Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Martebo socken ligger på nordvästra Gotland.
Gårdsnamn: Binge, Björkeskogs, Kvie, Lunds, Medebys, Myre Lilla, Myre Stora, Pajse, Prästgården, Rums Lilla, Rums Stora, Snaldarve.
Onsdagen den 24 innevarande April kl. 2 e. m. låter landtbrukaren herr H. Larsson, Medebys i Martebo, genom em frivillig auktion derstädes till den högstbjudande försälja ett parti vackert utsädeskorn, blandsäd och potatis samt ett mindre parti råg, jämte korn- och råghalm, en gårdsklocka, m. m., samt lemnas godkände inropare anstånd med betalningen till den 1:sta nästkommande Oktober.
Martebo. den 17 April 1895.
Aktionsförrättaren.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 April 1895
N:r 59
Tillkännagifves att Gud behagat till sig hemkalla min älskade maka Laura Maria Fredrika, född Medin, som efter ett långvarigt lidande stilla afled å Medebys i Martebo dena 21 Mars 1895 kl. 11 f. m. i en ålder af 39 år, 3 mån. och 5 dagar, djupt sörjd af mig, barn, syster, slägt och vänner.
Adolf Malmros.
Sv. ps. 484.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Mars 1895
N:r 46
Vikter Johansson.
Emma Johansson.
Martebo. Sanda.
Axel Jonzon
och
Esther Holmqvist
Visby den 10 Mars 1895.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Mars 1895
N:r 40
Grötlingbo, 25 Febr.
Södra Gotlands nykterhetsförbund höll i går ett större möte i skolhnset, hvilket började med föredrag af kyrkoh. Jacobsson som till grund för sitt föredrag lade orden i Joh. 7: 37: »om någon törstar, han komme till mig och dricke». Talaren iillämpade sin sext särdeles uttrycksfullt. Gud har skapat menniskan att vara lycklig. men hon förderfvar sig när hon släcker sin törst i verldens usla brunnar; bland hvilka dryckenskapen nämdes som eu särdeles svår och förderfbringande brunn. Lycklig derför den som väljer den rena källan. Derefter talade ordf. i nykterhetsförbundet som med anledning af det föregåeude föredraget tog till text 1 Joh. 3: 8 vers. Han lade de närvarande på hjärtat nykterhetsarbetets stora betydel e och rusdryckshandteringens demoraliserande verkningar. Sedan vidtog en mycket lärorik diskussion öfver frågan: »Huru motverka den gängse supseden och den deraf tilltagande dryckonskapslasten?» hvilken fråga inleddes af predikant Ahlquist. Vidare yttrade sig kyrko herde Jacobsson, ordföranden, v. pastor Jacobsson och Larsson, Skradarfve, ej utan meningsskiljaktighet, hvilken dock till sist sammanjämkades i följande resolution, som mötet antog som ett svar på den uppstälda frågan:
Dryckenskapen mo:verkas bäst genom Guds ords sanna predikan, men äfven andra medel, såsom verksamhet i kristlig kärlek, äro icke att förakta.
Efter denna frågas behandling och mellan föredragen sjöng kyrkoherden sånger och passande psalmverser som i sin mån bidrog att förhöja stämningen. Hemmansägaren O. N. Pettersson höll till sist ett godt föredrag Texten hämtade talaren hos Luk. 12 k. 4, 5 v. Särskildt framhölls absolutismens nödvändighet och att de stora s. k förgylda krogarna vore de farligaste och mest förderfbringande. Härefter afslöt v. pastor Jacobsson från Hafdhem mötet med bön. Mycket folk var samladt.
Hangvar, 25 Febr.
Ett storståtligt slädparti var igår anordnadt här i Hangvar. Vid fyratiden på e. m. samlades deltagarne från Hall, Hangvar, Stenkyrka, Martebo och Tingstäde socknar uti tjugo slädar med åklystna personer, såväl unga som gamla af båda könen, på Sixarfve gård hos kyrkovärden L. P. Pettersson, derifrån affärden togs förbi Kvie och ut på stora landsvägen till Ihre gård och sedan förbi Bäx till Austers, der sällskapet tog in hos landtbrukare P. Nordahl, der allting var väl och omsorgsfullt ordnadt till fest. Vid sjutiden börjades den lifliga dansen och förfriskningar intogos. Särskildt må nämnas de personer som för tillfället åtagit sig värdskipet, näml. hrr F. Höök, Suderbys, N. Wedin, Hall och S. Pettersson, Sixarfve, som på ett utmärkt sätt skötte sitt förtroenda, Vid två-tiden serverades supé och omedelbart derpå fortsattes dansen till långt in på småtimmarne.
Mässling har utbratit bland barnen i Tingstäde, dock ej af svårare art, och tyckes den vara i aftagande.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Februari 1895
N:r 33
Hemse, 20 Januari.
Sockerbetsprotestmötet härstädes i dag var besökt af ett 60-tal personer, deraf ungefär 50 betodlare från Hemse och kringliggandesocknar. Ordförande var J. Johansson, Gardarfve. Diskussionen öppnades af hr Ålander fom påpekade att Roma sockerfabrik hade framför andra fabriker fördelar af dels genom en skattelindring af 35 1/2 öre pr 100 kg socker och dels genom en högre sockerhalt i betorna, hvilken motsvarade 56 öre på 100 kg., alltså tillsammans 91 1/2 öre. Då borde ock Romafabriken kunna komma ut med att betala mera för betorna än i Skåne. — Kamrer Möller: Att betorna gifva mera socker här, beror ej på dessa, utan på fabrikationsmetoden. Sockerhalten räknas nämligen efter förstaprodukten, hvilken genom de nya maskinerna blir :ockerrikare, på bekostnad af andraprodukten. — Löjtnant Engström hade genom egna kalkyler och af fabrikens disponent lemnade sådana funnit att ett betpris af 1: 85 pr 100 kg måste förorsaka fabriken förlust.
Uppläste ett meddelande från sockerbruksdelegerade vid mötet i Stockholm, hvaraf framgick, att man vid skånska fabrikerna nästa kampanj skulle betala 1: 40 för tvättade betor, d. v. s. 1:32 för otvättade. Då minimipriset här bestämts till 1: 60, skalle de gotlänska betorna sålunda betalas :med 28 mer än de skånska. — Hr Ålander ansåg att skånska betpriset, 1: 40, kunde anses bestämdt, när betodlarne gått in derpå. hvilket de ännu ej gjort. Då ensamt skattelindringen utgjorde 35 öre pr 100 kg, borde fabriken betala åtminstone 1: 67. Bemötte kamrer Möllers anförande med att det vore bevisadt att gotlandsbetorna faktiskt hade högre sockerhallt än i Skåne, och härpå borde jordägarne, ej fabriken, förtjäna.
Föreslog, att mötet måtte ingå till fabriksstyrelsen . ed en anhållan, att betpriset måtte sättas så mycket öfver det skånska som motsvaras af våra betors högre sockerhalt. — Löjtnant Engström: Priser vore numera bestämdt, så att en dylik anhållan gagnade ej till något. Så många betkontrakt vore redan uppgjorda, att fabriken ej berodde af dem, som ej ville gå in på de föreslagna vilkoren; snarare kunde en dylik krifvelse skada dem.
Mötet antog emellertid hr Ålanders förslag, hvarvid löjtnant Engströms förslag. attskrifvelsen skulle undertecknas af samtlige missnöjde för att fabriken måtte bli i stånd att beräkna hur stor betareal de representerade. Inbjudarne till mötet utsågos att uppsätta skrifvelsen.
Härpå förklarades mötet afslutadt, men privat diskussion fortgick ännu en stund. Härunder voro flere villiga att nu teckna betkontrakt, hvartill dock ej tillfälle gafs för dagen.
Nordvestra Gotland, 19 Jan.
Mässling har utbrutit bland barnen härstädes, dock ej af svårare art.
Strömmingsfisket har på sista tiden ej varit så dåligt men på grund af fiskens sämre beskaffenhet har priset varit mycket lågt.
Till laxfiske har man redskap, men saknas nödig håg för att drifva detsamma, sorgligt nog, då man vet, huru lönande detta slags fiske är.
Ett slädparti var i torsdags anordnadt härstädes. Vid tvåtiden samlades deltagarne från Hangvar, Tingstäde, Bro, Martebo, Lummelunda och Stenkyrka vid Moos i sistnämnda socken, derifrån affärden skedde genom Stenkyrka, och Lummelunda der vid Skarpek en del Vestkindebor tillstötte.
Sedermera bar det iväg i 14 slädors rad till Tjuls herregård. Här vidtog en liflig dans vid god musik af två fioler och en orgel.
I till danssalongen gränsande rum var buffet anordnad, klockan 10 serverades supé, men festen fortsattes derefter af en del till inpå småtimmarne under dans, skämt och glädje; och då kl. 1/28 på fredagsmorgon man allmänt bröt upp var det med den största tacksamhet för det ärade värdfolket och tillställaren af den i allo lyckade festligheten.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 Januari 1895
N:r 12
det största, som under detta århundrade genomförts på Gotland, afslutades igår vid det sammanträde, som då hölls med delägarne i Martebo myr. Det var omkring midten på 1840-talet, som denna fråga om torrläggning af 7,200 tunnland yppersta jord först bragtes på tal, och det har behöfts fem decennier för att bringa den till ett lyckligt slut. Men nu är företaget fullbordadt och arbetsdirektionen aflemnade igår sina räkenskaper och erhöll ansvarsfrihet för sin förvaltning. Direktionen har utgjorts af öfverste Carlstedt, redaktör Jeurling, disponenten Magn. Larsson samt landtbr. A. Dassow och J. Ekelöf.
Utöfver odlingslånet 100,000 kr. har arbetet kräft en kostnad af omkring tio tusen kronor, som man beslöt utdebitera på de i företaget deltagande att betalas inom 1 Juni 1895.
Rörande kanalernas framtida underhåll tillsattes en komité af 7 personer för att afgifva förslag. Dertill utsågos för Veskinde socken dispon. Larsson, för Lummelunda landtbr. Otto Wallin, för Martebo Wilb. Björkegren, för Stenkyrka A. Lindahl, för Tingstäde P. Högberg, för Lokrume Eman. Thomsson samt för Bro O. Hedström.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Januari 1895
N:r 6
från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1894:
Martebo: Födda 9 (3 m. 6 kv.), döda 6 kv., inflyttade 46 (18 m. 28 kv.), utflyttade 22 (9 m. 13 kv.), vigda 5 par Folkmängd 330; ökning 27.
Lummelunda: Födda 11 (2 m. 9 kv.), döda 7 (2 m. 5 kv.), inflyttade 34 (19 m. 15 kv.), utflyttade 30 (12 m. 18 kv.). Folkmängd 386; ökning 8.
Hela pastoratets folkmängd 716.
Fårö: Födda 31 (17 m. 14 kv.), döda 19 (10 m. 9 kv.), inflyttade 27 (10 m. 17 kv.), utflyttade 48 (17 m. 31 kv.), vigda 6 par. Folkmängd 1,169; minskning 9.
Klinte: Födda 24 (12 m. 12 kv.), döda 12 (6 m. 6 kv.), inflyttade 69 (33 m. 36 kv.), utflyttade 94 (46 m. 48 kv.), vigde 5 par. Folkmängd 1,168; minskning 13.
Fröjel: Födda 13 (7 m. 6 kv.), döda 7 (2 m. 5 kv), inflyttade 30 (11 m. 19 kv.), utflyttade 21 (12 m. 9 kv.), vigde 5 par. Folkmängd 595; ökning 15.
Hela pastoratets folkmängd 763.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 Januari 1895
N:r 4
I går e. m. skulle en 13-årig son till ett statfolk på Medebys i Martebo roa sig med att skjuta tättingar, som hoppade omkring på marken. Af denna anledning hade han försett sig med en bössa laddad med hagel. Under det han stod och så siktade, kom han att vända sig mot vedboden på gården, der en af ladugårdspigorna hos inspektor Larsson, Ida Nilsson, för tillfället sysslade med vedsågning. Hon märkte att bössan flere gånger riktades åt boden och tillropade fördenskull pojken att se sig för. Men hur det nu gick till, så råkade pojken i sin ifver att komma åt trycket på bössan med påföljd att skottet brann af och flere hagel träftade Ida Nilsson i ena sidan och i armen, Hon har i dag inkommit till lasarettet för bättre vårds erhållande. Man hoppas att såren icke äro af farligare beskaffenhet.
— Till lasarettet infördes af liknande anledning i onsdags afton 19-årige Arvid Nilsson från Östergarn, hvilken nämda dag, i färd med att på sitt rum undersöka sin bössa, kom åt hanen, hvarvid skottet rispade upp magen; huruvida några hagel inträngt i kroppen vet man hittills icke.
Han skall undergå en närmare undersökning, då det afgöres, om operation blir nödvändig.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Januari 1895
N:r 2
har landtbruksingeniör Sylvan, hvilken haft ledningen af arbetet sig anförtrodd, lemnat följande upplysningar af allmännare intresse:
Utdikningsarbetet, som sattes i gång den 1 Maj 1892, fortgick oafbrutet till den 1 September 1894, då det blef afsynadt och kort derefter af vederbörande myndighet godkändt. Arbetet bedrefs med en växlande arbetsstyrka af 50 till 100 man, och åtgick till dess fullbordande i rundt tal 35,000 dagsverken. Arbetena hafva i regel utlemnats på ackord, men äfven delvis på entreprenad, och kan priset i medeltal för hvarje utgjordt dagsverke beräknas till 2 kronor 41 öre. I regel har ej något dagsverke betingat lägre pris än 1 krona 50 öre och ej högre 3 kronor 50 öre.
Hela Martebo myrs nu afdikade område utgör som bekant omkring 3,600 h:ar (7,200 t:d), och den sammanlagda längden af de kanaler, som ingå i utdikningen, uppgå i rundt tal till 36,000 meter (3,6 nymil). Den kubikmassa, som ur dessa upptagits, har utgjorts af omomkring —6,700 kubikmeter kalkberg, 28,000 kubikmeter hård moränmergel eller lera samt 138,000 kubikmeter dyjord, bleke eller lösare sand och lera, Den af landtbruksingeniör Roos beräknade kubikmassan understiger ej så obetydligt den verkliga, beroende dels på ofullständiga undersökningar, dels på felaktiga beräkningar, och slutar nämnde ingeniörs kostnadsförslag på 102,800 kronor, oberäknadt förrättningskostnaderna.
Till sist må det tillåtas mig att meddela följande sammandrag af de öfver utdikningen förda räkenskaperna.
Inkomster:
Af statslånet uppburen entreprenadsumma. 97,500: —.
Genom kompromiss tillerkänd ersättning för öfverarbeten. 2,590: 60.
Af entreprenören utbetald och sedan af arbetsdirektionen återgäldad skadeersättning. 192:30.
Bidrag af statsmedel till polisernas aflöning. 197: 78.
Martebo myrs aktiebolags bidrag för rensning af snö och is i Brokanalen. 350: —.
Försåld material. 2,415: 07.
Balance i kassan. 31:26.
Summa kronor 103,277: 01.
Utgifter:
Arbete, utbetaldt med. 83,350: 89
Materiel. 6,560: 79
Sprängämnen. 5,057: 85
Körslor. 915: 59
Frakter, annonser m. m. 456: 94
Läkare och sjukvård. 93:75
Ingeniörsarvoden för ledning kontrollering, afsyning m. m. 4,785: —
Räntor. 1,540: 42
Polisaflöning, skadeersättning m. m. 515: 78
Summa kronor 103,277: 01
Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Januari 1895
N:r 2
med beväringsmän tillhörande Tingstäde kompaniområde nr 183 kommer innevarande år att förrättas:
Fredagen den 14 nästkommande December kl. 10 f. m. vid Bjerge i Vallstena med mönstringsskyldige inom Fole, Hejnum, Bäl, Källunge, Vallstena, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby och Hörsne med Bara socknar;
Lördagen den 15 December kl. 10 f. m. vid Tingstäde kyrka med Visby norra landsförsamling, Veskinde, Bro, Lokrume, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka och Tingstäde socknar.
Visby den 28 November 1894.
Lars Sellergren,
Kompaniområdesbelälnafvare.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 November 1894
N:r 187