Medels öppen, frivillig auktion

låter landtbrukaren Carl Martin, Qvie i Martebo, fredagen den 9:de nästkommande Januari kl. 10 f.m. till den högstbjudande försälja såväl lösa somfasta egendomen, den förra bestående at siltver-, koppar-, jern- och blecksaker, glas och porslin, möbler, bord, stolar, flera sängställer, vägg- och toalettepeglar, kommoder, skåp, kistor, mjölbiogar, väggoch fickur, lampor, lyktor, linne och fjäderfylda sängkläder, lagg- och träkärl af många slag, spiunrockar, nystlar, bobiner, en: väfstol med tillbebör, åkeroch körredskap, res- och arbetsvagnar, flera par arbetskälkar, vrång- och foderhäckar, långstegar, geälttrar, en mindre dragkärra, vänd- och spetsplogar, klös-, rak- och krokpinobarfvar, mullfösor, selar, svänglar, bästtäcken, ryktdon, yx- och sigdstenar; yxor, spadar, sigdar, liar, högafflar och tjugor, en fläkt- och en skakvind, ett i godt stånd varande tröskverk, en hästräfsa samt en hackelsemaskin m. m.;; kreaturhästar, oxar, kor och en tjur. — Ett parti rundt virke af päronträd,:en smedja och smedjeredskap, snickareverktyg m. m. — Fastigheten bestående at 7/16 dels mtl Qvie Kronoskatte i Martebo socken.
Denna hemmansdel, som ligger i en at öns bästa trakter, säljes sådan den nu befinnes, med derå uppförda man- och ladugårdsbygnader, hvilka äro goda och i komfortabelt skick.
femmanet utbjudes kl. 12 på dagen, först i mindre lotter och sedan i.sin helhet, med derå växande höstgröda, och att genast tillträdas, med rätt för säljaren att antaga eller förkasta de gjorda anbuden. Hemmanet, som undergått laga skifte, har vidsträckta och fördelaktiga egor, större delen 1:sta gradens jord, svartmylla på lerbotten, innehar opikring 100 tald god och fill mesta delen utdikad myr. Egendomen har hypotekslån å 10,000 kronor, som afisolida köpare kunna få öfvertagas.
Af köpeskillingen erlägges 1/5 del at beloppet vid klubbslaget eller: högst 8 dagar efter auktionen. Köpare böra vara beredde: att ställa nöjaktig säkerhet för den köpeskilling, som öfverstiger hemmanetg ioteckningar, om så fordras. Närmare upplysningar rörande hemmanet, betalningsvilkoren m. m. blifva före utropet tillkännagifna. För lösegendomen lemnas åt kände och tillförlitlige inropare betalningganstånd till den 15 April 1891.
Tingstäde den. 31 Dec. 1890.
Efter anmodan,
P. HÖGBIERG.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1891
N:r 3

Till ordförande

i Lau sockens kommunalnämd är utsedd hemmansägaren Lars Ahlqvist, Husarfve, i Guldrupe sockena fattigvårdstyrelse hemmansägaren J. P. Jakobsson, Bjers, samt i Martebo sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren K. O. Björkander.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Januari 1891
N:r 2

Medels öppen, frivillig auktion

låter landtbrakaren Carl Martin, Qvie i Martebo, fredagen den 9:de nästkommande Januari kl. 10 f.m. till den högsatbjudande försälja såväl lösa som fasta egendomen, den :förra bestående af siltver-, koppar-, jern- och blecksaker, glas och porslin, möbler, bord, stolar, flera sängställen, vägg- obb toalettspeglar, kommoder, skåp, kistor, mjölbingar, väggoch fickur, lampor, lyktor, linne och fjäderfylda sängkläder, lagg- och träkärl af många slag, spinnrockar, nystlar, bobiner, en välfstol med tillbehör, åkeroch körredskap, res- och arbetsvagnar, flera par arbetskälkar, vrång- och fo: derhäckar, långstegar, gättrar, en mindre dragkärra, vänd- och spetsplogar, klös-, rak- och krokpinnhbarfvar, mullfösor, selar, svänglar, hästtäcken, ryktdon, yx- och sigdstenar; yxor, spadar, gigdar, liar, högafflar och tjugor, en fläkt- och en skakvind, ett i godt stånd varande tröskverk, en hästräfsa samt en hackelsemaskin m. m.; kreatur: hästar, oxar, kor och en tjur. — Ett parti rundt virke af päronträd, en smedja och smedjeredskap, snickareverktyg m. m. — Fastigheten bestående af 7/16 dels mtl Qvie Kronoskatte i Martebo socken.
Denna hemmansdel, som ligger i en af öns bästa trakter, säljes sådan den ou befinnes, med derå uppförda manoch ladugårdsbygnader, hvilka äro goda och i komfortabelt skick.
Hemmanet utbjudes kl. 12 på dagen, först i mindre lotter och sedan i sin helhet, med derå växande höstgröda, och att genast tillträdas, med rätt för säljaren att antaga eller förkasta de gjorda anbuden. Hemmanet, som undergått laga skifte, har vidsträckta och fördelaktiga egor, större delen 1:sta, gradens jord, svartmylla på lerbotten, innebar omkring 100. tald god scch fill mesta delen utdikad myr. Egendomen har hypotekslån å 10,000 kronor, som af solida köpare kunna få öfvertagas.
Af köpeskillingen erlägges 1/5 delat beloppet vid klubbslaget eller högst 8 dagar efter auktionen. Köpare böra vara beredde att ställa nöjaktig säkerhet för den köpeskilling, som öfverstiger hemmanets inteckningar, om så fordras. Närmare upplysningar rörande hemmanet, betalningsvilkoren m. m. blifva före utropet tillkännagifna. För lösegendomen lemnas åt kände och tillförlitlige inropare betalniogsanstånd till den 15 April 1891.
Tingstäde den 31 Dec. 1890.
Efter anmodan,
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1

Martebo myrs utdikning.

Sedan k. m:ts befallningshafvande i Gotlands län jämte öfverlemnande af en utaf förvaltningsdirektionen för Martebomyrs utdikning gjord ansökning om erhållande af lån från odlingslånefonden till afdikning af nämda myr i och för torrläggning af vattenskadade marker inom Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Lokrume, Tingstäde, Bro och Veskinde socknar, om hvilken ansökning nu icke är fråga, till k. m:ts pröfning hänskjutit frågan om godkännande, i hvad anginge kyrkoherdebostället 7/8 mntl krono Prestgården ar 1 i Martebo socken, indragna häradsskrifvarebostället 1/2 mntl Lilla Rombs nr 1 i nämda socken och indragna länsmansbostället 5/8 mat! Björkome nr 1 i Lummelunda socken af en 26 Maj 1860 träffad förening emellan Gotländska myrodlingsaktiebolaget, å ena, samt de i Martebo myrs afdikning icke deltagande myrlottegares, å andra sidan, genom hvilken förening, derå de nuvarande delägarnas rätt syntes vara bufvudsakligen grundad, och som vid år 1867 verkatäldt och af ägodelningsrätt 14 Jan. 1868 fastetäldt laga skifte vunnit tillämpning, bestämdes, bland annat, att myrodlingsbolaget skulle såsom ersättning för myrmarkernas utdikning erhålla hälften af hvarje i utdikningsföretaget icke deltagande jordägares anlott i myren efter den gradering af bättre och sämre mark, som af vederb. landtmätare och godemän bestämdes, samt de i utdikningen icke deltagande myrlottsägarne bibehålla andra hälften enl. den faststälda planen kostnadsfritt utdikad, odlingadiken deruti dock icke inbegripna; och har k. m:t vid föredragning af detta ärende, med förklarande att kronan icke för kyrkoberdebostället i Martebo församling samt indragna häradsskrifvarebostället Lilla Rombs nr 1 och indragoa länsmansbostället Björkome nr 1 deltager i utdikningsföretaget, funnit godt låta bero vid den ifrågavarande föreningen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 December 1890
N:r 193

Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Oktober 1890
N:r 165

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141

Martebo myrs utdikning.

Landtmäteristyrelsen, som haft att yttra sig i hvad angår de indragna kronohemmanen Björkomes och Lilla Rombs deltagande i denna utdikning har tillstyrkt kronan att godkänna föreningen af 1860 och de grunder för utdikningen, som derigepom bestämdes.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 September 1890
N:r 140

Vid sammanträde

i dag med delägare i Martebo myr ha till komiterade att taga hand om utdikningsfrågan utsetts hrr M. Larsson, Skäggs, oråf., Dassow, Ekelöf, Bliesath samt kapten J. Amundson, en känd företagsam entreprenör och jernvägsbyggare, hvilken lär hafva förvärfvat ingeniör Faustmanns andelar i myren. Till ombudsman vid förefallande behof utsågs t. f. landskamrer Melin.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Augusti 1890
N:r 132

Norra domsagans

rikedagsmannaval är nu kändt från alla socknar utom sju, hvilkas röster icke kunna antagas inverka på utgången. Det visar sig häraf att nuvarande ombudet Per Larsson i Fole erhållit 191, kyrkoherde Nyberg 55 och hemmansäg. O. Högberg i Stenkyrka 54 röster.
Deltagandet har varit ytterst matt. Endast omkring 19 proc. af de röstberättigade hade infunnit sig vid valurnorna. En jämförelse med de två nvärmast föregående valen utfaller sålunda att Per Larsson erhållit
röster af röstande:
Maj 1887 550 591
Sept. 1887 228 253
Aug. 1890 191 318

I de olika socknarne föllo rösterna i måndags sålunda:

1) A. Malmros, Medebys, Martebo, 1 röst.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128