Etikett: Ljugarn

under sistl. år skärskådades i föregående nummer hufvudsakligen med hän syn till handel samt utförsel och införsel Ett närmare omnämnande af dess öfriga näringar göra vi nu, dervid börjande med sjöfarten.
Af Gotlands handelsflotta, som vid 1884 års slut utgjordes af 4 ångfartyg, 9 skepp, 4 briggar, 40 skonertar och galeaser, 2 kof: far samt 34 slupar och jakter, eller 93 fartyg om tillsammans 9,727,46 ton,bafva under året förolyckats 2 skepp och 1 skonert om 1,231,34 ton, 1 skonert om 115,02 slopats och 5 skonertar om 403,70 ton sålts; under året hafva deremot inköpts 1 skepp, 1 brigg, 2 skonertar och 1 slup om tillsammans 659,47 ton, hvarjämte tontalet till följd af ommätning af en del fartyg bar ökats med 85,89 ton. Vid senaste årsskifte bestod således Gotland handelsflotta af 4 ångfartyg, 8 skepp, 5 briggar, 35 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 35 slupar och jakter eller tillsammans 89 fartyg af sammanlagdt 8,722,72 ton, hvadan antalet fartyg minskats med fyra och tonantalet med 1,005.
De in- och utrikes orter, med hvilka öns befolkning hufvudsakligen under året underhållit handelsförbindelse, hafva varit: Lule, Skellefte, Hernösand, Sundsvall, Söderhamn; Gefle, Öregrund, Köping, Örebro, Eskilstuna, Stockholm, Södertelje, Ny: köping, Oxelösund, Norrköping, Linköping, Mem, Valdemarsvik, Vestervik, Figeholm, Oskarshamn, Påskallavik, Mönsterås, Borgbolm, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Åhus, Simbrishamn, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Råå, Helsingborg, Engelholm, Halmstad, Varberg och Göteborg samt Nystad, Kronstadt, Björneborg, Narva, Kövigsberg, Danzig, Rostock, Lybeck, Neustadt, Holtenan, Kiel, Flensburg, Apenrade, Horsens, Svendborg, Karstrup, Köbenhavn, Helsingör, Stavanger, Wisbeach, Grimsby, Hull, Suaderland, Blytb, Newcastle, Loudon, Bremen, Trouville, S:t Valery, Lissabon, Kadiz, Gibraltar, Torrevieja, Kagliari, Filadelfia, S:t Tomas och Rio de Janeiro.
Trafikförhållandena i Gotlands hamnar framgår genom följande öfversigt öfver inoch utgångaa fartyg under året 1883—1885:

Klinte och Vestergarn, Slite och Kappelshamn äro alltså näst Visby våra mest besökta hamnar.
Utgifterna för Visby hamns underhåll och förbättring hafva uppgått till följande belopp:

Djupet i Visby yttre hamn utgör i likhet med år 1884 fjorton till sexton fot och i inre hamnen 11 1/2 till 13 fot.
Beträffande landthamnarne hafva under sistli. år smärre reparationer verkstälts å brobygnaderna vid Kappelshamn, Fårösund, Slite och Klinte för en sammanlagd kostnad af 2,185 kronor.
Årets tulluppbörd, jämförd med de närmast föregående åren, visar sig sålunda:

Orsaken till den rena tullens och de utrikes båkmedlens minskning under år 1885 är att tillskrifva f de i allmänhet tryckta konjunkturerna inom affärsverlden såväl här som i ntlandet.
Rörande tullbevakningen på ön upprepar och vidhåller tullkammaren hvad den förut anfört angående det tidvisa behofvet af extra förstärkning af bevakningsperso:nalen i Visby under seglationstiden och lämpligaste sättet för detta bebofs afbjelpande.
I länets kreatursförsäkringsbolag voro vid årets slut försäkrade 643 st. hästar för 170,200 kronor och 837 st. nötkreatur för 83,908 kronor eller tillsammans för 25 ,108 kronor, utvisande en minskning af 22,075 kronor mot år 1884.
Hvad öns fiskeriräring angår, gom fortfarande hufvudsakligen består i fångst i saltsjön långst kusterna af strömming, torsk, lax, flundra, gädda, aborre och sik, har densamma äfven under år 1885 varit otillräcklig för befolkniogens behof undantagandes inom Burgsvik, Rone, Ljugarn och Katthammarsviks tulldistrikt, der fisket under höstmånaderna varit tämligen gyn: samt. Laxfisket utanför Visby, som idkats endast under höstmånaderna med tvänne båtar, har varit ganska ringa och medfört ej obetydlig förlust för båtägarne, hvaremot detta fiskeinom Ljugarns distrik gifvit ett mycket godt resultat, i det att der fångats omkring 7,660 kilogram lax För strömmingsfiskets uppbjelpandet hafva äfven under är 1885 undersökningar på statens bekostnad pågått med den förut omnämda sankeapparaten, af hvilken sju nya exemplar med tillhörande termometrar anskaffats och utdelats till begagnand9 vid: drifgarnsfisket vid vestra och östra kusterna. Apparatens användning har i allmänhet af fiskarena omfattats med intresse och densammas praktiska nytta är numera vitsordad af flere bland dem. Intet anslag till förbättrande af öns fiskehamnar har under året utbetalts.
Af bruks- och fabriksanläggningar finnas endast följande nämnvärda, nämligen i Visby stad och närhet: två kalkungnar, hvaraf en obegagnad, en cementfabrik, ett jerngjuteri, ett marmorsliperi jämte stenhuggeri, fyra garfverier, tre färgerier, en ångqvarn, en vattenmjölqvarn, två större och fyra mindre vädermjölqvarnar, ett mejeri, ett tegelslageri, äfvensom ett jervgjuteri, en mekanisk verkstad, ett ångbränneri och en tändsticksfabrik, i hvilka fyra sistnämda anläggningar rörelsen tills vidare upphört eller nedlagts; i Klinte distrikt: ett färgeri, tre garfverier, ett tegelbruk, en kalkugn, en vattensåg med en mjölqvarn, tvänne vattenmjölqvarnar, tvänve vädermjölqvarnar, en ångsåg i förening med två mjölqvarnar, ett mejeri, ett större ångbrävneri i förening med ångsåg och Ångqvarn samt ett skeppsvarf; i Burgsvik distrikt: ett garfveri, ett färgeri, en vädermjölqvarn med gryaverk och valk; i Rone distrikt: två garfverier, tre färgerier, ett mindre ångsågsverk och ett stenhuggeri; i Ljugarns distrikt: fem ångsågar, några mjölqvarnar samt tjugu kalkugnar, hvilka sistnämda numera sällan begagnas; i Katthammarsviks distrikt:
endast några kalkugnar, som dock under under året icke begagnats; i Slite distrikt: ett skeppsvarf, sex kalkugnar, två ångsågar och en ångqvarn; i Kyllej distrikt: tio kalkugnar, af hvilka endast tre under året begagnats; i Fårösunds distrikt: elfva kalkugnar, hvilka nästan varit obegagnade under året, ett qvarn- och ett sågverk, som drifvas med ånga, samt ett qvarn- och ett sågverk, som drifvas med vatten (bägge dessa qvarn- och sågverk nybygda); i Kappelhamns distrikt: sju kalkugnar, en vattenmjölqvarn, en vädermjölqvarn samt en ångsåg.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Februari 1886
N:r 10.