Skytte.

\"\"

Sudermästerskapet i skytte.
Lyckad tävling i Hemse på söndagen.

Den av Hemse Skyttegille i söndags anordnade tävlingen om Södra Gotlands Lottakårs vandringspris i skolskjutning hölls å gillets trevliga skjutbana som nu helt nyrenoverats. Ett tiotal gillen ställde upp i huvudtävlingen. Resultaten blev i allmänhet rätt goda trots den i synnerhet fram på dagen besvärliga belysningen med solen emot på den smala banan. Allmänna omdömet var att skyttedagen var särskilt lyckad. Emellertid saknades, som det framhölls från både arrangör och deltagarehåll, representanter från flera större gillen. Hemse skyttegille hoppas emellertid på ändring till ett annat år.
De tio bästa skyttarna i pokaltävlingen blev efter sista omskjutningen:
1) A. Larsson, Hemse, 217, (efter omskjutning med Ronander), 2) A. Ronander, Hablingbo, 207, 3) Y. Smitterberg, Etelhem, 166, 4) I. Kviberg, Hemse, 166, 5) H. Jakobson, Hablingbo, 159, 6) I. Larsson, Hemse, 122, 7) G. Lindstedt, Klinte, 119, 8) V. Eriksson, Hemse, 118, 9) E. Hedergren, Havdhem, 117, 10) G. J. Lesley, Hemse, 112.

Huvudtävlingen.
(2 hast. precisionsserier.)
Klass 4 o. 5:
A. Ronander, Hablingbo, 91 7: —
jämte A. Larssons hpr.
Y. Smitterberg, Etelhem 87 7: —
G. Lindstedt, Klinte 86 6: —
I. Larsson, Hemse 85 5: —
A. Larsson, Hemse 84 4: 50
H. Jakobsson, Hablingbo 84 4: 50
G. J. Lesley, Hemse 83 4: —
I. Kviberg, Hemse, 82 3: 50
V. Eriksson, Hemse 82 3: 50
A. Sundberg, Hemse, 79 3: —
E. Andersson, Klinte 75 2: 50
E. Korsman, Hemse 75 2: 50
H. Hallgren, Klinte 74 2: —
G. Medbom, Fardhem 74 2: —

Klass 3:
E. Hedergren, Havdhem, 80 6: —
T, Konradsson, Hemse 79 5: —
S. Jakobsson, Grötlingbo 77 4: —
S. Nilsson, Havdhem 77 4: —
H. Höglund, Fardhem 76 3: 50
V. Kylberg, Havdhem 75 3: —
E. Olsson, Hemse 73 2: 50
S. Rumin, Hemse 72 2: —
F. Nilsson, Hemse 72 2: —
K. G. Pettersson, Hemse 70 2: —

Insatsskjutning.
(15 skott mot 10-ringad internationell
tavla, 300 m.)

Klass 4 a. 5:
G. Lindstedt, Klinte 114 6: —
jämte Hemse Skg. hpr.
K. M. Hansson, Havdhem 110 6: —
A. Larsson, Hemse 103 5: —
E. Korsman, Hemse 101 4: —
H. Hallgren, Klinte 101 4: —
A. Ronander, Hablingbo 96 3: 50
E. Andersson, Klinte 95 3: —
I. Larsson, Hemse 92 2: 50
I. Kviberg, Hemse 90 2: —

Klass 3:
E. Olsson, Hemse 102 6: —
F. Nilsson, Hemse 90 5: —
S. Nilsson, Havdhem 86 4: —
K. G. Pettersson, Hemse 85 3: 50
V. Kviberg, Havdhem 84 3: —
E.Hedergren, Havdhem 78 2: —
T. Konradsson, Hemse 78 2: —
S. Jakobsson, Grötlingbo 78 2: —

Klass 2:
S. Rumin, Hemse 82 4: —
K. Thomsson, Hemse 75 3: —
B. Nilsson, Hemse 70 3: —
Klass 1:
A. Wahlgren, Havdhem 57 2: —

Klass R:
B. Lesley, Hemse 56 2: —

Närstridskjutningen.
Klass 4 o. 5: 1) A. Ronander, Hablingbo, 6/58, Einar Söderlunds Hpr., 2) A. Larsson, Hemse, 6/57, H. Petterssons Hpr., 3) E. Andersson, Klinte, 6/56, Hemse Skg. Hpr., 4) K. M. Hansson, Havdhem, 6/56, Widners Hpr., 5) E. G. Hoffman, Väte, 6/56, Hemse Skg. Hpr.
Klass 3: 1) E. Hedergren, Havdhem, 6/59, Hemse Krut & P. Hpr., 2) E. Olsson, Hemse, 6/59, Henning Svenssons Hpr., 3) V. Kviberg, Havdhem, 6/57,. Hemse Skg. Hpr., 4) K. G. Pettersson, Hemse, 6/57, d:o, 5) S. Nilsson, Hemse, 6/56, d:o, 6) S. Jakobsson, Grötl-bo, 6/56, d:o.
Klass 2: 1) J. Pettersson, Fardhem, 6/57, Hemse Skg. Hpr., 2) T. Stumle, Hemse, 6/56, d:o, 3) B. Olsson, Hemse, 16/56, Uno Jakobssons Hpr., 4) S. Rumin, Hemse, 6/51, Hemse Skg. Hpr.
Klass 1: A. Wahlgren, Havdhem, 6/57, A. Sundbergs Hpr.
Klass R: 1) B. Lesley, Hemse, 4/33, Hemse Skg. Hpr.
Korthållsskjutninglen: 1) H. Hallgren, Klinte, Appelquists Filial Hpr., 2) I. Larsson, Hemse, Skytteintresse-rads Hpr., 3) V. Nilsson, Havdhem, Hemse Skg. Hpr., 4) Nils Ahlkvist, Hemse, d:o, 5) Hjördis Siltberg, Hemse, d:o.

Stora Skedvi vann tävlingen om Riksskölden.
Även Visborgarna deltog i tävlingen.

Stora Skedvi tog Riksskölden med glänsande resultat före Västerås skarp. De bästa Stockholmslagen, Skarp och Södermalm, kom på tredje och fjärde plats, även de med utmärkta poänger. Tack vare det vackra vädret och den måttliga vinden är resultaten goda över hela landet, men den skarpa solen har dock försvårat skjutningen, och något individuellt rekordresultat har ej noterats. Såvitt man hittills vet, leder de båda förgrundsfigurerna i årets riksskyttemästerskap Alf Kallenberg och W. Fröstall, båda med 145 p.
Det är inte förstagången Stora Skedvi vinner Rikssköj. men ändå är det på sätt och nytt lag. Den gamla stamtruppen med Janne Gustavsson, Gottfrid och Axel Berglund, Carl-Fredrik och Bruno Jansson är nu ur spelet. Blott Trång står kvar och har två nya lagkamrater. Janne Gustavssons son Rune och Erland Löfnäs. Deras resultat var resp. 141, 142 och 138 poäng. Alla tre har tränat på internationell tavla och har nog detta delvis att tacka för sin seger.
Årets tävling hade samlat rekorddeltagande, 1,650 skyttar från 219 föreningar.
Lagtävlingen: Stora Skedvi 421, Västerås skarpskytteförening 418, Sthlms Skarp 417, Södermalm-Liljeholmen 414, Andrarum 413, Stora Skedvi lag 2, 413, Östersund 410, Karls-borg 408, Sthlms Central 407, Ludvika 407, Sthlms Skarp lag 2 407, Sundsvall 406, Bohusläns reg. 405, Kungsbacka 405, Sthlms Skarp lag 10 405.
Visborg ställde upp med tre lag, av vilka det andra lyckades bäst med sammanlagt 394 poäng, vilket medför en plats bland de 25 bästa lagen, som hittills anmälts. Källström sköt 134, C. E. Nilsson 132 och Ivås 128. I lag I sköt Tallqvist dagens bästa resultat med 137, men kamraterna Holmstrand och Lindvall spolierade lagresultatet. Lag III hade Gustren som bäste man på 131. Utom tävlan deltog Å. Erben som sköt 136 poäng av de 150 möjliga. Skottfördelningen i denna tävlan är fem i varje ställning med obegränsad skjuttid och obegränsat antal provskott.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 september 1943
N:r 206

Klinte Bio

Söderhavsflickan.
BRIAN DONLEY,
MARIA MONTEZ
m. fl.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 september 1943
N:r 204

Man hinner icke gäla saltströmmingen.

Gotlands läns fiskförsäljningsförsning som för Livsmedelskommissionens räkning ombesörjer saltning av strömming å Gotland, har till kommissionen anmält, att till följd av arbetsanhopning saltning i visa utsträckning måste ske utan att strömmingen är färskgälad. Livsmedelskommissionen har därför nu vänt sig till lantbruksstyrelsen med begäran om dispens från nämnda föreskrift. Kommissionen upplyser, att den saltning, varom här är fråga, bedrives vid fiskförsäljningsföreningens salteri i Visby och vid Koop. förbundets salteri vid Klintebys. (P.)

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 september 1943
N:r 204

Gotlands Skytteförbund har verkat ett halvsekel.

Förbundet startade 4 sept. 1893 med fem gillen.

En bild från skytteåremötet 1941 innan den stora pokalskörden fördeldts för året.
Förbundspamparna från vänster till höger: kapten Tallqvist, överstelöjtnant Söderberg, nämndeman Gahnberg och tygförvaltare Hagberg.

Bland 50-åringar denna vecka befinner sig Gotlands Skytteförbund som passerar halvsekelgränsen på lördagen den 4 enligt vad de gulnade ”protocollerna” utvisa. Mycket har hänt sedan den dagen och förbundets handlingar utgöra stoff till en omfattande historik, som skulle kunna berätta mycket om både uppsving och svåra år och kanske rent av om förföljelse. Vi återge i det följande endast en del korta data ur förbundets öden. Det orosfyllda läge, vari de båda världskrigen försatt vårt land, har emellertid bidragit till att stärka såväl det frivilliga skyttet direkt som den allmänna inställningen till rörelsen och av det lilla förbundet, med fem gillen har det blivit en stor orgamisation, som nu omfattar 63 gotländska skytteföreningar.
Bildandet av Gotlands skytteförbund ägde som nämnts. rum den 4 sept. 1893 och det skedde enligt protokollet hos majoren m. m. greve F. Cronstedt, som av Centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar anmodats att styra om förbundets bildande. Ett par för saken intresserade tillsades och vidare utgick kallelse genom vice ordföranden i Visby skyttegille, snickarmästaren G. A. Wessman, till samtliga gillesordförande på Gotland. Till sammanträdet den 4 sept. infunno sig major Cronstedt, Jöjtnant Suno Engström, snickarmästare Wessman, ordföranden i Dalhems skyttegille hemmansägare G. P. Hansén, Dalhem, ordföranden i Klinte skyttegille fanjunkare Aug. Krusell, Fröjel, ordf. i Lina skyttegille serg. Veström, Hörsne, samt löjtnant Hj. Sillén, Visby.
Ordf. i Garda skytegille fanjunkare N. L. Jacobsson hade lämnat fullmakt till sammanträdet. Major Cronstedt, som ledde förhandlingarna, redogjorde för skytteföreningarnas tillbakagång och nuvarande tillstånd på Gotland och därefter beslöts bildandet av ett Gotlands skytteförbund, i vilket ingingo Visby, Dalhems, Garda, Klinte och Lina gillen. Till förbundets förste ordförande valdes landshövding P. G. E. Poignant.
Ett styrelsesammanträde hölls också i samma månad, nämligen den 18 sept., varvid närmare bestämdes om den första förbundstävlingen, som hölls i Visby den 30 september på den nuv. västra banan. Det framgår också av handlingarna från den tiden att 3 kr. i statsbidrag utbetalades till varje aktiv medlem och till länstävlingen lämnades detta år 250 kr. i statsbidrag, varav 62:50 kr. skulle gå till själva arrangemangen. År 1892 var bidraget endast 150 kr. Ombud från landets skytteförbund samlades till ett möte i Stockholm i oktober månad, där man skulle anta stadgar och f. ö. organisera skytteväsendet. Enligt samtida uppgifter förekom ”en uppjagad animositet mot centralstyrelsen”, men förslaget till den nya organisationen antogs dock efter en längre debatt. Kronprins Gustaf var ordförande i centralstyrelsen och som gotländsk representant invaldes löjtnant Sillén.

Den första förbundstävlingen.
Den första länstävlingen i förbundets regi gick som sagt på regementets bana den 30 sept. 1893 och det var tydligen endast de fem anslutna gillena som hade rätt att delta. I tävlingen deltog ett 50-tal skyttar, och det påpekas i referatet från skyttedagen, att tävlingen ”nu efter skytteföreningarnas omorganisation försiggår på ett helt annat sätt än förut”. Skyttarna voro indelade i tre klasser, varav 1:a utgjordes av män i beväringsåldern, som inskrivits i skytteförening efter sistlidne oktobers ingång och förut tillhört frivillig skytteförening. Denna klass hade 12 skott, fyra i varje ställning, på 200 meters avstånd. Andra klassen besattes av äldre skyttar från frivilliga skytteföreningar och hade samma skjutprogram som första men på 300 m. och dessutom en hastig serie i liggande på 200 m., tid en minut. Tredje klassen bestod av skyttar från länets olika skytteföreningar och hade 8 skott i stående på 300 meter.
Skjutresultaten ansågs vara klena och orsaken till detta uppgavs vara att skyttarna haft en 200 fot längre bana än vad man hittills varit van vid och dessutom var det påbjudet, att man skulle använda enbart kronans gevär, varför skyttarna måste börja med alldeles obekanta vapen. Huvudtävlingen blev tydligen andra klassens skjutning och segrare i den första förbundstävlingen med 50 kr. i pris blev Hugo Lindbom, Klinte, med serg. E. Weström, Lina, som tvåa. I klass I segrade G. Norrby, Klinte, och i ståendetävlingen vann K. Isberg, Visby. I samband med skjutningarna hölls också förbundets representantmöte, där val för 1894 ägde rum.
Redan vid representantmötet 1895 avsade sig landshövding, Poignant ordförandeskapet i skytteförbundet och han efterträddes fr. o. m. 1896 av militärbefälhavaren på Gotland, överste Gustaf Björlin. Genom hans ingripande kommo många viktiga frågor till sin lösning, bl. a. ordnades gevärsfrågan så att varje gille allt efter medlemsantalet fick låna ett visst antal av kronans gevär modell 68, vilka som nämnts påbjudits till användande vid länstävlingarna. Vidare styrde han om att 30,000 skarpa skott under en följd av år delades ut till landstormsmännen i skyttegillena. Åtskilliga prisfrågor ordnades också upp genom hans förmedling och det är tydligt att förbundet tack vare hans insatser fick ordentlig vind i seglen. Det ena gillet efter det andra slöt sig till förbundet och staten beviljade nya anslag till anläggande av banor m. m. Länstävlingarna höllos som vanligt på förhösten varje år och deltagarskarorna tätnade alltmera så att man vid tiden för sekelskiftet kunde tala om verkliga folkfester när gotlandsskyttarna samlades.
År 1896 omtalas den första gruppskjutningen vid förbundstävlingarna, ty då beslöts nämligen att föreningarna kunde få anmäla femmannagrupper, ”där precisionsserien i förbundstävlingen är den för gruppskjutningen gällande”.

Insamlingen till förbundsfanan gick trögt.
År 1897 bestämde man sig för att skaffa förbundet en fana och ett upprop för att insamla de behövliga 300 kronorna utfärdades. Det gick emellertid en smula trögt med insamlingen och nästa år hade man endast fått in halva summan, Man lyste ut en ny insamlingsperiod men då blev det endast 15 kr.! Förbundets egen ekonomi var tydligen inte heller den i starkaste laget och frågan fick ligga till sig. I 1904 års protokoll finner man dock det beslutet att förbundets fana fick medtagas till riksskyttetävlingen i Stockholm och alltså hade saken ordnat sig på ett eller annat sätt.
Under åren omkring och strax efter sekelskiftet anordnade man gärna en större fest i samband med förbundstävlingarna och skyttarna samlades då vanligen på Södertorg samt tågade under sin fana ned till D. B. V:s paviljong, där i regel förbundsordförandens maka förrättade prisutdelningen. Man höll givetvis också en del tal och höjde leven för Konung och fosterland. Paviljongens övre våning var vanligen disponerad för. skyttarna och där följde en animerad samvaro med festtal, sång och musik samt givetvis också mat och dryck.

Mästerskapstävlingen infördes 1902.
Ur protokollen kan vidare antecknas att mästerskapstävlingen infördes 1902, då O. V. Smedberg i Fole skyttegille blev den förste förbundsmästaren. Följande år fastställdes stadgar för mästerskapstävlingen och det bestämdes då att efter huvudskjutningen skulle de 16 bästa uttagas för att skjuta en vanlig precesionsserie på 300 m. Efter summering med föregående resultat skulle sedan de åtta bästa uttagas och de hade en hastig serie på 3 min. att avverka. Programmet för denna tävling har som bekant skiftat åtskilligt under årens lopp och redan 1905 ändrades det så att det blev både en vanlig och en hastig serie i de två omgångarna.
Förbundets förtjänstmedalj i guld och silver samt medaljerna för skjutskicklighet i guld, silver och. brons instiftades 1902 och den första förtjänstmedaljen i guld utdelades samma år till överste Björlin, som lett förbundet så förtjänstfullt att Gotlands skytteförbund kunde anses vara enastående i riket. Major Lars Sellergren fick samma utmärkelse följande år för mångårigt ordförandeskap i verkställande utskottet och år 1906 utdelades den till handl. Ivar Gustafsson, som var förbundets sekreterare under åren 1899—1912.
Landshövding Aug. Wall valdes till förbundsordförande sedan generalmajor Björlin vid representantmötet 1903 avsagt sig uppdraget. Han utsågs vid mötet till förbundets förste hedersledamot.
Landshövding Wall fungerade som ordförande till 1910 och sedan tillträdde landshövding Karl Rydin som ordförande under de närmaste två åren.
Ekonomien vid sekelskiftet var ganska skral och 1902 föreslog styrelsen en uttaxering av tio öre pr förbundsmedlem för att få finanserna någorlunda tryggade. Med hjälp av ett varulotteri under åren 1905—06 hjälptes ekonomien upp betydligt, ty behållningen blev 6,764 kr.
Av denna summa avsattes 5,000 kr. till en gevärsfond.
Vid denna tid bildade man också de fyra skyttekretsarna på Gotland och de kretspokaler uppsattes, som ännu äro på vandring mellan gillena.
Några självständiga organisationer blevo dock kretsarna aldrig, utan hela den organisatoriska verksamheten har letts centralt från förbundet.
På sommaren 1905 hade det gotländska förbundet besök av en skyttetrupp från Södermanlands skytteförbund och i juli 1909 voro ett hundratal skyttar från Södertörns skyttekrets och Dalarö skyttegille gotlänningarnas gäster.

En stor händelse var Riksskyttetävlingen 1911.
Den största händelsen inom de gotländska skytteleden på den tiden var givetvis riksskyttetävlingen i Visby 1911. En del skytteförbund ansågo att tidpunkten för tävlingen inte var lyckad och ville ha en ändring till stånd och det blev en del förhandlingar, där man +t. o. m. diskuterade tävlingens vara eller icke vara. Skytteförbundet stod emellertid fast och vidhöll sin inbjudan, ”då eljest Gotland och dess folk kunde tillskyndas obehag av olika slag”, som det heter i protokollet. Landshövding Rydin fick i uppdrag att vidta alla de åtgärder som kunde behövas för att få tävlingen förlagd till Visby. Den kom också till stånd och hölls här den. 25—28 juli.
Efter landshövding Rydins död blev landshövding Roos förbundets ordförande fr. o. m. 1913 och på den posten fungerade han ända till sin avgång år 1927. Han befrämjade kraftigt det gotländska skyttet och donerade bl. a. medel till de priser som varje år utgå till segrarna i förbundstävlingarnas huvudskjutning. När han på årsmötet 1927 avsade sig uppdraget valdes han också enhälligt till förbundets förste hedersordförande.

Svårigheter under efterkrigsåren.
Efterkrigsåren medförde en hel del svårigheter att hålla skytterörelsen vid liv och år 1922 hemställde förbundsstyrelsen att överstyrelsen måtte hos k. m:t framhålla det ökade behovet av anslag för skytteverksamheten, särskilt med hänsyn till Gotlands utsatta läge. År 1924 utfärdades ett upprop till Gotlands folk om bildandet av en garantiförening för den frivilliga skytterörelsen, en idé som Visby skyttegille tidigare tagit upp.
Varje medlem i denna skulle förbinda sig att under tre år avstå 5 kr. som bidrag åt ammunition för träning och tävling. Första året kunde 695 kr. redovisas och det räckte till ett anslag på 3 kr. till varje anslagsberättigad skytt i åldern 12—15 år. Man återkommer också flera gånger i protokollen till de svårigheter som 1925 års försvarsbeslut medförde.
År 1925 anslöt sig förbundet till tävlingen om den s. k. östsvenska pokalen, där Östergötland, Jönköpings, Kronobergs samt Kalmar norra och södra förbund förut deltogo, och år 1927 anordnade Gotland denna tävling i Visby. Redan året därpå ansåg man emellertid att värdet av tävlingen icke syntes uppväga kostnaderna och därför beslöt man att anmäla gotlandsförbundets utträde.
Tävlingsverksamheten inom förbundet växte emellertid i stället och på 1930-talet blev den synnerligen livlig. De stora förbundstävlingarna på förhösten utgjorde huvudpunkten i årets arbete och äro det alltjämt, där man tävlar om de flesta av förbundets ståtliga och värdefulla vandringspriser och andra utmärkelser. Många kända namn passera revy när man bläddrar i papperen från dessa stora arrangemang, men det skulle föra för långt att närmare gå in på vad som hänt under alla dessa år.
Den orostid som vi just nu genomleva har tillfört skytteföreningarna många nya medlemmar — förbundstävlingen 1941 hade inte mindre än 722 deltagare för att ta ett exempel — men i stället ha trafikmöjligheterna inskränkts och detta har på sitt sätt verkat hämmande och försvårande för tävlingsverksamheten.
Förbundsordförande under åren 1929-38 var landshövding Rodhe och sedan denne avflyttat fungerade under någon tid vice ordföranden, nämndeman Gahnberg, på ordförandeposten. När landshövding Jeppsson kom till Gotland valdes han till nämnda uppdrag och nu föres ordförandeklubban som bekant av landshövding Nylander. Från krigsåren och fram till 1931 var tygunderofficer Hugo Johansson förbundssekreterare och sedan dess har denna post innehafts av tygförvaltare John Hagberg. Andra drivande krafter ha bl. a. varit de olika regementscheferna, som alltid välvilligt ställt banor, materiel och manskap till förfogande vid förbundstävlingarna och som i regel fungerat som ordförande i förbundets styrelse. Den nuvarande styrelseordföranden är överstelöjtnant Nils Söderberg.
År 1939 infördes såsom tidigare skett i övriga förbund mästerskapstävling i fältskjutning och man har alltså hunnit med fem årgångar av denna tävlingsform.

Skytteintresset har växlat alltefter tidsläget.
Det nämndes i det föregående att skyttedagarna i Visby omkring sekelskiftet voro glada och uppskattade tillställningar. Men det dröjde inte så länge förrän skytterörelsen fick arbeta under hårdare betingelser, ty tidsandan förändrades, nya åsikter bröto sig fram och skytterörelsens anhängare fingo ta emot åtskilligt både i fråga om hån och hotelser.
Animositeten mot skyttarna personligen var kanske ändå inte det värsta, utan det var den nedskärnin? av anslagen, som skedde under denna tid, varigenom allt arbete inom skytterörelsen förrycktes, I och med världskrigets utbrott kom dock en ny v..ckelse och en efterlängtad omsvängning både hos de makthavande och hos allmänheten och därmed kunde man börja bygga upp på nytt. När kriget kom insåg man misstagen och det blev åter ordning och samförstånd omkring skyttesaken. Man insåg betydelsen av den frivilliga skytterörelsen i denna för vårt land så oroliga tid och den utvecklades under dessa allvarets dagar på ett storslaget sätt. Visserligen kom åter en svår tid för skyttet när kriget var över och den stora försvarsraseringen sattes i gång, men åtminstone i de gotländska bygderna fortlevde viljan att hålla skytterörelsen vid makt, De svåra åren med dess minimala anslag ha dragit förbi och nu ha vi åter sett en upprustningstid och fyra långa beredskapsår, som burits av skärpt och nyvaknat skytteintresse. Att detta skall bli bestående och ytterligare stärkas även när det direkta krigshotet viker från våra kuster, är väl den önskan som varje anhängare av skytterörelsen känner varmast och vill arbeta för. Gotland har ord om sig att äga ett pålitligt skytteintresse — i statistiken står Gotland som god etta i fråga om procenttal skyttar efter folkmängden — och det finns säkra och målmedvetet arbetande skyttar i alla åldrar på vår ö. Gotlands skytteförbund har varit den sammanhållande och pådrivande kraften, den stora arrangören och-den allt ordnande handen under det halvsekel som gått och går nu vidare mot nya uppgifter. En hedersvärd 50-åring!

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 2 september 1943
N:r 201

Klinte Bio

Ungdom i bojor.
Sonja Wigert,
George Fant,
Anders Henrikson,
Elof Ahrle.

Spännande drama och skakande människoskildring.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 2 september 1943
N:r 201

Klinte Bio

Ungdom i bojor.
Sonja Wigert,
George Fant,
Anders Henrikson,
Elof Ahrle.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 september 1943
N:r 200

Klintebys nya maskiner nu i funktion.

Tyvärr förorsakar torkan minskad produktion.

Den tillbyggda delen av Klintebys konservfabrik.
Ärtskidona tvättas innan de mottagas i spritmaskinerna.

I våras påbörjades avsevärda tillbyggnader av Klintebys konservfabrik. Och dessa äro nu avslutade. En del justeringar blir det givetvis sedan installering av alla nya maskiner skett, men i stort sett är nu fabriken i sådant skick att allting fungerar planenligt. Vid vårt besök i fabriken i början av veckan, provkördes det nya aggregatet för konservburkarnas på fyllning och tillslutning, och resultatet blev så bra som man hade väntat.
Men innan vi ge oss in på någon beskrivning av detta aggregat, bege vi oss till den avdelning där råvarorna mottagas. Just nu är det högsäsong för ärtkonserveringen, och den ena foran ärtsäckar efter den andra kör fram. Ärtorna kontrolleras och vägas, för att sedan hissas upp till tredje våningens lagerlokaler och spritmaskiner etc. I allmänhet är det prima ärtbaljor, som vid provspritningen visa sig innehålla lämpliga ärtor. Äro däremot ärtkuddarna förvuxna, d v s nästan mogna och i övrigt inte fylla måttet för fordringarna, så får leverantören återtaga detta parti. Det händer emellertid inte ofta att partierna returneras, för leverantörerna veta sedan gammalt precis hur konserveringsärtorna ska se ut, när de levereras.

Ärtskörden kan tröskas i sin helhet.
Som nyss antyddes hissas ärtorna upp till den lokal där spritmaskinerna utföra det första arbetet – sedan ärtskidorna sköljs i friskt vatten. Från spritmaskinerna trilla ärtorna direkt ned i sorteringscylindrarna. I år har man installerat ytterligare en sorteringscylinder av ny konstruktion. Under de roterande cylindrarna uppfångas de sorterade ärtorna i trätinor.
Tidigare förväldes sedan ärtorna i stora kopparkittlar, men nu har insallerats en väldig cylinder vari ärtorna få en första förvällning, innan de på transportband forslas vidare mot de maskiner som fylla på burkarna och tillsluta dem. På ömse sidor om transportbandet stå ett tiotal – kanske flera – flickor och plocka bort alla skadade eller eventuellt maskstungna ärtor. Kontrollen är synnerligen effektiv, så man kan vara förvissad om att endast prima råvaror konserveras och att alla hygieniska fordringar tillfredsställas.
En annan nyhet för året är en ärttröska eller spritmaskin, som placerats utanför fabriken vid mottagningsstället. Från tröskan leder sedan travers, som kan transportera ärtorna direkt till sorteringscylindrarna. Nämnds tröskverk kan även tröska hela ärtplantan och sprita ärtskidorna. Alltså kunna de levererade ärtpartierna passera olika etapper tills ärtornas sterilisering i konservburkarna sker utan nämnvärd beröring av den manuella arbetskraften. 110-180 burkar ärtor i minuten komma fram från den nya påfyllnings- och tillslutningsapparaten, vilket ger oss en aning om den stora kapacitet som uppnåtts tack vare den nya maskinparken.
Trevliga personlamatsalar, tvättrum o dyl äro också inrymda i den restaurerade delen av fabriken. Den kvinnliga och manliga personalen har var sin matsal och var sina avklädnings- och tvättrum. För tillfället är det ett hundratal arbetare sysselsatta i fabriken. Den kvinnliga personalen från fastlandet bo i de i denna tidning förut beskrivna personalbostäderna.
Nu under högsäsongen är det givetvis en febril brådska i alla avdelningar, ty de levererade produkterna måste behandlas i den mån de strömma in i fabriken. Trots brådskan utföres tydligen arbetet fullt planenligt med reda och ordning.

Gotländska produkter populära.
Sedan vi sett oss omkring i de nya lokalerna i den utbyggda fabriken, följa vi med disponent M. Paulsson till lagerbyggnaderna, där burkarna etiketteras och lagras i order på utskeppning. De gotländska produkterna ha som bekant mycket gott namn i marknaden, varför lagringen inte brukar bli långvarig.
Tyvärr har torkan i sommar nedsatt växtligheten i hög grad, varför man näppeligen kan räkna med konserveringsprodukter i så stor omfattning som annars. Sparrisskörden blev inte så stor på grund av kylan, framhåller hr P. Och ärtskörden blir betydligt mindre på grund av torkan. Slag i slag konserveras bönor av olika slag, morötter, rödbetor och gurkor. Hur stor skörden kan bli av sistnämnda sorter, är ännu inte så gott att veta, men självfallet har torkan inverkat menligt ävenpå dem.
Man får hoppas på bättre skördar igen, ty nu är klintebys konservfabrik väl rustad för att mottaga och konservera enorma kvantiteter grönsaker, bär och frukt.
Entreprenör för nybyggnadsarbetena har varit byggnadsfirman Siggelin & Son. Ritningarna ha utförts av byggnadsingenjör Ivar Plahn, Visby. Rörledningarna ha installerats av Ernst Cedergrens mek verkstad och målningarna utförts av firma Gust. Lindbom. För leveranserna av byggnadsjärn, smide och cement har Klinte Järn- & Redskapshandel svarat.
Geo.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Juli 1943
N:r 173

Gotlands läns biodlareförbund

håller idag sitt halvårsmöte hos kronojägare J. F. Landers, Snögrinda i Klinte. I samband med mötet som samlat ett trettiotal deltagare, förekommer en kurs i biskötsel under ledning av irtstruktör Henning Larsson, Solbjerga i Fröjel.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Juli 1943
N:r 173

Efterskörd från skyttedagarna i Stockholm.

En organisationstriumf och en pampig propaganda för skytterörelsen.

De nio i sista omgången:
Knästående fr. v. A. Kallenberg, B. Nyström, Alb. Andersson, Olle Fransson och Elof Bark. Stående: H. Ernlund, G. Johansson, H. Hobring och W. Fröstell.
Prisutdelningen på Hötorget.
Ordföranden i Stockholms skytteförbund, ing. Gawell, mottager

Sveriges skytteförbunds vandringspris av kronprinsen.
Det var denna gång ett jätteföretag som de ledande inom den svenska skytterörelsen lade upp i och med arrangerandet av 1943 års Riksskyttetävling. Men så hade man också en speciell anledning, ty den moderna frivilliga skytterörelsen fyllde sina jämna 50 år och detta kunde naturligtvis inte gå obemärkt förbi. Att jubileet skulle firas i Stockholm, där den frivilliga skytterörelsens vagga stått, var lika självklart och så satte man i gång med förberedelserna till denna väldiga tävling med 7,000 skyttar från alla delar av vårt stora land.
Att organisationen var noggrann hade skyttarna fått en aning om långt i förväg genom de tryckta deltagarkort som sänts ut och när man väl kom i elden så märktes det snart hur perfekt allt fungerade. Varje skytt hade sitt deltagarnummer och på kortet fanns skjutlag och tider antecknade för alla de tävlingar vederbörande anmält sig till för enskild skjutning. Detta väldiga tidsschema höll till punkt och pricka under fredagens och lördagens masstävlande; det var först i söndagens mästerskap som man räknade fel på tiden och fick en försening på \’två timmar. Skyttarna fick inställa sig vid skranket utmed banorna på angiven tid, där kontroll skedde både av deltagarna och deras gevär, och nästa tempo för skyttarna blev att kontrollera framförvarande lag på vallen. Genom kortsystemet slapp man alla upprop i högtalare, som säkerligen aldrig gått att genomföra här, och hela ordergivningen i övrigt gick mycket lugnt och lågmält via högtalare. Det var befäl och manskap ur I 1, som skötte om hela arrangemanget och säkerligen var det några tusen man i farten under dessa dagar. De enda missarna från detta håll var den i går omnämnda fältskyttetabben samt söndagens fördröjning i mästerskapet.
Till en början hade gotlänningarna svårt att göra sig gällande och det var särskilt de gamla vana skyttarna som misslyckades över lag. På fredagen hade man besvärliga kastvindar att tas med tillsammans med den bländande solen och luften Stod het så det dallrade över piporna. Man hade också svårt att finna sig till rätta med do stora proportioner som alla tävlingar antogo och ibland blev det skott på fel tavla. Stora Skuggan t. ex. har 116 tavelställ på 300 m., så det kan lätt vara hänt även om alla jämna tavelnummer äro numrerade. Solen \”drog\”, som det heter, och gotlänningarna fingo av denna anledning mycket oväntade resultat i huvudskjutningen. Tallqvist t. ex. hade ett bomskott i prec. serien, som han inte för sitt liv kunde förklara och dar-med spolierades en i övrigt vacker serie, alla övriga liknande fall att förtiga.
I fältskyttet var avståndsbedömningen den stora svårigheteti för de våra, ty det är en himmelsvid skillnad att bedöma avstånd på Gotland och på fastlandet. I den klara fastlandsluften och den kuperade terrängen där vill man gärna döma för kort och det var just det som hände många gotlänningar. Men det hände också en ung tredjeklassare, som fått rådet att först bedöma avståndet och sedan lägga till 25 procent, att han bedömde alldeles riktigt och sedan lade till de 25 procenten. Vilket inte slutade så alldeles lyckligt.
— Det hela har varit en precisionsanordning, säger lantbrukare Emanuel Glit-berg i Ekeby, som var med på riksskytte redan 1923 och alltså sett en hel del. Det som gjort att våra resultat inte blivit som vi väntat oss är säkerligen värmen och tröttheten — masslogeringen ger inte så bra vila, men det var förstås enda utvägen här. Alla fältskjutningsmål stodo i motsol, som drog ned träffläget o. gjorde att vi fick lägga upp minst 25 meter extra. Vi gick miste om en sommarfältskjutning hemma och det var inte heller bra, vi hade behövt en ordentlig duvning innan vi reste hit. Det som gläder mest är att ungdomarna skött sig så bra. Det är en garanti för att de kommer igen och det är dem vi skall hoppas på.
— Jag hade en alldeles enastående tur i fältskyttet, försäkrar tyghantverkare Emilsson, när vännerna gratulerade honom ute på fältskytteplatsen. Jag var efter med skotten på nästan alla mål och fick slänga det sista lite hur som helst under visselsignalen. (Det skall kanske nämnas att vid alla skjutningar blåstes såsom \”Eld upphör\” en två sek. lång signal och när den var slut var också tiden slut).
När vi kom till dubbelmålet blev det förstås ett allmänt funderande, men jag tog chansen och sköt på helfiguren så länge han stod, eftersom ingenting sagts om eldfördelningen. Fick också in mina sex och hade därmed endast en borta före slutmålet. Här kom jag tyvärr litet för högt och två skott slank över, men jag är i alla fall mycket nöjd med resultatet. Träffserien blev alltså 6, 5, 6, 6 och 4.
— Mitt egentliga ärende i Stockholm var att köpa nya skjutglasögon, försäkrar
den gamle skojaren Erik Hammarström, och jag är riktigt överraskad över att skjutningen kunde gå så bra för min del som det gjorde. Nu har jag hållit på och experimenterat med olika siktmedel ett helt år utan att lyckas nämnvärt och nu hoppas jag att glasögonen skall göra susen sen jag blivit van med dem. Till förbundsmästerskapet alltså, framkasta vi. — Kan ja kummä mä dar, så skulo di inte fa hä för smörabröi, lovar fåröskytten, vilket innebär att han inte tänker ge sig så lätt trots att ögonen börjar slå fel.
Gotlänningar i förskingringen sökte sig gärna till gotlandsskyttarnas led och hår fann man bl. a. kapten John Gårdman, som tävlar för Skarp 9 i Stockholm. Han retade de gamla gutaskyttarna så smått med att tala om att han var ende gotlänning i mästerskapet och han sköt även 24 träff i fältskjutning och blev 30:e man. G. Lindstedt från Klinte, numera bosatt i Örebro, lyckades utmärkt i pistoltävlingen, där han sköt 43 tr. av 50 möjliga i fältskjutningen på Roeksta. Han blev 4:e man i kl.. II övriga vapen. Man hittade också 011e Leth, numera stockholmspolis, i det gotländska lägret.
Löjtnant C. G. Eklund, KA 3, torde vara bäste all round-man bland gotlänningarna och är en skytt, som man säkerligen kan vänta sig mycket av. I pistoltävlingen startade han mera för ro skull, men nådde här sin bästa placering som 11:e man i klass III på armspistol med 33 tr. Denna tävling fann han särskilt trevlig, ehuru den mest var tillrättalagd för de mindre vapnen. I huvudskjutningen nådde han endast 66, men i extratävlingarna fick han flera goda placeringar.
En och annan kvinnlig skytt fick man se på banorna, däribland två femteklassare, och inte heller i den gotländska truppen saknades det kvinnliga inslaget. Det var fårUtöserna Greta Larsson och Inga Johansson, som startade i klass 2. Ingen av dem blev dock pristagare, men Greta Larsson var ganska nära med sina 16 träff i fältskjutning. På sista målet sköt hon fullt och för den bravaden blev hon också uppmärksammad av pressfotograferna.
I samband med riksskyttet Angjordes även resultaten från Stockholmstidningens riksskytte på hemortens banor och här finns en liten episod att berätta. Som bekant tog Visborgs skf. en vacker seger i krets B och resultatet räknades först till 773 poäng. Tallqvist låg främst med 199 poäng och Källström kom närmast med 198. Vid kontrollen dömdes emellertid Källströms ett kantskott i 9:an upp till 10 poäng, så att både lågo lika med valörerna. Det hela slutade med lottdragning om den individuella segern och här hade Källström återigen lyckan på sin sida, så att han blev segrare. Gruppresultatet blev därmed 774 poäng.
Under dagarna i Stockholm såg man i snart sagt varje gathörn några man med gevär på nacken och det blågula deltagarmärket på rockslaget. \”6:an\” upp till Roslagstull var fullkomligt översvämmad av skyttar och här brötos alla möjliga tungomål om varandra. Men det var en verkligt god förbrödring och skämtet och gemytet stod högt när man samlades till kraftmätningarna.
Det var en minnesrik färd i kamratlig-hatens tecken, och man fick många erfarenheter och lämpliga tips för ett och annat. Det huvudsakliga ur gotländsk synpunkt torde vara insikten om att i fråga om utbyte med fastlandsskyttar och tävlande i fastlandsterräng kan gotlänningarna aldrig få tillräckligt.
Herz.

Gotländska pristagare.
Vi meddela här namnen på de flesta gotländska pristagare, så långt som prislistorna till i söndags kväll vore uträknade. Det är i många fall ganska höga nummer på placeringarna, men om man betänker den väldiga anslutningen så är det i alla fall en prestation att komma bland den första tredjedelen deltagare i varje tävling, till vilka skyttar hederspris och penningpriser utgår.
Huvudskjutningen, kl. 5: 175) J. H. Emilsson, KA 3, 73, hederspris, 189) Holmstrand, Visborgs, 73, hederspris, 231) Holger Olsson, Visby, 72, 367) Gunnar Broström, Fårö, 71, 478) G. Tallqvist, Visborgs, 70. 581 pristagare.
S 2 300 m. ställningar kl 5: 86) E. Hammarström, Fårö, 87, 156) G. Tallqvist 85, 229) Emilsson 84, 560) Erbén, Visborgs 78. 561 pristagare.
S 3, 300 m. liggande klass 5: 6) G. Tallqvist, Visborgs, 98, 15) G. Medbom, Fardhem, 96, 69) I. Ivås, Visborgs, 94, 111) B. Larsson, Fårö östra, 92, 277) F. Eriksson, Visby, 89, 326) Emilsson, KA 3, 88, 370) G. Levander, Havdhem, 88. 546 pristagare.
Huvudskjutning kl. 4: 221) Tomas Möllerström, Dede, 70, 277) Erik Persson, Lau, 69, 333) V. Ekström, Fårö östra, 68, 365) P. Å. Wallin, Visborgs, 67, 451) Hj. Andersson, Klinte, 67, 543) V. Nilsson Havdhem 587TC,:t. Eklund, KA 3, 66. 631 pristagare.
S 2, klass 4: 383) C. G. Eklund, KA 3, 77, 399) Henry Larsson, Lärbro, 77, 402) Harry Vahlén, Lärbro, 77, 559) Ivar Larsson, Hemse, 75. 633 pristagare.
S 2, klass 4: 383) C. G. Eklund, KA 3, 77, 399) Henry Larsson, Lärbro, 77, 402) Harry Vahlkn, Lärbro, 77, 559) Ivar Larsson, Hemse, 75. 633 pristagare.
S 3, klass 4: 110) C. G. Eklund, KA 3, 91, 195) P. A. Wallin, Visborgs ,89, 327) A. Herlitz, Visby, 86, 388) Lage Andersson, Visborgs, 85, 464 Anton Karlström, Fårö östra, 84, 553) Y. Smitterberg, Etelhem, 83, 594) N. Fohlström, Visborgs, 82, 629) Josef Jakobsson, Etelhem, 82. 656 pristagare.
Huvudskjutning, Veteraner: 10) Bernhard Larsson, Tingstäde, 70, Ludvika skfs hpris. 24) Henrik Persson, Klinte, 67. 55 pristagare.
Huvudskjutning kl. 3: 6) Bertil Nilsson, Ekeby, 77, dir. B. Östbergs hpris, RT:s silvermedalj och gevär, 23) Sven Nilsson, Havdhem, 75, dir. H. Örten-grens hpris ,RT:s bronsmedalj, 35) B. A. Larsson, Fårö östra, 75, RT:s hederspris nr 1, 100) Robert Nilsson, Hangvar, 73, RT:s hpris nr 5, 158) Edmund Hedergren, Havdhem, 71, RT:s hpr nr 6, 186) Ture Olofsson, Fårö östra, 71, RT:s hpr nr 7, 239) Ott Olsson, Fårö, 70, 510) Evald Olsson, Hemse, 66, 561) Fr. Nilsson, Endre, 66. 570 pristagare.
Huvudskjutning kl. 2: 77) Per-Erik Johansson, Visby, 75, RT:s hpr nr 5, 133) Arne Vahigren, Bara, 73, 157) T. Stumle, Hemse, 73, 232) Rune Mattsson, Havdhem, 71, 253) Bertil Olsson, Hemse, 71, 320) Sture Pettersson, Väte, 69, 334) Ivar Karlsson, Lau, 69, 338) Martin Pettersson, Bara, 69, 394) Arne Jacobsson, Dede, 67, 407) Bengt Kolmodin, Ekeby, 67, 416) Bertil Johansson, Endre, 67. 425 pristagare.
Gangsterskjutning, kl. 3: 14) Edm. Hedergren, Havdhem, 6/56, 43) Ture Olofsson, Fårö Ö, 6/54, 99) Klas Klint, Tingstäde, 6:53, 108) Bertil Nilsson, Ekeby, 6/53, 129) Harry Karlsson, Lau, 6/52, 168) Sven Nilsson, Havdhem, 6/51, 208) Adolf Karlström, Fårö östra, 6/51, 216) Ott Olsson, Fårö, 6/51, 259) Martin Nilsson, Grötlingbo, 6/49, 281) A. Bergström, Ekeby, 6/49, 317) Otto Klaesson, Ekeby, 6/48. 400 pristagare.
Prislistorna i denna tävl. för de högre klasserna voro inte klara på söndagen men det kan nämnas att R. Angelöf har 6/54 blir 12:e man i kl. 4, 32:a blev Hj. Andersson, Klinte, på 6/51, Erik Hammarström och Smedberg 6/48 samt Glifberg 6/46.
Inte heller listorna från S 2 och S 3 i klass 3 förelågo klara, men Gotland har några framskjutna placeringar också här: I S 2 ligger Evald Olsson, Hemse, som 5:e på 94 poäng och Harry Karlsson, Lau, har samma placering i S 3 på 96 poäng. I S 2 för klass 2 fanns ingen gotlänning bland de 25 bästa.
Roserbergsskjutningen: 7) Smedberg, Ekeby, 16/76 20 kr., 23) Erik Hammarström, Fårö, 15/71 15 kr., 26) B. Larsson, Fårö, 15/69 15 kr. 89 pristagare.
I stridsskjutningen utdelades 9 priser, varför Gotland på 13:e plats blev utan.
I föreningstävlingen för förutanmälda tremannalag i huvudskjutning kom Fårö som nr 100 bland 110 och fick ett hederspris. Det var G. Broström 71 p., E. Hammarström 68 och G. Olsson 67 poäng.
Fältskjutning, Mästarklass: 3) J. H. Emilsson 27, RT:s hederspris och silvermedalj, 74) E. Hammarström, Fårö, 23, hpris, 185) G. Holmstrand, Visborgs, 21, 257) Medbom, Fardhem, 20, 272) ,Klinth, Stånga, 20, 361) Hallgren, Klinte, 19, 395) Fr. Nilsson, Endre, 19, 548) B. Larsson, Fårö, 18. 552 pristagare.
Fältskjutning, kl. 5 o. 4: 87) N. Fohlström, Visborgs, 23, RT:s hpris nr 4, 164) C. G. Eklund, KA 3, 22, RT:s hederspris nr 6, 192) E. Persson, Lau, 22, RT:s hpris nr 6, 276) R. Pedersen, Slite, 21, 288) Emil Pettersson, Bara, 21, 377) Henning Larsson, Lärbro, 20, 471) K. Viding, Dede, 19, 480) C. A. Broander, Bara, 19, 635) M. Kronlund, KA 3, 18, 663) Tofften, Fårö, 18. 665 pristagare.
Fältskjutning, kl. 3: 45) K. J. Ekedahl, Ekeby, 24, Livgrenadjärernas hpr. och 25 kr., 177) Ott Olsson, Fårö, 21, 15 kr., 182) Sven Jakobsson, Grötlingbo, 21, 15 kr., 215) Robert Nilsson, Hangvar, 21, 15 kr., 351) Gust. Nilsson, Grötlingbo, 19, 10 kr., 400) Sven Nilsson, Havdhern, 19, 10 kr., 405) Martin Nilsson, Grötlingbo, 19, 10 kr., 448) K. Klint, Tingstäde, 18, 10 kr., 449) Klas Johansson, Bara, 18, 10 kr., 499) Otto Klaesson, Ekeby, 18, 10 kr., 532) Bengt Johansson, Visborgs, 18, 10 kr. 532 pristagare.
Fältskjutning, kl. 2: 35) Villy Lundin, Ekeby, 24, RT:s hpris nr 3, 20 kr., 46) Bertil Johansson, Endre, 24, RT:s hpr. nr 5, 20 kr., 123) Bengt Kolmoclin, Ekeby, 21, 8 kr., 174) T. Stumle, Hem-se, 20, 8 kr., 198) S. Rumin, Hemse, 20, 8 kr., 263) P. A. östman, Lärbro, 19, 8 kr. 270 pristagare.

Resultaten i förbundslagtävlingen på Stora Skuggan.
Gotland deltog som nämnts i förbundens lagtävling i skolskjutning för 15- mannagrupper och fick, på grund av att styrkan inte blev fulltalig, hålla till godo med 24:e plats bland 27 förbund. Poängsumman blev 2,200 och den fördelar sig på följande sätt:
G. Tallqvist, Visborgs 95/86 181
G. HoLmstrand, d:o 80/87 167
J. H. Emilsson, KA 3 83/83 166
B. Larsson, Fårö Ö. 82/72 154
B. Nilsson, Ekeby 74/65 139
A. Larsson, Hemse 63/73 136
H. O1sson, Visby 79/73 152
R. Pedersén, Slite 78/67 145
A. Herlitz, Visby 64/70 143
E. Hammarström, Fårö 91/84 175
I. Ivås, Visborgs, 82/78 160
Å. Erbén, Visborgs 76/80 156
K. Å. Smedberg, Ekeby 85/84 169
Em. Glifberg, Ekeby 78/79 157
Tallqvists resultat på 181 poäng gav 21:e plats bland 54 pristagare. Segraren II. Röksgård, Norrköping, hade 189 poäng. Det var faktiskt synd om östgötarna när de efter fyra vackra omgångar på 512, 539, 536 och 503 poäng nödgades ställa upp med två man i femte omgången. De noterade sammanlagt 327 poäng och det behövdes endast ytterligare 93 till andraplatsen. En teoretisk chans till seger fanns också, men till den behövdes, 185 poäng.
De bästa resultaten förbundsvis blevo: 1) Stockholms skytteförbund 2,601,, 2) Malmöhus läns 2,514, 3) Jämtlands 2,513, 4) Göteborgs och Bohus 2,512, 5) Gävleborgs 2,508, 6) Västmanlands 2,491, 7) Kristianstads 2,483, 8) Jönköpings läns 2,478, 9) Stockholms läns 2,477, 10) Dalarnas 2,472.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 27 juli 1943
N:r 169

Tullens legoanslag.

Generaltullstyrelsen har för 1943 —44 beviljat förste kustvakten O. G. Eriksson i Fårösund 2,616 kr. för hållande av fortskaffningsmateriel vid kustbevakningen. För samma ändamål får förste kustvakten J. A. Andersson i Ronehamn 300 kr. Av legoanslagen till tullverkets lokalförvaltning erhåller tullförvaltaren K. Berggren i Visby 60 kr. för båtlego, tullöveruppsyningsmannen K. J. Karlsson i Kappelshamn 192, tullmästaren W. Engqvist i Kylley 240 och t. f. tullöveruppsyningsmannen E J. Nordin i Klinte 240 kr. (P)

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 27 juli 1943
N:r 169