r 89
hölls i förgår i Lokrume skolhus, dit intresserade för den ifrågasatta jernvägen norrut iobjudits. Intresset för saken sakes vara mycket lifligt inom Lokrume och Fole socknar. Äfven från Hejnum och Tingstäde hade man infunnit sig, hvaremot ingen kommit tillstädes från Martebo, Lummelunda och Stenkyrka.
Den lilla jernvägen, som bör kunna både med hänsyn till terrängförhållanden och annat byggas mycket billigt, skulle bli omkring 3 mil lång, utgå från Visby till Veskinde kyrka och Lokrume, samt på den senare platsen klyfva sig i två grenar, en till Fole och en till Tingstäde öfver Hejnum.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Juni 1890
N:r 85
föreligger nu äfven folkskoleinspektörens berättelse för 1889: Skoldistrikten äro fortfarande till antalet 42, folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 och småskolorna 26; alla numera fasta. Småskolornas antal har sålunda under redovisningsåret ökats med 4, nämligen 1 i Lärbro, 1 i Kappelshamn, 1 i Bunge och 1 i Vänge. Samtliga folkundervisningsanstalter — utom fortsättningsskolor och slöjdskolor — hafva inom detta område under år 1889 följaktligen utgjort 73.
I dessa 73 skolor hafva varit anstälda 47 ordinarie folkskollärare, 2 ordivarie folkskollärarinnor (Visby och Fleringe), 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolorna (i Akebäck och Kappelshamn), 2 småskollärare och 24 småskollärarinnor eller tillsammans 80. Lärarekåren har sålunda under året erhållit en tillökning af 5, nämligen 1 ordinarie lärarinna och 4 småskollärarinnor i de nyinrättade småskolorna.
Fortsättningsskolor med statsbidrag hafva under året varit anordnade i 7 distrikt, nämligen Visby, Sjonhem, Halla, Gothem, Norrlanda, Östergarn och Gammalgarn, och hafva de således under året ökats med 5, under det att repetitionsskolorna samtidigt minskats.
Undervisning i träslöjd för gossar har anordnats ytterligare i 2:ne distrikt, nämligen Björke och Hangvar, hvadan 11 dylika skolor under året varit i verksamhet, alla med statsunderstöd.
Undervisning i qvinlig handaslöjd endast för flickor har i 9 distrikt meddelats af 13 lärarinnor. För öfrigt står sist nämda undervisning på alldeles samma ståndpunkt som under det näst föregående året.
Nya skolhus hafva under året uppförts i Follingbo och Barlingbo, hvarjämte ombygnad verkstälts af Vänge skolhus för erhållande af småskolciokal.
Folkmängden inom detta område har under året ytterligare minskats med 30 personer, hvaremot antalet af i skolåldern varande barn, som vid årets slut utgjorde 4,137, under året ökats med 32 barn.
Under året har hvarje lärare i folkskolorna haft att undervisa irundt medeltal 50 och i småskolorna 27 barn, hvaraf torde framgå, att lärarekrafterna ännu äro otillräckliga, synnerligen i småskolorna, der mycken öfning under lärarens omedelbara ledning är af nöden.
Alla till området hörande och af distrikten underhållna folkskolor, småskolor och mindre folkskolor har inspektören under året besökt, men af de 11 skolor, som hafva afdelningsläsning, har han endast i 7 haft tillfälle höra undervisningen i båda afdelningarna. At fortsättningsskolorna ha besökts endast 2, hvaremot inspektören under föregående år haft tillfälle att besöka 3 enskilda skolor i Visby nämligen fröknarna Calissendorffs, Arvesons och Petterssons. I den förstnämda mottagas visserligen också nybörjare, men der idkas äfven språkstudier. Denna skola afser dels att förbereda för intagning i elementarläroverket och högre flickskolan, dels att för flickorna ersätta den sistnämda, men står icke i något samband med folkskolan, hvadan jag anser denna skola under sin n. v. organisation ligga ntom området för min verksamhet.
Fröken Arvesons skola deremot förbereder genom de 2 lägre klasserna för folkskolan och genom 3:dje klassen för elementarläroverken. Inventarier och undervisningsmateriel voro goda och ändamålvenliga, undervisning och disciplin syntes äfven goda. I fröken Petterssons skola deremot saknades nödiga inventarier och materiel, lokalen var alldeles för trång, hvarjämte röjdes synbar brist på plan och metod. I denna skola, som åsyftar att förbereda för folkskolan, voro enåast 7 barn inskrifna, deraf 4 voro vid inspektörens besök närvarande.
Då hela lärarekåren varit samlad till allmänt stiftsmöte nästlidne sommar, har inspektören under detta år ej ansett nödigt att sammankalla lärarne till s. k. kretsmöte.
Utom åtskilliga utlåtanden till domkapitlet har inspektören under året till skolråden utfärdat flere promemorior rörande förbättring af inventarier och materiel, hvaremot inga yrkanden om mera omfattande åtgärder blifvit framstälda, enär flere, förut påyrkade förbättringar ännu ej hunnit genomföras.
En statistik öfver skolgången inom detta område utvisar:
Klass 1 (100—96 proc.) 1 Lokrume, 2 Visby folkskolan, småskolan, 83 Källunge och Vallstena, 4 Bro, 5 Halla, 6 Fårö, 7 Hörsne med Bara, 8 Kräklingbo med Anga, 9 Norrlanda, 10 Sjonhem, 11 Hejnum med Bäl, 12 Othem vid kyrkan, vid Slite.
Klass 2 (95—91 proc.) 18 Gothem, 14 Dalhem, 15 Endre med Hedeby, 16 Lärbro, 17 Tingstäde, 18 Viklau, 19 Ardre, 20 Bunge, 21 Roma, 22 Ala, 23 Follingbo med Akebäck, 24 Hangvar vid kyrkan, Kappelshamn, 25 Rute, 26 Stenkyrka, 27 Vänge, 28 Östergarn, 29 Boge, 30 Fleringe, 31 Fole, 32 Barlingbo med Ekeby.
Klass 3 (90—86 proc.) 33 Guldrupe, 34 Lummelunda, 35 Hellvi, 36 Gammalgarn, 37 Ganthem, 38 Martebo.
Klass 4 (85—81 Af 89 Björke, 40 Veskinde, 41 Buttle, 42 Hall, 43 Visby norra landsförsamling.
Skolgången har alltså varit bäst i Lokrume och Visby och sämst i Visby norra landsförsamling.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Maj 1890
N:r 68