Etikett: Martebo

Martebo socken ligger på nordvästra Gotland.
Gårdsnamn: Binge, Björkeskogs, Kvie, Lunds, Medebys, Myre Lilla, Myre Stora, Pajse, Prästgården, Rums Lilla, Rums Stora, Snaldarve.

Publicerat

Vid afslutningen

i lördags i Gotlands läns folkhögskola och landtmanskola lemnade föreståndaren dr. Sätervall en öfverblick af skolans öden under de nu flydda 20 åren. 1873 väcktes första motionen om folkhögskolans tillkomst. 1874 lemnade landstinget ett anslag af 1,000 kr. till första uppsättningen af materiel. 1875 beviljades anslag för tre år med 2,700 kr. för hvarje år; 1876 utsågs styrelse för första gången för folkh.-skolan näml. till ordf. landsh, Horn, samt till ledamöter riksdagsman Kolmodin, major Kyllande roch fanj. Kahlström samt faststäldes skolans reglemente. Samma år den 2 Oktober öppnades skolan första gången vid Isums i Atlingbo. Året derpå flyttades skolan till Aumunds i Roma och 1881 på hösteu flyttades skolan till Hemse. 1884 lemnade landsh. Horn sin plats som ordf. och skolans nuvarande ordf. landsh. Poignant inträdde i stället. 1885 förlades landtbruksundervisningen till folkhögskolan såsom en andra årskurs. 1886 öppnades den kvinliga folkhögskolan. Hösten 1887 inträdde landtmannaskolan såsom en själfständig undervisningsanstalt i stället för folkhögskolans andra årskurs, och 1888 faststäldes af k. m:t landtmannaskolans stadgar. Till följd af denna utvidgning kräfdes större utrymme, hvarför styrelsen vidtog åtgärder för att komma under eget tak; och genom landstinget och hush.-sällskapets tillmötesgående samt genom landshöfdingens energiska medverkan kunde skolan inrymmas under eget tak från och med den 15 Oktober 1891. Sammanlagda antalet elever, som besökt folkhögskolan under dessa år utgör 393; i landtmannaskolan 64, och 244 elever i den kvinliga afdelningen eller tillsammans 701 lärjungar.
oo På grund af dess tjuguåriga tillvaro och verksamhet ansåge talaren att skolan nu väl kunde anses som en myndig läroanstalt. Hvad skolan uträttat under dessa år vore han ej rätte mannen att omtala, men ville blott påpeka ett förhållande, som vittnade godt om densamma näml. att Gotl. läns folkhögskola har det största antalet elever af någon folkhögskola i Sverige i förhållande till folkmängden, näml. 1/10 proc. Icke ens i Skåne voro folkhögskolorna så talrikt besökta. Månne ej detta vittnade om att skolan i någon mån gått sam hällets önskningar tillmötes? Sedan talaren framsagt några bhjärtliga ord till eleverna, af hvilka dem, som skulle afgå till Skåne han särskildt lade på hjärtat att göra sig värdige som gotländske jordbrukare och i allo visa ett redbart och hederligt uppförande, afslöts det 20:de läsåret.
Prof på elevernas arbeten under läsåret voro framlagda i folkhögskolan, protokoll vid kommunalstämmor, bokföringsuppgifter, öfningsuppsatser i modersmålet, bygnadsritningar och kartor, afvägningsprofiler med åtföljande beskrifningar m. m.
I landtmannaskolan voro äfven för allmänheten framlagda prof på elevernas bokföring, ekonomiska beräkningar, skriftliga uppsatser och analyser öfver sädesoch foderväxters frön.
Statens anslag, 730 kr., till mindre bemedlade lärjungar fördelades sålunda:
R. Lydahl, Lye, G. Åkerman, Eskelhem ech G. Bolin, Martebo hvardera 60 kr., W. Fredin, Linde, W. Stenström, Sproge, K. Nilsson, Eke, W. Palmqvist, Hogrän, A. Jacobsson, Buttle hvardera 45 kr., A. Duse, Hemse, K. Bergström, Hemse 40 kr., E. Rosendahl, Rone, O. Söderberg, Visby, K. Ekedahl, Ekeby, E. Levedahl, Ekeby, O. Mattsson, Väte 31 kr., A. Eriksson, Levide, O. Åkerbäck, Hejde, F. Thomsson, Hejde, J. Jacobsson, Follingbo, O. Hägg, Vänge och L. Jacobsson, Näs hvardera 15 kr.
Till sist må omnämnas de 6 elever som redan äro af styrelsen antagna till stipendiater för nästa år i Gotl. landtmannaskola: W. Fredin, Linde, G. Bolin, Martebo, K. Ekedahl, Ekeby, F. Thomsson, Hejdeby, O. Åkerbäck, d:o och E. Pettersson, Mästerby. Dessa 6 skola efter slutad kurs afgå till Skåne för vidare utbildning till praktiska jordbrukare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 April 1896
N:r 55

Publicerat

Auktion vid Pajse i Martebo.

Medels offentlig auktion, som förrättas vid Pajse i Martebo Torsdagen den 2 nästkommande April och börjas kl. 10 f. m., låter L. P. Björkegren försälja 218/1,000 mtl. Lunds i Martebo socken samt en del, vid förra auktionen den 27 Februari icke medhunnen lösegendom, bestående -af: mat-, te- och förläggsskedar af silfver, glas och porslin; möbler: såsom matbord, sängar, 1 skåp, 1 skänk, 1 byrå och väggtaflor, golfmattor, gardiner, spanmålssäckar, sädesbingar, en väggklocka, 1 inmurad gryta, 1 hyfvelbänk, 1 tröskverk, 1 hästsåg, oxok och kättingar, LI ko, 1 tjurkalf och en gris m. m.
Om fastigheten upplyses, att-den är bebygd, innehar 25 tunl. åker af bästa beskaffenhet, 90 tunl. afdikad myr och 15 tunl. hagmark. Ett i hemmanet intecknadt hypotekslån å 4,000 kronor kan af köparen få öfvertagas. Vilkoren beträffande fastigheten blifva vid auktionen tillkännagifna. För lösa egendomen lemnas åt godkände inropare anstånd med betalningen till den 1 September detta år.
Fole den 24 Mars 1896.
K. J. LARSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Mars 1896
N:r 47

Publicerat

Länets finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under 1893 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 537,286 kr., af hvilka 329,869 kr. belöpte sig på landskommunerna och 207,417 kr. på Visby. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktligheter mellan landsbygd och stad ifråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Hyror, arrenden, räntor o. d. utgjorde 4,1 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet och likaledes 4,1 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69,9 procent för de förstnämda, men med blott 50,8 procent för den senare. BStatsbidragen uppgå till 16,5 procent för landskommunerna, men stanna vid 3,2 procent för staden, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 2,8 procent, men stiger för staden till 10,8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig till 600,393 kr. af hvilka 344,973 kr. föllo på landskommunerna och 255,420 på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså en brist af 63,107 kr., af hvilka 15,104 föllo på landskommunerna och 48,003 kr. på staden. Af de enskilda landskommunerna stå, ifråga om större utgifter än inkomster, Grötlingbo främst med omkring 4,000 kr., dernäst Fole med omkring 3,000 kr., Lärbro och Ardre med hvardera omkring 2,000 kr. samt Halla, Mästerby, Hejde och Lau med hvardera omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 110,688 kr. eller 32,1 procent, till folkskolan 160;010 kr. eller 46,4 procent, till fattigvården 43,205 kr. eller 12,5 procent, till sundhetsvård 12,691 kr. eller 3,7 procent samt till kommunikationsanstalter och allmänna arbeten 1,116 kr. eller 1,4 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 15,656 kr. eller 6,1 procent, till folkskolan 49,879 kr. eller 19,5 procent, till fattigvården 30,817 kr. eller 12,8 procent, till sundhetsvård 27,087 kr. eller 10,6 procent samt till kommunikationsanstalter och allmänna arbeten 70,751 kr. eller 27,7 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets komå landsbygden utgjorde de.å kyrkostämma beslutade utgifterna 271,596 kr. och de å kommunalstämma 73,377 kr., hvaremot inom staden endast 64,637 kr. beslutits & kyrkostämma, men 190,783 kr, af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum:mellan lands; kommunerna och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 78,8 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 25,3. I följd häraf uppgingo &. andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftssumma med endast 21,2 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 74,7 procent.
Vid 1893 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,988,829 kr., deraf 1,015,678 kr. tillhörde landskommunerna och 973,151 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördela sig dessa tillgångar å landsbygden med 677,344 kr. på fastigheter och inventarier samt med 338,334 kr, på fordringar och kontanta medel, I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 401,885 kr. samt fordringar och kontanta medel till 571,266 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 510,351 kr. i folkskolehus, 67;832 kr. i fattigvårdsanstalter, 8,030: kr. i sockenstugor, 1,700 kr. i jordbruksfastigheter samt 37,641 kr. i andra fastigheter eller inalles 625,554 kr.
FL dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna, Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,809,102 kr. i kyrkor, 735,590 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 44,325 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 946,465 kr., deraf för landsbygden 131,159 och för Visby 815,306 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 115;539 kr., hvadan skulden under året ökats med 15,620 kr. eller 13,5 procent. Skillnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 14,377 kr., med hvilken summan de förra öfverstego de senares belopp.
För Visby öfverstego de under året upptagna lånen de betalda med 35,806 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 15,137 kr., dernäst Vänge med 14,182 kr,, Rone 9,359 kr. Othem 8,219 kr. och Roma 7,308 kr. Skuldfria voro Akebäck, Veskinde, Martebo, Tingstäde, Rute, Fleringe, Bunge, Fårö, Gothem, Hörsne, Östergarn, Visby Södra landskommun, Vall, Atlingbo, Sanda, Vestergarn, Fröjel, Öja, Hamra, Silte och Stånga.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förbållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2,99 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 113: 00, alltså en ganska betydlig skillnad mellan landsbygden och staden. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 23: 12 pr invånare & landsbygden och kr. 134: 09 i staden, kommer behållningen för hvarje person att stanna vid kr. 20: 13 för landsbygden, men uppgå till kr. 21: 09 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 12,9 procent för länets landskommuner och 83,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 48 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 49: 01.
Kommunernas behållning, eller .det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarna, uppgick inom årets slut inom länet till 1,042,364 kr., deraf 884,519 kr. för landskommunerna och 157,845 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Mars 1896
N:r 42

Publicerat

Auktion Medebys i Martebo.

Genom offentlig auktion måndagen den 16 innevarande Mars kl. 2 e. m, låter herr H. Larsson, Medebys i Martebo, derstädes till den högstbjudande försälja, ett parti strid och välrensad utsädeshafre, ett parti d:o svartvicker, ett parti kornhalm, en god arbetshäst, ett par goda dragoxar, 2 st. nio månaders slagtfeta svin; en Vesterås 12 billars radsåningsmaskin, en vindmaskin och en ringklocka. Tre månaders betalningsanstånd för godkände inropare.
Auktionsförrättaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Mars 1896
N:r 40

Publicerat

Entreprenad.

Vid Tjuls i Lummelunda kommer A. B. Martebo myr att låta uppföra en större lada af trä, 70 alnar lång och 25 alnar bred, samt diverse ombygnader i gamla ladugårdarne.
Hugade spekulanter erhålla närmare upplysningar af Magnus Larsson, Skäggs, der ritningar finnas till påseende.
Ladan skall vara färdig till skördetid och de öfriga arbetena något senare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Mars 1896
N:r 40

Publicerat

Entreprenad.

Vid Tjuls i Lummelunda kommer A. B. Martebo myr att låta uppföra en större lada af trä, 70 alnar lång och 25 alnar bred, samt diverse ombygnader i gamla ladugårdarne. Hugade spekulanter erhålla närmare upplysningar af Magnus Larsson, Skäggs, der ritningar finnas till påseende.
Ladan skall vara färdig till skördetid och de öfriga arbetena något senare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Mars 1896
N:r 36

Publicerat

Auktion Pajse i Martebo.

Med anledning af boutredning efter sin aflidna hustru låter L. P. Björkegren, Pajse i Martebo, genom offentlig auktion, som förrättas på stället torsdagen 27 innevarande Februari från kl. 9 f. m. till den högstbjudande försälja hela lösöreboet, bestående af silfver, koppar, malm, järnsaker, glas och porslin af flera slag; fjäderfylda sängkläder och linne, madrasser och sängtäcken; lagg- och träkärl; möbler af hvarjehanda slag, såsom soffor, bord, stolar, sängar, kommoder, skänkskåp, byråar och speglar; kör- och åkerbruksredskap, såsom en lastvagn, arbetsvagnar, vänd- och spetsplogar, mullfösor, gödselsättare, vrång- och foderhäckar, harfvar af olika slag, en radsåningsmaskin, slädar och kälkar, par- och enbetsselar, en kornvält, sladdar, svänglar, hvarjehanda handredskap m. m.; kreatur, såsom hästar, flera par oxar, 10 st. kor, I kviga, 3 st. tjurar, får, svin och höns; 1 tröskverk, 1 hästsåg, 1 vindmaskin, slipstenar, kettingar; 1 stormangel, 1 väfstol med tillbehör, 1 symaskin; snickare- och smedjeverktyg, spanmålssäckar, 1 väggklocka, 30 tunnor potatis jämte mycket annat, som här ej är uppräknadt.
Anstånd med betalningen lemnas åt säkre och godkände inropare till den 1 nästkommande September, andra betala kontant eller ställa nöjaktig borgen, om anståndstiden vill begagnas.
Fole den 13 Februari 1896.
K. J. LARSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Febuari 1896
N:r 24

Publicerat

Dödsfall Kristina Elisabeth Strid

Tillkännagifves att Gud efter ett långvarigt lidande behagat till sig hemkalla min ömt älskade hustrn, Kristina Elisabeth Strid, född Ryd, som stilla afled i Martebo prestgård söndagen den 9 Februari 1896 i en ålder af 72 år, 6 månader och 14 dagar; sörjd och saknad af mig, barn, och barnbarn, slägt och många vänner.
N. M. Strid.
Sv. Ps. 483, v. 1.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Febuari 1896
N:r 24

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För att ha lemnat häst utan tillsyn dömdes i dag drängen E. Strömlund, Tule i Halla, samt hemmansägarne H. P. Bendelin, Laux i Lokrume, och O. Pettersson, Myra i Martebo, hvar och en till 2 kronors böter.

För misshandel dömdes smedsarbetaren V. Sandberg, Visby, att böta 30 kronor.

Södra häradsrätten.
(Andra sammanträdet å tingstället Skogs.) Följande utslag ha i dag afkunnats:
Misshandelsmålet emellan enkan Margareta Söderberg och J. N. Jacobsson, Smissarfve i Rone, afgjordes så att svaranden ådömdes edgång.

I lösöretvisten emellan sergeanten J. Ahlfvengren i Hejde och dennes svärfader H, Hansson, Otes i Sundre, ogillades käromålet såsom ej tillräckligt styrkt.

För djurplågeri tilltalade arrendatorn Gottfrid Sundéen å Bjärbyholm i Etelhem blef frikänd.

För våld mot drängen Fritiof Ganberg i Levide tilltalade förre artilleristen Aug. Olsson från Fardhem dömdes till edgång.

Drängen Hj. Malmqvist från Rone var tilltalad för hot och hemgång. Käromålet ogillades.

Mejeritrasslet från Sanda. Målet emellan H. Vittberg, R. Vallin och H. Hansson från Sanda, kär., samt landtbrukaren Gustaf Nyman, Stelori Vestergarn, svarande, fick den utgång, att käromålet ogillades och kärandena ådömdes 45 kronor kostnader.

Förre handlande O. P. Lindströms, Träkumla, yrkande mot hofrättsnotarien Rudolf Viman ogillades och ålades käranden utgifva 25 kronor i kostnader.

Samme Lindströms yrkande mot sin frånskilda bustra Ida om åläggande att hålla arfskifte ogillades också. Käranden får betala 20 kronor i kostnader.

Vägunderhållningstvisten emellan Olof Larsson, Olof Lefvander och Nils Johansson från Garda å ena samt Anna Gustafsson, Österby i samma socken, å andra sidan: Käromålet ogillades och kärandena ådömdes 25 kronors kostnader.

I målet mellan A. P. Törnvall, Rovids, och K. J. Söderdahl, Valda i Eskelhem, godkändes ett belopp af kr. 459: 19, som svaranden ålades utgifva jämte 110 kronor rättegångskostnader.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 Febuari 1896
N:r 22

Om Oss Drivs med WordPress