Gotlands ekonomiska förhållanden

under sistl. år skärskådades i föregående nummer hufvudsakligen med hän syn till handel samt utförsel och införsel Ett närmare omnämnande af dess öfriga näringar göra vi nu, dervid börjande med sjöfarten.
Af Gotlands handelsflotta, som vid 1884 års slut utgjordes af 4 ångfartyg, 9 skepp, 4 briggar, 40 skonertar och galeaser, 2 kof: far samt 34 slupar och jakter, eller 93 fartyg om tillsammans 9,727,46 ton,bafva under året förolyckats 2 skepp och 1 skonert om 1,231,34 ton, 1 skonert om 115,02 slopats och 5 skonertar om 403,70 ton sålts; under året hafva deremot inköpts 1 skepp, 1 brigg, 2 skonertar och 1 slup om tillsammans 659,47 ton, hvarjämte tontalet till följd af ommätning af en del fartyg bar ökats med 85,89 ton. Vid senaste årsskifte bestod således Gotland handelsflotta af 4 ångfartyg, 8 skepp, 5 briggar, 35 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 35 slupar och jakter eller tillsammans 89 fartyg af sammanlagdt 8,722,72 ton, hvadan antalet fartyg minskats med fyra och tonantalet med 1,005.
De in- och utrikes orter, med hvilka öns befolkning hufvudsakligen under året underhållit handelsförbindelse, hafva varit: Lule, Skellefte, Hernösand, Sundsvall, Söderhamn; Gefle, Öregrund, Köping, Örebro, Eskilstuna, Stockholm, Södertelje, Ny: köping, Oxelösund, Norrköping, Linköping, Mem, Valdemarsvik, Vestervik, Figeholm, Oskarshamn, Påskallavik, Mönsterås, Borgbolm, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Åhus, Simbrishamn, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Råå, Helsingborg, Engelholm, Halmstad, Varberg och Göteborg samt Nystad, Kronstadt, Björneborg, Narva, Kövigsberg, Danzig, Rostock, Lybeck, Neustadt, Holtenan, Kiel, Flensburg, Apenrade, Horsens, Svendborg, Karstrup, Köbenhavn, Helsingör, Stavanger, Wisbeach, Grimsby, Hull, Suaderland, Blytb, Newcastle, Loudon, Bremen, Trouville, S:t Valery, Lissabon, Kadiz, Gibraltar, Torrevieja, Kagliari, Filadelfia, S:t Tomas och Rio de Janeiro.
Trafikförhållandena i Gotlands hamnar framgår genom följande öfversigt öfver inoch utgångaa fartyg under året 1883—1885:

Klinte och Vestergarn, Slite och Kappelshamn äro alltså näst Visby våra mest besökta hamnar.
Utgifterna för Visby hamns underhåll och förbättring hafva uppgått till följande belopp:

Djupet i Visby yttre hamn utgör i likhet med år 1884 fjorton till sexton fot och i inre hamnen 11 1/2 till 13 fot.
Beträffande landthamnarne hafva under sistli. år smärre reparationer verkstälts å brobygnaderna vid Kappelshamn, Fårösund, Slite och Klinte för en sammanlagd kostnad af 2,185 kronor.
Årets tulluppbörd, jämförd med de närmast föregående åren, visar sig sålunda:

Orsaken till den rena tullens och de utrikes båkmedlens minskning under år 1885 är att tillskrifva f de i allmänhet tryckta konjunkturerna inom affärsverlden såväl här som i ntlandet.
Rörande tullbevakningen på ön upprepar och vidhåller tullkammaren hvad den förut anfört angående det tidvisa behofvet af extra förstärkning af bevakningsperso:nalen i Visby under seglationstiden och lämpligaste sättet för detta bebofs afbjelpande.
I länets kreatursförsäkringsbolag voro vid årets slut försäkrade 643 st. hästar för 170,200 kronor och 837 st. nötkreatur för 83,908 kronor eller tillsammans för 25 ,108 kronor, utvisande en minskning af 22,075 kronor mot år 1884.
Hvad öns fiskeriräring angår, gom fortfarande hufvudsakligen består i fångst i saltsjön långst kusterna af strömming, torsk, lax, flundra, gädda, aborre och sik, har densamma äfven under år 1885 varit otillräcklig för befolkniogens behof undantagandes inom Burgsvik, Rone, Ljugarn och Katthammarsviks tulldistrikt, der fisket under höstmånaderna varit tämligen gyn: samt. Laxfisket utanför Visby, som idkats endast under höstmånaderna med tvänne båtar, har varit ganska ringa och medfört ej obetydlig förlust för båtägarne, hvaremot detta fiskeinom Ljugarns distrik gifvit ett mycket godt resultat, i det att der fångats omkring 7,660 kilogram lax För strömmingsfiskets uppbjelpandet hafva äfven under är 1885 undersökningar på statens bekostnad pågått med den förut omnämda sankeapparaten, af hvilken sju nya exemplar med tillhörande termometrar anskaffats och utdelats till begagnand9 vid: drifgarnsfisket vid vestra och östra kusterna. Apparatens användning har i allmänhet af fiskarena omfattats med intresse och densammas praktiska nytta är numera vitsordad af flere bland dem. Intet anslag till förbättrande af öns fiskehamnar har under året utbetalts.
Af bruks- och fabriksanläggningar finnas endast följande nämnvärda, nämligen i Visby stad och närhet: två kalkungnar, hvaraf en obegagnad, en cementfabrik, ett jerngjuteri, ett marmorsliperi jämte stenhuggeri, fyra garfverier, tre färgerier, en ångqvarn, en vattenmjölqvarn, två större och fyra mindre vädermjölqvarnar, ett mejeri, ett tegelslageri, äfvensom ett jervgjuteri, en mekanisk verkstad, ett ångbränneri och en tändsticksfabrik, i hvilka fyra sistnämda anläggningar rörelsen tills vidare upphört eller nedlagts; i Klinte distrikt: ett färgeri, tre garfverier, ett tegelbruk, en kalkugn, en vattensåg med en mjölqvarn, tvänne vattenmjölqvarnar, tvänve vädermjölqvarnar, en ångsåg i förening med två mjölqvarnar, ett mejeri, ett större ångbrävneri i förening med ångsåg och Ångqvarn samt ett skeppsvarf; i Burgsvik distrikt: ett garfveri, ett färgeri, en vädermjölqvarn med gryaverk och valk; i Rone distrikt: två garfverier, tre färgerier, ett mindre ångsågsverk och ett stenhuggeri; i Ljugarns distrikt: fem ångsågar, några mjölqvarnar samt tjugu kalkugnar, hvilka sistnämda numera sällan begagnas; i Katthammarsviks distrikt:
endast några kalkugnar, som dock under under året icke begagnats; i Slite distrikt: ett skeppsvarf, sex kalkugnar, två ångsågar och en ångqvarn; i Kyllej distrikt: tio kalkugnar, af hvilka endast tre under året begagnats; i Fårösunds distrikt: elfva kalkugnar, hvilka nästan varit obegagnade under året, ett qvarn- och ett sågverk, som drifvas med ånga, samt ett qvarn- och ett sågverk, som drifvas med vatten (bägge dessa qvarn- och sågverk nybygda); i Kappelhamns distrikt: sju kalkugnar, en vattenmjölqvarn, en vädermjölqvarn samt en ångsåg.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Februari 1886
N:r 10.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd:
Levide socken : födde 16; döde 13; inflyttade 34; utflyttade 22; folkmängd 31 December 598; ökving 15.
Gerums socken: födde 4; döde 2; inflyttade 4; utflyttade 9; folkmängd 31 December 185; minskning 3.
Klinte socken: födde 21; döde 17; inflyttade 71; utflyttade 84; folkmängd 31 December 1,161; minskning 9.
Fröjels socken: födde 13; döde 12; inflyttade 23; utflyttade 19; folkmängd 31 December 617; ökning 5.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Januari 1886
N:r 7.

Från Klinte

skrifves: Nyårsaftonen hade den af sina pastoratsbor högt aktade vice pastor Ahlander kallat Klinte församlings invånare till aftonbön i kyrkan. Det ovanliga häruti för oss landtbor i för ening med den vackra; stjernklara vinterqvällen hade till det upplysta templet, som i sin belysniog tedde sig så härligt invid det höga snöhöljda berget lockat många åhörare, hvilka säkert länge skola minnas denna högtidliga aftonstund och de tilltalande ord, hvarmed pastor Ahlander från predikstolen tolkade betydelsen af årets sista afton.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Januari 1886
N:r 2.

Till fjerdingsmän

i södra fögderiet äro tills vidare förordnade: Karl Johan Flodman för Visby södra landsförsamling och Vesterhejde socken, Karl Potter Jakobrson för Stenkumla, Johan Hejdenberg för Träkumla, Johan Emanuel Wiman för Wall och Atlingbo, Jakob Petter Nygren för Hogrän, Kristian Hem ström för Eskelhem, Oskar Wsssman för Tofta, Adoif Krusell för Sanda, Nils Henrik Hejdman för Vestergatn, Johan Fredrik Hederstedt för Hejde, Lars Niklas August Enequist för Väte, Oskar Fredriksson Klinte, Jakob Petter Sandström för Fröjel, Petter Israel Ekström för Fardhem, Linde och Löjsta, Lirs Henrik Suodvall för Levide och Gerum, Karl Johan Jonsson för När, Lars Östman för Lau, Anders Pettersson för Burs, Johan Melin för Stånga, Lars Petter Viman för Alskog, Lars Levin för Lye, Lorens Herman Forsberg för Etelhem, Karl Hemmander för Ejsta, Nils Lydal för Sproge, Johan Lundgren för Hablingbo, Olof Cederlund för Silte, Daniel Sjöström för Rone, Axel Holmberg för Eke, Vilhelm Vählberg för Alfva och Hemse, Lars Gottfrid Rondal för Öja och Hamra, Olof Segergren för Vamlingbo och Sundre, Johan Petter Hamberg för Grötlingbo och Hafdhem, Olof Lingvall för Näs och Karl August Karlsson för Fide. I Mästerby och Garda socknar utgöres fjerdingsmansbestyret tills vidare turvis af hemmansägarne.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1886
N:r 1.

Från landsbygden.

Klinte, 16 Dec.
På denna jämförelsevis folkrika trakt, har man länge känt

behofvet af en läkare,
boende på platsen. Afståndet till Visby, hvarest ortens provinsialläkare har sin bostad, är ej mindre än 31/4 mil. Oafsedt den dryga kostnad, som är förenad med anskaffandet af en läkare, isynnerhet ganska känbar för den mindre bemedlade, kan det ofta inträffi, art personer få sakna nödig vård och skötsel, ja rent af dö, innan läkare hinner auskaffas. För något mera än ett år sedan såg det dock ut, som om detta behof skulle blifva til!feedsatäldt, i det förre provinsialläkaren i Hemse, doktor Bergh ej visade sig obenägen att sätta sig ned som praktiserande läkare härstädes, men som någon lämplig lokal tj då genast kunde anskaffas, förföll saken. Eftersom behofvet alltmera griper omkring sig, har frågan just i dagarne åter vakvat till lif. På senaste kommunal:timma, den. k. decemberstämman, afhandlades bland anvat äfven detta ämne. Som frågan var af så stor vigt och alltför litet förberedd, kunde något baslut icke fattas på denna stämumna, utan tillsaties en komité, bestående af herrar Dablbäck och Wöhler, som skulle uvudersöka, buruvida det vore möjligt och under hvilka vilkor Klinte och augränsande socknar kunde bilda ett eget läkaredistrikt med station för läkaren på Klintebamn. Skulle något hinder möta för förverk ligandet at detta önskningsmål, ville stämman avhålla, ait Klinte församling finge höra till Hemse läkaredistrikt i stället för till Visby, enär afståndet till Hemse enda.t är omkring 2 mil, Önskligt vore, att saken snart finge en lycklig lösning, helst så att vi finge en egen läkare, Det största hindret att öfvervinna är väl anskaffindet af medel för läkarens aflöning, ty staten lär väl icke vilja bekosta detta eller ens bidraga dertill. Låtom oss derför göra allt hvad vi kunna för denna sak, som för vår ort är af sådan vigt.
Frågan om att få till stånd

en telefonledning
från Visby till Klinte jämte några flere betydande platser på södra Gotland, hvilken, som af tidningen syntes, förlidet år lifligt afbandlades, tyckes nu, efter att hafva legat i dvala en längre tid, ånyo hafva dykt upp igm. Då frågan förlidet år var för, beslöt Klinte kommun att teckna sig för 500 kronor, om någon telefonledning komme till stånd. Ryktesvis har försports att något slags möte bållits i dagarne i och för ordnandet af denna vngelägenhet. Kostnadsförslaget för denna linie skulle hafva beräknats till något öfver 2,000 kronor. När man då frånvräknar de 500 kronor, för hvilka Klinte kommun tecknat sig, skulle således återstå något öfver 1,500 kronor. Denna summa tänkte man sig anskaffa på så sätt, att de personer, som äro ivtresserade för företaget, bilda ett bolag cch gemensamt taga eit amorteringslån, hvilk:t af intressenterna, i mån af den nytta, hvar och en kunde an-es hafva af företaget, så småningom inbetaltes. Detta är också ensträfvan, åt hvilken önskas all möjlig framgåvg. Nu är den tid kommen, då det åter visar sig litet lif och rörlighet bland folket härstädes, Alla skola ju handla till jul, förse sig med sitt julbehof, hvaribland hos många

julbränvinet
intager ett vigtigt rum. Till följd derat fick man förliden måndag bevittna en sorglig syn, vittnande om stor råhet. En ung båtsman hade, åtföljd af sin minderåige bror, ev 12 års pojke, äfven kommit hit. Att nu afprofva julbrävinet var ju eunaturlig sak, huru så ulle man annars veta om, att man varit på hamnen? Båtsmannen tycktes älska sin nästa åtminstove sin bror som sig sjalf, ty han de\’1de med sig åt sin lille bror så mycket af den svenska nektarn, att gossen vard! a!ldeles redlös. . Denne försökte sjelf flere gånger att resa sig upp, men förgäfves. Brodren, som då var resfärdig, ville kasta den stackars gossen som ett oskäligt djur bak i vagnen, då tilldragelsen kom till kronolänsmannens kännedom. Denne tog hand om pojken och lyckades slutligen få honom från brodren in till en person i grannskapet, der han fick sofva ruset af sig.

Vamlingbo, 16 Dec.
Den våldsamma storm,
som rasade härstädes 5 dennes, har lemnat många spår efter sin vilda framfart. Som hvar och en väl vet är under sådana förhållanden, då stormen tjuter i hvarje vrå, hafvet våldsamt upprördt, hvadan det ser ut som ett haf af skum, — när det brusar emot stranden och stänker sina vågor högt upp på land; ej underligt då att äfven hafvets fiskar få göra bekantskap med torra landet, hvilket härstädes förut nämda dag inträffade, ty mycket fisk såsom gädda, torsk och strömming kasta des långt upp på torra landbacken, der de sedan hittats lifslefvande, såsom förhållandet var med en gädda, som vägde omkr. 5 skålp. hvilken ännu sprattlande följande dags morgon påträffades af en person å vestra kusten, En s.k.storbåt, hvilken var högt uppdragen på torra landet, slungades af stormen ut i sjön och vardt, sedan han passerat tvärs öfver en liten vik, ilandslagen och totalt ramponerad.

Väderleksförhållandena
ha på sista tiden varit vinterlika. Under sist förflutna vecka har en sträng köld varit rådande, som ib!and uppgått till 10—12 grader; äfven har snö fallit dock i ringa mängd på sydligaste delen af Gotland.

Billigt bränsle.
Nära nog hela hösten har stenkol efter engelska ångaren »Iuverleiths» list ilandslagits af vågorna på kusten utanför Sundre. Att detta lockaten mängd personer till platsen, är ju helt naturligt; också ha både qvinnor och män, fattiga och rika, i den närmast belägna trakten ti!l mer eller mindre grad plockat och hemforslat deraf. Somliga hafva nu kommit på den idén att begagna detta till bränsle, ty det ter sig ju alls icke dyrt, då stenkol sålts vid plockningsstället för det låga priset af 1—1:25 för gammal tunna. Annat pris är det nu för tiden på ett lass ved, ty på auktioner, som nyligen hållits, ha betalts ända till 4—5 kronor för ett litet lass björk- och furuved.

Villebrådstillgången
är, särskildt bvad rapphöns och hare beträffar, fortfarande god i våra trakter. Under den lilla snöturen vi nu haft, ha äfven många »jössar» fått bita i gräset. Ripphönsen daremot ha, tack vare den knappa tillgången på snö, säkerligen undgått tjufskyttens spaningar och ej heller lidit brist på föda.

Sundre, 14 Dec.
Olyckstillbud.
En arbetare på Hallströms gård härstädes sköt en afton kort förrän ban gick till sängs, kakelngusspjellet för tidigt. I kakelugnen voro stenkoleu (här brännas öfverallt steckol) knappast halfbrända, hvilket gjorde att gas utströmmade i rummet. Hans sömn blef ej lång; ty af rök och gas fyldes snart rummet och han höll på att qväfvas. Hans försök att resa sig upp ur bädden misslyckade»; icke heller ropa förmådde han. Då man vid middagstiden händelsevis tittade in i den olyckliges rum, befans han bjelplös liggande vid dörren (han hade likväl sent omsider förmått komma ur sängen) till utseendet liflös, – Man utbar honom genast i friska luften, hvilket verkade att han inom några timmar visade tecken till lif. Nu är ban fullkomligt återstäld.

Den storm,
som fredagen 4 Decamber rasade så häftigt, hade illa tilltygat skonerten »Venus» från Hel: singborg. Månd, 7 Dec. sågo vi att en liten segelsliten farkost (den ofvannämde helsingborgare:) kröp in i Noreviken, der han lade sig för ankar. På måndags qvällen, oaktadt stormen, gick folk ifrån land ut med båtar och blefv) då underrättade att fartyget var i ett högst betänkligt tillstånd. Fyld med vatten, rodrat frånslitet och saglen m. m, blå ste öfverbord var det för den nödställda skonerten ingeluada tänkbart att kuana hålla öppan sjö. Fartyget hade trävarulast, hvilket gjorda att hela skrofvet flöt på lasten, Besättningen, som bestod af sex man, var utarbetad vid pumparne och illa medfaren isynnerhet en minderårig gosse, som härmed gjorde sin första seglats. I tisdags vid 11-tiden ankom Neptunbolagets ångare Hero, som för tillfället låg i Burgsviks hamn, och bogserade »Venus» till Slitebamn, der han skall undergå en fullständig reparation.

Hablingbo, 14 Dec.
Kyrktaket å Hablingbo kyrka
pröfvades också af den senaste starka stormen. Å takets norra sida afblåste många tegel, hvilka med kraft slungades till marken. Nämde tak blef för några år sedan utdömdt af en viss kyrkoherde härstädes att aftagas och omläggas, men de vördige bondgubbarne satte sig mot förslaget, då de trodde det vara hållbart, emedan det icke mera än en enda gång förut i mannvaminne rubbats af storm, och detta var den 15 Februari 1882.

Småskollärarinneval
förrättades i Hablingbo för kort tid sedan, då vederbörande kyrko- och skolråd valde bland de nio qvinliga sökandna lärarinnan Ebba Nordvall, från Atlingbo. — Läslokal kommer för tillfället att inredas å den befintliga sockenstugan till vårterminen. En ny skollokal kommer stundande sommar att uppföras; ett nytt folkskolhus kommer säkerligen att byggas och det gamla kommer att inredas till småbarnsskola och bostadsrum för lärarinnan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 December 1885
N:r 101.

Dödsfall Maria

Tillkännagilves att min ömt älskade maka Maria, född DONNER, på Klintebys i Klinte den 4 September 1842, aflidit i Luleå efter ett flerårigt lidande den 2 December 1885, kl. 6,10 em. Sörjd och saknad af mig och 6 barn.
Hjalmar Rothstein.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 December 1885
N:r 100.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Slite: 21 November, skeppet Göran, Vallin, Aarhus, barlast.
Till Klinte: 20 November, jakten Fyra Systrar, Lötberg, Stockholm, styckegods.

Utgångna:
Från Klinte: 16 November, skonerten Sirene, Stevgård, Kiel, trävaror.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 November 1885
N:r 95.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Kiinte: 11 November, jakten Ina, Eskelund, Mauritsberg, tomt fartyg.

Utgångna:
Från Visby: 15 November, jakten Teodor, Tottéa, Klinte, diverse varor.
Från Klinte: 12 November, jakten Ina, Eskelund, Norrköping, kalk; jakten Ida, Bergström, Böda på Öland barlast; ry Rosali, Nilsson, Böda på Öland, tegel; 13 November, jakten Josefina, Snöbohm, Vestervik, bränvin.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 November 1885
N:r 92.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Visby: 7 November, galeasen Amandus, Peihl, Bremen via Oskarshamn, risgryn; 9 November, galeasen Apollo, Karlström, Stockholm, barlast; skoverten Maria Augusta, Österberg, Norrköping, stenkol.
Til Klinte; 3 November, jakten Ida, Bergström, Öland, poratia; 5 November, slupen Rosali, Nilsson, Öland, potatis; skonerten Serine, Stengård, Åhus, barlast; skonerten ILwura, Söderström, Neustadt, barlast; skonerten Fritiof, Vessman, Kiel, barlast; jakten Elisabet, Afvelin, Wismar, barlast; jakten Doris, Nyman, Wismar, barlast.

Utgångna:
Från Klinte: 4 November, jakten Fyra Systrar, Lötberg, Stockholm, kort och kött; 5 November, jakten Två Bröder, Ahlström, Rostock, trävaror och kalk.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 10 November 1885
N:r 90.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Visby: 2 November, skonerten Felix, Gardell, Kiel, barlast.
Till Ronehamn: 12 Oktober, sluper Karl Edvard, Borg, Riga, barlast.
Till Klinte: 27 Oktober, skonerten Lina, Pettersson, Rostock, barlast; skonerten Sofia Fredrika, Landström, Kiel, barlast; slupen Karl Johan, Andersson, Källahamn, potatis.

Utgångna:
Från Ronehamn: 16 Oktober, skonerten Laurentius, Vestberg, utrikes Östersjöort, trävaror.
Från Klinte: 27 Oktober, jakten Maria, Pettersson, Burgsvik, tegel; slupen Karl Johan, Andersson, Källahamn, trävaror; 31 Oktober, galeasen Familien, Thögersen, Kiel, trävaror.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 3 November 1885
N:r 88.