Etikett: Martebo

Martebo socken ligger på nordvästra Gotland.
Gårdsnamn: Binge, Björkeskogs, Kvie, Lunds, Medebys, Myre Lilla, Myre Stora, Pajse, Prästgården, Rums Lilla, Rums Stora, Snaldarve.

Publicerat

Mantalsskrifningarna

inom länet för år 1896 komma att förrättas å följande tider och ställen:
I Norra fögderiet:
Nov. 15 kl. 9 f. m. med Hörsne pastorat i Dalhem sockenstuga; s. d. kl. 11 f. m. med Dalhem d:o dersammastädes; 16 kl. 9 f. m. med Källunge d:o vid Gute; s. d. kl. 11 f. m. med Hejnum d:o dersammastädes; s. d. kl. 2 e. m. med Fole d:o i Fole sockenstuga; 18 kl. 9f. m. med Veskinde d:o i Veskinde sockenstuga; s. d. kl. 2 e. m. med Martebo d:o i Martebo d:o; 19 kl. 9 f. m. med Stenkyrka d:o vid Grausne; 20 kl. 9 f. m. med Hangvar d:o hos: händl. W. Westberg, Flenvika; 21 kl. 10 f. m. med Lärbro d:o i Lärbro. sockenstuga; 22 kl. 9 f. m. Rute d:o i sparbankshuset vid Fårösund; 23 kl. 9 f. m. med Fårö d:o vid Broa; 25 kl. 9 f. m. med Othem d:o i värdshuset vid Slitehamn; 26 kl. 9 f. m. med Gothem d:o i Gothem sockenstoga; 27 kl. 10 f. m. med Östergarn d:o vid Ganne; 28 kl. 10 f. m. med Kräklingbo d:o vid Kräklings; 29 kl. 9 f. m. med Sjonhem d:o i Bjerges järnvägsståtionshus; å d. kl. 11 f. m. med Vänge d:o dersammastädes; 30 kl. 9 f. m. med Endre d:o i Barlingbo sockenstuga; 8. d. kl. 11 f. m. med Barlingbo d:o dersammastädes; Dec. 2 kl. 9 f. m. med Follingbo d:o i Roma sockenstuga; s. d. kl. 1 e. m. med Roma d:o dersammastädes; 5 kl. 11 f. m. med Visby norra landsförsamling i Domkyrkans sakristia.

I Södra fögderiet:
Nov. 18 kl. 9. f. m. med Eskelhem pastorat i Eskehem skolhus; 19 kl. 1/2 9 f. m. med Sanda d:o i Sanda d:o; 20 kl. 1/2 9 f. m. med Klinte d:o i Klinte d:o vid kyrkan; 21 kl. 9 f. m, med Hejde d:o i Hejde skolhus; 22 kl. 10 f. m. med Eksta d:o i Eksta d:o; 23 kl. 8 f. m. med Levide d:o å Burge gästgifvaregård i Levide; s. d. kl. 1/2 12 f. m. med Fardhem d:o å samma ställe; 25 kl. 9 f. m. med Alfva d:o i Hemse skolhus; 26 kl. 9 tf. m. med Öja d:o i Öja skolhus v. kyrkan; 27 kl. 9 f. m. med Vamlingbo d:o i Vamlingbo skolhus; 28 kl. 1/29 f. m. med Grötlingo d:o i Grötlipgbo skolhus; s. d. kl. 1 e. m. med Näs d:o i Hafdhem d:o; 29 kl. 8 f. m. med Hafdhem d:o å samma ställe; s, d. kl. 12 midd. med Hablingbo d:o i Hablingbo skolhus; 380 kl. 9 f. m. med Rone d:o i Rone d:o vid kyrkan; Dec. 2 kl: 9 f. m. med Burs d:o i Burs skolhus; 8 kl. 9 f. m. med När d:o i När d:o; 4 kl. 8 f. m, med Garda d:o i Garda d:o; s. d. kl. 1/212 f. m. med Alskog d:o å samma ställe; 9 kl. 9 f. m. med Stenkumla d:o i Stenkumla skolhus; 10 kl. 9 f. m. med Vall d:o i Vall d:o; 8. d. kl. 1/2 12 f. m. med Atlingbo d:o å samma ställe.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Oktober 1895
N:r 164

Publicerat

I anseende till broomläggningar

komma följande vägar att afstängas: 29 dennes vägen genom Akebäck och vägen från Aumunds i Källunge till Ekeby kyrka, då i stället kan tagas vägen genom Källunge till landsvägen vid Burs; 30 dennes vägarne genom Martebo, från Tingstäde till Hejnum och från Högbro i Roma till Roma sockerbruk, derunder vägarne förbi Stenkyrka kyrka ut till landsvägen genom Stenkyrka och genom Halla och Dahlhem kunna begagnas; 30 och 31 dennes vägen från Moos i Stenkyrka till Tingstäde, då i stället kan tagas vägen från Moos ut till landsvägen genom Stenkyrka; samma dagar vägen från Allekvia i Vallstena till Börlunds i Källunge, då vägen från Allekvia till Gute kan användas; 30 dennes bygdevägen från Boge till Ytlings i Othem då vägen öfver Slite kan tagas; samma dag bygdevägen förbi Sixarfve i Hangvar; 31 Okt. och 1 Nov. vägen från Lärbro till Kappelshamn, då vägen genom Othem och Tingstäde kan begagnas; 1 Nov. bygdevägen från Kumla i Lärbro förbi Långome i Othem, derunder kan tagas vägen förbi Othems kyrka; samma dagar landsvägen vid s. k. Brummebacke i Lärbro, der det dock går för sig komma fram jämte vägen; 2 Nov. s.k. Barlästvägen i Lärbro; samt 4 Nov. bygdevägen från Fårö kyrka till Vinor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Oktober 1895
N:r 164

Publicerat

Martebo myr.

De, som önska köpa eller arrendera större eller mindre områda af bolagets myr i dess östra del från Moos och Binge träsk till Lokrume broar, behagade sammanträda vid Myrväller i Tingstäde nästa. söndag kl. 3 e. m. för attöfverlägga om önskad areal, läge och vilkor.
Skäggs 14 Okt. 1895.
Magnus Larsson.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 Oktober 1895
N:r 159

Publicerat

Gotlands läns landsting

har i dag kl. 10 f. m. sammanträdt å hypoteksföreningens lokal. Sedan förordnandet för öfverste O. Carlstedt att vara tingets ordförande upplästs och hr Carlstedt förklarat tinget öppnadt, företogs upprop af tingets ledamöter, hvarvid de nyvalde för perioden aflemnade fullmakt.
Af tingets 26 ordinarie ledamöter voro samtliga närvarande med undantag af hrr J. Johansson, Gervalds i Hogrän, L. Pettersson, Hallbjens i Lau och O. N. Bolin, Gandarfve i Alfva, hvilkas anmälda hinder godkändes. I deras ställe hade inkallats hir J. Johansson, Gardarfyve i Fardhem, P. Levander, Allmungs i Hafdhem och Å. Lagergren, Kyrkebols i Garda.
Till vice ordförande valde tinget enhälligt med 25 röster riksdagsman P. Larsson, Lilla Fole.
Beredningsnämden hade för behandling af de till landstinget inkomna ärenden föreslagit tillsättandet af 9 utskott, hvilket förslag af tinget godkändes, och utsågos:
i första utskottet (skogsfrågor) hrr O. L. Björkegren, Angelbos i Lärbro, A. Bergman, Botvide i Sanda (24 röster) direktör K. V. Gardell (23 röster);
i andra utskottet (jagtvården m. m.) hrr förste landtmätaren O. Warfvinge, L. P. Bodin, Grausne i Lokrume, J. Arvidsson, Glammunds i Akebäck, J. Uddin, Ungbåtels i Stånga, och kyrkoherden A. Sundblad i Garda, med hvar och en 22 röster;
i tredje utskottet (lasarettsfrågor) hrr fabrikör P. A. Hellgren, P. Larsson i Fole, J. Österberg, Kräklingbo, L. Norrby i Fardhem (22) och P. Johansson, Vellarfve i Roma (21);
i fjärde utskottet (folkhögskola och mosskultur) hrr öfverste Carlstedt M. Larsson, Skäggs och F. Hermansson, Hafvor i Hafdhem (22);
i femte utskottet (hästpremieringen och fornsalen) hrr kapten K. T. Broander, J. Jakobsson, Gardarfve i Fardhem (21) och konsul Björkander (20);
i sjätte utskottet (döfstumme-undervisningen) hrr bankdirektör H. Pettersson, G. Kellström, Änge i Bunge, och J. F. Sahlsten, Sallmunds i Mästerby (19);
i sjunde utskottet (för utgiftssiaten) hrr H. Petterson, K. V. Gardell och A Sundblad (21);
i åttonde utskottet (aug. protokollet) hrr O. Carlstedt, P. F. Ihre och K. J. Björkander;
i nionde utskottet (för valförslag) hrr P. A. Hellgren, P. Larsson i Fole; M. Larsson, Skäggs, L. Norrby i Fardhem och J. Uddin Ungbåtels i Stånga (19).
Till omedelbart afgörande företog tinget härefter en del på föredragningslistan upptagna ärenden rörande dels revisionsberättelser, dels redogörelser för institutioner, till hvilka landstinget lemnar anslag.
Vid remissen af de till de olika utskotten hänvisade frågorna erhöll landshöfding Poignant ordet och yttrade sig beträffande dels lasarettsfrågan, dels hästpremieringen.
Rörande den förra anförde han, att den i dag hit ankomna berättelsen om medicinalrådet Bollings senaste inspektion af lasarettet oförtydbart gaf vid handen, att en ny bygnad för lasarettet verkligen vore af behofvet påkallad. Dock torde väl landstinget, om det åter upptoge saken, icke kunna komma längre än till ett beslut om att genom en komité utreda frågan dels om plats, dels om kostnader. Hr landshöfdingen trodde också för sin del, att staten kunde finnas villig att inlösa det gamla lasarettet, hvars taxeringsvärde var 48 tusen kronor. Utan denna hjälp kunde nog landstinget icke påtaga sig någon nybygnad. Likaså borde tinget, om hospital och lasarett skildes, blifva fritt från all hospitalsvård.
I fråga om hästpremiering sade hr landshöfdingen sig hafva, efter inhämtade upplysningar, fått en gynnsammare uppfattning af statspremieringen och hade nu uppgifvit sin tvekan inför den samma.
Dock måste han hålla på premieringens förläggande till flere platser än Visby.
Derest landstinget beviljade begärdt anslag, hade han tänkt sig att platserna för nästa år skulle blifva Visby, Martebo, Lärbro, Bäl och Kräklingbo. Han förordade införandet af norska hästar, såväl hingstar som ston, och ansåg det sannolikt att man, om hushållningssällskapet dertill ansloge medel, skulle kunna erhålla sådana genom bemedling af Värmlands premieringsnämd, som själf verkställer hästuppköpen i Norge för sitt län.
De båda nu nämda frågorna öfverlemnade han till tingets särskilda behjärtande.
Landstinget åtskildes klockan 11,45 och sammanträder åter i morgon kl. 10 f. m.
I afton gifves å residenset supé för tingets ledamöter och några andra inbjudna.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 September 1895
N:r 151

Publicerat

Delägarne i Martebo myr

hafva i dag haft sammanträde under öfverste Carlstedts ordförandeskap. Dervid beslöto de :i utdikningsbolaget deltagande en uttaxering utöfver statslånet af 10,500 kr., att gäldas inom 15 Nov. innevarande år.
Efter detta sammanträde voro samtlige delägare i myren kallade för frågan om kanalernas framtida underhåll. Efter ett anförande af kyrkoherden Gutenberg, som bestred att detta gälde alla, förklarade de närvarande sig icke önska utse någon komité för denna fråga. Kyrkoherde G. trodde också att kungörelsen om sammanträdet 10 Januari rörande samma sak icke varit införd i länskungörelserna. Det upplystes dervid, att så varit fallet, samt att dervid särskildt begärts dess uppläsande i de 7 socknar, som saken gäller. Den återfinnes också under nr 172 i Ser. B. för 27 Dec: 1894, och bör alltså, då en uraktlåtenhet härutinnan vore tjänstefel, vara af kyrkoh. G. uppläst två gånger uti såväl Martebo som Lummelunda kyrkor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 September 1895
N:r 145

Publicerat

För folkskoleväsendet inom norra

distriktet har nu redogörelse inkommit från inspektören, kyrkoherde Odin.
Distriktens antal är 42, antalet egentliga folkskolor 44, mindre folkskolor 2 och småskolor 26, af hvilka den i Fole under året tillkommit, till följd hvaraf afdelningsläsningen i Fole folkskola numera upphört. Sedan man i Sjonhems blandade folkskola återgått till samtidig undervisning af båda afdelningarna, har under året afdelningsläsning förekommit i endast 11 skolor mot 13 året förut. Fyra fortsättningsskolor finnas fortfarande, de samma som året förut.
Af repetitionsskolor hafva inom distriktet 2 under året varit i verksamhet, och undervisning i slöjd för gossar: har meddelats i 20 skolor samt i kvinnoslöjd i 14 (en mindre än året förut).
Lärarepersonalen har bestått af 49 ordinarie lärare och 2 ordinarie lärarinnor vid folkskola, 1 e. o. lärare och 1 e. o. lärarinna vid d:o, 1 lärare och 1 lärarinna vid mindre folkskola, 2 lärare och 31 lärarinnor vid småskola samt 4 särskildt för slöjdundervisningen anstälda lärare, hvaraf 2 manliga och 2 kvinliga. Lärarepersonalen, som i jämförelse med året förut ökats med 1, har alltså utgjort tillhopa 88 personer.
Folkmängden. i distriktet uppgick vid årets slut till 28,694 och hade under året ökats med 301 personer. Antalet barn i skolåldern hade deremot minskats med 31 och utgjorde 3,992.
Skolgången inom distriktet har varit minst lika god som under det närmast föregående året.
Nytt folkskolehus har uppförts i Martebo. I Östergarn och Fårö har man redan för Jänge sedan fattat beslut om uppförande af nya skolhus, men någon början dermed är ännu icke gjord.
Utgifterna för skolväsendet hafva uppgått till kr. 101,677: 90, deraf utdebitering kr. 68,580: 16, bidrag af statsmedel —32,425: 47 och öfriga inkomster 672: 27.
Inspektören har under året besökt mer än halfva antalet af distriktets skolor och har, förutom öfriga embetsskrifvelser, utfärdat skriftliga promemorior till skolråden i Ardre, Lärbro och Stenkyrka angående anskaftande af nödig undervisningsmateriel samt mindre organisatoriska förbättringar. Något mera omfattande yrkande har deremot icke under året framstälts från inspektörens sida.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 September 1895
N:r 138

Publicerat

Sammanträde.

Samtlige 22 stycken s. k. betalande delägare i Martebo myr kallas att sammanträda å stadshotellet i Visby fredagen den 20 innevarande månad kl. 11 förmidd. för att taga del af det nu fullbordade vattenregleringsarbetet vid Lummelunds Bruk och besluta om en slutlig uttaxering.
På samma dag och ställe sammanträda precis kl. 12 midd. samtliga lottägare i bemälta myr för att öfverlägga och besluta om grunden för kanalernas vård och underhåll samt välja bestyrelse, som å intressenternas vägnar handhafver hithörande angelägenheter.
Visby den 3 Sept. 1895.
Arbetsdirektionen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 September 1895
N:r 137

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Hösttingets första sammanträde å Skogs i Levide 2—3 Sept. ordf. vice häradshöfding Bengtsson.)
Edgång i barnuppfostringsmål var Nils Nilsson, Viges i Grötlingbo, ålagd. Svaranden anmälde genom sitt ombud att han anfört klander i hofrätten mot häradsrättens beslut. Såsom förut har refererats var det en piga Maria Nilsson från samma plats som svar. hvilken var kär. i målet.

En som ej kunde svära var drängen Viktor Johansson från Klinte, tilltalad för våld å allmän väg mot arbetaren J. Södergren i Lojsta. Utslag nästa sammanträde.

Vållande till eldskada. Länsman Emil Eneman hade till tinget instämt arrendatorn Gottfrid Sandén, Möllbos i Halla, för det han flera gångar under stark torka denna sommar tändt eld på den s. k. Bjärbyholmsmyr i Etelhem med den påföljd att eldsvådor uppstått.

Första gången 13 sist). Juli hade elden spridt sig in på annan persons skog, så att några tunnland blifvit förderfvade. Inga åtgärder vare sig genom tillräckligt vaktmanskap eller uppkastande af någon bredare gata för eldens begränsande hade af Sundén vidtagits. Åkl. hade såväl då som ock vid ett senare tillfälle varnat Sundén för sådan bränning, men det oaktadt tänder han ånyo 21 i samma månad eld på flera ställen i myren, så att eldsvåda ånyo uppstått. Den skadade skogen anses vara värd omkring 400 kronor.
Sundén, personligen närvarande medgat bränningen, men ansåg att han vidtagit försiktighetsmått, emedan myren, cirka 200 tunnland, voro kringdikad, och han ej bränt mera än ett par tunnland i sänder, då ett par man alltid varit närvarande för att se efter elden. Att elden kom att gå i den riktning den gick var alldeles mot beräkning, emedan under själfva bränningen en hvirfvelvind kastat elden in på dessa områden. Sundén visade skriftligen att de personer, som lidit skada, blifvit godtgjorda.

För djurplågeri, bestående deruti att till körslor användts selbruten häst, var samme svar. af samme åkl. instämd. Som svar. ej ville vidgå åkl:s påståenden, uppsköts målet till nästa sammanträde.

Inbördes krig vid Hagelby i Etelhem. På angifvelse af Magdalena Alström från förenämda gård hade åkl. inkallat Alströms sonhustru Hilda Larsson, emedan hon skulle med en större furugren slagit svärmodern. På tillfrågan upplyste Hilda Larsson, att när hon en morgon, efter att ba varit ute i något ärende, inkom i deras gemensamma bostad, svärmodern då börjat gräla på henne samt slutligen ryckt en eldbrand ur elden och dängt på henne så att elden flugit omkring i rummet. Hilda måste då för att skydda sig skuffa sin trefliga svärmoder ifrån sig; om dervid gummans eget vapen träffat henne själf kunde Hilda ej säga. Målet uppsköts emellertid till nästa sammanträdes andra dag.

Förmyndaremålet från Fröjel afskrefs, enär såväl myndlingen, hvilken nu ingått äktenskap, som hennes man inför rätten godände förmyndarens, Jakob Göranssons, åtgöranden.

Ersättning för arbete ville arbetaren Johan Johansson, Suderbys i Atlingbo, hafva af Albert Johansson, Jufves i Väte. Kär. som varit hos svar. från 1 Maj till 15 Juli detta år mot en krona och vivre om dagen, har blott erhållit 10 kronor och ville nu ytterligare hafva 50 kr.
Svar. bestred sådan öfverenskommelse; kär. hade tagit tjänst hos honom för tiden 24 April—24 Okt. mot 130 kr. lön, men redan sagda dag bortgått ur tjänsten. Utslag nästa sammanträde.

Spökerier från Sanda mejeri. Landtbrukarne R Vallin, H. Hansson och H. Vittberg från Sanda ha tillsammans med prosten Uddin och G. Nyman, Stelor i Vestergarn, varit styrelse i nämda mejeri. Genom kompromiss hade styrelsen då blifvit ålagd ersätta bolaget dels för bristande redovisning af smör och mjölk, dels för 1 mjölkeylinder och 6 transportflaskor, som bortkommit. Enär Gustaf Nyman varit bolagets verkställande direktör och således haft såväl uppköp som försäljning samt äfven inventarier om hand, anser nu förenämda hemmansägare, att bristen uppkommit genom hans slarfaktighet, och fordrade derför att Nyman måtte åläggas till dem utgifna 208 kr. 89.
Svarandens ombud notarien Viman medgaf att hans hufvudman innehaft nämda befattning i bolaget, men han hade ej skött uppköpen och försäljningarna eller haft inventarierna om hand på så sätt, som kär. påstodo, ty dels vore han ej aflönad, dels bodde han 3/4 mil från mejeriet. Bestred således kär:s fordringsanspråk. Som ombudet icke kunde i detalj ingå i svaromål, uppsköts målet till andra dagen på tredje sammanträde.

Norra häradsrätten.
(Hösttingets 1 sammanträde vid Allekvia 2—4 Sept. ordf. e. o. not. Åman.)

Med ed friade sig husbondesonen Ludvig Gabnström, Lauritze i Ala, i det förut af oss omnämda målet angående våld mot länsman Boberg.

För olaga ölutskänkning stod handl. M. Nilsson i Helvi tilltalad och erkände.
Utslag afkunnas vid 3 sammanträdet.

Förklarad skyldig genast träda i häkte blef arbetaren Karl Andersson, Veskinde, förut tilltalad för en del olofliga tillgrepp, på grund af sistlidne vår och nu förebragta synnerligen graverande bevis från åtskilliga vittnen.
Andersson skall sedermera undergå ransakning å länsfängelset.

Brast åt eden gjorde husbondesonen Karl Broman i ett mot honom af pigan Selma Stening i Fleringe väckt åtal angående barnuppfostringsbidrag, i det han nu på utsatt edgångsdag lyste med sin frånvaro.
Utslag afkunnas 3 sammanträdet.

I konkurs försattes hemmansägareOskar Nyström, Hellvis i Fole.

Värjemålsed gick arb. Oskar Melan der för att fria sig i förut mot honom väckt åtal angående ett en natt i Dec. 1894 begånget hemfridsbrott hos Aug. Pettersson, Smedegårda i Björke.
Svar. yrkade efter edens gående ansvar å angifvaren för falskt åtal samt ersättning för kostnader m. m.
Utslag vid 3 samm anträdet.

För vållande till eldskada å skogsmark 3 sistlidne Juli, dervid icke mindre än 50 tunnland, i hvilka förutom svar. 3 hemmansägare hade del, stod hemmansäg are Oskar Andersson, Gurpe i Kräklingbo, tilltalad. Olyckan hade vållats vid torfbränning; svar. erkände, utslag vid 3 sammanträdet.
— Ett liknande mål mot hemmansägarne Edv. Larsson, Snaldarfve i Martebo, och Herman Gottberg, Lummelunda, förevar också.
Något nytt deri förekom icke. Åklag. öfverlemnade målet.
Utslag vid 3 sammanträdet.

Så lindrig näpst som möjligt. En dag i början af sommaren hade landtbrukarne Lars Munthe, Snäckarfve, och Gustaf A. Gottberg, Kube i Stenkumle ridande olofligt beträdt järnvägens område i Follingbo.
Genom ombud erkände svar, förseelsen. Som ombud för järnvägen tillstädeskom kapten Arnelius, hvilken på grund af att förseelsen skulle skett afoförstånd från svar:s sida, yrkade så lindrig näpst som möjligt.
Utslag vid 3 sammanträdet.

Förlikta voro målen mellan Maria Myrdahl, Munkebos i Barlingbo och Karin Olsson derstädes angående ärekränkning samt mellan Hilda Söderdahl, Norrbys i Hejdeby, och kyrkovärdssonen Reinhold Lindby derstädes angående barnuppfostringsbidrag.

Uppskjutet till nästa sammanträde blef ett af Hulda Katarina Jacobsson i Stockholm mot folkskollärare J. Bandelin i Vänge väckt åtal angående redovisning af förmynderskap på grund af svar:s uteblifvande. Förutom 5 kr. böter för förfallolös utevaro ålades svar. inställelse till nästa sammanträde vid laga påföljd.

För öfverträdande af skogsförbud, dervid han skulle förgripit sig på skogen dels i Ytings, dels i File i Othem, i början af år 1894, stod förut husbonden L. F. Gardelin instämd. En del slipers skulle han sedan ha försålt till handl. F. Degerman i Slite.
Då målet nu åter förekom gick drängen Arvid Nilsson förelagd ed på förut afgifvet skriftligt vittnesmål att hans förre husbonde, svar., på nyåret 1894 i File skog huggit slipers, dervid vittnet hjälpte till.
Svar. vidhöll som förut att han endast huggit skog i Ytings och i Träskvälder, men medgaf att den slipers, vid hvilkens huggning vittnet N. varit behjälplig, sålts till handl. Degerman. N:s uppgift att afverkningen försiggått i File bestred han på det bestämdaste och sade sig med flere vittnen kunna styrka sitt påstående — äfven gå ed om så behöfdes.
Målet uppsköts för vidare bevisning till 3 sammanträdet.
— Ett liknande mål mot husbonden F. Söderström, File i Othem, förevar ånyo. Något nytt deri förekom icke, och då svar. fortfarande nekade beviljades uppskof i likhet med ofvan nämda mål. Svar. ålades då närvara vid 10 kr. vite.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 September 1895
N:r 136

Publicerat

Till konsistorieombud

vid ägodelningsrättssammanträde 5 Sept. rörande besvär öfver laga skiftet inom skifteslaget nr 3 i Tingstäde har domkapitlet förordnat kyrkoherde Gutenberg i Martebo.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1895
N:r 133

Publicerat

Prestmötet

fortsattes och afslutades. i går. Kl. 8 på morgonen höll utnämde kyrkoherden i Hörsne Sigge Jacobson i domkyrkan morgonbön, hvarvid han till text valt Rom. 8:30, med anledning hvaraf han till besvarande upptog frågan: »Hvad påligger oss själfva för vinnande af frälsning och evigt lif?»
Klockan 10 samlades man å läroverkssalen, der biskopen fortsatte uppläsningenaf sin mycket vidlyftiga, men synnerligen klara och rediga ämbetsberättelse öfver kyrkans ställning inom stiftet sedan förra prestmötet.
Efter densammas afslutande företogs val till fullmäktig och suppleant för delegerade inom stiftet uti presterskapets enkeoch pupillkassa vid nästa ordinarie bolagsstämma 17 September och utsågs härtill med 8 röster prosten och kyrkoherden i Stenkumla dr O. Öfverberg samt till hans ersättare med 7 röster kyrkoherden M. Kolmodin i Vall.
Härefter företogs till behandling och öfverläggning de ämnen och angelägenheter som af prestmötetsberedningen blifvit behandlade för att underställas prestmötets pröfning. Det var uteslutande»kårfrågor» och det var väl af denna anledning mötet beslöt att förelaga behandlingen af dessa inför lykta dörrar, dervid dock frångående-hvad som borde vara norm för det presterliga ståndet, nämligen att icke sätta sitt ljus under ena skäppo.
Klockan strax efter 3 e, m. upplätos ånyo portarne för den tillslutna helgedomen och laici insläpptes för att närvara vid prestmötets högtidliga afslutning.
Man sjöng ps. 411, vers 6 och 7, hvarefter biskopen yttrade ungefär följande:
Mina älskade bröder! Jag känner mig i denna stund något ryckt ur de föregående dagarnes helt andliga stämnig, som gjort vårt möte så särdeles upplyftande. Men det är ju så att äfven de yttre, verldsliga bestyren måste skötas. Dock borde jag väl icke låta mig af dessa ryckas från det prestliga sinnet i denna »de heligas församling». Ja, Gud gifve, att vi alltid måtte få den rätta förnimmelsen af hans ande bland oss, så att vi göra skäl för det namnet jag nyss nämde.
Detta möte har varit mig mycket dyrbart, har synts mig öfvergå äfven mitt förra prestmöte, och flere andra hafva känt som jag. Man har sagt mig, att i mannaminne icke hållits ett sådant prestmöte i Visby stift, undantagandes det som hade Karl Norrby till preses. Men icke höfves det oss att förhäfva oss häröfver, utan ödmjukt böja oss i tacksamhet för hvad Gud under dessa dagar skänkt oss. Ja, måste vi ej känna oss tacksamma öfver att detta lilla stift kunnat uppvisa bland sina prester en sådan andekraft? Det har gått genom mötet ett brus som af en stark vind; här har kommit till syne stora kunskaper och tankens skärpa. Må vi gå vidare på den vägen och Visby stift skall visa sig väl fylla tolftalet af de svenska stiften, så att det ej vidare kan blifva tal om att det skall försvinna eller absorberas af något annat stift.
Biskopen framförde nu ett tack till menigheten för dess visade intresse samt till de 17 hospites. Han vände sig härefter till præses: Liksom Karl Norrby en gång gaf sitt namn åt ett prestmöte, så skall heller aldrig detta nämnas utan Johan Odins namn. Sällsynt lycklig har han varit med sin afhandling, hvilken visade egenskaper, ovanliga hos en man, som ej haft lyckan att taga akademisk grad.
Det fans enhet, en röd tråd i hans framställning. Väl hade han i striden om sin afhandling förlorat en och annan batalj, men det ha äfven de största fältherrar gjort.
Med Johan Odins namn förband sig vårdigt Reinhold Uddins, minnestalarens. Det fans en inre samståmmighet hos dessa, som båda voro on pryd för stiftet. Hans minnesteckning hade varit en svår uppgift, då det gållt att teckna icke blott stora personligheter utan ock sorgliga minnen, men han hade icke svikit förtroendet.
Ett tack framfördes ock till mötets orator, lektor N. Höjer, hvilken i handling gifvit uttryck åt sambandet mellan lårarekåren och presterskapet.
Till sist aftackades ock föredragshållaren kyrkoherden Söderström i Rone, som af biskopen fick mottaga tillnamnet »bibelteologen», åfvensom mötets samtlige predikanter och direktör Lamböre för hans sållsporda nit och lyckliga arbete inom »Kyrkosångens vånner».
Biskopen vånde sig ock med några afskedets ord till den snart afgående lektor O. V. Lemke, som ej var nårvarande.
Den gamle vördade mannen har under långa år tjänat stiftet i den tredubbla egenskapen af lärare, prest och domkapitelsledamot. Han har visat en plikttrohet, som är öfver allt beröm och vi böja i vördnad vårt hufvud för den trogne tjänaren. För min egen person vill jag säga honom ett tack af den hängifnaste kärlek. Han var en af dem, som välsignande lade sina händer på mitt hufvud, då jag invigdes till mitt nuvarande ämbete och han har som den äldre brodern sedan städse gått vid min sida. Heder och tack åt dig, gamle kämpe. Må solen lysa mildt under din lefnadsafton!
Äfven kontraktsprostarne och mötets sekreterare, konsistorienotarien Öfverberg, egnades några erkänslans ord.
Så företogs besättandet af funktionerna vid nästa prestmöte.
Till preses utsåg biskopen kyrkoherden i Lärbro K. Sik och beträffande ämnet för hans afhandling föreslog biskopen att detsamma skulle förläggas inom området »kyrkan och nådemedlen.» Till orator nämdes lektor J. A. Gylling och till minnestalare kyrkoherden i Levide O. Olofsson.
Till predikant första prestmötesdagen nämdes kyrkoherden i Kräklingbo J. L. Ehrenström, andra dagen kyrkoherden J. V. Gutenberg i Martebo och tredje dagen kyrkoherden i När, J. N. Kahlström. Till sist talade biskopen, enligt kyrkolagens bud, några maningsord till presterskapet, dervid utgående från bibelordet »den rättfärdige skall lefva af sin tro.
Till biskopen och mötet framfördes sedan ett tack från danske sognepresten K. Levinsen, hvilken gjorde några jämförelser mellan de kyrkliga förhållandenai Danmark och Sverige, samt af Augustanapastorn Seleen, som framhöll nödvändigheten af kyrkans förfolkligande.
Prestmötets tack till biskopen frambars af mötets senior, kontraktsprosten Reuser.
Härpå läste biskopen »Fader vår», och »Välsignelsen» och så sjöngs sista versen af ps. 499.
Härmed var 1895 års prestmöte till ända.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Augusti 1895
N:r 125

Om Oss Drivs med WordPress