Klintebys konservfabrik jubilerar.

Direktör O. Roswall avtackas.
Som tidigare omnämnts i Gotl. Allehanda är det i år 25 år sedan konservfabriken å Klintebys startade och 20 år sedan den nu avgående verkställande chefen, direktör Oscar Roswall tillträdde sin befattning där.
För att celebrera jubileet och avtacka direktör Roswall, gav bolaget en festlighet i lördags å Stadshotellets terrass till vilken bl. a. RLE:s ordförande och länets trädgårdskonsulent voro inbjudna.
Dagens värd och bolagets nye chef, disponent M. Paulsson, tolkade styrelsens varma tack till dir. Roswall för det gedigna arbete han under de många åren nedlagt för rörelsens förkovran. Dir. R. framförde sitt tack till sina medhjälpare disp. Paulsson och kamrer Allard samt till konsulent Emil Nilsson och hr Ivar Hoppe.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Juli 1940
N:r 172

Svenskt medborgarskap

har regeringen beviljat estniska undersåten köksbiträdet Katarina Byman i Klinte församling . (P.)

Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Juli 1940
N:r 172

Hästpremieringarna.

Sanda den 26 juli 1940.
Varmblodsungston:
Födda 1939 (skådepenning):
Prinsa e. Lampos, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn.
Gullet e. Hamlet, A. Ackander, Prästgården, Klinte.
Ally e. Hamlet, A. Ackander, Prästgården, Klinte.
Stina e. Geijser, J. Johansson, Petarve, Sanda.
Född 1938 (skådepenning, frisedel):
Irene e. Ito, E. Olsson, Rovalds, Eskelhem.
Födda 1937 (skådepenning, frisedel):
Tösen e. Hamlet, V. Sjögren, Bander, Mästerby.
Letty e. Hamlet, A. Ackander, Prästgården, Klinte.
Zippan e. Hamlet, O. Booberg, Botvide, Sanda.

Nordsvenska ungston (skådepenning, frisedel) :
Lady e. Lans, R. Johansson, Vesterby, Sanda.

Ardennerungston:
Födda 1939 (skådepenning): Maj-Britt e. Mondor, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn.
Esma e. Esput, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn.
Estella e. Esprit, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn.
Bella e. Hell, V. Sjögren, Bander, Mästerby.
Gurri e. Gurriar, J. Lindström, Eskes, Sanda.
Vahella e. Vallo, R. Johansson, Sixarve, Hejde.
Dorit e. Hell, D. Sjögren, Stenhuse, Sanda.
Födda 1938 (skådepenning):
Sagalill e. Vermouth, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn.
Garmiss e. Vermouth, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn.
Vivan e. Vitus, I. Pettersson, Västerväte, Väte.
Betsy e. Blockad, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn.
Vivan e. Vallo, T. Lindgren, Forsa, Hejde.
Valetta I e. Vermouth, E. Olsson, Rovalds, Eskelhem.
Vally e. Vermouth, H. Öberg, Övide, Västergarn.
Mon Dolly e. Vallo, Knut Thomsson, Löves, Hejde.
Valencia e. Vallo, T. Lindgren, Forsa, Hejde.
Hella e. Hell, K. L. Pettersson, Petarve, Sanda.
Carmencita e, Gurriar, H. Mattsson, Lekarve, Sanda.
Docka e. Vitus, G. Österlund, Bjästavs, Sanda.
Födda 1937 (skådepenning, frisedel):
Blondina e. Hell, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn, avelsdiplom.
Monica e. Hell, G. Österlund, Bjästavs, Sanda.
Hellgona e. Hell, J. Nilsson, Botvide, Sanda.
Blonde e. Masse, A. Johansson, Bäckstäde, Sanda.
Vetsera e. Vallo, T. Lindgren, Forsa, Hejde.
Majvi e. Vermouth, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn.
Stjärno e. Hell, A. Booberg, Hennings, Sanda.
Vineta e. Vitus, I. Pettersson, Västerväte, Väte.
Blässy e. Vitus, V. Sjögren, Bander, Mästerby.

Varmblodiga fölston:
Itonie e. Ito, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn, B.
Valborg e. Pikör, H. Väss, Runne, Sanda, AB.
My Lady e. Bruleur, I. Pettersson, Västerväte, Väte, AB.
Lova e. Lorvatus, A. Söderdahl, Valda, Eskelhem, A.
Printa e. Printonan Boy xx, A. Appelgren, Kronholmen, Västergarn, A.

Ardennerfölston:
Flora e. Hell, J. Lindström, Eskes, Sanda, B. skp.
Bengta e. Valmil, A. Löfgren, Ejmunds, Mästerby, B. skp.
Doletti e. Valkung, G. Kahlström, Sandäskes, Sanda, B. skp.
Skimlan e. Valman, R. Jakobsson, Smiss, Sanda, B. skp.
Freja e. Hell, J. Hellgren, Bringsarve, Eskelhem.
Pally e. Hell, J. Lindström, Eskes, Sanda, B.
Isabella e. Malm, T. Lindgren, Forsa, Hejde, B.
Valise e. Verlis, J. Mattsson, Löves, Hejde, B.
Sally e. Hampus, I. Hoppe, Valla, Klinte, B.
Bläsa e. Hell, I. Pettersson, Västerväte, Väte, B.
Hella e. Hell, R. Pettersson, Bjästavs, Sanda, B.
Bolla e. Hell, K. Viding, Mafrids, Västergarn, B.
Anny e. Alaxo, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn, B.
Bolla e. Hell, E. Åström, Bjästavs, Sanda, B.
Helva e. Hell, R. Johansson, Sixarve, Hejde, B.
Vally e. Valman, Elin Sjögren, Pilungs, Mästerby, B.
Fina e. Gourvan, H. Mattsson, Lekarve, Sanda, B.
Docka e. Effekt, C. Hansson, Gunilde, Sanda, B.
Valborg e. Hessle, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn, AB.
Hede Viola e. Gourall, A. Löfgren, Ejmunds, Mästerby, B.
Linda e. Guerrier, Hj. Friborg, Runne, Sanda, B.
Beda e. Borgman, E. Vallin, Myra, Mästerby, B.
Lisa e. Hindenburg, T. Lindgren, Forsa, Hejde, B.
Aina e. Bourgogne, V. Sjögren, Bander, Mästerby, B.
Saga e. Virgin, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn, AB.
Freja e. Tournoi d\’Hory, G. Sahlsten, Västerväte, Väte, AB.
Mary e. Martin de Mul, A. Resare, Klintebys, Klinte, B.
Baronessa e. Baron Bell, G. österlund, Bjästavs, Sanda, AB.
Bolla-Vall e. Orlaif, 0. Jakobsson, Tipps, Sanda, B.
Lola e. Valman. A. Bäckström, Bjers, Tof ta, B.
Nella e. Lion des Flandres, K. L. Pettersson, Petarve, Sanda, B.
Madeleine e. Martin de Mul, I. Hoppe, Valla, Klinte, B.
Docka e. Bertil, G. Hägg, Hejdegårda, Hejde, B.
Vallgona e. Valbin, J. Mattsson, Löyes, Hejde, AB.
Beda e. Orlaif, I. Pettersson, Västerväte, Väte, AB.
Valencia e. Valbin, R. Johansson, Sixarve, Hejde, AB.
Dolly e. Lion des Flandres, A. Resare, Klintebys, Klinte, B.
Bella e. Faro de Tibiemont, J. Johansson, Petarve, Sanda, B.
Blända e. Valbin, R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn, A.

Nordsvensk Hingst:
Timur e. Hjalte, O. Booberg, Botvide, Sanda, Tillåten.

Ardennerhingstar.
Vallo e. Vange, Hejde Tings Hästavelsf., Löves, Hejde, B.
Brokad e. Baron de Rose, Västra Gotlands Hästavelsf., Ejmunds, Mästerby, B.
Vermouth e. Vermé Eskelhemsortens hingstf., Övide, Eskelhem, B.
Gurriar e. Guerrier, A. Rysare, Klintebys, Klinte, B.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Juli 1940
N:r 171

Dödsfall Josefina Lerberg.

Vår kära lilla mor Josefina Lerberg född den 7 april 1857, död den 17 juli 1940.
Sörjd och saknad av oss anhöriga och vänner.
Klinte den 17 juli 1940.
BARNEN

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Juli 1940
N:r 164

Jordfästning.

måndags vigdes stoftet efter fru Agnes Söderlund, Klintehamn, till griftero på Klinte kyrkogård. Under sorgemusik inbars kistan och den högtidliga akten inleddes med ps. 20. Prosten G. Sjöberg höll därefter ett griftetal med text från Luk. 10 och förrättade den ritualenliga akten, som avslöts med ps. 600: 6-7. Fru Wanda Åkesson utförde från läktaran \”Den store hvide varefter kistan utbars och sänktes i graven. En rik skörd av blommor och kransar hade sänts till båren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Juli 1940
N:r 156

Gotländska Gårdar.

Snögrinda i Klinte.

Manbyggnaden vid Snögrinda ligger inbäddad i lummig grönska.

I vårt riksbekanta Bunge museum och i våra trevligt arrangerade hembygdsgårdar ha gamla kulturminnen samlats i stiläkta miljö. Botarve och Kattlundsgårdarna m. fl. ge oss snart sagt allt vad vi vilja veta om gångna tiders lanthushållning, hemslöjd o. s. v. Men det finns på Gotland en och annan gammal gård, som alltjämt brukas och vars bostadshus och ekonomibyggnader utnyttjas för sitt ursprungliga ändamål. En sådan gård är t. ex. Snögrinda i Klinte socken. Det är självfallet att en gammal släktgård, som brukas enligt metoder av vår moderna tid, ej kan jämföras med ovannämnda centra för gammal kultur ur museal synpunkt, men tack vare att Snögrinda varit inom samma släkt i flera hundra år, så finns där ännu mycket kvar från forna dagar och som – egendomligt nog – väl kommer till användning även nu.
Till Snögrinda kommer man, om .inan nalkas från Klintehamn, via Klinte kvrka och Klinteberget. När nian. väl kommit upp för den branta backen tager man av till vänster ned mot dalsänkan. Och där får man snart i sikte den ståtliga gamla gården, som räknar anor från 1400talet.

När Gotland var danskt.
Hur länge Snögrinda varit inom samma släkt kan inte exakt angivas med stöd av tillgängliga handlingar. Enligt uppgift av ägarinnan till Snögrinda, fru Hilda Hauffman, var Snögrinda i den släkts ägo, som var på gården, redan på den tiden, då Gotland var i dansk besittning. Av handlingar på danska lär också framgå att spinnsidan av samma släkt blev befryndad med släkten Hauffman, som sedan intill våra dagar haft hand om Snögrinda.
Släkten Hauffman lär härstamma från Pommern, och korn från Stockholm till Gotland med J. M. Hauffman, som var född 1715 i Stockholm. Han var landstatsman och blev 1748 landskamrer. Han ägde bl. a. Nygårds i Västerhejde. Sonsonen Elias Cornelius Hauffman gifte sig med Eva Maria Larsdotter, Snögrinda i Klinte. Elias Hauffmans son Lars Petter H. blev kapten i Gotl. Nationalbeväring 1860. Efter honom övergick egendomen till sonen Per Gustaf Adolf Hauffman, nuvarande ägarinnas make. Fru Hilda Hauffman kom från Stora Wede i Follingbo. Herr Hauffman skötte egendomen till sin död 1836.

Manbyggnaden.
Den åldriga och vackra manbyggnaden är så omgärdad av stora träd och annan lummig grönska att det just nu är svårt att fånga en tilltalande bild av densamma. I varje fall måste man se sig omkring i den intressanta byggnaden för att få någon uppfattning om hur olika tidsåldrars kultur länkats samman på ett pietetsfullt sätt.
Exteriören: Av bilden, tagen från ena gaveln, ser man att bottenvåningens fönster äro väsentligt lägre än de övre våningarnas. Men icke ens dessa låga fönster äro den ursprungliga byggnadens första fönster. Visserligen sitta de på samma plats, men ha under en senare tidsålder gjorts större. De första små blyinfattade fönstren voro knappast mer än hälften så stora, som de vi se på bilden.

Allt tyder på att den för byggnaden isven hade en vindsvåning och att någon större, ombyggnad ej skett förrän på 1700-talet. De övre våningarna kommo då till under olika etapper. Flyglarna eller någon av dem lär ha uppförts samtidigt.
Över fönstret i tredje våningen är en liten glugg, där ännu talja och kätting finns kvar sedan den tiden då denna våning var avsedd för spannmål och andra varor. Det var ju på den tiden vanligt att den mycket värdefulla spannmålen och annat gods förvarades på vinden – spannmålen därför att den skulle förvaras torrt och andra varor helt enkelt därför att det ej fanns någon källare. Sedermera anlitades flyglarna till visthusbord, handkammare, brygghus etc. Framför gaveln ser man skymten av den gamla brunnsstock, som fordom anlitades för att hämta upp vatten från den djupa brunnen. Det är många, många år sedan den upphörde att tjänstgöra, men den får stå kvar som- ett gammalt minne från förr.
Interiören har naturligtvis under byggnadens långvariga existens genomgått en del restaureringar, utan att dock i högre grad den ursprungliga inredningen förvanskats. Bottenvåningen är – fastän den är äldst – ovanligt väl bevarad. De gamla väggfasta skåpen, d. v. s. de i de tjocka murverken inbyggda förvaringsrummen av olika slag, finnas kvar. Luckorna eller dörrarna framför dessa skåp ha förmodligen bytts ut mot nya någon gång, men de som nu fungera och skydda mat-, linne- och klädskåp äro av gammalt datum, och vittna om såväl säker smak som omsorgsfullt utförande.
Till hallen i bottenvåningen kommer man från framsidans entre. Och hallen är just en lämplig plats för att sitta och meditera över gammalt och nytt. Det gamla nyckelskåpet, som alltjämt är förvaringsplatsen för gårdens nycklar, den öppna spisen, ett par av nyssnämnda solida dörrar till ett väggskåp, stockarna i det låga taket och mycket annat gör, att man med en smula fantasi kan bilda sig någon föreställning om hur folket på, Snögrinda bodde och levde för århundraden tillbaka. Man får se sig noga omkring och en god stund, innan man upptäcker mycket moderna värmeelement, som smyga sig tätt intill rummens väggar, vattenledning i köket, nya detaljer i inredningen etc.
Gammalt och nytt ha här sammanförts, så att de på ett praktiskt sätt komplettera varandra. Intet gammalt skräp och inget nytt och onyttigt bjäfs. Det gamla på Snögrinda vårdas med öm hand av ägarinnan, som dock inte blundar för de stora fördelar praktiska nyheter medföra.

En örtagård.
Från nyssnämnda trevliga hall, som sträcker sig tvärs över bottenvåningens mittparti, komma vi direkt ut till trädgården – bakom byggnaden. Dejliga blomster, bärbuskar, fruktträd, köksträdgård och även en kryddgård finns i detta lilla paradis, där allting tycks frodas. Det är ju klart att det till en så gammal gård som Snögrinda skall finnas en verklig örtagård. D. v. s. en sådan där medicinalväxter vårdas. Fordom hade förstås denna örtagård större funktion än nu, när det finns apotek i varje större samhälle. Bland de växter, som nu växa i trädgården utan någon. särskild om-; vårdnad, kan inas körvel, krvdddoftande och tämligen högväxt. Ännu större än Körvel (Anthriscus cerefólium) är den manshöga libstickan (Ligusticum Levisticum). Libsticka sprider däremot ingen angenäm odör, och det påstås att \”libbestieka är ett bra medel mot luppar\” och fördenskull inviras i skinnfällar o. dyl., som plägar angripas av de små hoppande \”dyren \”. Libsticka lär även vara ett universalmedel mot hönsens ohyra, och i de hönshus där libsticka bindas fast vid vaglarna försvinner loppor och löss.

Lanthushållningen.
Planen till ekonomibyggnaderna är mot landsvägen avgränsad av en prydlig stenmur. Lika prydliga och välhållna te sig också ladugård och andra byggnader. Numera komma de emellertid föga till användning, eftersom fru Hauffman utarrenderat jorden. Åkerjorden, som merändels består av lätt eller lerblandad mylla, omfattar cirka 60 tnld. Skogsmarken är vida större – cirka 150 tnld – och är bevuxen med kraftig timmerskog.

  • Det är skogen till Snögrinda som har det största värdet, säger fru Hauffman, som har full sysselsättning med att se över sitt hus, sin vackra trädgård och plocka många och stora ägg. – Eftersom det finns libsticka på gården, kunna hönsen helt ägna sig åt äggläggningsbestyren, då de inte hjälpa till att \”plantera om\” i trädgården.
    T-a.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juli 1940
N:r 153

Dödsfall.

I sitt 52:dra levnadsår avled på lasarettet i går fru Agnes Augusta Söderbumd från Klintehamn. Fru Söderlund råkade i torsdags i förra veckan, då hon mar på väg till kaffestugan vid Sandhamn i Fröjd, köra omkull med sin cykel, varvid han ådrog sig hjärnskakning och brott på skallbasen. Hon infördes till lasarettet, där hon nu avlidit till följd av sina skador.
Den under så tragiska omständigheter bortgångna har gjort sig känd som en duktig, praktiskt lagd kvinna. Hon innehade kaffeserveringar i Klinte och vid Sandhamn i Fröjd. Hon sörjes närmast av make, stuveriförman i Klintehamn, samt två söner.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 Juli 1940
N:r 151

Jordfästningar.

En högtidlig jordfästning ägde i söndags rum i Levede kyrka, då stoftet efter framlidna Johanna Teodora Sjögren, f. Lignell, vigdes till den sista vilan.
Jordfästningen förrättades av kyrkoherde Olof Havren, Fardhem, som höll ett anslående griftetal och läste skriftens ord om döden och uppståndelsen. Den högtidliga akten omslöts av psalmerna 579 och 586: 4-5.
I anslutning till akten sjöng en måg till den bortgångna, folkskoll. Stengård i Burs, Gud är din fader av Södersten och Längtan av Ekberg.
Den bortgångna, som var född den 15 december 1856 i Kristinestad i Finland, var änka efter kyrkoherde A. A. Sjögren, Levede, som avled 1925.
Under tiden 1905-1923, då Hanna Sjögren, som prästfru residerade i Levede prästgård, blev hon allmänt omtyckt för sin hjärtegodhet och sin gästfrihet.
Sin ålderdom har hon tillbragt hos sin dotter och måg Ingrid och Adolf Malmros vid Rosenlund i Levede.
Närmast sörjande äro sönerna Daniel och Samuel samt döttrarna Ingrid och Ruth.

I Solna kyrka, vars kor smyckats med blommor och levande ljus, jordfästes på lördagen stoftet efter direktör Rudolf Ekström.
Kistan var tidigare bisatt och under det att anhöriga och gäster samlades, utfördes på orgeln Andante av Beethoven. Sedan musikdirektör J. Nyvall sjungit Anjous Det brister en sträng, förrättade kontraktsprosten Karl Ekman jordfästningen och sjöng därefter begravningsmässan. Cellisten Eric Holm utförde Schumanns Träumerei varpå hr Nyvall sjöng en egen komposition, Vingar. Under det att kistan utbars till familjegraven på Solna kyrkogård utfördes på orgel och cello Pilgrimskören ur Tannhäuser. Vid graven höllos tal av pastor E. Söderström, som å Baptistförsamlingarnas ungdomsföreningars samarbetskommitts på Söder vägnar nedlade en krans, samt av vaktmästare Holm som talade för personalen inom den bortgångnes biografrörelse och likaledes nedlade en krans.
För övrigt hade ett hundratal kransar sänts till båren.

På lördagseftermiddagen ägde en högtidlig begravning rum å kyrkogården i Klinte då stoftet efter änkefru Edla Augusta Katarina Söderberg vigdes till den sista vilan. Sedan de i akten närvarande samlats omkring den öppna griften, där redan tidigare kistan blivit nedsänkt, sjöngs psalmen \”Jag går mot döden var jag går\”. Pastor Eric Lind höll därefter griftetal med orden ur Fil. 1: 21 \”Att leva, det är för mig Kristus, att dö, det är för mig en vinning\”. Jordfästningen ägde rum i enlighet med Metodistkyrkans ritual. Akten avslöts med den gamla pilgrimspsalmen \”Jag är en gäst och främling\”. Sedan de anhöriga och vänner till den bortgångna, frambragt sin sista hälsning genom kransnedläggning uttalade prosten G. Sjöberg frid över griften. Efter begravningen voro gästerna inbjudna till hemmet i Klause i Klintehamn där ytterligare sång och tal framfördes.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Juli 1940
N:r 149

Hembygdsfest i Fröjel.

Hembygdsfest var i går anordnad av Fröjel-Klinte SLU-avd. vid den så vackert belägna platsen vid Gustafs.
Vädret var från festsynpunkt det allra bästa, undantagandes den intensiva värmen, men tillfälle till bad gavs i den några hundra meter från festplatsen belägna stranden. Mycket folk hade infunnit sig och festens ändamål var gott. Behållningen skulle tillfalla insamlingen till Gotlands Vapen.
Festen inleddes vid 2-tiden med musik av Kungl. Gotlands infanteriregementes musikkår. SLU.-avd:s ordf. hr Gösta Stenberg, Stenstu, besteg så den med svenska flaggan prydda talarstolen och hälsade alla välkomna.
Efter att musikkåren spelat framträdde dagens huvudtalare, major Söderberg och höll ett intressant föredrag am Gotlands försvar.

Talaren gav en blixtöversikt över Gotlands försvar från 1700-talet till våra dagar, och påvisade hurusom försvaret av Gotland alltid blivit angeläget när det allmänna militärpolitiska läget i Östersjön skärpts. När Carl XI byggde ut sitt försvarssystem ansågs Gotlands försvar obehövligt och ön blev demilitariserad, men då Ryssland därefter kom i krig blev det brått att åter sätta ön i försvarstillstånd, den fick då bl. a. en slags bondebeväring. Men när ryssarna kommo 1808 var Gotland åter försvarslöst och prisgivet. Tal. erinrade sedan om nationalbeväringens tillkomst, om Krimkriget 1854 och Slites befästande med anläggningarna på Enholmen, och hurusom krigshotet 1885, då Ryssland och England höllo på att råka i krig, medförde Fårösunds befästande. Därefter blev också nationalbeväringen omorganiserad efter fastlandsmönster. När så världskriget 1914 kom färdigställdes också Tingstäde fästning, och från den tiden har Gotlands försvar växlat skepnad med försvarsviljans växlande i Sverige i övrigt. Gotlands försvar har nu på senare tid bragts upp i en kvalitet som aldrig förr, men den nya tidens krig har också skapat nya behov — nu gäller det framför allt luftvärnet, värnet mot flyg och fallskärmshoppare. I arbetet för skapandet av ett effektivt sådant har insamlingen Gotlands Vapen tillkommit som en verksam länk.

Han avslöt sitt anförande med utbringande av ett fyrfaldigt leve för fäderneslandet. Härpå följde: Du gamla, du fria.
Under den paus som följde togs festplatsen i närmare beskådande vad det gällde arrangemangen. I kaffeståndet rådde full brådska likaså i läskedrycks: affären och i ståndet dkr skjutning förekom tävlade både manliga och kvinnliga med eller mindre gott resultat. Feststämning rådde och vänner och kamrater från när och fjärran råkades och slog sig ned i skuggan vid en flaska \”blå-dricka\” och upplivade gamla minnen.
Klinte—Fröjel kyrkokör under prosten Sjöbergs ledning sjöng så \”Vårt land\” m. fl. andra sånger. Programmet, som var ganska omväxlande, bjöd även på skämttävlingar: \”Herre på vågrät stång\” samt \”Täm stäut\”. Att dessa tävlingar var ganska skrattretande behöver väl ej omtalas. Segrare i den förra blev hr David Pettersson, Klinte, och i den senare Ivar Sjögren, Sanda.
Efter att musikkåren spelat framträdde folkskollärare Simeon Jakobsson och sjöng till luta flera sångnummer. Vidare förekom solosång av kandidat Forsman.
Timmarna flydde hastigt och tiden för korum var inne. Det förrättades av prosten Sjöberg och inleddes med ps. 360 \”Jag lyfter mina händer\” och som avslutning ps. 3 sista versen.
Ungdomen, och äldre med för resten, roade sig sedan med ringlekar och stämningen var hela tiden den allra bästa.
Vi tacka SLU:arna för en trevlig söndagseftermiddag och önska god fortsättning och hoppas att Gotlands Vapen genom dagens behållning får ett gott tillskott.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juli 1940
N:r 148

Klintens luftskyddsförening

hade i onsdags möte i Helgeandskyrkan, varvid föreningens ordförande hr Valentin Larsson redogjorde för styrelsens arbete sedan projektet om bildande av luftskyddsförening genomfördes i mars.
Enligt redogörelsen är det meningen att låta inrätta ett luftskyddsrum i Kyrkberget, vilket rum skall bli nio meter högt och bereda skydd såväl mot luftanfall och kanonad från sjö som ras och gasanfall. Kostnaden för hela inrättningen skulle bli endast cirka 125 kr. per person, varvid rummet skulle avses rymma 300 personer. Ritningarna ha utförts av civilingenjörerna Nils Nilsson och Folke Westman, och föreningen hade som bekant hemställt att staden skulle deltaga i kostnaderna för rummets byggande. Drätselkammaren hade emellertid avböjt under hänvisning till, att staden redan har utfört eller har under utförande skyddsrum för gatutrafikanterna.
Vid sammanträdet diskuterades frågan ingående, och man beslöt att styrelsen skall fortsätta med propagandan samt söka skaffa teckningar under hand, varefter ett nytt möte skall hållas onsdagen den 10 juli kl. 7,30.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 juni 1940
N:r 146