Omorganisation av Eksta och Hablingbo pastorat.

Visby domkapitel meddelar regeringen att från 1 maj 1942 intet hinder finnes från Eksta pastorats sida för en ändrad indelning och organisation av Eksta-Hablingbo pastorat.
Kyrkoherden i Eksta pastorat, F. Muckenhirn, har nämligen avlidit den 6 okt. i år, varefter hans efterlämnade maka är berättigad till tjänste- och nådårsförmån i kyrkoherdetjänsten till 30 april 1942. TI fråga om hinder från Hablingbo pastorats sida åberopar domkapitlet vad det anfört i yttrande till länsstyrelsen i maj 1 år i fråga om löneregleringför Eksta, Sproge, Levide och Gerum församlingars pastorat.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 17 oktober 1940
N:r 241

Dödsfall Hanna Höglund

Vår kära mor Hanna Höglund avled stilla i dag i en ålder av 87 år.
Sörjd och saknad.
Levede den 17 oktober 1940.
BARN och BARNBARN

Ett strävsamt liv har slocknat ut, En idog hand har domnat.
Din arbetsdag har tagit slut, Ditt trötta huvud somnat.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 17 oktober 1940
N:r 241

Idrott och sport.

\"\"

548 gotlänningar på riksorientering.
Ett populärt arrangemang med repris nästa söndag.

Riksorienteringen har redan i referaten från fastlandet beskrivits som ett mäkta populärt arrangemang och detsamma kunde gotlänningarna konstatera i går när de gåvo sig orienteringen i våld. Det var en särdeles pigg och trevlig stämning ute i skogsdungarna kring staden o. att vädret vår drypande fuktigt bekymrade man sig inte det ringaste om sedan man väl kommit i farten. Men hade man haft dagens vackra väder i stället så hade tillslutningen säkert blivit dubbelt så stor, ty vackert väder är nu en gång för alla A och O för all propaganda.
Tretton banor voro lagda för riksorientering på Gotland, därav sju civila, och hittills ha rapporterats 548 godkända prov, några fältposter ha ännu ej avhörts med sina uppgifter.
Visbybornas bana hade lagts av AIK och gick några kilometer öster om staden, där distriktsledaren Björck letat ut en trevlig bana kring Hejdeby- och Endrevägarna. Starten gick en bit ut på Follingboväg på det ställe där kraftledningen skär skogsbrynet, första kontrollen låg vid ett av torpen norr om vägskiftet (det gällde att ta rätt torp!), den andra kontrollen var taktegelfabriken vid Hejdebyväg sedan banan först gjort en krök åt norr och den tredje ock samtidigt svåraste var sydvästra hörnet av gläntan 600 m. SSO H i Hällarna. Sedan bar det rakt söderut, och nästa skärm stod på det ställe där kraftledningen skär Endreväg. Femte och sista kontrollen var ställd vid sydändan av åsen omedelbart norr om g i Skrubbshage och målet var förlagt vid ödetorpet vid s i Skrubbshage.
De aktiva orienterarna uppträdde just inte i några massor, men det fänns gott om ungt folk som ville pröva på vad orientering vill säga och tack vare det så fick Visby i alla fall sina 201 deltagare.
Därmed är inte sagt att äldre deltagare helt och hållet saknades. Där fanns nämligen både 40- och 50-åringar, som oribnterade och klarade sig med glans, mestadels prickfritt. Äldst i Visby var landskontorist Karl Liljeborg, 59 år, som hade gott om tid över på sitt prov. Länsjägmästare Ragnar Melin med fru klarade provet prickfritt på tiden 1,14 och bland andra spänstiga herrar och damer i de åren märktes hr D. Holmert, som hade kameran i högsta hugg hela dagen, dir. G. Vannerberg, fru Mehler och ambulanschaufför Sehmidterlöw. Av alla 201 startande i Visby blev ingen underkänd. Högsta tidstillägg som förekom för felinpriekade kontroller var 42 min, men tiden räckte likväl till för vederbörande. I medeltal torde provet ha klarats på en timme och den stipulerade tiden på 2 resp. 2 ½ timme är alltså väl tilltagen.
Snabbast på banan i Visby var Mats Vesterberg med 36 min. samt Birger Persson och Georg Johansson båda med 37 min. Bland damerna var Lizzie Lindfors den snabbaste med tiden 49 min., därnäst Rut Larsson med 50 min. Hemvärnet deltog med en trupp på 26 man.
Riksorienteringen kommer att gå även nästa söndag, då intresset visade sig vara så stort och det blir då givetvis en ny bana för deltagarna. De som deltogo i går ha rätt att ställa upp på nytt och det blir nog åtskilliga som komma tillbaka, för man hade ohejdaåt trevligt både vid och mellan kontrollerna i går. Kontrollanten nr 3 ansågs dock vara en något sträng herre men man fick ge med sig, när han konstaterade faktum och satte prickar för deltagarna. När man kom fram till den efterlängtade gläntan så satte man givetvis knappnålen mitt i den, men skärmen stod nu i kanten av gläntan och det blev några millimeters fel. Ett par damer voro fullt på det klara med att en av kontrollerna var felplacerad (!) och troligen äro de fortfarande av den uppfattningen, ty de ville inte lyssna på vad andra förklarade i den saken.
Naturvärnsfrågorna beredde inte något som helst hinder utan alla klarade sig smärtfritt från denna lilla examination om vad man har att iakttaga vid umgänget med naturen.
På landsbygdens banor var det ganska gott deltagande och mer skall det bli till nästa söndag. I Hemse, Klinte och Slite hade man runt 40-talet civila deltagare och Slite har redan lovat dubbelt så många orienterare till nästa söndag. I Hemse deltog bl. a. folkskollärare Kupper, som är 52 år.
De godkända proven fördela sig på följande sätt: Visby 201 delt. 162 manl. — 39 kv.
Klinteh. 40 \” 35 \” — 5 \”
Hemse 37 \” 28 \” — 9 \”
Slite 34 \” 31 \” — 3 \”
Levide 34 \” 20 \” — 14 \”
Roma 23 \” 16 \” — 7 \”
Ljugarn 3 \” 2 \” — 1 \”
I. 18 176 \” 166 \” — 10 \”
Summa 548 godkända prov, därav 460 manl. och 88 kv. 19 startande ej godkända.

17 mål i två Div. I-matcher.
8—0 seger för AIK, hårfin vinst för Slite.

I går spelades två matcher i den gotländska ”storserien” och resultaten av dessa vad målsiffrorna beträffar hade väl ingen tippare förutsett. Det blev mycket målrika matcher, vilket delvis berodde på att Gutavallen var synnerligen svår att spela på i det fuktiga vädret.
Dimman hängde tät över nejden och på planen var det något till halt efter all väta.
Segrare för dagen blevo Slite och AIK, som alltså togo skadan igen från DM, där båda lagen förlorade och blevo utslagna på samma dag, och det blev två ganska egendomliga matcher.
Slite, som mötte A 7 på förmiddagen, visade stor slagkraft redan från början och ledde efter ett tag med 3—0. Innan halvleken var slut stod det 4—2 till Slite.
Därefter kom A 7 med en uppryckningsperiod och det blev en synnerligen\” jämn kamp mellan lagen. Genom en straff och ett annat mål utjämnade A 7 ställningen och hade alla chanser att gå upp till ledningen. Man förivrade sig emellertid och i synnerhet centern, som var lagets stöttespelare, lade flera skott utanför. Kort före full tid lyckades Slite få in en boll bakom A 7-målvakten och segern gick till köpingen. I slitelaget märktes den unge högerinnern, som är mycket lovande samt centern Henry Karlsson; denne svarade för fyra mål, Andersson gjorde ett mål.
— I dagens andra match blev spelet i än högre grad lidande på det hala väglaget och det:var bara frågan om vem som kunde ha den bästa balansen och placeringsförmågan. AIK-arna visade sig vara VIF-arna överlägsna i den konsten och detta var en av orsakerna till den egendomliga resultatet. En annan orsak var den att VIF saknade två av sina bästa spelare, nämligen Viktor Pettersson och Svensson och därmed föll hela laget samman. I första halvlek tog AIK ledningen med 4—0 och efter paus blev det ytterligare fyra mål. ATK-arna släpptes fram alltför lätt och det blev många skott mot VIF:s bur, varav dock endast en bråkdel lämnade resultat.

Norra serien.
Boge—Fårösund 1—6.
Bro—Martebo 1—2.

Södra serien.
Klintehamn—Hablingbo 1—7.
Vänge—Rone 4—3.
Burgsvik—Fardhem 2—5.
Alva—Ljugarn 2—2.

Gotländska orienterare till SM-tävlingen.
Ev. fyra gotlänningar med.

Svenska mästerskapet i orientering nu om söndag uppe i Värmland kommer att få deltagande även från Gotland med ett par ev. högst fyra man. Gotland har som bekant två platser för deltagare i denna tävling och dessa få besättas med årets distriktsmästare samt ytterligare en välmeriterad orienterare. Gösta Lövqvist, VIF, är alltså självskriven och har bara att anmäla sig och som andre man har idrottsförbundet utsett Jan Silvén.
Som bekant har även tio militärer inbjudits till SM-tävlingen och där har Gotland fått en plats, som vikts för Ro bert Ahrling. Vid förfall för honom rycker Gösta Lövkvist, AIK, in.
Det kan mycket väl tänkas att det blir gotländskt deltagande också i damernas SM-orientering, men något bestämt kan ännu ej meddelas på den punkten. Gotland har rätt att representera med tre deltagare, som utses av idrottsförbundet och ev. aspiranter ha att anmäla sig dit innan den 20 dennes.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 oktober 1940
N:r 238

Gymnastikförbundets årsmöte.

Överste Dyrssen vald till vice ordförande.
Gotlands gymnastikförbund höll \’i går sitt årsmöte på stadshotellet under general G. M. Törngrens ordförandeskap. Under det gångna arbetsåret har gymnastiken på Gotland haft många svårigheter att kämpa med till följd av det oroliga världsläget men en vändpunkt synes åter ha inträtt genom tillkomsten av det stora propagandaarbete som just nu nedlägges för folkspänstens höjande. Denna omständighet betonades kraftigt vid årsmötet och föreningarna fingo uppmaningar att ta vara på de stora möjligheter att med denna propaganda som utgångspunkt arbeta för att tillföra gymnastiken nya anhängare.
Berättelsen för gymnastikförbundets verksamhet under arbetsåret 1939—40 innehåller bl. a. en statistik, som utvisar att föreningarnas antal varit oförändrat vid 42, att antalet avdelningar varit 33 mot 53 året förut, att antaiei aktiva gymnaster vår 522 mot 912, att antalet medlemmar var 2,054 mot 2,005 året förut, att antalet övningsbesök har varit 7,284 mot 17,097, att 12 flitdiplom utdelats samt att några bedömningar av elit- eller truppmärkesprov ej varit anordnade.
Statistikea visar som synes en synrerligen kraftig minskning jämfört med tidigare år. Detta är dock på grund av under året rådande förhållanden mycket förklarligt. På grun1l av militära irkallelser och brist på lokaler har gymnastiken på många platser legat nere. Inte mindre än 21 föreningar — alltså halva antalet — har icke kunnat rapportera några övningsbesök, och många av de övriga ha endast haft gymnastik under begränsad omfattning under mycket kort tid. Genom den folkspänstproända som sättes igång på hösten 1940 har man anledning anta att statistiken skall förbättras åtskilligt.
Arbetsutskottet har utgjorts av hrr C. Wendt, ordf., G. Unghammar, K. G. Andersson, C. J. Engström, H. Persson, fröken Tyra Möller och fru Anna Lisa Gottfridsson. Verkst. led. för folkspänstpropagandan: red. K. G. Andersson.
Ingen gymnastikfest har under året hållits på grund av förhållandena.
Distriktsmästerskapstävlingar i gren- och mellanhopp har på uppdrag av förbundet anordnats av Visby läroverks???, som — samtidigt ranerdnåde DM i längd och höjd utan anlopp.
Under arbetsåret har två ledaredagar anordnats, båda under hösten för genomgång av truppmärkesproven för manliga och kvinnliga gymnaster. 18 manliga och 9 kvinnliga ledare deltog.
Konsulentverksamhet har under året bedrivits i mycket begränsad omfattning av gymnastikdir. Unghammar.
Denne var på grund av militärtjänst under större delen av året förhindrad bedriva sådan verksamhet. Den planerade instruktörskursen för manliga och kvinnliga deltagare har måst inställas.
Förbundets årligen återkommande gymnastikläger för barn har i år varit förlagt till det natursköna Skälsö, där KFUM välvilligt upplåtit sin stuga och lottorna ordnade utspisningen. Inte mindre än 92 barn deltogo mot 75 året förut. Överledaren, folkskollärare Ivar Larsson, har utarbetat en särskild redogörelse härför.
Som bastukonsulent i förbundet under det gångna året har folkskollärare A. Gislestam, Hamra, fungerat.
Ett stipendium på 100 kr. har tilldelats en elev från Gotland, som deltagit i vinterkursen vid Gymnastikfolkhögskolan i Lillsved.
År 1939 erhöllo 15 föreningar redskap och under 1940 följande sex, nämligen Etelhems IF, Visby kvinnliga GF, Lau G o. IF, Källunge JUF, Tingstäde kvinnliga GF och Visby IF.
Förbundets tillgångar den 1 okt. 1939 voro 1,294: 88 kr., utgifter och inkomster under året ha uppgått till 6,731: 70 kr. och tillgångarna den 30 sept. i år voro 4,395: 25 kr.
Till ordförande i förbundet omvaldes general G. M. Törngren. I styrelsen omvaldes kapten Wendt, fru Anna-Lisa Gottfridsson, målare, C. J. Engström, red. K. G. Andersson, fröken Thyra Mäller, trädgårdsmästare H. Persson, löjtnant E. Källström, verkmästare E. Ericsson, ombudsman Gust. J. G. Pettersson, hr Hilding Nygren, agronom Wald. Ericsson, hr Hans Nordin, Slite, hr Hilding Westberg, Klintehamn, samt folkskollärarna A. Gislestam, Ivar Larsson, Levide, och Rud. Carlson, Gothem. Nyvalda i styrelsen blevo överste G. Dyrssen, gymnastikdirektör Gösta Löfgren, hr Otto Jakobsson, Visby, och folkskollärare Nils Åkerbäck, Stenkyrka.
Vid konstituerande sammanträde utsågs överste Dyrssen till förbundets vice ordförande, red. K. G. Andersson till sekreterare och målare C. J. Engström till skattmästare.
Till revisorer omvaldes inspektör G. Hellström och kamrer H. Wahlberg med arbetschef A. Söderling och fru K. Driessen som suppleanter.
Sekreta utskottet består av kapten C. Wendt, C. J. Engström och Hilding Persson med fröken Thyra Möller som suppleant, och till tekniskt utskott omvaldes fru Gottfridsson samt nyvaldes gymnastikdir. Löfgren och kapten Vogel. Suppleant löjtnant Källström.
Till ombud vid Svenska gymnastikförbundets årsmöte samt till ledamot i Gotlands idrottsförbunds styrelse valdes red. K. G. Andersson.
Arbetsplanen samt staten godkändes med en mindre ändring, och vidare behandlades frågan om organisationsanslag åt föreningar samt ansökan om erhållande av gymnastikredskap.
Till gymnastikkonsulent samt till generalombud för gymnastikfrämjandet valdes gymnastikdirektör Löfgren och till bastukonsulent A. Gislestam.
Sekreteraren lämnade till sist en redogörelse om Folkspänstpropagandan, hur den organiserats och hur den kommit i gång. Han manade föreningarna att varje vecka meddela distriktssekreteraren om antalet avdelningar och gymnaster nu och motsvarande tid förra året samt om den successiva ökningen av gymnaster. Vidare bör samarbete med ideella o. politiska föreningar inledas där detta ej tidigare är gjort. Föreningarna ha nu ett enastående tillfälle att värva medlemmar till rörelsen och böra alltså ta vara på dessa möjligheter på det rätta sättet. En sak bör man dock ha i minnet och det är att inte blanda samman elitfolk och nybörjare, då kan det hända att nybörjaren tröttnar och ger upp.
Innan mötet avslutades utdelades förtjänstplaketter till Hilding Vestberg, Klintehamn, och fröken Thyra Möller, Visby.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 oktober 1940
N:r 238

Idrott och sport.

\"\"

Hur skall man Riksorientera?
Intresset för riksorienteringen på Gotland stiger stadigt.

Står jag nu för första gången vid en orienteringsstart mitt i en härlig blandning av s. k. ”hajar” och mera vanliga dödliga, så tumla kanske oroliga tankar i mitt huvud — hur skall detta sluta, skall jag kunna finna några kontrollplatser på kartlappen. Men resp. arrangörer ha tänkt på allt, så ingen behöver vara rädd att försvinna ute i markerna. Det röda stråket för en välvilligt tillbaka till civilisationen, och om jag lägger på minnet följande, så går nog kontrollerna att pricka in på kartan något så när smidigt.
Man bör alltså komma ihåg Att ta reda på startplatsens precisa läge på kartan;
Att se åt vilket väderstreck snitslingen är dragen samt därefter lägga kartan i norr och söder och överflytta stråkets huvudriktning på kartan;
Att arrangörerna ha skyldighet att placera sina skärmar på klara och tydliga platser ute i terrängen med motsvarande lättförståeliga platser på kartan;
Att man ideligen måste kontrollera marschriktningen antingen genom kompass eller genom att avläsa vinkeln mellan riktningen och banans uppsatta pilar, vilka samtliga peka mot norr. (Svänger riktningen måste man följa med i en motsvarande sväng på kartan.);
Att det kam kontrolleras hur långt man hunnit på kartan genom att ta mellantider vid bestämda platser, (i rask takt bör kilometern avverkas på c:a 12 minuter). På våra kartor i skalan 1: 100,000 blir kilometern 1 cm. på kartan;
Att ”själv är bästa dräng” — all hjälp av kamrater ger en ju ingen moralisk rätt att bära märket och kalla sig arienterare;
Att tiden inte är så rundligt tilltagen, att mån kan maska i början för att sedan tvingas slarva i slutet — jämn dragning över hela stråket ger resultat och märke;
Att kontrollanterna kunna ge all praktisk hjälp som önskas. (För visbybanans vidkommande är det uteslutande gamla erfarna tävlingsorienterare som sköter de fem kontrollerna.) Det är bara själva kontrollbestämningen jag själv måste stå för;
Att tiden tas när målet passeras och att naturvärnsfrågorna gå utom tävlingstiden.
Mycket mer skulle kunna räknas upp om hindrande saker som bruka dyka upp för en orienterings- och märkesaspirant, men inom den ädla skogssporten gäller bland mycket annat att övning ger färdighet, och skulle första söndagen bli en bom så är väl en härlig friluftsdag ute i markerna mera värd än 50-öringen i startavgift, och dessutom får man en god träning för kommande söndagar.
Nu är att hoppas att folkskolor, läroverket, scoutkårer och korporationer av alla slag mangrant möta upp vid starten på söndag. Visbybanans start är belägen endast c:a 2 km. öster om staden: Där kraftledningen skär Follingboväg. Och för att komma dit behövs varken cykel eller annat fordon. En rask promenad på c:a 20 minuter och du är färdig för start, vilken som vi tidigare meddelat ärvalfri under tiden kl. 9—12. Inte heller målet är så långt avlägset, utan promenaden hem efter tassandet ute i terrängen blir säkert en lagom aptitretare till middagen.
På Gotland ha 13 arrangörer anmält sig för Riksorienteringen nämligen Visby AIK, Klintehamns IK, Slite IF, Hemse Bollklubb, Roma IF, Levede IF, I 18 och A 7 samt fem fältposter runt hela länet. I samband härmed peka vi på annons i gårdagens tidning, vari I 18 inbjuder även civila att deltaga redan i morgon eftermiddag.
I Hemse kommer hemvärnet att medverka i propagandan och även militär deltar, varför man kan räkna med stor tillslutning från samhället. Det skulle inte skada om Hemse ryckte upp sig i fråga om orientering.
Rapport över avlagda prov skall om söndag mellan kl. 17—18 av samtliga arrangörer ringas in till distriktsledaren, tel. 1427, f. v. b. T. T.
Kontrollanterna i Visby samlas kl. 7,30 vid östra vägskälet. Banläggarna vid samma ställe redan kl. 6.
Bk.

Gymnastikförbundets årsmöte
äger rum på Stadshotellet kl. 12,30 på söndag, vilket vi vilja erinra om.

Marsechmärken
från Stora riksmarschen kunna fortfarande hämtas hos hr Victor Pettersson, Tranhusgatan 47.

VIF mot AIK på söndag.
Slite skall spela mot A 7.

De gotländska serierna i fotboll gå vidare på söndag och i Div. I spelas två matcher på Gutavallen. A 7 och Slite mötas på förmiddagen och sedan blir det på eftermiddagen match mellan VIF och AIK. Hur detta möte skall avlöpa står ute i vida fältet och det är säkert många som äro intresserade av att se uppgörelsen. Det är länge sedan dessa båda lag möttes, i DM kommo de som bekant inte upp mot varandra, och det är synnerligen ovisst hur matchen kan sluta.
Nästa söndag gå matcherna VIF—A 7 och Slite AIK i Div. I och den 27 åker VIF till Slite, vilken match avslutar höstomgången.
Söndagens matcher i norra serien bli Boge—Fårösund och Bro—Martebo, den 20 mötas Stenkyrka—Boge och Fårösund—Bro, den 27 Martebo—Boge och Stenkyrka—Fårösund och den 3 nov. Martebo—Stenkyrka och Boge—Bro.
I södra serien bli söndagens matcher Klintehamn—Hablingbo, Burgsvik—Fardhem, Alva—Ljugarn och Vänge—Rone.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 oktober 1940
N:r 236

Födelsedagshyllningar.

I söndags fyllde lantbrukare Th. Råtelsson, Olsvenne i Näs, sextio år, och blev hjärtligt hyllad. I arla morgonstund fick jubilaren av släkten mottaga en vilstol och under dagens lopp kommo ytterligare presenter och blommor från olika håll.
På e. m. gav sextioåringen middag i sitt hem för släkt och vänner och blev då föremål för ytterligare hyllningar.

Nittio år fyllde på tisdagen Dalhems sockens äldsta innevånare, fru Vendela Nilsson, Räkarve.
Fru Nilsson, som trots sin höga ålder alltjämt är förhållandevis pigg och kry — endast synen är försvagad — firade födelsedagen på Gotlands Sjukhem, där hon numera vistas. Många gratulanter infunno sig där under dagens lopp. Sålunda uppvaktade Dalhems unga kyrkliga syförening med en vacker blomsteruppsats, och en deputation från släkt och vänner överlämnade en subskriberad penninggåva. Även många enskilda vänner kommo ihåg \”födelsedagsbarnet\” med blommor och presenter av skilda slag.

På sin sjuttiofemårsdag i dag har direktören för Levide mejeri A.-B. Anton Lingström, Leves i Levide, fått mottaga hjärtliga hyllningar, varvid bl. a. representanter för mejeristyrelsen uppvaktat med blommor samt en skrivbordsuppsats av marmor, en gåva från styrelse och revisorer, och vidare har styrelsen för Gotlands ångverksägares brandstodsförening gratulerat med presentkort. Blommor i mängd och telegrafiska lyckönskningar har jämväl kommit jubilaren till del under dagens lopp. I afton har han inbjudit ett antal gäster till middag i sitt hem.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 10 Oktober 1940
N:r 235

Spänstavdelningar i gång på flera platser.

60 ledare ha utbildats på Gotland.
Samtliga spänstledarekurser på Gotland äro nu avslutade och sammanlagt ha 13 kvinnliga och 49 manliga deltagare erhållit Svenska gymnastikförbundets spänstledarediplom. Flera ha varit anmälda till de olika kurserna, men de ha av olika anledningar ramlat bort, främst beroende på ändrad militär tjänstgöring. Det är emellertid nu så många nya spänstledare utbildade,att man har anledning att vänta ett gott resultat av Gotlandspressens spänstpropaganda.
De olika spänstledarna skola nu sätta i gång spänstavdelningar, var och en på sin ort, såvida de inte redan gjort detta. Därtill kommer redan befintliga gymnastikavdelningar som komma att sätta i gång i höst, sedan gymnastiken under det gångna året mer eller mindre legat nere på grund av de militära inkallelserna och rekvisition av gymnastiklokalerna. Nu komma gymnastiklokalerna åter att bli tillgängliga, ledare och gymnaster ha i många fall kommit hem från militärtjänstgöringen, varför allt är klappat och klart att sätta i gång. Målet är ju att göra gotlänningarna till ett spänstigt folk i den mån de inte redan är det, och som ett mera synligt tecken på sin spänst kan man få bära lejonmärket, ett märke som tillfaller den som varit med på 15 spänsttimmar i höst.

Weekendkursen i Visby
för utbildning av spänstledare för Gotlandspressens folkspänstpropaganda har nu avslutats. Den har pågått fem lördagskvällar och söndagsförmiddagar i A 7:s gymnastiksal med furir Kurt Fondelius som ledare. Intresset för kursen har varit mycket stort, vilket också visat sig i det flitiga deltagandet i kursen och alla som deltagit i kursen ha kvalificerat sig för Gymnastikförbundets spänstledarediplom. Bland deltagarna kan nämnas en som varje vecka rest den långa vägen från Fårö för att få vara med på kursen och vidare har det varit deltagare från Hemse, Viklau, Roma, Katthammarsvik m. fl. platser. Flera av deltagarna ha redan satt igång spänstavdelningar, och de andra skola väl komma igång nu sedan kursen är slut.
De diplomerade deltagarna ha varit: Bo Hoppe, fältpost 18323, Gotlands Karby, Olov Wahlberg, Viklau, Erik Poppius och Yngve Mårtensson, Roma, Einar Törnvall, fältpost 90156, Visby, Martin Almlöf och Carl Wilhelm Claussen, fältpost 18322, Hemse, Emil H. Karlsson, fältpost 18312, Katthammarsvik, Sven Nyberg, fältpost 18401, Visby, samt Stig Verkelin, Fårö.

Även spänstledarkursen i Klintehamn
har nu avslutats. Kursen har pågått tre gånger i veckan med 2 tim. varje gång sedan den 2 sept. Ledare för kursen har varit folkskollärare Knut Andersson, Klintehamn. På grund av ändrad militärtjänstgöring ha några av kursens 10 deltagare ej kunnat fullfölja hela kursen, men då det endast rör sig om ett par försummade lektioner ha alla erhållit Gymnastikförbundets spänstledarediplom.
Diplom har sålunda tilldelats Sune Jacobsson o. Gösta Jacobsson, Eksta, Sven Aminoff och Bertil Pettersson, Fältpost 18112, Harry Olofsson, Grötlingbo, Gunnar Sjöberg, Levide, Ragnar Fridh, Sproge, Harald Booberg, Fröjel, samt Vilhelm Randleff och Ernst Berggren, Klintehamn.
Intresset bland deltagarna har varit stort, så ha t. ex. två av deltagarna haft 3 mil fram och åter varje kväll till kursen. Kunna nu bara dessa spänstiedare få tag i lämpliga lokaler och deras entusiasm för folkspänsten \”smitta av sig\” på både unga och gamla på Gotlands landsbygd, vågar man hoppas att snart få se många spänstavdelningar i arbete.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Oktober 1940
N:r 234

Sjuttiofemåring.

Anton Lingström,
Levide.

Sjuttiofem år fyller om torsdag den 10 dennes direktören för Levide mejeri A.-B., hemmansägaren Anton Lingström, Lefves i Levide.
Han är född i Levide och utexaminerades från Gotlands läns folkhögskola 1888. Redan från Levide mejeris start 1925 har han varit med i styrelsen och är sedan några år tillbaka dess verkställande direktör. Han är driftig och framsynt och mejeriet har också framgångsrikt utvecklats under hans ledning.
Förutom sitt jordbruk och direktörsposten i mejeriet har han även haft intresse för kommunala angelägenheter, varom också de mängder av förtroendeuppdrag han haft på sin lott vittnar.
Det kan sålunda bl. a. nämnas, att han tidigare varit ordförande i tingshusbestyrelsen för Gotlands södra härads domsaga, ordförande i valnämnd, kommunalnämnd samt fattigvårdsstyrelse, vidare har han varit skol- och kyrkokassör, kyrkvärd m. m.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Oktober 1940
N:r 233

De rika silverfynden i den gotländska jorden.

Sven Jerring radiointervjuar docent Stenberger.
Stockholm, 5 okt. (TT.) Det går inte ett enda år utan att man finner nya silverskatter i Gotlands jord, framhöll docent Mårten Stenberger i en intervju, som Sven Jerring hade med honom i fredagens radioeko. Intervjuen ägde rum på Gotlands fornsal apropos fyndet i Levede helt nyligen.
Man kan uppskatta antalet i den gotländska jorden tillvaratagna silvermynt bara från vikingatiden till mellan 50,000 och 60,000 och det kanske ligger lika många kvar ännu. Fyndet vid Mällgårds i Levede gjordes av en lantbrukare, som aldrig hittat några mynt förut. Han hittade sammanlagt 180 mynt, av vilka 100 äro arabiska. De kommo under vikingatiden till Gotland, som under den tiden var ett viktigt transitoland beronde på öns gynnsamma läge. Av de övriga mynten voro 80 västerländska och 3 byzantinska. Skatten grävdes ned i början av 1100talet, då det förmodligen som ofta eljest rådde oroligheter på ön, och ägaren blev sedan aldrig i tillfälle att taga upp den igen. Silverfynden göras för det mesta av en tillfällighet och det lönar sig knappast att hålla på att gräva för att finna mynt. Vetenskapsmannen hittar aldrig några skatter, och då han kommer till en plats, där man gjort ett fynd, är marken så genomletad att intet återstår att finna.
Gotland är rikt på silverskatter och ändå måste man betänka, sade docent Stenberger, att stora fynd säkerligen gjorts redan under medeltiden och innan det blev anmälningsplikt på dylika. Nog har man hittills kännedom om c:a 600 silverskatter från Gotland och inget år går utan att man gör ett eller flera fynd.
På red. Jerrings fråga om man brukade gå med slagruta eller hade särskilda detektivanlag eftersom man hittar så mycket här, förklarade docent Stenberger att det icke lönar sig att leta. De flesta fynden göras vid jordbruksarbete — han ville i det sammanhanget rikta en maning till lantbrukarna att vid fynd genast avbryta arbetet och anmäla fyndet, så att vetenskapsmännen i tid kunna få undersöka detsamma på platsen.
Som ett exempel på hur en tillfällighet kan spela in berättade docent Stenberger om ett par fattiga pojkar i Buttle, som för fyra år sedan gjorde ett mycket stort fynd av arabiska silvermynt. Det var icke mindre än 3,000 st. och en av de största silverskatterna i vårt land. Pojkarna fingo syn på något blankt och runt i ett grustag, där de sutto, strax därefter regnade det ena myntet efter det andra ned över dem. De fingo sedan en bra slant för dem. Om den historien kan man verkligen säga att den låter som en saga, sade docent Stenberger.
Ett annat exempel gavs också. För några år sedan dog på en gård i Anga en av gårdens bästa svin. Det var inget annat att göra än att gräva ned den förstörda julmaten och detta skedde bakom ladugården. Det bar sig inte bättre än att den som grävde icke förstod att han grävde i ett gammalt fornminne, en kämpgrav eller husgrund från 400- å 500-talet. Han hittade romerska silverslantar från 200 år eft. Kr., och det var en av de största skatter, som gjorts i den vägen. Blev kanske inte grisen fullt betald, så blev det alltid ett bra plåster på såret.
Det saknas heller icke exempel att minnet av ett skattgömmande levat kvar i traditionen. En vetenskapsman från Stockholm var sysselsatt med att undersöka en gammal husgrund på norra Gotland. Denna var mycket förstörd och han hade icke mycket för sitt arbete. Men man berättade i trakten att någonstädes i det änge, där husgrunden låg, skulle en gång i tiden en skatt ha gömts. Traditionen visade sig vara sann. I samband med undersökningen av husgrunden gjorde vetenskapsmannen ett fynd av flera västeuropeiska och arabiska mynt från 1,000-talets början.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 Oktober 1940
N:r 231

Silverskatt funnen i Levede.

Under jordbruksarbete har för någon tid sedan vid Mallgårds i Levede anträffats en silverskatt från vikingatidens slut. Finnare av skatten är markens ägare, lantbrukare Elon Jakobsson, Mallmårds. Fyndet består av 180 hela eller fragmentariska västeuropeiska, arabiska och byzantinska silvermynt jämte ett stycke av en silverarmring. Skatten har i vederbörlig ordning inlämnats till Gotlands fornsal för hembjudan till Riksantikvarien.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 1 Oktober 1940
N:r 227