Kommunala val.

Till ordförande i kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hafva valts i Gothem husbonden Olof Nyström Hangre, i Follingbo husbonden Lars Jakobsson, Björkebos, i Ekeby hemmansägare Johan Ekedahl, Godrings, och i Björke hemmansägare Jakob Stengård, Likmide, samt till ordförande i kommunalnämd i Levide hemmansägare Lars Larsson, Hallbåter, i Klinte godsägare V. Wöhler, i Stånga L. N. Lagergren, Gumbalde, och i Eke hemmanosägaren Severin Ekström, Hallvide.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Januari 1887
N:r 4.

Vid Gotland infanteriregemente

skedde i förgår följande utnämningar, förordnanden och placeringar:
Till bataljonsadjutanter utvämdes furirerna Johan Hedström och Reinhold Carlsson;
Till fanjunkare förordnades fanjunkarne Adolf Hafström, Oskar Fredrik Häglund, Lars Niklas Hägg, Olof Niklas Pettersson, Olof Söderström, Johan Engvall, Karl Alyhr och Johan Angust Bäckström.
Såsom befäl vid de båda bataljonerna hafva placerats:
Vid Norra bataljonen
major Carlstedt såsom schef, friherre Kruuse såsom major, löjtnant N. Söder berg regementsadjutant och furir Johan Hedström bataljonsadjutant.
Under denna bataljon höra
Visby kompani: kapten Ternstedt schef, kapten Lindbohm kapten af andra klassen, löjtnanterna Thorén, Scherstén och Sahlin, underlöjtnanterna Bolin och Sundvallsson, fanjunkare Alyhr, sergeanterna O. P. Segerdahl och E. N. Stenström, farir J. V. Erlandsson, korpralerna Hugo Vallin och Oskar Larsson; spel: furir K. Gustafsson och trumslagare Karl Enderberg.
Roma kompani: kapten Arnelius schef, kapten Gardell kapten af andra klassen, löjtnanterna Broman, Landberg och Lötvenberg, underlöjtnant Blert, fanvjunkarne A. Pettersson, O. N. Pettersson och Joh. Nilsson, sergeanterna J. Engström och Gabriel Bolin, korpralerna O. L. Sundahl, Jakob Jacobsson och August Hemström; spel: Erik Alfred Hallgren.
Tingstäde kompani: kapten Ericsson schef, kapten v. Gerber kapten at andra klassen, löjtnanterna Hertzman, Hammarström och Köhler, underlöjtnanterna Vickström och Ström, fanjunkarne L. Mörrby, Joh. Engvall och O. Hedvall, furir Anton Nyberg, korpralerna J. O. Södergren och K. Pettersson; spel: K. J. Nygren, Karl R. F. Holmström.
Lärbro kompani: kapten Norén schef, kapten Carlborg kapten at andra klassen, löjtnanterna Westöö, Sellergren och H. Söderberg, underlöjtnant Sylvan, tanjunkarne K. Weström och J. A. Bäckström, sergeanterna P. Hamberg, O. Nordström och F. Blomgren, korpralerna Axel Eriesson och K. Bäckström; spel: Kristian P. J. Stenström.

Vid södra bataljonen
major Cronstedt såsom schef, underlöjtnant Engström regementsadjutant och furir Reinhold Carlsson bataljonsadjutant.
Till denna bataljon höra
Klinte kompani: kapten Lange schef, kapten Rosell kapten af andra klassen, löjtnannasterna Slettengren, Christ ersson och Bergenström, underlöjtnanterna Peterson och Broander, fanjunkarne A. F. Hafström och A. Krusell, farirerna A. Källström och O. Olsson, korpralerna A. Nilsson, K. Sjögren och K. Eliasson; spel: E. J. Effert och G. E. Johansson.
Garda kompani: kapten Ytterberg schef, kapten Åkerhielm kapten af andra klacsen, löjtnanterna Olsson, Vestberg och Gyllencreutz, underlöjtnant Mellerborg, tanjunkarne L. H. Hägg och J. Fratzén, furirerna K. Carlsson, J. Nordabl och A. Hausson, korpralerna A.
Löfvenberg, O. Ekman och J. Altvengren; spel: K. Jakobsson.
Hemse kompani: kapten Loaatz ecbef, kapten Ex kapten at andra klassen, löjtnanterna Gyllenram, Svanberg och Schenström, underlöjtnanterna Gyllensvärd och K. Kruse, fanjunkarne O. F. Hägiund och J. B. Jakobsson, sergeant L, Pettersson, furir L. Pettersson, korpralerna J. Laurin, J. Söderlund och K. Lindahl ; spel: K. D. Häggoch K. D. Hallbom.
Hafdhems kompani: kapten Vennemo schef, kapten Strandberg kapten af andra klassen, löjtnanterna v. Vicken, Caderbiad och Bolin, underlöjtnant Nordensköld, favjunkarne O. Hallbom och J. Söderström, sergeant O. J. Pettersson, furirerna M. Pettersson och K. Cederlund, korpralerna K. Cedergren och L. Lundholm ; spel: T. Norbeck.
De öfvertalige officerarne hafva placerats, utan att vid kompani redovisas, sålunda :
På norra bataljonen : major Törnquist, kaptenerna Kistner, Lundberg, Danielsson och O. Gyilsnram, löjtnanterna Hoppe och Bergström, underlöjtnanterva Laurin, Hübner, G. Falk, Franzén och Gråå;
På södra bataljonen: kaptenerna Blomqvist, Cederström, M. Gyllenram, Olsson och Åspegren, löjtnant Rosell, underlöjtnanterna E. Sillén, Norrman, Kruuse, A. Falk och K. Falk.
Major Ridderborg skall direkte till militärbefälhafvaren ställa de andraganden i tjensten, hvilka kunna ifrågakomma, samt erbåller äfven direkte från militärbefälhafvaren tjenstemeddelanden. Öfrige på kompanier ej placerade officerare ställas under den bataljonsschef, på hvilkens bataljon de här ofvan placerats.
Med nodantag af de officerare och underofficerare, som åtnjuta dagaflöning, erhåller öfrigt befäl tjonstledighet tills innovarande års vapenöfviogar med skyldighet bland annat att uppgifva sin postoch telegrafadress.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Januari 1887
N:r 4.

En ny organisation af Gotlands militära stridskrafter

har i dessa dagar faststälts af k. m:t. Enligt denna skall Gotlands nationalbeväring för framtidsn bestå af infanteri (Gotlands infanteriregemente pr 27), hvilket fördelats på två bataljoner om hvardera fyra kompanier, samt af arwlleri (Gotlands artillerikår or 4) likaledes på fredsfot organiseradt på två liniebatterier och ett fästningskompani. Infanteriet och artilleriet skola hvar för sig bilda särskilda truppafdelningar, ivom hvilka, med iakttagande af att uppflyttning i högre löneklass inom kaptens: och sergeantsgrader sker efter tur, befordran skall äga ram i den för arméns öfriga regementen och kårer stadgade ordning.
Militärbefälhafvaren för befälet med regementsschefs makt och myndighet öfver infanteriet samt utöfvar i fråga om artilleriet liknande befogenhet som tillkommer generalbefälhafvare beträffande de & fastlandet förlagda kavalleriregementen. Artilleribefälhafvaren för befälet öfver artilleriet med regementsschefs makt och myndighet. Generalfälttygmästaren tillkommer inspektionsrätt öfver artilleriet, i följd hvaraf han har att öfvervaka dess teoretiska och praktiska utbildning i alla tjenstens enskildheter, vaka öfver att gällande bestämmelser för vapnets öfningar och för uadervisningen vid dess skolor och utbildningskurser noga följas samt i öfrigt utöfva enahanda befogenhet som kavalleriinspektören äger öfver kavalleriet.
Den personal, till hvars aflönande anslag i don faststälda staten finnas uppförda eller som i öfrigt erhåller ständig anställviog vid nationalbeväringen, har fördelats på följande sätt:

Militärbefälhafvaren med stab:
1 öfverste och militärbefälhafvare, 1 regementsqvartermästare, 1 andre regementsadju taut, 1 regementsauditör, 1 regementspastor, 1 regementsläkare, 1 andre bataljonsläkare, 1 regementsintendent, 1 regementstruwslagare, och 1 vaktmästare;

Infanteriet :
förste bataljonens stab: 1 bataljonsschef af öfverstelöjtnants- eller majorsgrad, 1 major, 1 regementsadjutant och 1 bataljonsadjutant;
andra bataljonens stab: lika med den första endast med den olikhet att dervid är anstäld blott en regementsotficer;
hvarje kompani: 1 kapten o. kompanischef, 1 kapten, 3 löjtnanter, 1 underlöjtnant, 1 tavjunkare, 1 sergeant af 1:sta klassen, 2 sergeanter af 2:dra klassen, 1 fältmusikant, 1 trumslagare, 2 distinktionskorpraler, 6 korpraler, 9 Vv. korpraler o. 5 menige samt dessutom vid hvart och ett af Visby, Tingstäde, Klinte o. Hemse kompanier 1 underlöjtnant o. 1 trumslagare och vid hvart och et af Roma, Lärbro, Garda och Hafdhems kompanier, 1 sergeant af 2 klassen och 1 v. korpral samt

Artilleriet:
artilleribefälhafvarens stab: en subalternofficer vid artilleriet.
Hvart och ett af de båda liniebatterierna samt fästningskompaniet: 1 kapten och batteri- eller kompanischef, 2 subalternofficerare, 1 styckjunkare, 1 sergeant af 1 klassen, 1 sergeant af 2 klassen, 1 första, 2 andre och 4 v. konstaplar samt 25 artillerister, hvarförutom vid hvarje liviebatteri ytterligare skola anställas 1 sergeant af första klassen, 1 trumpetare samt 1 förste och 1 andre konstapel.

Tygstaten:
1 tygförvaltare och 2 gevärshandtverkare.
I sammanhang med ofvannämda stadganden äro dessutom följande bestämmelser faststälda:
att med betälet öfver vederbörande bataljon och kompani vid infanteriet skall vara förenadt betälet inom det värnpliktsområde som med bataljonen och kompaniet har lika namn;,
att vid infanteriet bataljons- och kompanichefen förordnas af militärbefälhafvaren bland de officerare, som på grund af inuehafvande befattning på stat dertill äro berättigade; att batteri- och kompanischef vid artileriet förordnas af artilleribetälbafvaren; attden tjenstgöring vid nationalbeväringen, som under tiden mellan de årliga vapenötningarna san ifrågakomina, skall med der audantag, hvartill stadgandet här nedan om den batterischef tillkommande aflöning föranleder, i allmänhet bestridas af de vid nationalbeväringen anstälde löntagare, som på grund af innehafvande beställning eller särskildt förordnande äro berättigade till dagaflöningi; att för genomförande snarast möjligt af organisationen af Gotlands artillerikår, det skall åligga artilleribefälhafvaren att, sedan samtlige vid nationalbeväringen anstälde officerare, som fullgjort de för anställning vid artilleriet stadgade vilkor, lemnats tillfälle yttra sig, huruvida de önska anställning i vederbörande grad vid kåren, ofördröjligen till militärbefälhafvaren inlemna till k. m:t stäldt förslag & de officerare, som anses böra vid tillsättandet af de i stat unge officersplatser ifrågakomma; att militärbefälhafvaren skall äga att med iakttagande af bestämmelserna om antalet underofficerare, som under öfvergångstiden må vid artilleriet anställas, efter artilleribefälbafvarens hörande, till tjenstgöring i vederbörande underofficersbeställningar vid artilleriet kommendera lämplige underofficerare vid nativnalbeväringen, börande dervid de, som efter aflagda vederbörliga examina förut tjenstgjort vid artilleriet, företrädesvis komma i åtanke, samt att, sedan befälsstyrkan vid artilleriet gjorts fulltalig, de för armén i allmänhet gällande bestämmelserna skola, i fråga om anställning vid artilleriet af officer eller underofficer, äga tillämplighet.
Rörande vilkoren för de i nya staten uppförda löneförmåners åtnjutande stadgas:
att, i afseende på löner, arvoden, dagaflöning och portion under de årliga vapenöfningarne, lönetillägg för tjenstehästar samt fourageersättning, de beträffande löntagare vid indelta armén i allmänhet gällande bestämmelser skola tillämpas, dock att de för kaptenerna vid artilleriet fastsatta arvoden alltid skola utgå till den, som förrättar batteri- eller kompanischefstjenst, såvida ej särskild öfverenskommelse blifvit med vederbörande schefs begifvande träffad; att beträffande den i staten till militärbefälhafvaren, regementsqvartermästaren, den i militärbefälhafvarens stab tjenstgörande regementsadjutanten och regementsläkaren för tjenstgöring under tiden mellan vapenöfningarna uppförda dagaflöning bestämmelser i fråga om den vid värfvade armén utgående dagaflöning skola lända till efterrättelse; att, som den dagaflöning, hvilken, med tillämpning af bestämmelserna i staten och ofvan meddelade stadganden, vid infanteriet skall för tiden mellan vapenöfvingarna utgå till bataljonsscheferna, kompaniscbeferna, de i bataljonechefernas stab tjenstgörande regements- och bataljovsadjutanterna samt fanjonkarne, hufvudsakligen utgör ersättning för besväret med de värnpliktiges inskrifning och rullföring, dagaflöning af omförmälda slag äfvensom portion, som för nyssnämda tid tillkommer bataljonsadjutanterna och favjunkarne, icke må utgå tör längre tid än den, hvarunder vederbörande löntagare sjelf tjenstgjort uti sin befattning eller, vid förfall för honom, annan icke varit särskildt kommenderad eller förordnad att befattningen bestrida, börande dagaflöning, som sålunda kan komma att afstås, tillfalla den särskildt kommenderade eller förordnade, samt att vid artilleriet den i staten uppförda dagaflöning endast skall urgå till den, som kommenderas att tjenstgöra vid artilleriets skolor, skolande i fråga om dylik aflönings åtnjutande i tillämpliga delar gälla hvad rörande dagaflöning vid värfvade armén är stadgadt.
I fråga om hvad bör iakttagas under öfvergångstiden har k. m:t bland annat stadgat:
att nuvarande militärbetälhafvare skall qvarstå å gammal stat, hvaremot till nya staten skola från 1887 öfverflyttas de två regementsofficerare, som förordnas till bataljonsschefer och batal!jonsområdesbefälhafvare; att den i nya staten för en öfverstelöjtnant bestämda högre lön tillsvidare ej skall utgå; att löjtnant som utnämnes till regementsqvartsrmästare icke skall vara berättigad åtnjuta högre lön än honom som löjtnant tillkommer, börande såsom följd häraf till sådan i allmänhet föreslås öfvertalig kapten; att underofficerare på stat vid fnfanteriet tills vidare icke må tillsättas. men militärbefälhafvaren vara berättigadj tilldela dels arvoden, enligt förut gällande, bestämmelser, åt 20 sergeanter och 16 furirer af första klassen, dels ock dagaflöning och portion, enligt stadgandena i nya staten, åt 8. sergeanter, som kommenderas att förrätta de facjunkare tillkommande åligganden; att arvodeu enligt bestämmelse i gamla staten likaledes må vid infanteriet 1å utgå will 40 korpraler af första klassen, 60 korpraler af andra klassen och 12 spel; att de underbefäl, hvifka arvoden gålunda tilldelas, må under de årliga vapenöfningarne få åtnjuta portion, beklädnad och underhåll i öfverensstämmelse med de i nya staten för befattningar af motsvarande grad lemnade bestämmelser; att af de i staten uppförde 8 afdelnivgsområdesbefälhafvare endast en tillsvidare må tillsättas; att lönetillägg för tjenstehästar och fourageersättning tills vidare icke skall utgå; att irån och med nästkommande Mej skola, enl. nya stateo, vid infanteriet antagas 24 volontärer; att militärbefälhafvaren äger att, med tillämpning af förut angifna grunder, till tjenstgöriug vid vederbörande bataljon och kompani placera den personal, som sålunda kommer att blifva vid inranteriet avstäld; att vid artilleriet utöfver två styckjuokare och en sergeant, som med tillämpning ar bestämmelser i staten 30 Maj 1884 må hafva erhållit fullmakter å sina beställningar eller som framdeles kunna till omförmälda tre befattningar utnämnas, tillsättning af undero:ficerare på stat tills vidare icke må äga rum, hvaremot arvoden, enligt förut gällande bestämmelse, fortfarande må tilldelas 1 styckjunkareo.6 sergeanter; samt att vid artilleriet uppsättning af den nya stamstyrkan genast bör taga sin början, skolande dervid iakttagas dels att, jämte det arvoden enligt bestämmelserna i gamla staten fortfarande må få utgå til 10 konstaplar at första klassen och 10 af andra, från och med 1887 skola antagas, förutom två trumpetare, årligen, intili dess stamstyrkan uppbringats till det bestämda antalet, 15 stamarulleristers, dels ock att, i fråga om dessa trnmpetares och stamartilleristers tjenstgöring, aflöning och uuderhåll, stadgandena i breivec 4 Dec. 1885 skola lända till efterrättelse.
Angående förvaring af gevär och ammunition m. m. förordnas:
att värnpliktig må äga att till utgången at värnpliktsuden hos sig förvara det honom tilldelade gevär, åliggande värnpliktig, som at datta medgitvande vill sig begagna, dels att, då geväret tilldelas houom, afgitva skriftligt erkännande derom, dels ock att vid den mönstriog, hvarom i paragr. 32 värapliktslagen förmäles, uppvisa geväret vid påfoljd för underlåtenhet deraf eller, om geväret btfiones vanvårdadt, att detsamma genast må kunna fråntagas honom; att redan till hittills varande beväringsskyldige utlemnade gevär, som de icke på nyss stadgade vilkor vilja behålla, skola jämte alla i kompanirustkammarne förvarade gevär, bandoler, värjor och öfriga munderingspersedlar, vid vapensyn, som under Januari 1887 bör förrättas, intagas och derefter förvaras i Visby förråd; att den ammunition, som hittills förvarats i de särskilda s. k. ammunitionsbodarne, för framtiden jämvälskall, med undantag af hvad som kan-anses erforderligt å Enholmen, förvaras iVisby; att hyra tör de nuvarande befintliga kompanirustkamrar äfvensom det belopp, som enligt arméförvaltningens artilleridepartements stat utgår för tillsyn och vård af 21 ammunitionsbodar och till hyra af de tomter, hvarpå 19 af dessa bodar äro uppförda, skall, sedan ammunitionen förflyttats till Visby och Enholmen, upphöra att utgå, hvarjämte bodarne må få på offentlig auktion försäljas och försäljningssumma ivgå till artilleridepartementet för att användas till inredning af förråden i Visby och Enoholmen.
Slutligen föreskrifves att, intillldess den nya organisationen fullständigt genomförts, officer vid infanteriet ej må tillsättas eller i högre lönegrad uppflyttas med mindre sådant, utan öfverskridande af den faststälda öfvergångsstaten, finnes lämpligen kunna ske. Den faststälda öfvergångsstaten skall tills vidare gälla, intill dess annorlunda varder i vederbörlig ordning bestämdt. I kommandoväg komma att meddelas de närmare bestämmelser i fråga om nationalbeväringens fördelning på olika truppafdelningar vid öfning och mobilisering, hvilka kuona varda erforderliga. De föreslagna förändringarne af militärbefälhafvarens ämbetstitel och i benämningen & Gotlands inskrifningsområden hafva ej bifallits af k. m:t.
Den nya öfvergångsstaten slutar på en summa af 198,484 kronor 75 öre, sålunda fördelad:
infanteriet kr. 164,198:—
artilleriet 23,027:—
befälsmötesutgifter, expensmedel m. m. 4,496:70
tygstaten 3,100:—
diverse anslag 1,900:55
musik 1,000:—
infirmationsverket 762:50

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Januari 1887
N:r 4.

I Klinte

har genom kyrkligt dop en mormon öfvergått till lutherska trosbekännelsen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.

Grötlingbo pastorat

sökes af v. pastorn derstädes Oskar Jakobsson, v. pastorn i Klinte A. Ahlander och komministern i Ardre O. Olofsson.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.

Gotlands skarpskytte- och jägaregille

hade i förgår sin årssammankomst, som öppnades af v. ordföranden jägmästare Sylvan med tillkännagifvande att gillets ordförande af opasslighet var hindrad öfvervara sammankomsten.
Ur den af sekreteraren adjunkt Kolmodin afgifna och föredragna årberättolsen meddela vi följande:
Då vid senaste årssammankomsten frågan om gillets omdaniog upptogs och olika meningar der vid lag yttrades, och åt styrelsen gafs i uppdrag att söka utreda frågan, beslöt styrelsen 28 sistl. Mars att till samtliga skyttegillen inom provinsen afgifva skrifvelser med förfrågan, om respektiva skyttegillen mot erläggande af tio kronor för hvarje iåraafgift ville ingå såsom underafdelningar af jägaregillet med rättighet för skyttegilles ledamöter att deltaga i jägaregillets täflingsskjutniogar under samma vilkor som ledamot af jägaregillet. På denna styrelsens framställning erhöllos jakande svar från följande skyttegillen nämligen Lina, Endre, Bro, Stenkumla, Visby, Eskelhem, Stånga, Hafdhem, Fardhem, Dalhem, Lummelunda, Hejde, När, Klinte och Sanda, hvilka skyttegillen enligt beslut af 1 sist). Juli upptagits såsom underafdelningar af jägaregillet. Härigenom har det gamla sambandet mellan jäigaregillet och beväringens skytteföreningar, som allt ifrån gillets stiftelse tills förlidet år ägt bistånd, åter sammanknutits, och sålunda kan man hoppas, att en samverkan dem emellan liksom förut skall komma att förefinnas. Den af gillet utsedda komiéa för omarbetande af stadgarne har fullgjort detta uppdrag, hvilket förslag gjorts under förutsättning, att gillet med bibehållande af sitt namn kommer att ingå som underafdelning af Svenska jägareförbundet. — Ett försök att härstädes inplantera rådjuret her genom gilleta försorg gjorta, i det denna höst sex exemplar af sagda djurart utsläpts å Elinghems kronopark. Att klimatiska och andra naturförhållanden här på ön äro gynsamma för rådjurets fortkomst och trefnad, torde vara tämligen säkert, och det vill således synas som om blott ett behörigt skydd och nödig omvårdnad erfordrades, för att denna djurart i framtiden skall varda en välkommen tillökning af vårt villebråd. Till hofjägmästaren grefve Tage Thott, som på sin egendom Skabersjö i Skåne kostnadsfritt låtit infånga och en längre tid nuderbållit och vårdat rådjuren, inuan de hit afsändes, står gillet i stor tacksamhetsskuld. — Röran de årets villebrådstillgång kan i allmävhet sägas, att and och orrkullarne varit små och fåtaliga; likaledes hafva beckasinerna förekommit i ringa mängd, Rapphönskullarne hafva deremot varit tämligen stora och rätt talrika åtminstone i södra delen af ön, och tillgången på hare kan sägas hafva varit rätt god.
— Landstivgets anslag, ett tusen kronor, till rofdjurs dödande hafva sålunda användts: kr.
447:50 för 179 räfvar, kr. 6:— för 3 örnar, kr. 110:— för 110 dufhökar, kr. 152:50 för 305 sparfbökar och kr. 284:— för 2,340 kråkar samt 50 kronor till arvode åt utbetalaren af dessa skottpenningar.
Gillets behållning till instundande år uppgår till 2,566 kronor. Innevarande år hafva inkomsterna uppgått till 409 kronor och utgifterna till 366 kronor.
— Premierna för rofdjurs dödande bestämdes enligt styrelsens förslag till samma belopp som hittills utgått. Likaledes beslöts att täfling om gillets medalj skall ske efter enahanda grunder som under de senare Åren följts.
— Till styrelsens förfogande stälde gillet femtio kronor att användas till uppmuntran åt angifvare af brott mot jagtstadgan. Kronor 33:55, återstoden af anslaget (200 kronor) till rådjnrens infångande och hitförande, stäldes till sty relsens disposition till djurens behöriga skyddande och vård & kronoparken Gillet beslöt på förslag af jägmästare Sylvan att till ofvannämde grefve Thott samt till skogsinspektör Smedberg å Elingholms kronopark i Skåne afsända tacksamhetaskrifvelser, uttryckande gillets erkänsla för deras åtgärder i och för rådjurens anskaffande och hitförande.
— Af granskarne tillstyrkt ansvarsfrihet för Årets förvaltning bifölls af gillet.
— Till gillets v. ordförande omvaldes enhälligt jägmästare Sylvan; till hans ersättare utsågos landssekreterare Hambreus och major Carlstedt. Styrelseledamöterna major Törnqvist, skattmästare, adjunkt Kolmodin, sekreterare, kapten Lindström, rustmästare, samt adjunkt O, Klintberg, kapten Hedenblad, styckjunkare Visselgren och bryggare Vedin omvaldes; efter kapten Unge iavaldes kapten Aspegren i styrelsen. Till granskare utsågos kamrer Bergenstjerna, löjtnant Fahnehjelm och löjtnant Westöö med godsägare Wöhler som ersättare.
— Till ledamöter i gillet invaides kapten Ternstedt, lektor Fagerholm, adjuakt Johansson, ingeniör Ekholm, doktor Hjert strand, stationsinspektor Lönnies i Stånga och fabr. Paul Johansson från Fröjel.
Föredragningen af komiténos förslag till nya stadgar för gillet vidtog nu, hvarvid förslaget dryftades under ett par timmar under major Schartaus ordförandeskap. I öfverläggningen deltogo jägmästare Sylvan, adjuskterna Kolmodin och O. Klintberg, godsägare Wöhler, kaptenerna Hedenblad och Aspegren, kamrer Bergenstjerna, löjtnant Fahnehjelm och landtbrukare Duse. Förslaget antogs med några få mindre väsentliga förändringar, föreslagna af jägmästare Sylvan, att hvila till nästa årssammankomst för definitivt antagande.
Enligt förslaget skulle gillet såsom sina egna antaga Svenska jägareförbundets allmänna stadgar. I öfverenstämmelse med dessa angifves gillets syftemål i förslagets första paragraf sålunda:
Gotlands skarpskytte- och jägaregille, som är en underafdelning af Svenska jägareförbandet, hvars allmänna stadgar äro för gillet gällande, har till syftemål i främsta rummet: att verka för införandet inom provinsen at en förbättrad jagtvård, bestående uti såväl i allmänhet en ändamålsevlig utöfning af jagten under derför tillåten tid och genom spridning af kännedomen deraf, som ock uti ett ändamålsenligt skydd af det matnyttiga vilda under fridlysning-tiderna och i öfrigt under för detsamma ogynsamma lefnadstörhållanden; att vaka öfver jagtlagarnes efterlefnad; att åstadkomma och befordra rof- och skadedjurs utrotande; att samla och allmängöra sådana rön och iakttagelser, som i ett eller avnat afseende kunna leda till jagtväsendets utveckling och fördel samt till dess idkares och vänners nytta och nöje; att genom utdelandet af belöningar utmärka män, som på ett framstående sätt verkat för något af gillets syften; äfvensom i andra rummet: att genom skjutöfningar bilda skicklige, i gevärets bruk öfvade och ifarans stund till fäderneslandets försvar färdige jägare och skyttar.
Don vigtigaste ändringen idet nya förslaget afser prisskjutningarna, hvarom stadgas:
Den, som vid någon af årets prisskjutningar med sina sammanlagda skott kommit centrum närmast, förklaras för årets skyttemästare och erhåller vou Hohenhansens minnespris.
Såsom högsta belöning för ådagalagd skjutskicklighet. eller särdeles framstående verksamhet i gillets Skr äger detta årligen utdela en silfvermedalj. Förslag till medaljens utdelande kan af styrelsen eller enskild ledamot väckas och skall behandlas vid gillets ordinarie årssammankomst, och fordras för bifall till förslaget 3/4 af de afgifna rösterna.
Bifalles: förslaget, ingår gillet till k. m:t med anhållan om tillstånd att utdela medaljen, i annat fall upptages icke frågan i det för dagen förda protokollet.
Efter förhandlingarnes slut vid 9:tiden samlades gilleledamöterna till ett festsamqvän, som fortgick några timmar under den angenämaste stämning.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Borgenärerna

i firman T. Falcks i Visby under administration stälda bo kallas att sammanträda måndagen den 27 innevarande December kl. 5 e.m. å grosshandlaren Axel Ekmans kontor bär i staden för att emottaga slutredovisning öfver boets förvaltning.
Visby den 9 December 1886.
ADMINISTRATIONEN.

Borgenärerna uti handlanden H. Wickmans konkurs kallas till sammanttäde å konsul C. J. Björkanders kontor onsdagen den 22 innevarande December kl. 5 e.m., för att besluta i frågor rörande konkursboet, samt granska upprättadt utdelningsförslag och redovisningen för boets förvaltning.
Visby den 6:te December 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i f. kronolängmannen J. H. Smedbergs konkurs kallas att sammanträda å stadshotellet i Visby torsdagen den 30 dennes kl 10 f.m. för att granska redovisningen ölver boets förvaltning.
Klinte, 2 December 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i L. P. Jacobssons, Skogs i Mästerby, konkurs kallas att sammanträda å stadshotellet i Visby torsdagen den 30 dennes kl. 12 på dagen för att granska redovisniogen öfver boets förvaltning och utdelningsförslaget, samt, om förslaget godkännes, erhålla utdelning.
Klinte, 2 December 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i f. bommansägare Henrik Olofssons, Isome i Väte, vid Gotlands södra bäradsrätt avhävgiga konkurs kallas till.slutsammanträde å staeshotellet i Visby tisdagen den 28:de innevarande månad klockan XI f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning.
Stånga den 3 December 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i f. hemmansägaren Olof Söderbergs, Bjerges i Lye, konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgilvaregård i Lefvide onsdagen den 29:de dennes kl. XI f.m. för att emottaga redovisning öfver boets, förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 3 December 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i f. hemmansägaren Jacob Frendins, Bara i Etelhem, vid Gotlands södra häradsrätt anhängiga konkurs varda härigenom kallåde att sammanträda å Burge gästgilvaregård i Levide ovsdagen den 29 dennes kl. 2 em. för ati emottaga redovisnivg öfver. boets förvaltning och granska upp: rättadt atdelningsförslag.
Fardhem den 3 December 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i gartvaren A. T. Hallgens. i Klintehamn konkurs kallas att sammanträda å stadshotellet i Visby forsdagen den 30 dennes kl. 11 f.m. för att fatta beslut rörande försäljning af massans bygnader.
Klinte 2 December 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti A. E. Jacobssons, Smiss i Grötlingbo, konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgifvaregård i Levide, onsdagen den 29:i denua månad kl. 3 e.m., för att emottaga redovisniog af konkursboets förvaltning samt bestämma arvode för konkursförvaltningen.
Fardhem den 4 December 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti H. P. Blomqvists och Henning Blomqvists, Lingsarfve i Näs kunkurser, kallas att sammanträda vid Lingsartve i Näs, måndagen den 27 i denna månad kl. 10 f.m. för att bestämma förvaltniogsarvoden, emottaga redovisning för .massornas förvaltning samt granska utdelnvingsförslagen.
Domerartve i Öja den 4 Dec. 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i förre hemmansägaren Lars Niklas Duses, Findarfve i Rone, konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgifvaregård i Levide den 29 innevarande December kl: 10 f.m.
för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Alfva den 7 December 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i Anton Hermanssons, Bogs i Stånga, konkurs kallas att sammanträda vid Bogs den 23 innevarande December kl. 12 på dagen för att höras ötver afgifvet köpeanbud å konkursboets fasta. egendom.
Stånga den 9 December 1886.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Borgenärerna uti Olof Olofssons och Karl Olofssons, Sigters i Hafdhem konkurser, kallas att sammanträda vid Lingsarfve i Näs, måndagen den 27 i denna månad kl. 12 på dagen, för att bestämma förvaltvingsarvoden, emottaga redovisning för massornas förvaltning samt granska utdelniogsförslagen.
Domerarfve i Öja dea 4 Dec. 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti C. Th. Thomassons, Sigvards i Näs, konkurs kallas att sammanträda vid Lingsarfve i Näs, måndagen den 27 i denna månad kl. 2 e.m. för att bestämma förvaltningsarvode, emottaga redovisniog för massaus förvaltning samt granska utdelniogsförslaget.
Gudings i Alfva den 4 December 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 December 1886
N:r 100.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Klinte: 28 November, skonert Karl Johan, Tisch, Kiel, barlast; 1 December, jakt Doris, Nyman, Rastock, barlast; skonert Lina, Pettersson, Wismar, barlast.

Utgångna: Från Klinte: 4 December, skonert Karl Johan, Tisch, Holtenan, trävaror.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 December 1886
N:r 99.

Från Klinte

skrifves: Vid talrikt besökt sammanträde af Klinte arbetarring gistl. söndag, i och för diskuterande af tullfrågan uttalade sig ringen enhälligt emot införande af spanmålstullar och ansåg sådana skola försämra arbetarnes vilkor.

Gotlands Allehanda
Måndagen 6 December 1886
N:r 98.