Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten. (Länsfängelget).
Ransakning har i dag hållits med för åtskilliga stölder häktade skrädderiarbetaren Karl Vilhelm Adamsson.
Enligt polisrapporten hade Adamsson, som haft tillfälligt arbete hos skräddaren Klingvall, Hulte i Endre, från denne tillgripit en 5-krona, en bundt ylleband och några trådrullar, sedermera i slutet af Juli från skräddarelärlingen Valfrid Hallgren, med hvilken han arbetat kamrat å Slite, en sparbanksbok med insatta 50 kr., hvilken han dock, när han nyktrat till — tillgräppet skedde under m3et — återburit till Hallgren, som upphunnit honom på vägen till Visby vid Gute i Bäl. Slutligen hede han, som fått anställning vid Martebo myrs utdikning, af en arbetare K. F. Bohmau derstädes tillgripit åtskilliga klädespersedlar. Efter alla dessa tillgrepp hade han begifvit sig till de södra socknarne. Sedan han blifvit efterlyst, hade han sjelfmant angifvit sig hos länsman Lindström i Burgsvik.
Adamsson, som erkände, hvad som lades honor till last, är född 1862 i Allgutsboda församling af Kronobergs län, har i 5 år arbetat i skrädderiyrket i Kalmar, der han gift gig och bar hustrun boende, I Nov. i fjor kom han till Gotland och fick arbete hos F. G. Sandelius, Vid midsommartiden i år slutade han der och har sedan drifvit omkring ön.
Rangsakningen uppsköts för inhändigande af prestbetyg m. m.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Oktober 1892
N:r 163

Till konsistorieombud

vid laga skifte i Othem har förordnats kyrkoherden Gutenberg i Martebo, i st. f. kyrkoherde Gradelius, som på grund af sjukdom anmält förhinder.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Oktober 1892
N:r 157

Vid Martebo myrs

utdikning emottages fortfarande vande dikesgräfvare och kunna dessa påräkna stadig sysselsättning såväl under vintern som under kommande år. Ackordsarbeten utlemnas och kunna dugliga arbetare uuder vintern påräkoa omkriog 2 kronor pr dag.
Logi finnes på platsen för ett begränsadt antal.
Närmare meddelar
Visby den 16 Oktober 1892.
C. A. Sylvan,
Statens Landtbruksingeniör.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Oktober 1892
N:r 157

Auktion å får m. m.

Onsdagen den 5 Oktober kl. 10 f m. försäljer aktiebolaget Martebo myr genom öppen auktion vid Skäggs omkring 100 st. unglam samt diverse Trädgårdsprodukter. Inropen betalas kontant vid afhämtningen.
AUKTIONSFÖRRÄTTAREN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 September 1892
N:r 150

Allmänt efterlyses

skräddaren Karl Vilhelm Adamsson, som är misstänkt för att ha tillgripit en del klädespersedlar från en arbetare Bohman vid Martebo myrs utdikning och åtskilliga effekter från skräddarne A. Nilsson i Rute och A. Sjöström på Slite samt en sparbanksbok på 50 kr. från lärlingen Hj. Hallgren, hvilken bok dock återbekommits.
Adamsson, som varnats för lösdrifveri, är mörklagd, har skägg och blåa ögon samt liten, inåtböjd näsa.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 September 1892
N:r 145

Till ordförande

i Martebo sockens kommunalnämd är vald landtbr. M. W. Björkegren, Snaldarfve, och i samma sockens fattigvårdsstyrelse landtbr. E. Larsson Snaldarfve.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kömmunernas inom Gotlands län inkomster under 1890 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — uppgick till 499,299 kr., af hvilka 312,685 kr. belöpte sig på landskommunerna och 186,614 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyror, arrenden, räntor och dylikt endast 5.0 procent af alla inkomsterna för landskommunerna i länet, men 35.2 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69.1 procent för de förstnämda, men med blott 50.3 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17.0 procent för landskommunerna, men stanna vid 3.0 procent för Visby, hvaremot utskänknisgs- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3.0 procent, men stiger för stadskommunen till 11.8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 491,340 kr., af hvilka 314,141 kr. föllo på landskommunerna och 177,199 kr. på Visby. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 7,959 kr. På Visby var öfverskottet 9,415 kr. medan deremot landskommunerna visade en brist af 1,456 kr.
Af de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgifter än inkomster Rone och Hangvar främst med en brist för hvardera af omkring 8,000 kr. samt Vestkinde, Tingstäde och Hall med hvardera omkriog 1,000 kr. Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 100,138 kr. eller 32.1 procent, till folkskolan 145,984 kr. eller 46.5 procent, till fattigvården 42,007 kr. eller 13.4 procent, till sundhetsvård 7,969 kr. eller 2.5 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,358 kr. eller 1.2 procent För Visby uppgick utgifterna för kyrkliga ändamål till 12,985 kr. eller 7.3 procent, till folkskolan 19,379 kr. eller 10.9 procent, (till fattigvården 25,560 kr. eller 14.4 procent), till sundhetsvård 5,481 kr. eller 3.0 procent samt till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 46,797 kr. eller 26.4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 257,666 kr. och de å kommunalstämma 56,475 kr., hvaremot inom Visby endast 21,520 kr. beslutits å kyrkostämma, men 155,679 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och staden. På landsbygden utgjorde nämligen, som beslutits af kyrkostämmorna, icke mindre än 78.9 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för Visby var endast 12.1 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftsennman med endast 21.1 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 87.9 procent.
Vid 1890 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,827,979 kr., derat 950,076 kr. tillhörde landskommunerna och 877,903 kr.
Visby. Med hänsya till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar & landsbygden med 615,617 kr. på fastigheter och inventarier och 334,459 kr. uti fordringar och kontanta medel. I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 396,749 kr. och fordringar och kon: tånta medel till 581,154 kr. Tillgångarna i fastigheter utgjorde å landsbygden 456,243 kr. i folkskolehus 59,752 kr. i fattigvårdsanstalter, 7,532 kr., i sockenstugor, och 33,435 kr. i andra fastigheter eller inalles 556,962 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,738,279 kr. i kyrkor, 701,199 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 63,619 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 851,812 kr., deraf för landsbygden 115,848 kr. och för Visby 735,964 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 107,189 kr., hvadan skulden under året ökats med 8,659 kr. eller 8.1 proc. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 9,874 kr. med hvilken summa de förra öfverstego de senares belopp. Af enskilda landskommuner hade Hemse den största skulden eller 16,752 kr., dernäst Vänge med 14,320 kr., Hejdeby med 7,603 kr., Othem med 6,653 kr. samt Hangvar med 6,517 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Veskinde, Bro, Källunge, Vallstena, Martebo, Lummelunda, Boge, Fleringe, Bunge, Norrlanda, Ganthem; Halla, Viklau, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Mästerby, Hejde, Hamra, Sundre, Hafdhem, Näs, Eke, Silte, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2:62 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:65 alltså en ganska betydlig skilnad mellan lande- och stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgåogarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 21:48 pr invånare å landsbygden och kr. 123:64 i Visby, kommer behållningen att stanna vid kr. 18:86 för landsbygden, men uppgå till kr. 19:99 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12.2 procent för länets landskommuner och 83.0 procent för Visby. Fördelas landskommuneroas skalder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 43 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bovillningen utfaller med kr. 51:1.
Kommunernas behållning, eller det belopp, som återstår, sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet tilll 876,167 kr. deraf 834,228 kr. för landskommunerna och 141,939 kr. för Visby.

Till konsistorieombud

vid ägodelningsförrättningar i Alskog och Tingstäde ha af domkapitlet förordnats å förra stället kyrkoberde Sundblad i Garda, å det senare kyrkoherde Gutenberg i Martebo.

Strejk

utbröt i går bland kanalarbetarue vid utdikningsföretaget å Martebo myr. Man har dock anledning hoppas, att strejken redan i dag skall kunna biläggas.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Juli 1892
N:r 106

Mosskullurmötets medlemmar

samlades i morgse kl. 1/2 7 för att gemensamt företaga den beramade utflykten till Martebomyr och Ihre. På grund af den misstänkta väderleken beslöt man genast att icke utsträcka färden så långt som till sistnämda ställe.
Resan gick öfver Hästnäs myr till Lummelunds bruk, som jämte grottan i berget besågs, hvarefter fortsattes upp till de för Martebomyrs afdikning pågående sprävgniogs- och kanalarbetena. Särskildt jakttog man med stort intresse de märkliga afloppen i jorden genom slukhålen.
Till Skäggs ankommo mötesdeltagarne först 2 timmar efter den utsatta tiden eller kl. 11. Frukost intogs nu, hvarpå besök gjordes vid Mosskulturföreningens experimentalfält der de olika parcellernas växtlighet och olika gödning af direktör Feilitzen närmare förklarades. Större delen af deltagarne reste sedan ut till Landtbruksakademiens experimentalfält för att taga kännedom om deras olika kultur.
Nu uppstod någon schism ifråga om den reseplan, som vidare skulle följa. Några ville hålla sig till programmet samt afreste också till Ihre, men största delen beslöt att åter begifva sig till staden,der gemensam middag sedan intages uti paviljongen.
Vädret var under uppehållet på Skäggs mycket vackert. De resande synas ha mottagit öfverdådiga intryck af våra gotländska myrar och oupphörligen förnam man under färden uttryck af förvåning ötver den stora skilnaden i odlingsvärde mellan dem och fastlandets mossar.
Belåtenheten med färden har i allmänhet varit stor.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Juli 1892
N:r 106