Etikett: Levide

Levide socken ligger på södra Gotland.
Gårdsnamn: Ajsarve, Alskute, Bocksarve, Bofride, Bondarve, Bringsarve, Burge, Dals, Hallbåter, Lajves, Magnuse, Mallgårds, Ollajvs, Pejnarve, Prästgården, Sallmunds, Skinnarve, Skogs, Stenstugu, Tummelbos.

Publicerat

Folkmängden på Gotland vid årsskiftet.

Vall socken: Födda 9 (5 m. 4 k.), döda 7 (5 m. 2 k.), inflyttade 17 (8 m. 9 k.), utflyttade 22 (10 m. 12 k.). Folkmängd 31/12 291. Minskning 3.

Atlingbo socken: Födda 4 (2 ni. 2 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 18 (10 m. 8 k.), utflyttade 11 (6 rn. 5 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 245. Ökning 9.

Hogrän socken: Födda 8 (2 ni. 6 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 22 (7 m. 15 k.), utflyttade 36 (15 m. 21 k.), vigde 3 par. Minskning 10.

Vänge socken: Födda 18 (7 m. 11 k.), döda 8 (3 m. 5 k.), inflyttade 58 (24 ni. 34 k.), utflyttade 46 (17 ni. 29 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 709. Ökning 22.

Buttle socken: Födda 6 (2 ni. 4 k.), döda 3 (3 k.), inflyttade 3 (3 m.), utflyttade 15 (9 m. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 279. Minskning 8.

Guldrupe socken: Födda 3 (2 m. 1 k), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 14 (4 m. 10 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 222. Minskning 8.

Garda socken: Födda 7 (6 ni. 1 k.), döda 3 (1 m. 2 k.), inflyttade 15 (10 m. 5 k.), utflyttade 20 (9 ni. 11 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 439.. Minskning 1.

Alskogs socken: Födda 7 (4 in. 3 k.), döda 7 (5 ni. 2 k.), inflyttade 6 (2 ni. 4 k.), utflyttade 13 (7 ni. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 369. Minskn. 7.

Etelhems socken: Födda 9 (5 ni. 4 k.), döda 7 (3 ni. 4 k.), inflyttade 51 (14 ni. 37 k.), utflyttade 59 (29 ni. 30 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 589. – Minskning 6.

Lye socken: Födda 6 (4 rn. 2 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 9 (3 m. 6 k.), utflyttade 9 (5 ni. 4 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 305.

Barlingbo socken: Födda 9 (4 m. 5 k.), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 37 (12 ni. 25 k.), utflyttade 40 (13 m. 27 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 402. Ökning 2.

Ekeby socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 3 (2 ni. 1 k.), inflyttade 14 (6 ni. 8 k.), utflyttade 5 (4 ni. 1 k.) Folkmängd 31/12 319. Ökning 11.

Endre socken: Födda 6 (4 m. 2 k.), döda 5 (1 ni. 4 k.), inflyttade 27 (12 ni. 15 k.), utflyttade 32 (18 ni. 14 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 362. Minskning 4.

Hejdeby socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (I m. 1 k.), inflyttade 20 (8 ni. 12 k.), utflyttade 19 (12 in. 7 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 210. Ökning 3.

Sanda socken: Födda 16 (7 m. 9 k.), döda 10 (5 m. 5 k.), inflyttade 45 (25 m. 20 k.), uttiKtade 52 (23 ni. 29 k.),
vigde 5 par 31/12 817.

Västergarn socken: Födda 3 (.2 m. 1 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 10 (2 m. 8 k.), utflyttade 17 (5 m. 12 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 227. Minskning 6.

Mästerby socken: Födda 7 (1 m. 6 k.), döda 1 (1 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 405. Ökning 10.

Lärbro socken: Födda 30 (15 m. 15 k.), döda 19 (8 m. 11 k.), inflyttade 66 (33 m. 33 k.), utflyttade 76 (37 m. 39 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 1,467. Ökning 1.

Hellvi socken: Födda 12 (9 rn. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 30 (11 m. 19 k.), utflyttade 44 (22 m. 22 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 688. Minskn. 9.

Kräklingbo socken: Födda 4 (1 m. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 24 (9 m. 15 k.), utflyttade 23 (12 m. 11 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 381. Minskning 2.

Ala socken: Födda 5 . (2 m. 3 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 17 (10 m. 7 k.), utflyttade 12 (6 m. 6 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 303. Ökning 4.

Anga socken: Födda 0, döda 6 (2 m. 4 k.), inflyttade 19 (11 m. 8 k.), utflyttade 31 (14 m. 17 k.) Folkmängd 31/12 232. Minskning 18.

Rone socken: Födda 22 (14 m. 8 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 38 (16 m. 22 k.), utflyttade 41 (19 in. 22 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 916. ökning 12.

Eke socken: Födda 6 (5 rn. 1 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 3 (3 k.), utflyttade 6 (5 m. 1 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 205. Minskning 2.

Stenkumla socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 0, inflyttade 29 (16 m. 13 k.), utflyttade 16 (6 m. 10 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 415. ökning 20.

Västerhejde socken: Födda 18 (7 in. 11 k.), döda 8 (8 k.), inflyttade 57 (27 m. 30 k.), utflyttade 66 (29 ni. 37 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 666. ökning 1.

Träkumla socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (2 m.), inflyttade 40 (16 m. 24 k.), utflyttade 20 (7 m. 13 k.) Folkmängd 31i12 264. ökning 22.

Boge socken: Födda 6 (5 ni. 1 k.), döda 5 (3 m. 2 k.), inflyttade 29 (8 m. 21 k.), utflyttade 28 (11 in. 17 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 489. ökning 2.

Othem socken: Födda 48 (25 m. 23 k.), döda 18 (6 in. 12 k.), inflyttade 106 (52 ni. 54 k.), utflyttade 189 (78 m. 111 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 2,023. Minskning 53.

Follingbo socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 32 (16 m. 16 k.), utflyttade 42 (21 ni. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 505. Minskning 7.

Akebäck socken: Födda 2 (2 m.), döda (1 m.), inflyttade 11 (5 m. 6 k.), utflyttade 20 (13 in. 7 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 155. Minskning 8.

Stenkyrka socken: Födda 10 (4 m. 6 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 25 (13 m. 12 k.), utflyttade 29 (13 m. 16 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31112 714. Minskning 2.

Martebo socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 5 (4 m. 1 k.), inflyttade 38 (24 m. 14 k.), utflyttade 51 (24 m. 27 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 346. Minskning 6.

Tingstäde socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 50 (24 m. 26 k.), utflyttade 49 (22 m. 27 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 460.

Lummelunda socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 21 (10 ni. 11 k.), utflyttade 46 (22 ni. 24 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 333. Minskning 18.

Hangvars socken: Födda 11 (1 m. 10 k.), döda 8 (4 in. 4 k.), inflyttade 37 (17 ni. 20 k.), utflyttade 48 (23 ni. 25 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 781. Minskning 8.

Halls socken: Födda 4 (2 m. 2 k.), döda 2 (2 ni.), inflyttade 16 (8 in. 8 k.), utflyttade 11 (5 ni. 6 k.) Folkmängd 31/12 226. ökning 7.

Hejda socken: Födda 13 (8 m. 5 k.), döda 4 (3 ni. 1 k.), inflyttade 25 (10 m. 15 k.), utflyttade 36 (19 in. 17 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 535. Minskning 2.

Väte socken: Födda 9 (2 m. 7 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 42 (20 m. 22 k.), utflyttade 40 (19 in. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 580. ökning 6.

Gothem socken: Födda 15 (8 m. 7 k.), döda 6 (3 m. 3 k.), inflyttade 11 (3 m. 8 k.), utflyttade 23 (10 m. 13 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 633. Minskning 3.

Norrlanda socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 1 (1 m.), inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 4 (3 m. 1 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 297. ökning 8.

Hörsne socken: Födda 6 (3 m. 3 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 49 (27 m. 22 k.), utflyttade 45 (19 m. 26 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 468. Okning 8.

Burs socken: Födda 9 (6 m. 3 k.), döda 14 (7 ni. 7 k.), inflyttade 29 (14 m. 15 k.), utflyttade 43 (18 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 779. Minskning 19.

Stånga socken: Födda 8 (5 ni. 3,k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 37 (19 m. 18 k.), utflyttade 48 (21 ni. 27 k.), vigde 5 par. Folkmängd 672. Minskning 8.

Klinte socken: Födda 31 (19 m. 12 k.), döda 18 (8 m. 10 k.), inflyttade 106 (36 m. 70 k.), utflyttade 109 (47 ni. 62 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 1,338. Ökning 10.

Fröjels socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 12 (8 m. 4 k.), inflyttade 16 (7 ni. 9 k.), utflyttade 25 (11 m. 14 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 490. Minskning 14.

Eksta socken: Födda 10 (2 m. 8 kl, döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 33 (14 m. 19 k.), utflyttade 28 (10 ni. 18 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 544. Ökning 12.

Levide socken: Födda 17 (7 m. 10 k.), döda 9 (6 m. 3 k.), inflyttade 33 (16 m. 17 k.), utflyttade 40 (15 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 581. Ökning 1.

Gerum socken: Födda 3 (3 m.), döda 2 (2 k.), inflyttade 3 (3 in.), utflyttade 3 (2 in. 1 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 161. Ökning 1.

Havdhem socken: Födda 14 (5 m. 9 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 60 (22 m. 38 k.), utflyttade 48 (20 m. 28 k.), Vigde 13 par, Folkmängd 31/12 865 Ökning 21.

Näs socken: Födda 7 (2 m. 5 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 2 (1 m. 1 k.), utflyttade 9 (4 m. 5 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 336. Minskning 2.

Närs socken: Födda 14 (10 in. 4 k.), döda 13 (6 m. 7 k.), inflyttade 25 (12 m. 13 k.), utflyttade 25 (9 m. 16 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 829. ökning 1. Äldsta församlingsmedlem f. 1839 den 7/4.

Lau socken: Födda 14 (7 m. 7 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 12 (6 m. 6 k.), utflyttade 25 (10 m. 15 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 443. Minskning 7. Äldsta församlingsmedlem f. 1850 den 28/10.

Fardhem socken: Födda 8 (6 m. 2 k.), döda 3 (3 in.), inflyttade 8 (3 m. 5 k.), utflyttade 14 (4 m. 10 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 363. Minskn. 1.

Linde socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 4 (2 m. 2 k.), inflyttade 19 (8 m. 11 k.), utflyttade 42 (21 m. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 360. Minskning 19.

Lojsta socken: Födda 8 (5 in. 3 k.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 21 (9 m. 12 k.), utflyttade 14 (8 in. 6 k.) Folkmängd 31/12 286. ökning 12.

Vamlingbo socken: Födda 14 (5 in. 9 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 11 (4 m. 7 k.), utflyttade 8 (3 m. 5 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 555. ökning 13.

Sundre socken: Födda 1 (1 k.), döda 0, inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 7 (3 m. 4 k.) Folkmängd 31/12 125. Minskning 1.

Väskinde socken: Födda 13 (6 m. 7 k.), döda 9 (4 in. 5 k.), inflyttade 41 (21 m. 20 k.), utflyttade 42 (21 Tri. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 780. ökning 3.

Fole socken: Födda 8 (2 in. 6 k.), döda 6 (1 in. 5 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 37 (14 in. 23 k.), vigde 7 par. Folkmängd 31/12 450. Minskning 10.

Bro socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 16 (9 m.7 k.), utflyttade 18 (9 m. 9 k.). Folkmängd 336. ökning 1.

Lokrume socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 in. 1 k.), inflyttade 26 (16 rn. 10 k.), utflyttade 46 (25 ni. 21 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 435. Minskning 17.

Fårö socken: Födda 18 (9 m. 9 k), döda 13 (9 m. 4 k.), inflyttade 26 (10m. 16 k.), utflyttade 48 (18 m. 30 k.), vigde 11 par. Folkmängd 31/12 1,022. Minskning 17.

Alva socken: Födda 9 (4 ni. 5 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 28 (15 m. 13 k.), utflyttade 34 (17 m. 17 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 481. Minskning 1.

Hemse socken: Födda 17 (8 m. 9 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 104 (47 m. 57 k.), utflyttade 101 (40 m. 64 k.), vigde 13 par. Folkmängd 13/12 961. ökning 12.

Öja socken: Födda 13 (8 in. 5 k,), döda 7 (5 in. 2 k.), inflyttade 37 (14 ni. 23 k.), utflyttade 26 (5 m. 21 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 697. Ökning 17.

Hamra socken: Födda 4 (3 m. 1 kl, döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 4 (3 m. 1 k.), utflyttade 12 (6 ni. 6 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 243. Minskning 11.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 januari 1943
N:r 2

Publicerat

Idrott och sport.

Skidstafett för korporationerna 8 februari.
AIK:s och Allehandas arrangemang upprepas i år.
Skidsporten har även i år till följd av den goda snötillgången stora möjligheter att utvecklas vidare på Gotland och det passar alltså bra att bygga vidare på den grund som kunnat läggas under de senaste stränga vintrarna. För att bidra till vintersportens vidare utveckling kommer därför också den i fjol introducerade skidstafetten för korporationer att upprepas i år enligt vad som nu beslutats och dagen har fastställts till den 8 februari.
Det är liksom sist Visby AIK och Gotlands Allehanda som svara för genomförandet av denna tävling och den kommer att i stort sett få samma uppläggning som under fjolåret. Den blir också förlagd till samma plats söder om staden med start på Visborgs slätt samt växel och mål vid Visby skyttegilles paviljong, vilken blir den allmänna samlingplatsen. Genom benägen medverkan från skyttegillets sida blir det också nu ettt skyttemoment i tävlingen — det skadar minsann inte att hålla beredskapen uppe såväl i det ena som andra avseendet.
Den 8 februari alltså går andra korp: stafetten. Anmälningarna kan börja med detsamma, på dagarna till Gotlands Allehandas red., tel. 1, på kvällarna till B. Björck, AIK, tel. 2181.
Vi återkomma inom kort med vidare meddelanden om tävlingen.

Levide Idrottsförening
anordnar Riksskidmarsch söndagen den 25 januari med start vid Levide skola kl. 11,30. Prov för tremilsmärket kan även få avläggas. Banan blir densamma som föregående år. Riksskidmarschmärken i valörer brons och silver kunna få utlösas omedelbart efter godkänt avlagt. prov.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

Publicerat

Födelsedagar.

Förre sjökaptenen Otto Karlström, Visby, fyller på måndag dan 19 dennes 91 år.

Åttio år fyller i dag änkefru Augusta Björkander, född Hallberg, Dibjers i Hörsne, änka efter framlidne folkskolläraren C. J. Björkander. Den gamla damen är ännu pigg och nyter och kan fira sin högtidsdag vid god vigör.

Sjuttio år fyllde den 15 jan. byggmästaren Gustaf Runeberg, Malmö.
Född i Levide församling på Gotland valde han redan i ungdomen byggnadsfacket till yrke och kom vid 23 års ålder till Malmö, där han deltog i byggandet av 1896 års industriutställning. Efter kompletterande utbildning i Tekniska aftonskolans byggnadsavdelning erhöll han anställning som verkmästare hos den välkände byggmästaren J. A. Persson. Hos denne utfördes under en tid av elva år flera stora, såväl kommunala som statliga byggnadsarbeten. År 1918 erhöll Runeberg anställning som verkmästare vid Malmö stads fastighetsavdelning, där han till år 1937 i stadens tjänst innehaft många ansvarsfulla uppdrag. Efter inträdd pensionsålder har Runeberg dels hos flygförvaltningen, dels hos Malmöhus landsting varit byggnadskontrollant vid av dem företagna nybyggnader. Vid sidan av sin tänst har Runeberg även anlitats för ett flertal förtroendeuppdrag. Sålunda deltog han redan år 1906 i underhandlingar inom byggnadsfacket och var en av initiativtagarna till bildande av Svenska kommunaltjänstemannaförbundets avd. n:r.1 i Malmö.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Januari 1942
N:r 13

Publicerat

Tingspredikan

har i dag hållits vid södra häradsrätten, Skogs i Levide, som sammanträder till vårtingets första session. Predikant var kyrkoherde Folke Thuresson, Hejde, som talade över Jes. 42: 1. Predikan omslöts av psalmerna 396: 2 samt tre verser ur ps. 493.
På uppropslistan förekomma 38 ärenden, därav 18 åklagaremål. I ett av de sistnämnda, som rör \”bröllopet i När\”, äro inte mindre än 18 vittnen inkallade.
Ordförande äro hovrättsfiskal Lars Munck af Rosenschöld och förste notarie Bertil Fornberg.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Januari 1942
N:r 8

Publicerat

Revsonen av de gotändska ortnamnen.

Granskning och vidräkning av K. Örg.
Lantmäterikontorets position.
Den ståndpunkt det praktiska livets män under sådana förhållanden intagit i denna fråga förtjänar därför även i hög grad beaktande. De principer som följts av Överlantmätaren i Visby äro redan i det stora hela berörda i det föregående sammanhanget, de ha sammanfattats kort och gott i uttrycket varsam revision. Här har det gällt att gå varsamt fram, att ändra så litet som möjligt och icke under någon, om än så vacker förevändning, öva våld på det flerhundraåriga namnbeståndet. Det som under utvecklingens gång blivit svenskt får vara svenskt, och det som allmogen i vardagslag talar kan i viss mån vara vägledande, men får alls icke vara dominerande, även om det skulle ha skenet av gutnisk särprägel. Ty allmogens uttal icke blott i allmänhet växlar något i de skilda bygderna — att huvudsakligen anpassa sig efter detta skapar bara förvirring, såsom häradshövding Pfeiffer så riktigt påpekar, och inger därjämte lätt föreställningen att våra ortnamn icke ha någon fast språklig tradition och riktig betydelse, men kunna behandlas litet huru som helst — utan har här liksom över allt i vårt land, man behöver härvid icke tänka särskilt på de där nykomlingarna — de sekundära diftongerna — en vardagsprägel, som icke kan adopteras till officiellt bruk — i detta fall bildad gotländska, varom just i våra namnlängder är fråga. I varje av våra landskaps ortnamnslängder komma nog i alla fall landskapets särart i historiskt, kulturellt och religiöst avseende att lysa igenom utan särskilda ansträngningar. Och ha så språkmännen för att kunna komma åt namnens förment äkta form, aktat nödigt att fatta sin position överhuvud taget i tiden omkring namnens uppkomst och mestadels talet om de senare tillkomna såsom förvanskningar (för vilka de så gott som uteslutande kastat skulden på de oförstående främmande skrivarne — en sak som väl kan synas påfallande, men alls icke är vidare utredd) så ha det praktiska livets män, utan att misskänna den vetenskapliga insatsen, fattat posto i nutiden och utgått från namnen i sin förhandenvarande gestalt och ansett denna såsom något som hör med till deras utveckling och historia (vare sig tyskt, danskt eller isländskt) allt intill dags dato. Detta har synts dem så mycket mera påkallat som det ligger i öppen dag, att namn förekommer som man måste misstänka undergått en avsevärd förändring — kanske med beräkning, kanske omedveten förfalskning — och det kunde icke i förevarande belägenhet bli fråga om att söka reda upp med dem, något som måste bli den fortgående forskningens sak. Visar det sig nu också, att vetenskapsmännen på området icke heller själva äro så vissa på sin sak (och knappast kunna vara det!) eller överens, blir Överlantmätarens position dess mera motiverad. Några exempel må, utan vidare kommentarer, åskådliggöra vad som här åsyftas. Det skrives Ambos i Väte, men sockenuttalet är Läjnbos, varför? Asarve och Oxarve i Hemse skrivas 1595 Argesarffve och Eijckesarffue, Ousarve i Fole, som nu skall heta Ausarve, skrevs då Oulsarffue och borde väl då nu lyda Olsarve (här skymtar bristen på utredning, blott uttalet får avgöra!), Björlunds i Källunge föreslås ändrat till Böl-ungs (enl. bygdeuttalet!) liksom Björksarve i Björke till Börsarve (som ingen människa säger, sockenuttalet är Bössare), Butlex (Fårö) är tolkningen av i dagligt tal Bäukles, och Gustavs (Fröjel) av uttalet Gojstes (som väl ingen språkman i världen lär kunna därmed förlika!), Liffedarve (Eskelhem) av lokalutta let Läjftare, med vad rätt? Och Likmide (Björke, Hemse) och Linhatte (Hamra, Silte, Vall) hette fordomdags något helt annat, Hoff-mans (Bara) och Tungelbos (Levi-de) vill man ändra enl. ortsuttalet till Hommunds och Tummelbos, Roklunds (Väskinde) lär i dagligt tal hetat Rokes och Trosings (Gammelgarn) hette förmodligen en gång i tiden Trosby o. s. v. Inför sådana eller liknande exempel, vilka kunna mångfaldigas, kan det icke vara tillrådligt att utan vidare ge sig in på ändringar vartill uppenbarligen kräves ett tillförlitligt underlag för ett säkert bedömande och avgörande: Och därtill hör ovillkorligen kännedomen icke blott om en eller annan arkaistisk eller forntida närstående form av liknande namn, utan fastmer en noggrann och ingående översyn över hela den genomgående historiska utvecklingen. Ty att vilja för all framtid fastställa namnformer som man icke är fullt säker på vad man rör sig med måste väl ändock anses alltför lättvindigt och otillfredsställande för samvetsgrant folk, sådant får minst av allt vara ett hastverk!
Några exempel må därför ytterligare belysa detta. Engvards i Träkumla har föreslagits till Ingvars enl. sockenuttalet, men Engvards i Vamlingbo, som uttalas Änggars skall bibehållas eller bli Änggårds, Myrsjö i Stenkumla, där sockenuttalet är Mörse, föreslås till Myrse — en obegriplighet! — under motiveringen \”det är synnerligen tvivelaktigt om sjö ingår här\”. Ehuru dessa och liknande förändringar äro av enklare beskaffenhet, har man dock icke i Lantmäterikontoret ansett sig böra häruti följa språkmännen. Så mycket mindre då i följande deras förslag: Friggårds (i tre socknar) och Frigges. (i två) utgöra en hel historia. Friggårds i Boge och Fårö föreslås till Friggars enligt bygdeuttalet, men Friggårds i Atlingbo som uttalas Friggas, skall bli Frigges som finns förut i Hemse och När, likalydande med uttalet A respektive orter. Orsaken till förändringen i de två första är tydligen att man i bygdeuttalet där vill spåra forntida personnamnet Fridhgair, vilket dock lika mycket kan antagas ingå även i de tre sistnämnda. Och kan väl denna ändring nöjaktigt motiverats b?ra av ändelsen -gars? I bygdeuttalet växlar överallt denna ändelse med ändelsen -gas i ord som just betyda -gårds. Så låter Pilgårds i samma Boge socken Pilgars, Källgårds och Nygårds i nyssnämnda Atlingbo Källgas och Nöjgars, Mickelgårds i När än Mickelgars, än M-gas, Hallgårds i Alskog låter dagligdags där Hallgars, i Fröjel till o. med Hallges, men i Bara och Östergarn Hallgas liksom för övrigt Nygårds oftast blir Nöjgas o. s. v. Språkmännens förslag i relaterade tall kan ha sitt stora intresse, men tvingande skäl föreligga säkerligen icke, övertygande utredning saknas. Och härtill kommer nu även att för 300 år sedan fanns blott \”Frigårds\” i Boge. men i Fårö och Atlingbo hette det Frigges liksom ännu i Hemse och När. Under tidens gång \”förtydligade\” man så namnen i Boge, Fårö och Atlingbo till Frig-gårds, men lwto de övriga vara i fred, troligen på grund av ortsuttalet, nu skall det ändras igen och det vackra Friggårds alldeles utplånas!
I detta sammanhang torde det inför allmänhetens bedömande vara nödvändigt att även skärskåda inställningen till ett par namngrupper. Först då den avsevärda gruppen på -ers. Den har i det stora hela lämnats oberörd, dock bör anmärkas, att namnet Bönders, som är förhärskande i Klinte. alldeles försvinner för gårdens ursprungliga namn Ganne, likaså Remmers i Västergarn för Lauritse, och det måste heta Ducker i Bro och Lauter å Fårö för Duckor eller Duckars och Lauters, likaså Vike för Vikers i Boge men ej i Lärbro, därom äro båda förslagen ense. Ty vare sig det är fråga om naturbeteckningen vik eller fornnordiska personnamnet Vik med dess varianter Vike, Vikar, kan man icke där undgå vittnesbördet av äldre skriftformer. (En tankeställare ger, i förbigående sagt, också namnet Gutenviks i östergarn, då gården väl aldrig legat vid någon vik, och vid mitten av 1600-talet skrevs Guttnewijs fast socknens egen präst Neo. gard på sin tid skrev Guttenviks anledningen outforskad).
Däremot har man ej kunnat biträda språkmännens förslag att Bu-ters, som finns i Eskelhem, Hörsne, Hogrän och Väskinde skulle i sistnämnda församling, där det uttalas Buttare, ändras till Butter, ehuru äldre skriftformer nog kunde föranleda därtill, men det verkar obegripligt och får bero på bättre utredning. Till samma slutsats har man nödgats vid behandlingen av jordregistrets alla 7 namn Botels, som vid mitten av 1600-talet skrevos Botels. Här är namnet på ett särskilt för Gotland bekant helgon, Botolf (äldre Botulv), men kan ock vara ett förskrivet Botair, som avses i Botes (Etelhem, Rone). Med stor tvekan har man upptagit sistnämnda form för Botels i Gerum, men däremot icke kunnat ändra något av de sex andra, av vilka språkmännen drista sig föreslå formen Botels i Lau oeh När med motiveringen \”är väl ett ursprungligt Botulvs\”, ty det är just vad alla de andra också måste vara, eftersom Botolf på gutniska blivit Båtel (så att t. o. m. en särskild gutnisk ljusstake ännu heter båtel!). Ej heller har man i Lantmäterikontoret kunnat antaga språkmännens förslag att ändra namnet Sigers i Eksta till Siger (uttalet är Sigare), men låta det vara oförändrat i Havdhem, där uttalet är Säjk- sare, vilket just betecknar namnet Sigsarve i åtminstone 5 socknar av 7, däribland grannsocknen När. Många liknande exempel, där bygdeuttalet utan vidare fått dirigera språkmännens ändringsförslag, kunde ytterligare anfäras, men skulle här föra för långt, en hel del kräva också specialbehandling. Blott den stora gruppen namn med ändelsener må beröras. Här har man icke kunnat godtaga förslaget att stryka r utom i följande: Burger (Lummelunda), Bäner (Eksta), Flenviker (Hangvar), Gloser (Gammelgarn), Hallfoser (Dalhem), Roter (Hejnum), Tiricker (När) och Uglauser (Ugloser, Etelhem), men icke Gisslauser (Lärbro) eller Kullder (Garda), fast allmogeuttalet här utelämnar r, men de äldre skriftformerna stå fast därvid. Även Laxer i Boge har måst, i brist på utredning ,lämnas oförändrat, då språkmännen försiktigtvis blott föreslagit sockenuttalet Laxare, vilket blir obegripligt, om det icke avser Lagsarve = Lages arvingars gård, som alltså bort föreslås. Anmärkas kan ock att Boticker i Anga ändrats till Båticke enligt uttal och som i Eskelhem.
En följd av nu avhandlade inställning till namnen i deras nuvarande skick har därför också varit att den hävd som uppstått genom att namnformer, i det hela oklanderliga, bevisligen allmänt använts i flera hundra år eller i senare tid kommit till en mera markant användning och såmedelst vunnit burskap, ha i möjligaste mån lämnats oförändrade, en ståndpunkt som även språkmännen i vissa fall måst biträda. – Några exempel må också här anföras. Allekvia i Endre och därmed även i Vallstena (bygdeuttalet på bägge ställen är Allkväje icke Allkvie), vilka namn båda säkerligen till sin uppkomst ha samma historia bakom sig såsom tillhörande gårdar belägna i närheten av stora allmänna utmarker, helt visst fordom betydande betesmarker och i så måtto tillhörande Gotlands odlingshistoria (kvi(a) betyder ju också fårfålla) varjämte namnet i V. just visar att namnet i Endre icke står i någon som helst relation till Kvie i denna socken (såsom Stångkvie i Stånga till Kvie i Burs och möjligen även till K. i Lojsta liksom Angebjärs i Anga till Bjärs i Norrlanda, båda en gång tillhörande \”Norlandz – fjärding\”.) Dr Gustavsons motivering för A. i V. är också påfallande svag: \”då s-ändelsen i varje fall skulle ändras föreslås — Geologiska kartans form\”.
Men vad auktoritet har denna?
Vidare må som exempel anföras: Bengts i Östergarn, som redan Neo-gard i sitt eget pastorat använde och som är den ordentliga uttalsformen för det föråldrade Bens eller Bents, Katthamra och Katthammarsvik i samma socken (icke Katthamrevik) äro nog så väl kända att förslaget blir rena löjligheten. Ytterligare erinras om Björksarve och Varplösa (Verplösa) i Björke, bondeuttalet Bössare och Värplause kan inte få råda, ty det kan väl ändock ej vara fråga om annat än björk och varp. Anmärkas kan slutligen att med största tveksamhet godtagits Stjärnarve i Eksta för Stenarve som i de äldsta handlingar skrives Stennarve, vars första del mycket väl kan vara det gotländska stjenne = stjärna.
För fullständighetens skull måste nu också här till sist följa en redogörelse för Lantmäterikontorets inställning till de omständliga principerna i Språkmännens särskilda P. M. och deras senare förklaringar.
Vad då vidkommer gdrdsnamnen råder det ingen meningsskiljaktighet om första punkten, namnen på -vede och -frede, dock att hävd nödgat till reservation i ett fall. Andra punkten avser återförande av det gotländska au i namn som återgivits dels med ou t. ex. Oudungs (Bunge) för Audungs eller Ousarve (Fole) för Ausarve m. fl., dels under Gotlands hela svensktid med o i Koparve (8 socknar), Kopungs (3 s:nar), Snosarve (3 s:nar) och Snovalds (6 s:nar), sistnämnda åtgärd av tvivelaktigt värde, då den står så isolerad och dess berättigande blott är lokalbefolkningens vardagsuttal, isolerad står den med hänsyn till dagsuttalet av t. ex. Snaudar (Sproge), Sprauge och Gautum in. fl. som icke föranleda åtgärd och dessutom ställer en inför t. ex. Odvalds (5 s:nar), som väl riktigast borde skrivas Audvalds efter personnamnet Audhvaldr, vidare Oxarve, om det nu verkligen är Aukarsarfa, Hoburg (Fårö, Sundre) och Hogrän m. fl. Med all aktning för det forntida äkta, har Överlantmätaren här stannat för det gamla vedertagna och ansett ändring föga påkallad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Januari 1942
N:r 4

Publicerat

Överflyttningen av Sproge församling.

Anmälan om inträffad ledighet till kyrkoherdetjänsten i Eksta pastorat torde enligt kammarkollegiets mening ej påkalla annan ändring i kollegiets hemställan om överflyttning av Sproge församling från Eksta till Hablingbo pastorat m. m. än att hemställan om förordnandet för numera avlidne kyrkoherden F. Muckenhirn att från 1 januari 1941 vara kyrkoherde i Eksta, Levede och Gerums församlingars pastorat förfaller.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 oktober 1940
N:r 248

Publicerat

Idrott och sport.

\"\"

1801 riksorienterare på Gotland.
Distriktet leder hittills i Götaland.
Resultatet av Riksorienteringen för Gotlands del föreligger nu klart hos distriktsledaren Bertil Björck och av de siffror han samlat framgår att Gotland haft 1,801 deltagare i Riksorienteringen. Då distiriktet endast har åtta föreningar som idka orientering och tillhöra förbundet får Gotland en ganska förmånlig kvot att räkna med och har därigenom tagit ledningen bland Götalands distrikt. Huruvida den blir slutgiltig är ännu för tidigt att yttra sig om, då alla rapporter ej äro klara, men man kan ju alltid hoppas.
Disiriktsledaren är på det hela taget nöjd med resultatet – Visby blev dock delvis en negativ överraskning och A 7 hade säkerligen kunnat få ut flera, än 36.

Deltagarsiffrorna äro följande:
Från AIK 319, från Hemse 72, Klintehamn 744, Stånga skolidrottsförening 32, Levede IF 63, Slite IF 80, Roma IF 23. De militära arrangörerna: 1 18 176, A 7 36, ö. F. 0. 87, KA 3 267, Fältpost 18203 70, fp. 18124 95, fp. 28332 52, fp. 18131 37, fp. 18321 45 och 90155, Visby, 203. Sammanlagt 1,801.

Visby ined i \”fyrstads\”brottningen!
Enligt vad som i dag beslutats kommer Visby att ställa upp lag i \”fyrstadsbrottningen\”. De andra deltagarna i kvartetten äro Huvudsta, Uppsala och Nynäshamn.

Militär skidtävling i Italien.
Stockholm. (TT.) I samband med\’ världsmästerskapen på skidor i Cortina d\’Ampezzo den 1-10 februari 1941 anordnas en militärpatrulltävling av samma slag som tidigare förekommit i S:t Moritz, Garmisch o. s. v. Denna militärtävling går den 7 februari. Sverige har ännu icke fått någon inbjudan till denna tävling, men överste Bertil Uggla i Militära idrottsförbundet framhåller för DN att vad som kan göras också bör göras för att få en svensk militärpatrull att starta i Italien.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 24 oktober 1940
N:r 247

Publicerat

Levide bör stationen heta.

Järnvägsstyrelsen har intet att erinra mot att namnet på järnvägshållplatsen Levede i Levide kommun ändras till Levide.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 oktober 1940
N:r 244

Publicerat

Idrott och sport.

\"\"

AIK vann pokalen i Allklubbars
112 startande. – Dött lopp mellan toppmännen.
Det blev AIK som hemförde det av dir. Sundström uppsatta vandringspriset för tävlan mellan Gotlands samtliga orienteringsklubbar, men det skedde först efter en spännande uppgörelse med huvudkonkurrenten VIF, som låg mycket väl till i början. Vid tävlingen inträffade den sällsyntheten att både de bästa orienterarna för dagen, Bernhard Pettersson, AIK, och Gösta Löfkvist, VIF, nådde exakt samma tid, 1,32,55. Banan gick i Stenkyrka med start vid den natursköna Ihreviken i Hangvar och mål vid Stenkyrka skyttepaviljong. Banan mätte c:a 11,7 km. och hade sex kontroller, vilket torde vara det mesta som förekommit i tävlingar på Gotland.
Resan med gengasbussarna gick som nämnts till Ihre gård i Hangvar och starten hade förlagts till de vackra skogssluttningarna invid Ihreån och nere under de stora klintarna, som ligga på vägen ned till viken. Startplatsen låg 300 m. väster om vattenkvarnen, dit löparna fördes efter en liten snitzling från vägen. Frågan var nu om banan skulle gå över till Stenkyrka eller tvärs över landsvägen och ut åt Elinghemsmyren till. Det blev det förstnämnda och kontroll nr 1 låg vid nordspetsen av träsket 1,300 m. S andra n i Snipklint. Andra kontrollen låg vid östra kanten av det öppna fältet vid us i Grausne norra, tredje utgjordes av ödetorpet 100 m. norr au i Grausne södra, den fjärde nordspetsen av jordhöjden 300 m. söder n i Ringvide, den femte låg på vägen där denna skär västra kanten av höjdsluttningen 1,000 m. SO Stenkyrkehuks fyr och den sjätte låg vid nordspetsen av höjden 800 m. NV punkten 50,1. Målet låg vid Stenkyrka skyttepaviljong 300 m. söder sockengränsknäet NV punkten 51,2.
Till första kontrollen var det jämn och likformig skogsterräng och; det fordrades att man Var en smula försiktig där, då det var mycket ont om hållpunkter, till andra kontrollen däremot gällde det att bara hårdköra. Ödetorpet var också lätt att hitta, men missades icke desto mindre av flera storlöpare. Fvran var ganska marig och vid den femte var det rätt gott om vägar att välja på. Skärmen stod vid vägen till fyren och för den som samtidigt sökte efter telefonledningen så var det en enkel sak att komma rätt. Terrängen mellan femte och sjätte bestod av åsar och myrar och det fanns därför goda möjligheter att bli ordentligt blöt, därtill var det svårorienterat då kartan till en del var ofullständig. Den senare hälften av banan var tungsprungen på grund av vätan i markerna men f. ö. betecknades den som intressant och lagom krävande. Det var liksom vid DM Sven Nordberg och Stig Kuhlau som klarat av detta viktiga uppdrag till allmän belåtenhet.
Av de 147 anmälda uteblevo inte mindre än 35 och av dessa voro 18 från 118, vilket synes vara ett väl kraftigt manfall redan från början. Men 112 startande är likväl en vacker siffra, som endast överträffas av AIK:s och Allehandas korporationstävlingar.
Starten gick med en minuts mellanrum och började kl. 10. Sedan ett tjog löpare släppts i väg förflyttade vi oss pr buss till målet, där arrangörerna riggade upp radio för landskampen samt ordnade med utspisningen och mottagningen av de tävlande f. ö.
Kl. 11,45 dök första man upp i buskarna, det var Arne Pettersson, VIF med nr 14 och 10-15 meter efter sig hade han Gösta Löfkvist, VIF, med nr 29. Det blev en utmärkt tid för Löfkvist på 1,32,55 och en god början på VIF:s lagplacering, då även tredje man i mål, Eifel Rosendahl, tillhörde denna klubb. Fem minuter efter Löfkvist kom emellertid Bernh. Pettersson, AIK, och eftersom han startat som nr 34 så skulle tiden bli ungefär lika, ja, den blev exakt lika. Två av de bästa på ,samma tid – skulle någon slå dem? Man trodde att AIK:s Löfquist skulle slå VIF:s denna gång, men hans tid gick ut kl. 12,30. Två min. senare kom han dock in i mål och blev alltså ytterligare en gång slagen med några minuter av sin namne.
Nu gällde det att räkna på lagpriset. AIK hade två man på fina tider. VIF hade Löfkvist och Arne Pettersson. Utslaget föll mot slutet av tävlingen då Ture Fohlström och Georg Johansson i AIK löpte in på 1,34 resp. 1,44 och därmed säkrade segern åt sitt lag. De militära deltagarna gjorde i denna tävling en stark insats och hade en mycket jämn inbördes kamp. 1 18 blev bäst och kom på tredje plats men A 7 var endast fem minuter efter. Fänrik Benckert, A 7, var en av de fem som nådde under 1,40. KA 3 hade två man bland de tio bästa men sedan sprack laget betänkligt, pålitlige Kronlund, som var elfte man i DM, blev nu nr 54.
Problemet om vem som skulle räknas som individuell segrare löstes på ett behändigt och populärt sätt av Löfkvist, VIF, som avstod förstaplatsen till sin äldre kamrat Bernhard Pettersson. Den förre hade förlorat över ett kvart på att leta efter ett par kontrollanter medan Benne \”spikade\” samtliga genom att löpa försiktigare och noggrannare. Löfquist, AIK, försatt sin segerchans redan vid första kontrollen, som han letade efter i tio min., det hjälpte inte att han sedan gick 2,000-m:s-sträckan till andra på nio min. Ture Fohlström gjorde åter en god tävling och kan väl näppeligen undvaras i budkavlelaget – gårdagens tävling blev på sätt och vis en uttagning till nästa söndags stora slag. Olle Johansson, Gute, sjunde man, ställde upp utan löpträning, men hittade perfekt i stället. Gute i övrigt kom långt i skymundan, då de bästa pojkarna voro borta på annat håll.
I VIF startade två Stenkyrkabor, men de hittade inte nämnvärt bra i sina hemtrakter, ty en måste bryta, då han gick från första till tredje direkt och den andre blev 82:a man av de 88 som fullföljde. Bland dem som bröto märktes juniorsegraren från DM, Bertil Lindfors, AIK, och Magne Malmberg, AIK.
Vid prisutdelningen riktade K. A. Booberg några erkännande ord till VIF:s Löfkvist och tackade Norberg och Kuhlau för den goda banan. Jupither i VIF tackade deltagarna för det intresse de visat tävlingen och utbringade ett fyrfaldigt leve för orienteringen. AIK fick mottaga den ståtliga pokalen fylld med blommor och varje man fick silverplaketter, VIF:s lag fick bronsmedaljer. 18 pris utdelades för de individuella prestationerna.

Prislistan:

  1. Bernhard Pettersson, AIK, 1,32,55, 2. Gösta Löfkvist, VIF, 1,32,55, 3. Gösta Löfquist, AIK, 1,34,40, 4. Thure Fohlström, AIK, 1,34,55, 5. Fänrik Benckert, A 7, 1,39,40, 6. 515/1 Olsson, KA 3, 1,41,03, 7. Olle Johansson, IF Gute, 1,44,48, 8. Georg Johansson, AIK, 1,44,58, 9. John Eklund, VIF, 1,45,20, 10. Fänrik Petersen, KA 3, 1,45,27, 11. B. Lundell, 1. 18, 1,45,42, 12. Arne Pettersson, VIF, 1,45,55, 13. Furir Viderström, A 7, 1,46,03, 14. R. Ebbsjö, 1. 18, 1,46,16, 15. Albin Ingmansson, A 7, 1,46,57, 16. Ede Magnusson, AIK, 1,48,05, 17. S. Karlsson, 1. 18, 1,48,26, 18. 901 Fransson, A 7, 1,49,38, 19. S. E. Lundstedt, 1. 18, 1,49,53, 20. Olle Andersson, VIF, 1,49,53, 21. Erik Olsson, VIF, 1,50,38, 22. Eifel Rosendahl, VIF, 1,51,25, 23. Gustaf Karlsson, VIF, 1,51,37, 24. T. Dahlgren, 1. 18, 1,52,22, 25. 328/6 Lundquist, KA 3, 1,52,35, 26. A. Gardelius, VIF, 1,55,38, 27. Hans Nordin, Slite IF, 1,55,57, 28. Ivar Klang, 1. 18, 1,57,15, 29. K. Larsson, 1. 18, 1,57,42, 30. B. A. Pettersson, AIK, 1,57,49.

Lagtävlingen:

  1. AIK, 8,15,33, 2. Visby IF, 8,44,41, 3. 1. 18, 9,02,39, 4. A 7, 9,07,48, 5. KA 3, 9,39,16, 6. VIF II, 9,46,08, 7.1 18 lag II, 10,53,45, 8. AIK II, 11,09,25, 9. Slite IF, 11,30,54, 10. IF Gute, 11,37,52.
    Över 1,500 riksorienterare på Gotland.

Livlig tillslutning också i går. – Borgmästaren löpte prickfritt.
Riksorienteringens sista söndag samlade ett stort antal deltagare liksom vid föregående tillfällen och arrangemanget synes ha varit verkligt populärt. Av hittills ingångna rapporter framgår att 1,549 personer på Gotland ha avlagt godkända prov i riksorienteringen, men då saknas ännu uppgifter från A 7 och två fältposter och KA 3:s siffra har angivits såsom ungefärlig till 300 deltagare. Definitiva siffror komma att lämnas under veckan.
I Visby startade 122 deltagare och av dessa blevo 117 godkända, dihav 70 herrar och 47 damer. Starten för banan gick vid Katrinelund och sedan gick den i en bäge österut och sedan ned till förra söndagens mål vid Skrubbshage. Det var även denna gång flera spänstiga herrar och damer i 40-50-åren som deltogo och bland dem märktes borgmästare H. Löwenberg, som klarade kontrollerna prickfritt och löpte banan på den fina tiden 1,01. Bankvaktmästare J. Ahldow med fru, köpman Jöns Lundberg, artist Ture Carlsson samt hrr E. Johansson, H. Öström och John Ahlberg, den sistnämnde 51 år och äldst i Visby för dagen, kunde ståta med godkända prov. Fru Mehler kom igen också denna gång och sprang prickfritt på utmärkta 1,15. Bra gjort vid 49 år.
Snabbast för dagen var Mats Vesterberg med 44 min samt Åke Persson med 46 min. Bästa dam var Dagny Larsson med 52 min. och därnäst systern Rut Larsson med 55 min.
Allmänna meningen var den att banan nu var något svårare än förra söndagen, triangelmärket på Hällarne beredde en del svårigheter och kontroll 4 var heller inte särskilt lätt.

De i går rapporterade proven äro följande.
start. godk. herrar damer
AIK 122 117 70 47
Stånga 32 32 31 1
KIK 110 104 104 –
Slite 46 46 35 11
Levide 29 29 28 1
Hemse 38 35 25 10
Ö. F. 0. 88 87 87 –
Fp 18203 77 70 70 –
\” 18124 92 92 92 –
\” 28332 71 52 52 –
\” 18131 38 37 36 1

Stockholm, 21 okt. (TT.) Riksorienteringen för alla avslutades på söndagen på över 600 hemmabanor i landet. Trots tävlingsorienterarnas egna stora arrangemang deltogo omkring 20,000 män och kvinnor i provet. Sammanlagt ha cirka 90,000 personer varit med i detta friluftsfolkets beredskapsprov.

Kvällsorientering.
anordnas i morgon kväll av Visby IF. Banan går i närheten av Visby och är c:a 7 km. lång. Samling sker vid Söderport kl. 18,30. Karta, Visbybladet eller Armens förläggningsorter. Startavgift 50 öre. Alla intreserade äro välkomna.

Nytt stort nederlag för VIF. AIK leder Div. I utan poängförlust.
Gotlandsfotbollen avverkade åter en omgång i går och i Div. I spelades två matcher, där utgången blev den väntade, d. v. s. segrar för AIK och A 7. VIF tycks alldeles ha fallit ihop sedan Viktor Petterson lämnade sin plats på vänsterinnern och fick åter ett kraftigt nederlag på halsen med 5-2 mot A 7. Det stod 3-1 i halvtid och A 7 var överlägset även efter pausen då Lundh fick resignera för en straff och ett skott av vänsterinnern. VIF-centern reducerade mot slutet till 5-2. Matchen bjöd inte på något av intresse, därtill var överlägsenheten alltför markant.
I Slite utkämpade hemmalaget en jämn och god kamp mot AIK-arna och ställningen var 2-2. AIK spurtade emellertid och lagade till en seger på 4-2. AIK leder överlägset serien utan poängförlust och med 16-3 i målkvot. Slite möter VIF nästa söndag och torde av allt att döma få två poäng i denna uppgörelse.
I norra serien fortsätter Fårösund sin obrutna segerrad, men fick i går två spelare justerade, varför det blir ovisst mot Stenkyrka nästa söndag.
Alva leder södra serien med 5 poäng närmast följt av Hablingbo, Fardhem och Burgsvik. Hårda och växlande strider som vanligt i denna serie. Märklig par stora förlust i Hablingbo som nu har tätt sin elva i fullt slag.

Norra serien:
Fårösund-Bro 2-1
Stenkyrka-Boge 5-1
Södra serien:
Hablingbo-Hemse 5-1
Fardhem-Vänge 7-1
Ljugarn-Burgsvik 3-4
Rone-Alva 1-4

Ånyo oavgjort Danmark-Sverige.
Danskarna ledde 3-1, \”Mulle\” Holmqvist utjämnade 1 elfte timmen.
Den dansk-svenska fotbollslandskampen spelades på söndagen i Köpenhamn inför en rekordpublik på 42,000 åskådar, bland vilka befunno sig konungen, drottningen och kronprinsparet.
Matchen inleddes med ett danskt anfall och svenske målvakten fick omedelbart ingripa. Tempot var från början högt uppdrivet och danskarna höllo sig nästan oavbrutet på den svenska planhalvan. I 4:de minuten sköt svenske h. i. Holmqvist ett bra skott efter passning från Nyberg. Danskarna kommo åter upp mot det svenska målet och högeryttern sköt men Bergquist räddade säkert. En svensk hörna från vänster i 12 min. gav icke något reslutat. Strax efter drogs ett svenskt anfall upp och h. i. Holmqvist sköt en rullande boll som skarvades i mål av Jonasson. 1-0 för Sverige. Danskarna gåvo emellertid icke tappt och i 21 min. utjämnade Kai Hansen till 1-1.
Vid ett danskt anfall i 35 min. nickas bollen mot mål, där Bergquist lyckas rädda till hörna, på vilken Kai Hansen skjuter i mål. 2-1 för Danmark. Efter en svensk frispark, omedelbart åtföljd av en dansk, är det färdigt för ett nytt mål av Kai Hansen som utnyttjade en miss av Emanuelsson. 3-1 för Danmark efter 37 minuter av första halvlek. Tack vare den svenske målvaktens goda spel kunde danskarna trots intensiva anfall icke notera några flera fullträffar före halvtid, som alltså ingick med dansk 3-1-ledning.
Då 28 min. av andra halvleken gått kommo svenskarna upp i ett anfall, varvid h. i. Holmqvist på nära håll slog bollen ur den danske målvaktens händer och i mål. Ställningen var därmed 3-2 till Danmark. Efter denna framgång för svenskarna gingo dessa till nya angrepp och i 31 min. hade Knut Johansson ett skott tätt över. Danskarna svarade emellertid med samma mynt och efter en dansk hörna i 38 min. klarade Emanuelsson ett danskt skott på mållinjen.
Den danska segern föreföll att vara säker, tills Holmqvist i 41 min. slog på ett hårt långskott från 30 meter vilket via målvaktens händer gick i mål. Ställningen var därmed 3-3. Båda lagen gjorde nu sitt yttersta för att avgöra matchen till sin fördel. 1 42 min. hade den svenske högerhalven ett vackert skott tätt över och minuten efter blev det svensk hörna, dock utan resultat.

Blomberg, Alfta, svensk mästare i orientering.
Lätt SM-bana i Karlskogatrakten.
Erik Blomberg från Alfta i Hälsingland blev årets svenske mästare i orientering på den förnämliga tiden 1,36,48, nära två minuter före närmaste man, som var Vägne Gustavsson, Enebyberg. Tävlingen gick i de skogrika. gränstrakterna mellan Karlskoga stad och Grythyttans socken omkring tre mil från Karlskoga. Via fyra kontroller, som voro placerade vid tjärnar och ödetorp, sträckte sig den 12,5 km. långa banan ungefär i nordostlig riktning upp till Rockesholm, där målet var förlagt omedelbart i närheten av sjön Skärjen. Banan fick gott betyg överlag, ehuru en del ansåg den vara i lättaste laget.
Strax efter kl. 9 gick första löparen i mål men någon mera anmärkningsvärd tid kunde dock icke noteras förrän nr 31 Olov Olsson, fjolårets distriktsmästare i Göteborg, numera hemmahörande i Brännan, Härnösand, anlände. Han hade 1,42,45 och den tiden stod sig en stund. Det var först nr 72 Gustav Bergkvist från Västerås, som lyckades pressa tiden med 31 sek. Sedan dröjde det gott och väl en timme innan nästa segeraspirant difik upp. Det var nr 147 Vägne Gustavsson, som löpte banan på tiden 1,38,35. Det såg länge ut som om tiden skulle bli dagens bästa när plötsligt nr 225 Erik Blomberg blev synlig i skogskanten och i rasande fart satte kurs mot målet. Hans tid blev 1,36,48 och det rådde knappast någon tvekan om att mästartiteln var hans, vilket också blev fallet. Bland de allra sista kom dock en farlig medtävlare, nämligen Sven Johansson, Enskede, som gick in på tiden 1,39,29, vilket räckte till en tredjeplacering.
Den nye svenske mästaren i orientering är 25 år gammal och har tidigare gjort sig känd som en god ban- och terränglöpare. Han har sålunda haft fina placeringar vid SM samt fyra gånger tagit DM i terränglöpning och en gång DM i orientering.
Prisutdelningen förrättades av major Killander, som i ett kort tal hyllade tävlingsdeltagare och funktionärer.

Prislistan: 1) Erik Blomberg, Alfta GoIF, 1,36,48, 2) Vägne Gustavsson, Enebybergs IF, 1,38,35, 3) Sven Johansson, IFK, Enskede, 1,39,29, 4) Gustav Bergkvist, IFK, Västerås, 1,42,14, 5) Olov Olsson, Brännans IF, 1,42,45, 6) Algot Öst, Rehns BK, Bollnäs, 1,43,16, 7) Holger Thorsson, Hellas, Stockholm, 1,43,37), 8) Erik Jonsson, Dala-Floda IF, 1,43,43, 9) Knut Andersson, Mölntorps IK, 1,44,01, 10) Gösta Eriksson, II\’\’ Goterna, Stockholm, 1,15,03.

Gårda lämnade jumboplatsen i allsvenskan.
Gårda-Sleipner 2-1, Brage-Göteborg2-1, Degerfors-Malmö 1-1.
Av allsvenskans lag voro sex i elden i går och de slutade med att Brage och Gårda vunno uddamålssegrar med 2-1 över Göteborg resp. Sleipner medan Degerfors endast klarade en poäng hemma mot gästande Malmö. Degerfors gick därigenom t. v. upp till serieledningen med en poäng före Elfsborg och, HIF men med två matcher mera spelade. Brage lade sig före Norrköping och i jumbofinalen vann Gårda varför laget kom till elvte plats och överlät den sista åt Sleipner. Landets elitserie är som sig bör ganska jämn – det skiljer endast sju poäng mellan de tolv lagen.
Div. II östra är slutspelad för hösten och här står Eskilstuna redan med det ena benet i allsvenskan, då laget nu tagit 23 poäng av de 24 möjliga, alltså utan förlust under hösten, Örebro SK ligger närmast på 15 p. och Surahammar på 13. F. d. allsvenskarna Hallstahammar samt Åtvidaberg, Finspong och Mjölby ligga på 12 p. i nu nämnd ordning, Västeråskamr. på 9, Husqvarna på 7 och Örebro FF sist med 5 poäng.
I- norra leder Reymersholm på 17, Hammarby och Sandvikens AIK på 13. Nynäshamn fortfarande sist. I västra leder Gais med 19 p. på 11 matcher medan Tidaholm har 18 p. efter 12 matcher. Örgryte ligger sexa. I södra slutligen leder Halmstads BK med 16 p., Halmia har 14 och Höganäs 13. Malmö BI jumbo trots segern över ledarlaget.

Det rätta tipsresultatet.
Danmark-Sverige 3-3 X
Hofors-Sandvikens AIK 1-2 2
Ludvika-Djurgården 1-1 X
Eskilstuna-Hallstahammar 5-2 1
Surahammar-Mjölby 3-0 1
Örebro SK-Husqvarna 3-1 1
Skara-Billingsfors 4-2 1
Kristianstad-Kalmar AIK 5-2 1
Värnamo-Landora 1-2 2
Huge-Brynäs 1-5 2
Bofors-Karlstad 2-2 X
Majorna-Wirgo 2-2 X
Hammarby-Värtan 2-2
Reymersholm-Nynäshamn 1-1
Västeråskamr.-Finspong 1-0
Åtvidaberg-Örebro FF 7-1
Lundby-Deje 1-0
Tidaholm-Varberg 1-0
Örgryte-Arvika 4-1
Halmia-Malmökamr. 5-1
Höganäs-Olofström 3-3
Malmö BI-Halmstad 2-0

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 oktober 1940
N:r 244

Publicerat

Över 9,000 ej elektrifierade gotlandsfastigheter.

Årliga fotogenbehovet över en miljon liter.
Enligt rapport till bränslekommissionen från Gotlands läns kristidsstyrelse utgöra antalet icke elektrifierade fastigheter inom nämnda styrelseområde 9,115. Den normala årliga förbrukningen av fotogen för belysningsändamål beräknas utgöra 1,050,047 liter. De olika kristidsnämnderna rapportera följande . antal fastigheter sakna elektrisk installation (fotogenbehovet pr år inom parentes):
Visby stads 175 (5,000), Fårö 235 (20,500), Bunge 125 (15,000), Rute 117 (15,000), Fleringe 110 (5,300), Hangvars pastorat 217 (20,000), Lärbro 350 (35,000), Hellvi 1381 (18,900), Slite 170 (29,000), Boge 145 (11,500), Källunge och Vallstena 126 (20,000), Bäl och Hejnum 97 (9,555), Tingstäde 60 .(6,000), Stenkyrka m. fl. socknars 346 (45,000), Västkinde pastorats 492 (33,800), Barlingbo pastorats 248 (10,920), Roma och Björke 103 (8,000), Follingbo och Akebäck 108 (5,720), Vesterhejde m. fl. socknars 265 (20,000), Vall m. fl. socknar 173 (17,300), Sanda pastorat 366 (54,000), Eskelhems pastorat 270 (27,000), Dalhems 214 (20,000), Hörsne och Norrlanda 147 (12,000), Gothem 159 (26,100), Kräklingbo pastorats 205 (25,000), Katthammarsvik 246 (24,600), Ardre 65 (5,000), Vänge m. fl. socknars 367 (42,300), Hejde pastorats 224 (35,000), Klintehamn 249 (41,792), Eksta och Sproge 192 (20,000), Linde m. fl. socknar 230 (34,500), Levede och Gerum 162 (20,000), Hablingbo pastorats 195 (19,500), Garda gille 308 (52,260), Hemse m. fl. socknars 383 (38,500), Närs pastorat 284 (46,800), Burs 170 (30,000), Stånga 112 (14,820), Havdhem m. fl. socknar 224 (43,680), Grötlingbo och Fide 194 (27,400), Burgsvik 138 (2,500), och Vamlingbo m. fl. socknars 218 (35,000).

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 oktober 1940
N:r 243

Om Oss Drivs med WordPress