Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg.
Till Visby: 18 Mars, skonerten Augusta, Österberg, Burgsvik, barlast; 21 Mars, skonerten Slejpner, Pehrsson, Helsingborg, barlast.

Utgångna:
Från Visby: 21 Mars, galeasen Kronprinsen, Jönsson, Vestervik, kalk. 24 Mars, jakten Två Bröder, Olsson, Bläse, barlast.
Från Klinte: 13 Mars, galeasen Margareta, Nyman, Femern, trävaror och kalk; 14 Mars, skonerten Fritiof, Vessman, Wismar, trävaror; skonerten Laura, Söderström, Neustadt, trävaror.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 Februari 1885
N:r 24.

Stadgar

har k. m:ts befallningshafvande faststält för 23 skyttegillen nämli gen Endre, Lina, Dede, Fårö, Rute Hablinge, Stenkumla, Garda, Fardhems, Stånga, Hejde, Bro, Klinte, Sanda, Forssa, Bäls, Närs, Grötlinge, Hafdhems, Hoburgs, Dalhelms och Lummelunds, hvilka omfatta tillsammans 74 socknar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Februari 1885
N:r 23.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg.
Till Visby: 15 Mars, galeas Kronprinsen, Jonsson, Vestervik, tomt fartyg; briggen Gustaf, Jönsson, Helsingborg, barlast; 18 Mars, skonerten Hjalmar, Ohlsson, Lybeck, barlast.
Till Klinte: 7 Mirs, ångfartyget Betty, Sjögren, Stockholm, majs.

Utgångna.
Från Visby: 14 Mars, skonerten Felix, Gardell, Klinte, salt; galeasen Aurora, Kalström, Slite, salt; 19 Mars, jakten Miria, H-jdenberg, Landskrona, slipers; skonerten Cunfidentia, Schultz, Lybeck, trävaror.
Från Klinte: 6 Mars, jakten Två Bröder, Ahlström, H?l?enau, trävaror; 9 Mars, ångfartyget Betty, Sjögren, Libau, tomt fartyg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Februari 1885
N:r 23.

Reparation å tingshuset

i söder har domsagans nyutnämde häradshöfding önskat, med anledning hvaraf utsedde ombud för socknarne igår voro samlade vid södra häradsrätten att i saken besluta.
Kostnadsförslaget gick till 2,596:50. Häradshöfding Lindroth förband sig genom ombud att sjelf utgifva hvad som öfversteg 2,000 kronor samt attårligen betala 6 procents ränta å dessa 2,000 kronor med 120 kronor att användas till arkivets inbindning och mindre reparationer å 10 kalen m. m.
För anslagets beviljande talade ombuden Enaeman, Pettersson, Burge, Lars Cramér, nämdeman Stenberg, kapten Sommar, Ekeombudet Karl Pettersson, Närombudet kapten J. Andersson, Öjaombudet länsman Lindström och Levideombaden (2:; Eskelhemsombudet Hemström ville bevilja 1,000 kronor.
Mot anslaget talade fanjunkare Kahlström, Atlingbo, Alskogsombudet Lars Viman, Stenkumlaombudet Pettersson, Lauombudet Danielsson och Klinteombudet Nilsson.
Omröstningen utföll sålunda:

Sex socknar voro ej representerade.
Kl. 5 igår sammanträdde rätten åter, då frågan om öfvertagande af de af häradshöfding Lagerberg å vinden inredda 3 rummen samt de af honom å östra gafveln tillbygda 3 rummen förkastades; det fordrades 1,500 kronor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 Februari 1885
N:r 22.

Dödsfall Per Ragnar

Att vår lille älskade son Per Ragnar stilla och sällt afsomnade den 5:te dennes Li. 1/2 10 e.m., i en ålder af 1 år, 10 månader och 5 dagar; djupt sörjd och saknad af oss föräldrar och iem syskon, få vi härmed tillkännagitva.
Klintebys i Klinte 9 Mars 1885.
Mathilda och P. O. Pettersson.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 10 Februari 1885
N:r 20.

Rättegångs- och Polissaker.

Ohyggligt brott.
En 19-årig fader dödar med svafvelsyra sitt 7 dygn gamla barn.

Vid Snosarfve gård i Lau socken bor en husbonde med 4 barn, bland dem sonen Karl Anton Hansson, född 1866. Modren är död och hushållet skötes at 25-åriga pigan Maria Viddin. Till denna stod Karl Anton i ett förhållande, som gaf lifvet åt ett gossebarn 22. sistlidne Januari. Detta barn afled 29 i samma månad under omständigheter, som påkallade besök af ortens länsman, komm. Svallingson. Vid besigtning & barnets lik visade sig då på underläppen, hakan och halsen mörka, bruna, läderartade fläckar såsow efter någon frätande syra. Liknande tecken syntes ock på barnets kläder. Förhör anstäldes, men utan resultat. Församlingens pastor förmådde lika litet framkalla bekännelsen, men vid förnyadt förhör inför komm. Svallingson erkände Karl Anton Hanson, att han med berådt mod afdagatagit barnet, med anledning hvaraf han infördes till länsfängelset, der ransakning inför södra häradsrätten i torsdags egde rum.
Den tilltalade, som aldrig förnekat faderskapet, vidhöll här sin bekännelse. Han hade tänkt på att döda barnet hvarje dag sedan dess födelse. Han hade äfven dessförinnan velat förmå barnets moder att fördrifva fostret, men hon hade motsatt sig detta. Svafvelsyran fans qvar efter en qvacksalfvare, som varit tillkallad för att bota en häst. Han hade aldrig för modren antydt sina brottsliga planer. Den dagen mordet skedde, 28 Jan., kom han på qvällen från Ljugarn och träffade vid sin hemkomst modren inne hos barnet, När hon en stund derefter aflägsnade sig till ladugården, der äfven fadren uppehöll sig, passade han på tillfället att hämta flaskan, begaf sig in till barnet, som då sof, och hälde i dess mun den frätande vätskan, som han uppgaf hafva utgjort ungefär en fingerborgs rymd. Han bekymrade sig derefter icke vidare om barnet, förrän modren kom in och bad honom, då det började skrika, taga upp det. Detta gjorde han och öfverlemnade det derpå till modren, som vid åsynen af dess förstörda utseende utbrast: barnet har fått slag, eller har det med någon vätska blifvit uppbrändt. Vid fadrens inkomst beslöt man hämta ett par af grannarne, i hvilkas närvaro barnet på natten undfick nöddop, hvarefter det afled på f.m. 29 Jan.
På tillfrågan af domhafvanden om motivet till ett så fasaväckande brott svarade den tilltalade, hvars utseende snarare angifver en tölp än en bof, men hvars prestbetyg upplyser om att han var »en bland de värste under skoltidan», att det skett derför, att han såväl före som efter barnets födelse af ungdomen smädats för faderskapet, och denna bekännelse var den enda, som förmådde framlocka en smula rörelse och tårar hos den tilltalade.
Han hade aldrig tänkt på följderna. Den onde anden styrde mina steg och inledde mig dertill.
Maria Viddin, som derefter upplysningsvis bördes, var mera uppskakad och rörd än den tilltalade, med hvårs uppgifter hennes öfverensstämde. Han hade aldrig för henne på minsta sätt antydt, att han traktade efter barnets lif och vid nöddopet visade han icke mindre rörelse än de andre.
Ett vittne hördes, förmälande, att den\’tilltalade redan samma dag barnet föddes i samtal med vittnet yttrat en önskan att barnet snart måtte dö.
Målet uppsköts i afvaktan på medicinalstyrelsens uttalande i saken.

Visby rådhusrätt.
Till i torsdags utsatt ransakning med f. artilleristen K. J. R. Jansson, åtalad för att hafva kg benet af en qvinna, uppsköts ånyo i afvaktan på betyg från läkare rörande det men, den skadade möjligen kan komma att för framtiden lida af våldet.

Såsom farsvarstde har f. båtsmannen Karl Petter Edvard Jansson Fulltupp, född 1846 i Klinte och nu skrifven i Sanda, häktats af stadsfiskalen samt af k. m:ts befallningshafvande dömts till fyra månaders allmänt arbete.
— För lösdrifveri har sjömannen Karl Petter Adolf Andersson, född 1860 i Lummelunda och sist boende i Follingbo, blifvit häktad.

Stöld. Såsom misstänkt för stöld af ett guldur har arbetaren Jonas Nilsson, Nasume i Tofta, häktats, Nilsson är född 1884 på Öland.
— För inbrottstöld hos husbonden Karl Olsson, Levide i Eskelhem, har drängen Olof Bolin, född 1866 i Anga, blifvit införd till länsfängelset.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Februari 1885
N:r 17.

Gotlands ekonomiska förhållanden

under sistl. år omnämdes i föregående nummer hufvudsakligen med hänsyn till dess handel samt dess utförsel och införsel. Vi skola nu närmare taga i betraktande äfven öfriga näringar, dervid börjande med sjöfarten.
Af Gotlands handelsflotta, som vid 1883 års slut utgjordes af 4 ångfartyg, 6 skepp, 4 briggar, 43 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 34 slupar och jakter eller 93 fartyg om tillsammans 9,259,07 tons, hafva under sistl. år 3 skonertar om 370,69 tons förolyckats samt 1 skonert och 1 slup om 104,04 tons sålts, hvaremot 2 skepp, 1 galeas och 1 slup om 727,20 tons inköpts samt 1 skepp om 215,92 tons åter tagits af grund för att repareras, hvadan flottan vid 1884 års slut bestod af 4 ångfartyg, 9 skepp, 4 briggar, 40 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 34 slupar och jakter eller 93 fartyg om tillsammans 9,727,46 tons.
De in- och utrikes orter, med hvilka öns befolkning för öfrigt hufvudsakligen underhållit handelsförbindelse under sistl. år, hafva varit : Nederkalix, Lule, Skellefts, Ume, Örnsköldsvik, Hernösand, Lunde, Sandsvall, Hudiksvall, Söderhamn, Gefle, Upsala, Vesterås, Örebro, Stockholm, Södertelje, Eskilstuna, Norrköpiog, Linköping, Mem, Söderköping, Vestervik, Loftahammar, Oskarshamn, Mönsterås, Borgholm, Kalmar, Ronneby, Karlshamn, Åhus, Simrishamn, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Helsingborg, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Göteborg och Uddevalla samt Uleåborg, Nikolaistad, Åbo, Helsingfors, Hapsa!, Libau, Königsberg, Danzig, Kolberg, Swinemynde, Rigenwalde, Rostock, Wismar, Lybeck, Neustad, Heligenhafen, Lomkenhafen, Trauenburg, Femern, Kiel, Holtenau, Eekenförde, Arnis, Flensburg, Apenrade, Veile, Randers, Aalborg, Korsör, Nykjöping, Kallundborg, Vordingborg, Kjöge, Köbenhayvn, Roeskilde, Helsingör, Kristiania, Stavanger, Bergen, Trondbjem, Blyth, Newcastel, Shields, Sunderland, Hull, Middlesborough, London, Dublin, Bremen, Shiedam, Harlingen, Gravelines, Honfleur, Gibraltar, Almeria, Torrevieja, Kagliari, Newyork och Rio de Janeiro.
Trafikförhållandena i Gotlands hamnar framgå tydligast genom följande öfversigt öfver in- och utgångna fartyg under åren 1882—1884:

Djupet i Visby yttre hamn utgör i likhet med förlidet år 14 till 16 fot och i inre hamnen 11 1/2 till 13 fot. Beträffande landthamnarne hafva under år 1884 inga nämnvärda förbättringar med dem vidtagits.
Årets tulluppbörd, jämförd med de närmast föregående åren, visar sig sålunda:

Orsaken till den rena tullens minskning under år 1884 emot hvad den utgjorde nästföregående året är, yttrar tullkammaren, att tillskrifva det förhållandet, att någon sådan direkt införtullning af ett större parti socker, som då här ägde rum, icke ansetts fördelaktigt att fortsätta med, och skälet till minskningen af båkafgiften för den utrikes sjöfarten ligger dels i den senaste båkafgiftsförordningens liberalare stadganden, dels ock i destryckta konjunkturerna för sjöfarten i allmänhet under året.
Beträffande tullbevakningen på ön har tullkammaren ingenting annat att derom anföra än att upprepa hvad som anfördes år 1883 rörande det tidvisa behofvet af extra förstärkning af bevakningspersonalen i Visby under seglationstiden och lämpligaste sättet för detta behofs afhjelpande.
Af bruks- och fabriksanläggningar finnas endast följande nämnvärda, nämligen i Visby stad och dess närhet: en kalkugn, en cementfabrik, ett marmorsliperi jämte stenhuggeri, 4 garfverier, 3 färgerier, en ångqvarn, en vattenmjölqvarn, 2 större och 4 mindre vädermjölqvarnar, ett mejeri och ett tegelslageri, samt ett jerngjuteri, en mekanisk verkstad, ett ångbränneri och en tändsticksfabrik, hvilka fyra sistnämda anläggningars rörelse tills vidare upphört eller nedlagts; i Klinte distrikt: ett tegelbruk, en kalkugn, ett färgeri, 3 garfverier, en vattensåg med mjölqvarn, 2 vattenmjölqvarnar, 2 vädermjölqvarnar, 2 ångsågar, af hvilka den ena är förenad med 2 mjölqvarnar, ett mejeri, ett ångbränneri och en ångmjölqvarn; i Burgsviks distrikt: ett garfveri, ett färgeri, en vädermjölqvarn med grynverk och ett under anläggning varande mejeri; i Rone distrikt: 2 garfverier, ett färgeri, ett ångsågverk och ett stenhuggeri; Ljugarns distrikt: 3 ångsågar jemte mjölqvarnar samt 20 kalkugnar, hvilka sistnämde numera sällan begagnas; i Katthammarsviks distrikt: endast några kalkugnar, hvilka dock under året icke begagnats; i Slite distrikt: 6 kalkugnar, 2 ångsågar och en ångqvarn; i Kyllejs distrikt: 10 kalkungnar, af hvilka endast 5 under året varit i verksamhet; i Fårösunds distrikt: 11 kalkungnar, som nästan varit obegagnade under året, samt ett tämligen förfallet vattenverk, begagnadt till qvarn och sågverk; samt i Kappelshamns distrikt: 7 kalkugnar, en vattenmjölqvarn, en vädermjölqvarn och en ångsåg.
För husslöjdens främjande hafva hushållningssällskapet för år 1884 beviljat ett förslagsanslag af 2,500 kronor, af hvilka 1,435 kronor användts, landstinget likaledes 2,500 kronor samt staten 500 kronor. Af dessa medel hafva 3,700 kronor uppburits af slöjdskolan i Visby, 75 kronor hvardera af slöjdskolornai Sanda, Mästerby, Vestergarn och Fole samt 30 kronor af skolan i Vänge (hvilka skolor dessutom, äfvensom den i Väte, erhållit hvarderå ett statsanslag af 75 kronor, hvarförutom 205 kronor utbetalts i stipendier till 4 slöjdlärareelever Visby i och 200 kronor anslagits till en slöjdförsäljninganstalt för länet. Dessutom äro ur en särskild fond 27 kronor utgifna som premier åt lärjungar i Visby slöjdskola.
Hvad angår fiskerinäringen, som fortfarande hufvudsakligen består i fångst i saltsjön af strömming, torsk, lax, flundra, gädda, aborre och sik, så har densamma äfven år 1884 varit otillräcklig för öbefolkuingens behof med undantag af inom Katthammarsviks distrikt, der fisket varit medelmåttigt, och inom Kyllejs distrikt, der fjällfisket d. v. s. af gädda, aborre och sik varit tämligen gynsamt. Dock har saltsjöfisket i sin helhet gifvit större afkastning sistl. år än under år 1883. Det under de senaste åren påbörjade laxfisket utanför Visby har under året idkats endast med tre mindre jakter och till icks obetydlig förlust för vederbörande. För vinnande omsider at det vigtiga mål till strömmingsfiskets uppbjelpande som afses med användandet vid sådant fiske af förut omnämda sankeapparat håfva äfven år 1884 undersökningar pågått, hvartillstaten lemnat ett anslag å 1,000 kronor och hushållningssällskapete 400 kronor.
I länets kreatnrsförsäkringsbolag voro vid årets slut försäkrade 892 hästar för 182,930 kronor och 913 kreatur för 93,253 kronor, hvilket utvisar en ökning af 14,415 kronor mot året förut.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Februari 1885
N:r 11.

Sparbanksinspektioner.

K. m:ts befallningshafvande har förordnat landskamrer Gardell att taga kännedom om räkenskapen, protokollen och lånehandlingarna i Närs, Sanda, Stenkumla och Träkumla samt Hogräns och Kräklingbo socknars sparbanker.
Dylika förordnanden ha utfärdats för bankkamrer Edv. Ericsson och sekreterare H. Gustafson att inspektera den förre Vänge, Atlingbo och Östergarns socknars, Klinte församlings och Vamlingbo pastorats sparbanker, samt den senare Mästerby, Eskelhems och Ala socknars och Dalhems pastorats sparbanker.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1885
N:r 9.

Bland åtgärder för skogskulturen

på Gotland under år 1884 för tjenar antecknas, att lårjungarne vid landt bruksskolan bland annat under skogslårarens ledning utplanterat å afverkade hyggen till det-af husbållningssållskapet arrenderade annexhemmanet Sigreifs 4,000 tallplantor samt utsått i rutor 6 skålp. tallfrö. Dessutom bar en blandad plantering af 500 gran- och 500 lårktrådsplantor verkstålts å en igenlagd odling till Stenstu, plantering af gran- och tall plantor å hållmarken derstådes samt sådd af tallfrö och omskolnivg af 1,650 granplantor i plantskolan.
Utom skolan har br Schoug haft följande förråttningar på
Suderbys i Vesterhejde. Verstålt sådd af tallfrö samt lemnat anvisning om afverkning af åldre tråd bland ungskog eller s. k. beredningshuggning.
Helvigs å Fole. Plauteriug af pil- och poppelsnittlingar samt hassel; anvisning om berednivgshuggning; sådd af tallfrö.
Klintebys i Klinte. Plantering af 16,900 tallplantor dels å igenlagd åker, dels Å hyggen; sådd af tall- och granfrö; anliggning af plantskolor; omskolning af omkring 17,000 tallplantor samt indelning af ord nad skogshushållning.
Klinte prestgård. Plantering af om krivg 3,000 tallplautor samt sådd af talloch granfrö.
Vestergarnsholm. Plantering af tallplantor samt anlåggning af en granhåck kring gårdsplanen.
Karlsberg. Plintering af 5000 tallplantor.
Gurpe hed. Omskolning af 1,200 tallplantor; sådd af tallfrö i plantskolan derstiides; plantering af 1,300 tallplantor.
Roma Kungsgård. Lemnat anvisning om sådd af tallfrö i förening med hafre å en Åker om 10 tunland.
Hejnum prestgård. Plantering af 2,500 tallplantor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1885
N:r 8.

Bland tullplatser

med ständig bevakning under seglationsåret 1885 märkas Kappelshamn, Fårösund, Kyllej, Slite, Katthammarsvik, Ljugarn, Rone, Burgsvik och Klinte.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1885
N:r 6.