Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För bristande renhållning var af allmänna åklagaren instämd enkefru Anna Hultman, Svaranden dömdes att böta 10 kronor.

För samma förseelse var hustru Hilda Odin instämd, emedan hor i sin egendom nr 67 Klinteroten hade tunnor, deri kreatursblod och annat förvarades och som stått så länge att afskrädena öfvergått till förruttnelse, spridande lukt och stank. Svaranden erkände och dömdes att böta 10 kronor.

Gårdsägaren P. F. Andersson och enkefru Gabrielsson voro likaledes instämde för bristonde renhållning å afträde, der en gemensam stenkista hade vårdslösats, och ej tömts, som sig bort. Fru Gabrielsson erkände men Andersson var ej tillstädes, Målet uppsköts.
Mamsell D. Holm var likaledes instämd för att ej ha låtit rengöra en rännsten utanför sin tomt, Svaranden anförde att hon ej för sin tomt behöfde rännsten, men att från ofvanför liggande tomter lagts denna rännsten öfver hennes trädgård och hon menade sig bvarken Vara skyldig eller ha råd att hålla ren sagde rännsten som ej vore till nytta för hennes tomt utan tvärtom. Utelag annan dag.

För oljud och våld var af allmänna åklagaren instämd bageriarbetaren Niklas Herman Eklund; som skulle fört starkt oljud å Hästgatan en natt samt, då han anhållits af polisen, satt sig till våldsamt motstånd:samt slagit konstapel Karlbom så att mössan flugit af honom.
Svaranden nekade att det varit han som fört oljud, men medgaf att då polisen skulle taga honom han svängt med armarna och då ofrivilligt kommit att »kara» mössan af Karlbom.
Uppskof för vittnena hörande.

Hårdt mot hårdt. At allmänna åklagaren voro instämda sjöman) Budin och skomakare J. O. Österberg, som en dag i Maj skulle ha varit i något bråk på Skeppsbron, hvarpå de sedan yrkat ansvar å våld på hvarandra, och stadsfiskalen i sin tur på båda två. Målet SSA emellertid för bevisnings förebringande.

Södra häradsrätten
(Länsfängelset).
För förfalskning af orlofssedel stod i dag tilltalad drängen August Fredrik Mellin från Levide. Den tilltalade, som är född 12 Juli 1866 i Levide, der fadern, båtsmannen Johan Petter Mellin, ännu är boende, erkände att han för att 16 sistlidne Mars få tjenst hos bagaren John Johansson å Klintehamn förfalskat en orlofssedel med hemmansägaren Jakob Olssons, Tungelbos i Levide, namn, Mellin hade senast haft tjenst hos grosshandlare Malmros, men med husbondens medgifvande före laga tid afgått ur tjensten, utan att utfå sitt betyg. För att få ny tjenst hade han då gjort förfalskningen, som ban sade sig ej ha vetat medföra så svårt straff.
Mellin, som under hela sitt lif varit sjuklig, har aldrig på grund deraf kunnat ha någon stadigvarande plats, utan har för det mesta vistats i hemmet. På hösten 1885 blef han båtsman för Lustigs rote i Klinte och kom till Karlskrona, men erhöll redan 1 Mars 1886 afsked på grund af sjukdom, kronisk magkatarr och hypokondri, af hvilka sjukdomar han ännu lider i så hög grad att han under den tid han vistats i häktet vårdats af läkare.
Mellin dömdes till 3 månaders straffarbete.

Gotlands Allehanda
Måndagen 8 Juli 1889
N:r 76

I lustresan till Klinte och stora Karlsö

igår med Visby, skrifver en meddelare, deltogo härifrån endast omkring 50 personer, men i Klintehamn, dit båten anlände omkring kl. 11 ökades antalet ganska betydligt: omkring 175 personer, mest allmoge, tillkommo der, och många, som tydligen ämnat medfölja, afstodo, troligen af fruktan för vädret som var något blåsigt.
Strax före kl. 1 kastades ankar i Norderhamn och snart nog började ilandforslingen at passagerarne,) hvilken dock ej gick så hastigt, emedan endast ett fåtal båtar voro närvarande; några båtar lära ha uteblifvit oaktadt öfverenskommelse med ångbåtsbolaget att deltaga i debarkeringen.
Snart sögos emellertid spridda grupper här och der knogande bland Karlsöns bergknallar. Folkströmmen delade sig åt två särskilda håll: fyren och den så mycket omtalade grottan; gerna ville man ju se båda platserna, men tiden v r kort, så det gälde att raska på så mycket som möjligt. Vid fyren samlades dock de flesta. Alla ville beskåda den vackra inrättningen. Fyrmästaren och hans biträdehade derför under flere timmar oafbrutet göra med att visa den högst uppe i tornet varande fyrapparaten, och då dit upp endast kunde komma några om sänder, så stod under hela tiden en lång kö i vestibulen och trapporna, tåligt väntande att få se märkvärdigheten, hvars sken mången sett så klart från klipphöjden derute i hafvet.
Till grottan var vägen ej så mödosam och det gjorde att dit kom man tämligen snart. Denna grotta Stora Förvar, som den kallas, är belägen på vestra sidan rätt upp från Norderhamn och var igår föremål för många nyfikna blickar. Dr Kolmodin är som bekant för närvarande sysselsatt med ytterligare gräfningar i vetenskapligt syfte i anledning af de fynd, som i denna grotta gjordes förlidet år. Dessutom är direktör Fred. Nordin från Skara sedan någon tid sysselsatt med uudersökning af forngrafvarna på ön. Omkring ett 30-tal grafvar har herr Nordin redan undersökt och med flere pågår arbetet. Fynden lära dock ej vara så rika som i andra grafvar, hvilka undersökts här på Gotland.
Ätven på »lillön» lära finnas sådana grafvar, hvilka kanhända ett annat år komma att undersökas och beskrifvas.
Sedan de flesta af passagerarne något så när sett sig om, ehuru dock de fannos som kommo så sent iland att de nätt och jämt hunno öppna sina matsäckar, hördes en oläglig hvissliog från »Visby» och så troppade man af åt stranden, der de få båtarna nu hade ett ihärdigt göra att åter föra ombord alla passagerarne. Klockan 4 voro alla ombord både folk och »gods», det senare bestående af några packlådor samt flere knippen »törd> som den nu hemresande jagtklubben fält på ön.
Blåsten hade under dagen tilltagit rätt mycket och försvårade något tilläggningen i Klinte.
Strax före kl. 8 anlände båten åter till Visby.

Gotlands Allehanda
Måndagen 8 Juli 1889
N:r 76

Af anslaget till målskjutningspremier

m. m. för de frivilliga skytteföreningarna har innevarande år på de gotländska föreningarnas del kommit: Bäls skytteförening 8 kr.; Dal hems 25, Endre 6, Fardhems 8, Forsa 2, Hafdhems 10, Klinte,,10, Lina 5, Lummelunda 15, Närs 20, Rute 4, Sanda 40, Stenkumla 7, Stånga 12, Visby 16 och Östergarns skyttegille 23 kr.
För länstäflingsskjotningarna ha till pris erhållit 211 kr. och för täflingens ordnande 100 kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 Juli 1889
N:r 75

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 28 Juni: jakt Karolina, Österberg, Fårösund sten; skonert Karl Johan, Fisch, Klinte, plankor; 29 Juni jakt Kronan, Andersson, Stockholm via Verkebäck, dynamit. — Till Klinte: 23 Juni: skonert Fru Lona, Landström, Neustadt, barlast; jakt Fyra Systrar, Lötberg, Marstal, barlast; 25 Juni: skonert Selus, Larsen, Norge via Borgholm, sill. Till Kappelshamn 3 Juni: jakt. Ellen Maria, Carlsson, Stockholm, styckegods; 6 Jani: skonert Karl Johan, Öhman, Göteborg, kolstybb; 9 Juni skonert Albion, Siltberg, Sölvesborg, barlast; skonert Karl Johan, Pettersson, Simrishamn, barlast; 10 Juni, skonert Dockan, Ringbom, Sundsvall, barlast; 11 Juni: skonert Alma, Gottberg, Vesterås tegel; 14 Juni jakt Ina, Carlseon, Visby, tomt fartyg; 18 Juni skonert Karolina, Pettersson, Stockholm, stenkolsstybb ; 19 Juni, skonert Gustaf, Johansson, Slite, slup Fritiof Hök, Vesterås, barlast.

Utgångna: Från Visby: 27 Juni skonert Retzia, Sandvvist Lübeck, trävaror; 28 Juni, galeas Margareta, Nyman, Neustadt via Klinte, trävaror; 29 Juni, Kronan, Andersson, Öland; 1 Juli, jakt Karolina, Österberg, Abr, barlast. — Från Klinte 25 Juni: skonert Augusta, Levander, Kiel; skonert Lina, Pettersson, Wismar; 29 Juni, jakt Fyra Systrar, Löfberg, Wismar; skonert Fru Lons, Landström, Femern; skonert Laura, Söderström, Danmark, galeas Margreta, Nyman, Neustadt, alla med kalk och trävaror; skonert Salus, Larsen, Preussen, barlast. — Från Kappelshamn: 27 Juni: slup Fritiof, Hök, Stockholm, kalk.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Juli 1889
N:r 73

Från landsbygden.

Klinte, 25 Juni.
Klintekretsens möte.
Etftermiddagens förhandlivgar rörde trädgårdsskötseln, hvilket ämne afinledaren, skoll.
Stengård, i ett entusiastiskt föredrag påvisades böra bedrifvas vid folkskolan af följande fyra skäl: 1:o) Det är oss befaldt. 2:o) Derigenom kunna vi skaffa oss tördelar, ja inkomster för oss sjelfva och andra. 3:o) I trädgårdsskötseln hafva vi ett godt medel att uppfortra barnen. 4:o) Frukterna af den samma komma kommande slägten till godo.
Skolreglementet ålägger oss trädgårdsskötsel, så vida lämpligt jordland finnes. Nu har man beklagligtvis fordom ofta bygt skolorna på ställen, som äro minst egnade till att få drifva sådan undervisning, och det fordras verkligen okuflig energi och stor arbetsförmåga samt dertill penningar att likväl söka få något att växa på dessa platser. Men må inga svårigheter nedslå modet! MA läraren, hvar han kommer, söka skapa ett litet paradis omkring sig. Kan man icke få vanliga löfträd att växa, — många af dem gå dock mycket lätt, t. ex.
svartpoppel, lönn, lind, rönn —, så söker han med skogsträdea genom att utså deras frön i uppluckrad jord. Må han komma ihåg, att den, com fått två strån att växa, der förut växte ett, är en mensklighetens välgörare!
Att vi kunna genom trädgårdsskötselp skaffa oss fördelar berör spec\’el: oss gotländingar.
Gotland lämpar sig nämligen i allmänhet vida bättre för trädgårdsskötsel än de flesta delarne på fastlandet, åtminstone de, som ligga lika långt norrut och nordligare, ja, man påstår, bättre än många sydligare delar. Om vi dritva upp särskildt fruktträdsodlingen, så skulle vi derigenom kunna skaffa oss en vacker inkomst genom afsättning på nordligare orter, t. ex. Stockholm. Men derför böra vi uteslutande hålla oss till de ädla fruktsorterna och ej, som fordom ofta varit fallet, nöja oss bara med att få träd. Mången torde vältycka, att det dröjer så länge med afkastningen, så att man egentligen ej får någon nytta af sin trädgårdsskötsel på sitt skolland. Detta håller emellertid icke streck. Vanligtvis behöfver man ej vänta just synnerligt länge på sådan afkastning. Vidare fruktar man föratt snart dö kanske, och då har mitt arbete ej gagnat mig och de mina, Så inträffar ju dock icke så ofta. Menskligt att se, får en skollärare verka och vara på sin plats 20 till 25 år. För öfrigt böra vi tänka på dem, som komma efter oss. Må vi fåvåra sko!gårdar beväxta med så lummiga, sköna träd och så vackra, doftande blommor, som våra prestgårdar äro det!
För att trädgårdsskötseln skall verka som ett uppfostraude medel på barnen, måste allt ske med den samvetsgrannaste orduing. Barnen se den, och den växer in i dem. Då de se oss älska växterna, höra oss gerna tala om dem, så börja de äfven älska dem och föra med sig denna kärlek till sina hem, På så sätt kan mången stuga, som ligger på bara backen, bli gärdad med vackra träd och blommor. Genom trädgårdsskötselu uppöfvas bar nens skönhetssinne. Genom den samma kan man föra barnen till Skaparen, till den lefvande Guden, då man lär dem besinna, huru det är han, som kläder jorden så skönt. Och kan jorden genom omtanke och vård bli så skön, hur skön måste då icke källan vara, den evigt klara. Trädgårdsskötseln har äfven a goda inverkan på menniskans sedliga renhet.
Slutligen böra vi öfva trädgårdsskötseln för de kommande slägtena, Den kommer nämligen dem till godo. Må vi minnas den lilla fabeln om gubben och äppleträdet! Må vi följa exemplet af den norske mannen, som omtalas i stycket: »Fattigmands Velgjørenhed!» »Nu, Kone», sagde han saa glad, »nu ved jeg Raad att finde, att vi kan lindre Brølres nød, endskjøat Gud gav os sparsomt Brød. Se hist den Vei i øde Sand og trindt om nøgen Hede; der maa den trætte Vandringsmand om Ly forgjeves lede. Om vi kun planted der hvert Aar ett gavnligt Træ hver Høst og Vaar !»
Vår ö hade fordom att glädja sig öfver vackra skogar, men de börja försvinna. Vi kunna visserligen icke plantera skog här och der i den föröddas ställe; men vi kunna plantera träd vid våra boställen och gifva barnen kärlek till trädgårdsskötsel, så ledas de från denna till skogsplantering samt börja tänka på kommande slägten, åt hvilka vi eljes lemna ett öde land.
Samtalet, som var mycket lifligt, rörde sig mest omkring ordnandet af trädgårdsskötsesn, Största vigten borde läggas på träduppdragning, ympving, beskärning och utplantering samt vattning och vård, utan att likväl köksväxternas och blommornas odling förbisåg.
Endast 3 och 4 kl. borde deltaga. Lämplig tid vore om morgnarna. Dessutom kunde en och annan lektionstimme tagas under den för trädgårdsskötsel lämpliga tiden och sedan läsas igen. Olika åsigter knöto sig om, hvilken skulle få skörden, läraren eller barnen.
Frågan om välskrifningen medhans icke, hvadan denna skulle stå öfver till nästa möte, som kommer att hållas i Sanda den 18 September, då läraren derstädes undervisar i hufvudräkniog och lärarinnan i Fröjel, Auna Gottberg, i sjelfvaldt ämne, och då dessutom behandlas: Huru skall man på bästa sätt åvägabringa tystnad i skolan?

Torsburgskretsen
hade sitt sommarmöte i Halla skolhus 21 Juni. Lektioner höllos i bibelläsning i samband med morgonbönen af skollärare Herlitz på stället, i Svensk historia af skollärare Björkander, Hörsne och i åskådning afskoll. Herlitz. Sedan de hållna lektionerna blifvit kritiserade, upplästes och godkändes protokollet från föregående möte. Derpå hölls middagsrast, då mötesdeltagarne aftågade till Nygranne gård för att äta middag. Vid Nygranne fortsattes mötet, och började eftermiddagens förhandlingar med diskussion öfver förut uppstälda frågor. Första frågan lydde: Anses det ändamålsenligt och af behofvet påkalladt att en slöjdförening bildas på Gotland?
Inledaren, skollärare Olofsson Viklau, ansåg många hinder finnas för slöjdens in örande i kommunsrna. Finnes inom kommunen någon slöjdkunnig person, motarbetar denne vanligen slöjdens införande. Ett annat hinder vore, att man ej ser sig någon utväg att blifva af med alstren, och för att afhjelpa detta senare borde kommunerna träda i förbindelse med Visby slöjdskola och mot en viss afgift genom henne få slöjdalstren afyttrade. rn öre.
Kyrkoherde Odin ansåg, att inledaren hade sammanblandat pedagogisk slöjd med handtverksslöjd, och en slöjdförening, som endast har till ändamål att afyttra alstren för slöjdskolorna, vore skadlig, ty den komme säkert att förbise den pedagogiska slöjdens betydelse, Skollärarne borde gemensamt arbeta för att i största mån tillgodogöra sig den pedagogiska slöjden. — Hushållningssällskapets slöjdskola torde vara för bristfällig att meddela nödig insigt i pedagogisk slöjd. En slöjdförening borde derför hafva till mål att på något vis befrämja denna. Så kunde man t ex. skicka en lärare till Nääs för att tillgodogöra sig denna sida af Le Slöjden finge i folkskolan ej dritvas handtverksmässigt. Afsättning af slöjdalster torde dock för hvarje hem kunna blifva ett behof, och kunde äfven detta ingå i föreningens verksamhet. Sammanhållning och påverkande af hvarandra och öfverläggning med hvarandra verkade bättre än en slöjdförening för afyttrande af slöjdalster.
Olofsson Viklau instämde med kyrkoherde Odin, och förklarade, att frågeuppställarens synpunkt varit handtverksslöjden.
Pastor Edgren ansåg, att det slags slöjd endast borde diskuteras, som hade pedagogiskt intresse för skolan. Härom enades mötet.
Kyrkoherde Odin fann en förening för pedagogisk slöjd nyttig och önskvärd, och hemstälde, huruvida frågan borde lyda så: Vore det nyttigt att inom stiftet inrätta en eller 0 föreningar för främjande af pedagogisk slöjd ?
Herlitz, Halla vore af annan mening, ty en förening att verka för slöjden vore ej nödig, enär skollärarne borde diskutera detta ämne vid sina sammanträden så.om ett pedagogiskt ämne för skolan. Kyrkoherde Odin: Slöjden vore fritt lemnad åt församlingarna, och vore ännu ett experimentalfä t och således ej likställig med skolans läroämnen, och bör derför på annat sätt behandlas. Alla känna ännu ej, attskilnad finnes mellan slöjd och slöjd, och vore en förening nyttig att väcka lif i den pedagogiska slöjden.
Herlitz, Halla: Man ville hafva slöjden till att vara uppfostrande, och uteslöte man den då vid skollärarnes möten, låge det nära att antaga, det ej slöjden hade något med skolan att göra. Ansåg derför en förening obehöflig.
Kyrkoherde Odin: Intet borde hindra att slöjdfrågor behandlades vid skolläraremötena, fast en förening för slöjden komme till stånd. Sakerna kunde förenas.
Othberg, Kräklingbo instämde med Herlitz, och betviflade slöjdens nytta som uppfostringsmedel.
Öfrige talare instämde med kyrkoherde Odin och enades mötet om, att en slöjdförening i nu omtalade syfte är nyttig och nödvändig, samt att det vore önskvärdt, att en pedagogisk slöjdförening bildades bland skollärarne.
Andra frågan lydde: I hvad mån kan skoltukten vara beroende af materiela och metodiska anordningar?
Inledaren Herlitz, Halla redogjorde för protokollet från ett föregående möte, der skoltukten varit behandlad. Frågan för dagen vore endast ett moment af den förut diskuterade frågan. Detta moment för dagen uppdelades af inledaren i olika afdelningar, som hvar för sig diskuterades.
1:o) Barnen böra så litet som möjligt vara beroende af hvarandra.
2:o) Barnen böra betagas tillfälle att se efter hvarandra.
3:o) Barnen borde ej få tillfälle att hviska till hvarandra.
För att förekomma detta föreslog inledaren att så mycket som möjligt isolera barnen och att placera gossar och flickor om hvarandra.
Mot detta senare förfaringssätt invände andra talare, att naturlig känsla för det passande bjöde, att placera hvarje kön för sig, och att det berodde mest på lärarens kraft att förekomma hviskningen.
4:o) Man bör söka så mycket som möjligt aflägsna allt, som kan inverka störande på barnen under undervisningen.
5:o) Man bör ej tillåta barnen hafva något för händer under lektionen.
6:o) Under lektioner, hvari barnen böra vara med ej blott med tankarne utan äfven med sina hjertan, böra ej olika afdelningar hafva olika sysselsättningar.
Frågan kommer att fortsättas vid nästa möte.

Slite, 27 Juni.
Slite handelsflotta har i dag tillökats med ett nytt fartyg, galeasen Skjold, hvilket inköpts af skepparen Ruthström. Fartyget, som ursprungligen varit en engelsk bogserångare, hvarom dess konstruktion äfven bär vittne, inlöpte vid middagstiden på väg lill Stockholm med last af tegel.

Bergningsångaren Eol har under den tid den nu senast legat i vår hamn, haft till befälhafvare kapten A. Wolff såsom vikarie för kapten Borg, hvilken haft tjens\’ledighet tillföljd af sin unga makas nyligen timade död. I dag anlände emellertid kapten Borg åter hit och öfvertog befälet och kapten Wolff afreste genast öfver Visby till Kalmar för att tjenstgöra på Poseidon.

Sundre, 27 Juni.
Telefonväsendet. Till ordföranden i kommunalstämman hade för kort tid sedan från k.
m:ts befallningshafvande i länet ankommit en skrifvelse med anhållan att Sundre kommunaalmän måtte höras, om och i hvad mån, de voro villiga att lemna något bidrag till anläggande af en telefonlinie från Hoburg till Burgsvik, samt med upplysning att hufvudsakligaste anläggningskostnaden, som var beräknad till 1,900 kronor, komme att bestridas af statsverket, för hvars räkning linien, vid behof (till exempel i krigstid) skulle vara tillgänglig. På grund deraf hölls sistlidne söndag extra kommunalstämma. Efter en stunds öfverläggning, hvarunder många röster höjdes för bifall till förslaget, alldenstund kommunen (åt hvars bruk linien vore upplåten, då den ej var af vederbörande upptagen) rönte en väsentlig fördel häraf, begärdes omröstning, som utföll så att omkring två tredjedelar af de vid stämman närvarande ledamöterna röstade för förslagets genomförande, hvarefter frågan blef huru mycket man kunde lemna såsom bidrag för ändamålet, och enades stämman om att årligen i tio år lemna ett belopp af tjugufem kronor. — Egendomligt nog, lär ej Vamlingbo kommun, öfver hvars mark linien kommer att gå, blifvit hörd i berörda afseende. Kunde en station äfven upprättas der (t. ex. i närheten af kyrkan) vore jag säker på att äfven derifrån erhölls bidrag till saken, helst som det förut derstädes varit starkt på tal att, på enskild väg, försöka att åvägabringa telefonledning till Burgsvik.
Slåttern på tillsåningsvallarne är nu här och hvar börjad, men skörden är ytcerst liten och ringa. Överhufvud taget torde, i jämförelse med föregående år, kunna sägas att afkastningen ej uppgår till hälften, så att många med stort bekymmer emotse vintern, buru de skola få de: knappa foderförrådet att räcka till åt kreaturen. Vattenbrist har börjat inträffa på flere ställen, så att det måste forslas långa vägar. I trakten råder stort behof af våtväder, om vårsädet skall erhålla önskad framgång.

Bryn- och slipstenshandeln lär i år gå med golt resultat på åtskilliga platser, enligt hvad mig berättats, och följden deraf har äfven visat sig här i det att denna vara röner stark efterfrågan i förening med ovanligt höga pris.

Död fisk. Då ett par personer häromdagen voro ute på torskfiske på östra kusten af Vamlingbo, påträffade de en mängd lax, flytande död på vattnet. Antagligen har fisken befunnit sig i närheten af Eskdales vrak under det sprängningen der pågick, då den så oförmodadt erhöll dödsknäppen. Häraf ser man att äfven på dessa kuster finnes lax, hvilket många påstått ej varit förhållandet. Laxfångst kunde äfven här, kanske med fördel, bedrifvas.

Hemse, 26 Juni.
Den af vådaskottet, omnämdt i ett föregående bref, träffade handelsbokhållaren J. Norrby befinner sig utom all fara, ehuru han nog några veckor blir fängslad vid sängen på lasarettet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Juni 1889
N:r 72

Vägradt utflyttningsbevis.

Som vi omtalat, hade pastorsembetet i Klinte vägrat utfärda flyttningsbevis till Amerika för förre hemmansägaren L. P. Larsson, såvida ej Larssons hustru och barn skrefves på samma betyg. Domkapitlet har emellertid, på besvär af Larsson, förklarat att det ej fionor för handen varande omständigheter hindra att pastor utfärdar det begärda betyget.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 25 Juni 1889
N:r 71

Förständigande

har af domkapitlet meddelats skolrådet i Klinte ait tillse, det i högre folkskolan å Klintehamn inga andra barn intagas än sådana, som visat sig ba inhämtat folkskolans hela kunskapsmått, Detta förständigande har sin grund i den af folkskoleinspektören gjorda anmärkningen att i skolan mottagits äfven barn från folkskolans mellanklasser, hvilket enligt inspektörens mening, stödd på k. förordningen alldeles snedvrider ändamålet med den högre folkskolan.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 25 Juni 1889
N:r 71

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg Till Visby: 17 Juni: Jakt Karolina, Österberg, Fårösund, kalksten, Till Klinte 9 Juni, skonert Sofia Fredrika, Kiel, barlast; 14 Juni, skon, Loviss, Ahlström, Rostock, barlast.

Utgångna: Från Visby: 19 Juni: jakt Bröderna, Olsson, Ystad, huggen sten. Från Klinte: 15 Juni: skonert Sofia Fredrika, Nyman, Holtenau, trävaror.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 19 Juni 1889
N:r 69

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 13 Juni: skonert Konfidentia, Schultz, Ystad, tomt fartyg. — Till Klinte: 8 Juni: skonert Augusta, Levauder, Holtenau, barlast. — Till Fårösund: 11 Juni skonert Hildine, Hansen, England, Stenkol.

Utgångna: Från Visby: 11 Juni: galeas Anna Rebecka, Sötb, Memel, kalksten; 12 Juni: jakt Karolina, Österberg, Fårösund, barlast; jakt Ina, Karlsson, Kappelshamp, barlact. — Från Klinte: 5 Juni: skonert Felix, Gardell, Kiel, trävaror; 7 Juni: jakt Två Bröder, Ahlström, Rostock, kalk och trävaror.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Juni 1889
N:r 67

Om åläggande

för Klinte pastorsembete att utfärda utflyttningsbevis till Amerika har Lars Petter Larsson derstädes hos domkapitlet anhållit.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Juni 1889
N:r 65