Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Klinte
Klinte socken ligger vid Gotland västra kust.
Gårdsnamn: Ganne, Hunninge, Klause, Klintebys, Loggarve, Mölner, Odvalds, Prästgården, Rannarve, Robbjäns, Sicklings, Snögrinde Lilla, Snögrinde Stora, Strands, Svarvare, Tyrvalds, Valle, Värsände.
för Klinte församling att verkställa den reparation å kyrkoherdebostället, som vid laga af- och tillträdessyn 20 och 21 sistl. Juli bestämdes, har kyrkoherde Hulteman anbållit hos domkapitlet. Ärendet har af domkapitlet sändts till vederbörande kontraktsprost, som erhållit i uppdrag att infordra församlingens förklaring öfver nämda uraktlåtenhet.
af de till Gotlands län hörande värnpliktige, hvilka äro skyldige att innevarande år undergå inskrifning, kommer att förrättas å nedan nämda tider och ställen, nämligen:
Norra bataljonsområdet. Inom Roma kompaniområde N:o 182. Onsdagen 16 Mars med inskrifningsskyldige från Visby Södra landsförsamling, Stenkumla, Vesterhejde, Träkumla, Vall, Hogrän, Atlingbo, Eskelhem och Toffta socknar hos husbonden Johan Petter Ölsson Snäckarfve i Stenkumla kl. 11 före midd.; läkarebesigtning samma dag kl. 9 före middagen. Torsdagen 17 Mars med inskrifningsskyldige från Follingbo, Akebäck; Roma, Björke, Dalhem, Ganthem, Halla, Sjonhem och Viklau gocknar hos hemmansägaren Johan Johansson Larsarfve i Roma kl. 11 före midd. Läkarebesigtning samma dag kl. 9 före middagen. Inom Tingstäde kompaniområde N:o 183. Fredagen 18 Mars med inskrifningsskyldige från Visby Norra landsförsamling, Endre, Hejbeby, Barlingbo, Ekeby, Fole, Källunge, Vallstena, Hörsne med Bara, Gothem och Norrlanda socknar vid Lill&kra i Barlingbo (direktören m. m. Gardells gård) kl. 10 före midd.; läkarebesigtving samma dag kl. 8 före middagen. Fredagen 18 Mars med inskrifoings, skyldige från Veskinde, Bro, Lokrume, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar kl. 4 efter middagen i Tingstäde församlings skolhas; läkarebesigtning samma dag kl. 3 efter middagen. Inom Lärbro kompaniområde N:o 184. Lördagen 19 Mars med inskrifningsskyldige från Lärbro, Helvi, Othem, Boge, Hangvar och Hall socknar kl. 9 före midd. i Lärbro församlings skolhus. Läkarebesigtniog samma dag kl. 8 före middagen. Lördagen 19 Mars med inoskrifningsskyldige från Rate, Fleringe, Bunge och Fårö socknar i Bunge församlings skolbus kl. 3 efter middagen. Läkarebesigtning samma dag kl. 2 efter middagen. Inom Visby kompaniområde N:o 181. Måndagen 21 Mars med inskrifningsskyldige, tillhörande Visby sjömanshus, å rådbuset i Visby kl. 10 före middagen. Läkarebesigtning samma dag kl. 8 före middagen. Tisdagen 22 Mars med inskrifningsskyldige, tillhörande Visby stad, å rådhuset i Visby kl. 11 före middagen. Läkarebesigtning samma dag kl. 8 före middagen.
Södra bataljonsområdet. Inom Klinte kompaniområde N:o 185. Ongedagen 16 Mars med inskrifningsskyldige från Sanda, Mästerby, Vestergarn, Hejde, Väte, Klinte, Fröjel, Ejsta och Sproge socknar vid Bönders i Klinte hos enkefru L. Wiberg kl. 12 middagen. Läkarebesigtoiog samma dag kl. 10 före middagen. Inom Hafdhems kompaniområde N:o 188, Torsdagen 17 Mars med inskrifningsskyldige från Habbliugbo, Silte, Hafdhem, Näs och Gröttlingbo socknar hos hemmansägaren Olof Nyman Sigers i Hafdhem kl. 10 före middagen. Läkarebesigtning samma dag kl. 9 före \’middagen. Torsdagen 17 Mars med inskrifoingsskyldige från Fide, Öja, Hamra, Vamliogbo och Sundre socknar & gästgifvaregården vid Burgsvik kl. 3 efter middagen. Läkarebesigtning samma dag kl. 2 efter middagen. Inom Hemse kompaniområde N:o 187. Fredagen 18 Mars med inskrifningsskyldige från Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Alfva, Hemse, Rone och Eke socknar hos hemmansägaren Mathias Pettersson Smiss i Hemse kl. 10 före middagen. Läkarebesigtning samma dag kl. 8 före middagen. Fredagen 18 Mars med inskrifningsskyldige från Burs, Stånga, När och Lau socknar i Burs församlings skolhus kl. 3 efter middagen. Läkarebesigtning samma dag kl. 2 efter middagen. Inom Garda kompaniområde N:o 186. Lördagen 19 Mars med inskrifningsskyldige från Garda, Etelhem, Alskog och Lye socknar å Kyrkeby gästgifvaregård i Etelhem kl. 8 före middagen. Läkarebesigtning samma dag kl. 7 före middagen. Lördagen 19 Mars med inskrifnings skyldige från Vänge, Buttle, Guldrupe, Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn och Ardre socknar hos Olof Olofsson Kräklings i Kräklingbo kl. 3 efter middagep. Läkarebesigtning kl. 1 efter middagen. Till dessa inskrifningsförrättningar varda härigenom kallade ej mindre de värppliktige, som under år 1887-fylla 19 år, än äfven de äldre värnpliktige, hvilka icke förut blifvit inmönstrade i nationalbeväringen eller, ehuru inmönstrade, icke deltagit i första årets tjenstgöring.
Att f. d. husbonden Niclas Theodor Hamrell Valla i Klinte, efter ett långvarigt lidande stilla och fridfullt afsomnade onsdagen den 2 Mars 1887 uti en ålder af 75 år, 4 månader och 8 dagar; djupt sörjd af barn och barnbarn, varder endast på detta sätt slägtingar och vänner tillkännagifvet. Elisabeth Hamrell. N. Hamrell. Sv. Ps. nr 471 v:a 1 o. 6.
för Gotlands infanteriregemente varda för Visby kompani i Visby; för Roma kompani med socknarna Follingbo; Akebäck, Roma, Björke, Dalhem, Halla; Ganthem, Sjonhem, Viklau och- Atlingbo, Roma kyrka; för med socknarna Hogrän, Vall, Stenkumla Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta och Visby södra landsförsamling, Gardrungs i Stenkumla; för Tingstäde kompani med socknarna Stenkyrka, Lummelunda, Martebo, Tingstäde, Lokrume, Bro, Veskinde och Visby norra landsförsamling, Tingstäde kyrka; med socknarna Fole, Hejnum, Bäl, Källunge, Vellstena, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby och Hörsne med Bara, Gute i Bäl ; för Lärbro kompani med socknarna Hangvar, för Hall, Othem, Boge, Lärbro och Hellvi, Lärbro kyrka; med socknarna Rute, Fleringe, Bunge och Fårö, Fårösund; för Klinte kompani, vid Klinte kyrka; för Garda kompani, med socknarna Vänge, Buttle, Guldrupe, Garda, Etelhem, Alskog och Lye, Buttle jernvägsstation; med socknarna Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammelgarn och Ardre, Kräklings i Kräklingbo; för Hemse kompani, å Stånga malm; för Hafdhems kompani med socknarna Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide å Sandesrum i Grötlingbo; för för socknarna Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre å Lingsarfverum i Vamlingbo; Samlingsplatserna i och för afgång till vapenöfning varda: för Visby kompani: Söderplan i Visby stad för Roma kompani: Visborgs kungsladugård för Tingstäde kompani: Tibbles i Hejdeby för Lärbro kompani: Othems kyrka för Klinte kompani: Ejmunds i Mästerby för Garda kompani: Buttle jernvägsstation för Hemse kompani: Stånga malm för Hafdhems kompani: Korsby i Hafdhem.
Gotlands Allehanda Måndagen 14 Februari 1887 N:r 13.
på Gotland 1886. af H. Steinmetz. (Slut från föreg. nr.) 21.) Gåsemora. För sänkning af en mindre sjö på Fårön jämte torrläggning af omkringliggande sankmark hölls förberedande sammankomst; intresset för verkställighet var ej synnerligen stort bland delägarne; karta uppgjordes, afvägning och pejling verkstäldes. 22.) Gerum; 23, Eskelhem; 24, Garda. Förlidet år påbörjades undersökning för afdikningsplan öfver 5 skifteslag nämligen nr 1, 2, 3 Garda, Eskelhem nr 1 och Geram, men sedan intressenterna sett att de för dylika undersökningar anslagne medel blifvit inbesparade, hafva dessa förrättningar afstannat ofullbordade, hvarjämte ett par andra dylika af samma skäl blifvit återkallade. 25.) Tjouls. Syn hölls i laga ordning för utdikning af 121 har 26 ar vattensjuka marker inom Eskelhem och Sanda socknar. Förrättningen afslutades och är lagstånden utan klagomål. Odlingslån till arbetets utförande skall sökas. Den vid skiftet i Eskelhem nr 2 uttagna mark till aflopp kunde ej användas, emedan läget var uttaget endast med hänsyn till den ringa del af afdikningsområdet, som ligger inom skifteslagets gränser. 26.) Båticke i Anga. Här förelåg en afdikning af ringa omfattning som tycktes blifva mycket dyr och dertill ägde ringa anslutning bland delägarne. Förrättningen blef ej afslutad. 27.) Norrgårda. Förrättningen afsåg syn i laga ordning för fördelning af kostnaden för verkställande af den afdikningsplan öfver skitteslaget Vallstena nr 2, som i sammanhang med skiftet blifvit af skiftesförrättaren uppgjord. Men som den förberedande undersökningen visade att kanalerna, hvilka följde gränserna af de särdeles vackra ägoskiftena, ej hade blifvit utlagda med hänsyn till deras ändamål, markens fullständiga torrläggning på bästa och billigaste sätt, så måste en omfattande undersökning göras för att visa hvar kanalerna bäst böra läggas äfvensom hvarför de ej -kunna ligga annorlunda. Förrättningen blef ej afslutad. 28.) Öjlemyr. Förrättningen, som afsåg syn i laga ordning för utdikning af Öjlemyr, var redan vid ansökningen åtföljd af protest af ett större antal delägare än antalet af sökande. Förlidet å begärdes uppskof med förrättningen för att se utgången at den första ansökningen om odlingslån utan odlingsskyldighet. Vid sammanträdet i November detta år, som var genom kungörelse från prediketolen utlyst, kom ingen intressent tillstädes. 29.) Thomase. Plan för afdikning af 203 har 88 ar vattensjuk mark inom Thomase med flero hemman i Lokrume socken är förut uppgjord, men den ende reqvirenten har länge önskat få någon medsökande för att genomföra företaget. Då vid sammankomsten härom ingen mera intressent var benägen för verkställighet, beslöt han göra arbetet ensam och underskref ansökan om förordnande för förrättningen. 30.) Lye. På af styrelsen skriftligen framstäld begäran har förrättningen rörande Lausmyrs afdikning denna sommar hvilat enligt uppgifven orsak för att bringa verkställighet åt en Svea Hofrätts dom af 1877 rörande lucka för fiskens upp- och nedgång i en qvarndam i Lausmyrs utlopp. Vid sammankomst i November med länstyrelsen ansågs en fullständig afdikning af myren nu vara omöjlig att genomföra, men då ett förslag att endast aflägsna flodvattnet, hvarigenom stränderna blefve torra, hade sannolikhet, att vinna majoritet, skulle förrättningen fortsättas i sist antydda riktning. På uppdrag af kungl: Domänstyrelsen hade redan 1884 af undertecknad blifvit uppgjord plan med kostnadsförslag för fullständig afdikniug af Elingheims myr med en areal af 1122 har 44 ar, hvarvid med kännedom af afrinnande vattenmängd hufvudafloppet vid dess ändpunkt Ihrebro blifvit beräknadt till 7,5 meters bottenbredd; fall 0,35 samt slänt 1,5. Under detta år hade uppstått fråga att afdika endast den nordligaste, närmast utloppet belägna delen af myren utgörande en areal af 114 har 55 ar och erhöll jag på försommaren uppdrag af största intressenten att för sagda ändamål beräkna utloppets dimensioner. Som för den nordligaste delens torrläggning bottenlutningen kunde ökas från 0,35 till 0,5 blef med användande af de sedan 1872 alltid följde beräkningsgrunderna bottenbredden, med ofvannämde slänt, beräknad till 6 meter eller 20,2 fot. Emellertid hade samtidigt förordnande blifvit utfärdadt för hr kommissionslandtmätaren Fegrseus att i laga ordning hålla gyn för torrläggning och gräfningskostnadens fördelning å denna nordligaste del af myren. Synen bestämde, utan att uppgifva någon som helst beräkning, bottenbredden med oförändrad slänt och bottensluttning till endast 14 fot. Denna skilnad i dimensioner motsvarar en ganska betydlig skilnad i gräfningskostnad. De af mig använda beräkningsgranderna äro flere gånger uppgifna och utgöra frukten af de tre sistförflutna decenniernas arbete, på hydroteknikens område så i gamla som nya verlden; hvad Gotland beträffar har dersg användande sedan 1872 upprepade gånger – bekräftat deras tillförlitlighet. Det hade derför varit af vigt att få se några beräkningar för de väsentligen olika kanaldimensioner som af den nyss nämde synen bestämdes, ty om de hafva något värde, äro de af allt för stor betydelse för att hemlighållas men äro de åter endast tomma gissningar, så kan deras användande medföra ganska menliga följder. Med. afseende på ingeniörsarvodet för de laga synerna torde några sifferuppgifter vara af intresse, Såsom ledning för omdömet meddelas, att vid den sammankomst i Stockholm, hvartill landtbruksingeniörerna i December 1885 voro inkallade, yttrades på tal om kostnaderna för odlingslånehandlingars upprättande, att en syn i laga ordning för odlingslåns erhållande, inberäknadt ny karta i nödigt antal exemplar, kostar 2 kronor till 2,50 kr. för ett tunland. Ett par på Gotland af andra förrättningsmän hållna syneri dikningstvister hafva, utan karta och handlingar för odlingslåns sökande, kostat Österlings i Stånga och Burs socknar 1 krona 59 öre och en annan i Klinte socken 6 kronor 85 öre för hvarje tunland. Af de här ofvan omnämde förrättningarna har 8) Suderby kostat 0,66 kr. pr tunland 9) Kärna kostat 0,56 kr. pr tunland *) 10) Vamlingbo kostat 0,31 kr. pr tunland 13) Källunge kostat 0,44 kr. pr tunland *) 14) Tjengdarfve kostat 0,40 kr. pr tunland 19) Altheime kostat 0,56 kr. pr tunland 26) Tjouls kostat 0,66 kr. pr tunland. Hvad särskildt angår Vamlingbo, der synekostnaden stannat vid det mycket billiga priset af 31 öre för hvarje tunland, så beror det förnämligast deraf att fullständig afdikningsplan på särskild karta uppgjordes i sammanhang med det nyss afslutade laga skifte, Utan denna åtgörd hade med all sannolikhet icke heller verkställighet så omedelbart följt. Då förvaltningsutskottets berättelse af den 30 Oktober 1882 rörande de bydrografiska arbetena på Gotland föredrogs i landtbruksakademiens förvaltningskomité, uttalades der den åsigt att uppgifterna från Gotland om kostnaderna, så långt på komitén berodde, icke borde offentliggöras, ty om ett annat husbållningssällskap uppgjorde kalkyl på dessa siffror, skulle kalkylen bli vilseledande, enär dessa arbeten hvar annorstädes som helst blifva ej obetydligt dyrare. Samma anmärkning kan göras om kostnaden för årets syner. En annan erfarenhet från sommarens arbeten förtjenar att uppmärksammas. Tre af syneförrättningarne nämligen 14 Tjengdarfve, 26: Tjouls och 23 Norrgårda afsågo gräfningskostnadens fördelning för afdikningsplaner, som blifvit i sammanbang med laga skifte af skiftesförrättaren uppgjorde; på alla dessa ställen voro planerna outförbara, i det att mark för kanalerna ej blifvit undantagen i det lämpligaste läget. Förut har detta inträffat med skifteslaget Öja under enahanda omständigheter. Att skiftesförrättaren härvid handlat i bästa afsigt är utom allt tvifvel men \’lika obestridligt är att undersökningen varit allt för ofullständig. Följderna äro emellertid rätt ledsamma ej blott derigenom att det oanvändbara undantaget ligger der såsom allas och ingens tillhörighet, men är för obetydligt för att kunna, förutsatt att inga laga binder derför möta, utdelas på skifteslaget genom jämkning på en eller en half meter af de nyss afdikade och uppgärdade skifteslinierna, u:an ock derför att de aflopp som i de oenvändbaras ställe måste uttagas ofta åstadkomma just hvad man ville förekomma, nämligen skiftenas sönderskärning i för brukning. obeqväma figurer.
*) Inberäknadt fullständinga handlingar för sökande af odlingslån.
Gotlands Allehanda Fredagen 4 Februari 1887 N:r 10.
återvalde hushållningssällskapet i går hrr J. N. Wiman och L. Fegræus. — Till revisorer utsågos major Kruuse och kapten Arnelius med kapten Ytterberg till ersättare — I sällskapet invaldes hemmansägagarne G. Hedenberg, Hemmunge i Klinte, H. Pettersson, Halsarfve i När, P. Larsson, Bosarfve i Lye, H. Lundberg, Timans i Roma, J. Littberg, Roma, kapten L. Norén, handl. Aug. Johansson, skoll. J. P. Enström och hanudl. J. Malkan.
Gotlands Allehanda Fredagen 28 Januari 1887 N:r 8.
framgå genom följande öfversigt öfver in: och utgångna fartyg under åren 1884—1886:
Klinte och Vestergarn, Slite och Kappelshamn äro således näst Visby våra mest besökta hamnar. Utgifterna för Visby hamns underhåll och förbättring hafva under året uppgått till följande belopp:
År 1884 belöpte sig utgifterna för hamnen till närmare 126 tusen kronor och år 1885 till 7,068 kronor. Djupet i Visby yttre hamn utgör såsom förut 14 till 16 fot och i inre hamnen 11 1/23 till 13 fot. Beträffande Gotlands landthamnar hafva under året smär re reparationer verkstälts Å brobygnaderna vid alla hamnarne utom Rone för en sammanlagd kostnad af 3,842 kronor. Årets tulluppbörd, jämförd med de två närmast föregående årens, visar Big sålunda:
Orsaken till den rena tullens och de inrikes båkmedlens minskning är, yttrar tullkammaren i sin berättelse, att tillskrifva de i allmänhet ännu skrala konjunkturerna inom affärsverlden såväl här som i utlandet samt det förhållandet, att en stor del utländska varor numera kuuna erhållas lika billigt från handelshus i de större svenska städerna som direkt från utlandet och med -mindre tidspillan och besvär än att förtulla dem härstädes. Skälet till lastpenningarnes minskning är, utom de dåliga konjunkturerna, deras nedsättning från 14 öre till 10 öre för ton. Angående tullbevakningen på ön har tullkammaren ingenting annat att derom anföra än att fortfarande upprepa och vidhålla hvad förut hemstälts rörande det tidvisa behofvet af extra förstärkning af bevakniogspersonalen i Visby under seglationstiden och lämpligaste sättet för detta behofs afhjelpande. På grund af den ringa utrikes trafik, som under de senaste tio åren förekommit vid Burgsviks, Rone och Fårösunds hamnar, och med hänsyn till de dryga kostnaderna för underhållet samt på- och afsyningarne af dervarande tullboställslägenheter hemställer. tullkammaren, att tullinspektionerna vid dessa tre hamnar måtte vid nuvarande tjensteinnehafvarnes afgång förändras till tullstationer, emedan tjenstegöromålen vid dessa hamnar icke äro svårare och drygare, än att de alltför väl kunna bestridas af en duglig tulluppsyningsman med biträde af eg vaktmästare, och enär icke så obetydlig besparing för statsverket derigenom årligen uppkomme och utan något men för trafiken, då uppsyningsmansämnen med humanistisk bildning numera icke felas vid tullverket bland dess många extra kammarskrifvare. För jordbruksodlingens främjande hafva under året undersökningar af vattensjuka trakter verkstälts på åtta särskilda platser å tillsammans 2,792 hektar, samt i och för aftappnivg af Kate myri Burs och Hongänna myr i Öja m. fl. socknar hafva lån ur nya odlingsfonden beviljats, för den förstvämda myren fem tusen kro nor och för sistnämda 37,450 kronor. I länets kreatursförsäkringsbolag fun nos vid Årets stut försäkrade 801 hästar för 193,975 kronor och 1,039 nötkreatur för 91,85 kronor eller tillsammans 285,260 kronor, utvisande on ökning af 31,152 kronor mot året förut. Hvad angår öns fiskerinäring, som fortfarand3> hufvudsakligen består af fångst i saltsjön af strömming, torsk, lax, flundra, gädda, aborre och sik; har densamma äfven under sistl. år värit otillräcklig för befolkningens behof med undantag af inom Klinte, Burgsviks, Rone och Ljugarns tulldistrikt, der fisket under höstmånaderna varit ganska rikligt, samt inom Kappelsbamns distrikt, der fisket under år 1886 varit något bättre än nnder de näst föregående Brev. Under våren och sommaren har dock fisket vid öns kuster i allmänhet varit mindre gynnsamt. Taxfisket, som hufvudsakligen bedrifves inom Ljugarns, Katthammarsviks och Visby distrikt, har lemnat en fångst af omkring 650 lispund och särskildt vid Visby gifvit ett tämligen godt. resultat. Det bedrifves dock der endast med tvänne båtar. För fiskets upphjelpande har en fiskeritillsyningsman, som med 1887 års ingång trädt i verksamhet, blifvit tillsatt. Intet anslag till förbättrande af fiskehamnarne har under året lemnats. Afsättningen af stenhuggerirörelsen visar i sin helhet en minskning af blockoch slipstenar med 15,360 kronor, men deremot en ökning af arbetad och oarbetad sandsten och kalksten med 36,762 kronor. Af bruks- och fabriksanläggningar äro endast följande nämnvärda, nämligen i Visby stad och dess närhet: 3 kalkugnar, hvaraf 2 obegagnade, 1 cementfabrik, 1 jerngjuteri, I marmorsliperi jämte stenhuggeri, 4 garfverier, 3 färgerier, 1 ångqvarn, 1 vattenmjöldvarn, 2 större och 4 mindre vädermjölqvarnar, 2 mejerier, 1 tegelslageri, äfvensom 1jerngjuteri, 1 mekanisk verkstad, 1 ångbränneri och 1: tändstickfabrik, hvilka fyra sistnämda anläggningars rörelse tills vidare upphört . eller nedlagts; i Klinte, distrikt: 1 färgeri, 3 garfvorier, 1 tegelbruk, 1 kaälkugn, 1 väattensåg med 1 mjölgvarn, 2 vatteumjölqvarnar, 2 vädermjölqvarnar, 1 ångsåg i förening med 2 mjölqvarnar, 1 större åogbränneri i förening imed ångsåg och ångqvarn samt 1 skoppsvarf; i Burgsviks distrikt: 1 garfveri, 1 färgeri, 1 vädermjölqvarn med grynverk och valk; i Rone distrikt: 2 garfverier, 3 färgerier och 1 stenhuggeri; i Ljugarns distrikt: 5 ångsågar, några mjölqvarnar samt en del kalkugnar, hvilka sistnämda numera ej begagnas till annat än husbehofsbränning\” i Kalthammarsviks distrikt: endast några kalkugnar, hvilka dock under året icke begagnats, samt några mindre ångsågar; i Slite distrikt: 1 skeppsvarf, 6 kalkugnar, 2 ångsågar och 1 ångqvarn; i Kyllejs distrikt: 10 kalkugnoar, af hvilka endast 2 begagnats under året, de öf riga 8 äro mer och mindre förfallna och obrukbara; i Fårösunds distrikt: 11 kalkugnar, af hvilka 10 obetydligt begagnas, 1 qvarno-: och 1 sågverk, som drifves med åoga, samt 1 qvarn- och 1 sågverk med vattenkraft; i Kappelhamns distrikt: 7 kalkugnar, 1 vattenmjölqvarn, 1 vädermjölqvarn, 1 ångsåg och 1. garfveri.
Gotlands Allehanda Fredagen 28 Januari 1887 N:r 8.
Visby rådhusrätt. Ett märkligt växelmål förekom i dag. Landtbrukaren Jakob Enström, Enbjenne i Barlingbo, och deanes son handlande Adolf Enström, Karby i Roma, voro instämda af grosshandlande A. Ekman med yrkande att de måtte förpliktigas infria en af sonen utgifven och af fadren accepterad växel å 109 kronor. Sonen kom tillstädes och erkände, att han skrifvit sitt namn; han sade sig dock nu vara oförmögen betala. Såsom ombud för fadren anförde han att hans 12-åriga syster, som ofta plägat skrifva i stället för fadren, å växeln ditskrifytt fadrens accept, enär fadren för tillfället ej var hemma, Sonen hade förut tillskritvit fadren och anhållit om dennes accept; han sände derpå växeln till föräldrahemmet med ett bud, hvarvid systern ditskrifvit fadrens hamn. Målet uppsköts till annan dag, då äfven fadren ålades personlig inställelse.
Barnuppfostringsbidrag yrkade Karolina Cederqvist af sjömannen Herman Karlsson å bergningsångaren Hero. Någon svarande infann sig ej, enär nämda ångare i dag på morgonen afgick härifrån.
Södra häradsrätten. Vid sammanträde i lördags med borgenärerna i aflidne kyrkoherde M. Lyths konkursbo valdes direktör Gardell till god man. Tillrättens ombudsman utsågs kronolänsman Boberg.
Norra häradsrätten. Förre båtsmannen Karl Petter Alfred Jansson Pettersson Fulltupp, född 1844 i Klinte, dömdes i lördags för stöld af tjugu kronor vid Nors i Lärbro och för andra resan snatteri, för hvilket senare brott han af Visby rådhusrätt 12 sistlidne Augusti dömts till en månads fängelse, hvilket straff” han, egendomligt nog, ej ännu undergått, till sammanlagdt fyra månaders och femton dagars straffarbete samt ett års vanfröjd utöfver strafftiden.
Till fyra månaders allmänt arbete dömdes i lördags af k. m:ts befallningshafvande f. arbetaren Karl Petter Adolt Andersson, född 1860 i Lummelunda. Andersson, senast skrifven i Folllngbo och förut såsom lösdrifvare ådömd allmänt arbete, kommer att aftjena straffet vid kronoarbetsstationen i Vaxholm.
Gotlands Allehanda Måndagen 24 Januari 1887 N:r 7.