Fastighetsauktion i KÄLLUNGE

lördagen d. 13 febr. kl. 3 e. m. låter Källunge socken genom offentlig auktion försälja fastigheten Skällhorn 16 i Källunge socken. Fastigheten har en areal av 0,1320 har, byggnad uppförd av sten under tegeltak inneh. 2 rum och kök.
övriga villkor tillkännagivas vid auktionen.
Källunge den 5 febr. 1943.
Kommunalnämnden.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 februari 1943
N:r 29

Källunge JUF:s idrottsförening

höll i lördags årsmöte i bygdegården. Mötet öppnades av hr Bertil Ekelöv, vilken även valdes att leda dagens förhandlingar med Henry Söderlind vid protokollet.
Styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Därefter företogs val av styrelse för 1943, vilken fick följande sammansättning: Bertil Ekelöv, ordf., Bror Hejdenber, v. ordf., Henry Söderlind, sekr., Arne Nordberg, kassör och Helge Ohlsson, materialförvaltare. Till suppleanter utsågs Hilmer Hejdenberg och Albin Nordberg samt till revisorer Rut Thomsson och David Sandgren med Yngve Hansson som revisorsuppleant. Till pressreferent valdes Eva Herlitz. Till idrottsledare valdes Arne Nordberg för allm. idrott, Henry Smedberg för skid- och terränglöpning, Henry Smed; berg samt Hilmer Hejdenberg för gammal gotländsk idrott. Till kvinnlig idrottsledare valdes Eva Herlitz.
Inträdesavgiften i föreningen bestämdes till 50 öre och årsavgiften till 1 kr. Vidare beslöts att till Källunge JUF:s årsmöte inlämna en begäran om fullt förfogande över egen kassa. Därmed var förhandlingarna avslutade o. ordf. tackade medlemmarna för deras intresserade arbete inom föreningen till idrottens främjande här på orten. Därefter vidtog ett trevligt samkväm !hed kaffe-drickning, ringlekar och dans.
E. H.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 februari 1943
N:r 26

Gotlands smedmästareförening

har hållit årsmöte i Visby. Års- och revisionsberättelserna föredrogos och ansvarsfrihet beviljades. Föreningen räknar f. n. 55 medlemmar. Till ordförande för ett år omvaldes smidesmästare Axel Pettersson, Visby. De två övriga styrelseledamöter som voro i tur att avgå omvaldes, nämligen smidesmästarna Axel Eklund, Etelhem, och Hilding Wesley, Vall. Till styrelsesuppleanter omvaldes smidesmästarna Henrik Andersson, Hallvards, och Valter Wesley, Roma. Revisorer blevo smidesmästarna Axel Pettersson Burs (nyvald) och H. Yttergren, Källunge, (omvald) med smidesmästare Gösta Lundberg, Väskinde, (omvald) som suppleant.
Ordföranden förrättade parentation över framlidne medlemmen smidesmästare Axel Ericsson, Barlingbo.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 februari 1943
N:r 26

Nya släktnamn.

K. m :t har godkänt släktnamnen Ekenving för fodermarsken Georg Engelbert Peterson, Visby, namnet Juteskog för bryggeriarbetaren Nils Sture Emil Johansson, Visby, och namnet Källunge för furiren Erik Gösta Ericson, Bunge.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 januari 1943
N:r 18

Bäls hushållningsgille

hade i går middag sitt årsmöte i Källunge bygdegård under ordförandeskap av nämndeman Lennart Pettersson, Vallstena. Vid förhandlingarna valdes till ledamot av styrelsen byggmästare Enok Bolin, Källunge, med lantbr. Arvid Thomsson, Bjerge i Vallstena, som suppleant. Till ombud för skörderapporteringen omvaldes för Vallstena lantbr. G. Gutenberg, Bjers, för Källunge Henning Eriksson, Säggeby, och för Bäl A. Hultberg, Stenstu. För Hejnum nyvaldes Lennart Pettersson, Kyrkebys, efter Arvid Björkegren, som avsagt sig uppdraget. Två nya medlemmar invaldes i gillet.
I Gillet beslöt rikta en hemställan till hushållningssällskapets förvaltningsutskott att till 1944 få en häspremieringsplats inom gillet, t. ex. på Vallstenarum. Hittills har man haft Visby och Tingstäde som närmaste platser och detta har medfört olägenheter och tidsspillan.
I samband med årsmötet hölls också några föredrag av konsulenterna Lorensson och Ljunggren som behandlade aktuella frågor och erfarenheter från försöksodlingarna m. m. En film visades även, vilken återgav kalksalpeterns tillkomst och användning.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 21 januari 1943
N:r 16

Gotländska fynd lösa 1000-årig gåta.

Märklig hypotes av svensk forskare.
— Där offra de levande fåglar; runt omkring sticka de ner pilar i marken, andra också bröd och kött och vad var och en just har, som det är den härskande sedan hos dem. De kasta också lott om fåglarna, om de skola slakta dem eller uppäta dem eller låta dem vara i livet.
För ungefär tusen år sen skrevs detta av en grekisk kejsare om en märklig fågelkult som utövades av svenskarna i Ryssland under deras färder på sina flottar nedför Dnjepr till Konstantinopel. Offret skedde vid en jättestor ek på en ö i Dnjepr, sedan resenärerna passerat de sju forsarna vid flodens nedre lopp.
Det inte minst märkliga i saken är att vi äga fynd från Gotland, som utgör en arkeologisk parallell till denna skildring, enl. vad professor Birger Nerman berättar i senaste häft. av Fornvännen.
Mellan de på ett avstånd av något mer än 1 kilometer från varandra belägna gårdarna Bjerges och Gudings i Vallstena ligga de s. k. Gudingsåkrarna. Fordom var här en sank löväng. Denna har sträckt sig söderut nedåt Källunge myr, och tydligen i samband med myrens utdikning har ängsmarken dränerats.

Spjutspetsarna stuckos ner kring den heliga eken.
Under långa tider ha åkrarna vid Gudings givit fynd, och enbart sedan 1920 ha hundratals föremål kommit i dagen, huvudsakligen järnvapen och bland dem till övervägande del spjutspetsar. Till största delen härröra fynden från tiden omkring år 800 och 800-talet, men även från 900-talet. Dr John Nihlén har tidigare konstaterat att en stenlagd forntida väg går fram över fyndplatsen. Fynden synas främst gruppera sig kring en stor, oregelbunden vattensamling, vars närmast angränsande. med buskage beväxta område ännu är ouppodlat. Nihlén utförde här grävningar, varvid en del typiska fynden gjordes. Fynden lågo i myll-lagrets bot t, u på gränsen till den underliggande sanden, och voro lätt skönjbara. Någon bestämd orientering av föremålen kunde ej iakttagas, men de flesta spjutspetsarna, där läget kunde iakttagas, lågo med spetsarna nedåt jorden. Föremålen, som voro begränsade till vissa stråk, \”ha lagts eller stuckits ner i jorden utefter en smal remsa på vissa smärre fläckar\”. I det med buskar beväxta området närmst vattensamlingen gjordes inga fynd.
Att det här rör sig om offerfynd kan ej gärna dras i tvivelsmål. Detta framgår redan av fyndens fördelning och av att spjutspetsarna till stor del tydligt nedstuckits. Ängsmarkerna låga ju också nedåt Källunge myr och offer ha ju under forntiden ofta försiggått i eller intill myrar eller små insjöar.
Här intresserar närmast ett bestämt fynd. Enligt uppgifter, som Nihlén erhöll, hade år 1920 ett stycke sydväst om vattensamlingen den dåvarande ägaren av Lilla Gudings gjort ett fynd som bestått av 8 stycken långa spjutspetsar. nedstuckna i jorden lodrätt med spetsarna ner och bildande en ring med cirka 2,5 meters diameter.

\”Ejderhansblotarnas offerplats.\”
Hos professor Nerman väcka de i den gotländska offerjorden nedstuckna spjutspetsarna tanken på de pilar som svenskarna i Ryssland stucko ned i jorden kring den heliga eken på S:t Gregot i Dnjepr. Spjutspetsrins diameter uppges ha varit c m., vilket mycket väl skulle passa om spjuten just stått nedstuckna runt ett träd i den löväng, som kan antagas ha funnits här redan under vikingatiden.
Hittills ha tyvärr icke tillräckliga undersökningar ägt ruin på Gudingsåkrarna — en ingående utgrävning vore i hög grad önskvärd, anser prof. Nerman — och därför är det ej så lätt att säga vad det är för ett slags offer som bragts gudomen på denna kultplats.
Att här förekommit fågeloffer av ??????????????????? Slutsatsen gör prof. Nerman av ortnamnet som betyder ejderhane. Ortnamnet Gudings är alltså uppkallat efter gudingarna, d., v. s. ejderhansblotarna, och betyder helt enkelt ejderhansblotarnas offerplats.
Även i Eke finns en gård med namnet Gudings och även där har påträffats offerfynd, bestående av ett antal bronshalsringar från tiden omkring år 500. Alldeles intill befinner sig också här en liten myr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 januari 1943
N:r 8

Idrott och sport.

\"\"

Korporationstävlingen skidor hålles i år den 31 januari.
Skidprogrammet för vintern har nu fastställts.

Den tredje korporationstävlingen på skidor kommer att äga rum den 31 januari och den hålles som vanligt med Visby AIK och Gotlands Allehanda som arrangören Det strålande vintervädret har gjort att alle man nu gjort sin utrustning klar och satt fart på träbingen. Under gårdagen såg man skidlöpare bakom varje buske ute i terrängen och detta bådar om någonsin gott för de kommande tävlingarna.
Efter en upptakt den 24 jan., då VIF anordnar en träningstävling på 7 km., kommer säsongens första stora slag med korporationsstafetten. Placeringen av tävlingen i säsongens början är gjord i den avsikten att den skall utgöra en ordentlig \”väckelse\” för skidfolket redan på ett tidigt stadium av vintern. Det är inte så alldeles säkert att vi detta år kunna räkna med vinter till slutet av mars och det gäller därför att utnyttja de möjligheter som redan nu finnas.
Försumma därför inte de goda träningstillfällen som vintern just nu har att bjuda på utan ordna laggarna fortast möjligt om det Inte redan är gjort och bättra på konditionen genom små träningsturer, när det lämpar sig. Vi åter komma med det snaraste till arrangemanget.

DM-tävlingen går den 21 februari.
Skidsektionen inom Idrottsförbundet har vidare fastställt datum för övriga stortävlingar under vintern och pro grammet har hittills följande utseende: 24 jan. VIF:s träningstävling 31 jan. Korporationsstafetten.

7 febr. Visborgsloppet (1 18).
14 febr. VIF:s stafett 3×10 km. 24 febr. DM-tävlingen.
28 febr. Gotlands elitvintersoldat (I 18).
20 arrangörer för fiksskidmarschen.

Antalet arrangörer för Riksskidmarschen, som får sin huvudsakliga tyngdpunkt förlagd till sista hälften av februari, har nu för Gotlands del vuxit till 20. 1 fjol var antalet omkring 30, så det återstår ju ännu en bit till detta resultat, som man naturligtvis strävar efter att överträffa. Det torde också finnas möjligheter till detta, ty en del klubbar som bruka vara med ha ännu inte gjort allvar av sin anmälan, bl. a. gäller detta de militära föreningarna.
I Visby blir det som vanligt gemensamma arrangemang inom de civila klubbarna VIF, Gute och AIK.
I övrigt ha följande föreningar anmält sia som arrangörer: Alva IK, Bro JUF:s IK, Dalhems IF, Fardhems IF, Gotl.
Tofta IF, Kappelshamns sportklubb, Klintehamns IK, Levide IF, Ljugarns IF, Lärbro IF, Rone GoIF, Rute IF, Slite IF, Sproge bollklubb, Stenkyrka IF, Tingstäde TK, Valls IF, Vallstena IF och Källunge JUF.

Stortävlingarna på skidorbörja.
Skidsäsongen kom i gång på allvar i går, då våra skidstjärnor prövade formen i tävlingar på olika platser.
Haldo Hanssons minne, en tävling på 18 km., kördas för första gången i Alstern. Atterday, Hellas, vann två sekunder före förfjolårets Vasaloppsegrare 0. Wiklund.

  • Härjedalsmästerskapet på 15 km. i Funäsdalen vanns av Jon Fagenius, Funäsdalen, nära två minuter före Fjällgren, Funäsdalen.
  • Ljusnestafetten 3X10 km., blev en överlägsen seger för Brännan, som kom mer än tre minuter före närmaste lag Bergvik-M~
  • I Grycksbo vann Nils Karlsson, Mora, en tävling på 15 km., drygt 2 min, före Axel Hjärpe, Rättvik.
  • Segrare i backtävlingen i Hammarbybacken i Stockholm blev Hans Hedberg, Djurgården.

Söndagens bandymatcheri div. I
lämnade följande resultat: Norra gruppen: Bollnäs-Hugo 5-3, Sandvikens AIK-Heros 1-3, Skutskär-Rättvik 10-0, Vesta Broberg 1-2.
Södra gruppen: Karlstads GötaSlottsbron 2-0, Katrineholms SK-Reymersholm 2-1, viljan Västerås ST 3-4, Örebro SK-Nässjö IF 2-2.
I div. II segrade bl. a. Hammarby över Djurgården med 11-1 och AIK över Råsunda med 9-2.

Handboll.
Karlskronakamraterna-Sanna 15-11.

Stryktipset.
Hellas-Redbergslid 8-11 2
IFK Karlskrona-Sanna 15-11 1
Majorna-Västerås HF 20-8 1
KFUM Örebro-Köping 12-7 1
IFK Eksjö-T 1:s IF 16-8 1
Kristianstad-IFK Ystad 9-9 X
AIK-Salk 1-3 2
Linköping-TSK 2-2 X
Örebro TK-Norrköping 3-1 1
ATK Lund-Karlskronafl. 3-1 1
Bellevue-Lugi, Lund 2-2 X
Ängelholm-Malmö LTK 0-4 2

Siffertipset.
Göta-Slottsbron 2-0
Örebro-Nässjö 2-2
Bollnäs-Huge 5-3
Skutskär-Rättvik 10-0

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 januari 1943
N:r 7

Bröllop

Ett ståtligt bröllop firades nyårsafton vid Vijby i Gothem, då hemmansägaren Erik Lindberg bortgifte sin yngsta dotter Gudrun med hr Helge Ohlsson från Burs i Källunge. Vigseln förrättades i kyrkan av kyrkoherde J. Munthén och brudparet uppvaktades av följande tärnor och marskalkar: Gunhild Lindberg—Alrik Thomsson, Astrid Ohlsson—Alf Lindberg, Kerstin Enkvist—Harry Ohlsson, Astrid Enkvist—Evert Nährström, Dagmar Lindberg—Arnold Lindahl, Maja Nilsson —Karl-Gustaf Lindahl, Anna PaulssonJohn Lindahl, Rut Blomberg—Elis Bergström. Som bruttöverska fungerade fru Linda Olofsson, Gothem, och som bruttbonde agronom Valdemar Ericson, Källunge. Brudparet företräddes av tvenne spelmän, hrr Olof Paulsson, Gothem, och Yngve Hansson, Vallstena.
Efter vigseln gav brudens föräldrar middag i sitt hem för ett sextiotal inbjudna, varvid brudparet hyllades med tal av bruttbonden, vilken även uppläste och överlämnade en mängd telegram från vänner och bekanta.
Festligheten pågick sedan till in på småtimmarna under angenäm stämning. Då brudparet i sedvanlig ordning trenne gånger visade sig, hade en stor skara folk kommit tillstädes för att se brud, varvid brudparet åter hyllades med kraftiga leverop och dånande saluter. Ett ståtligt fyrverkeri avbrändes.

En gäst.
I morgon lördag sammanvigas i Björke kyrka lantbrukaren Hilding Westberg, Mästerby, och fröken Britta Adman, dotter till lantbrukaren J. Adman, Stenstugårds i Viklau, och hans maka, född Larring. Vigselförrättare är kyrkoherde A. Ruhr.

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 8 januari 1943.
N:r 5

Rättegångssaker.

Årets första ting på Allekvia.
Fjärdingsman straffad för försumlighet. – Tågfyllerist fick fängelse.

På torsdagen höll norra häradsrätten sitt första sammanträde för året och i enlighet med lagens föreskrifter hölls vid inledningen av verksamhetsåret tingspredikan i tingssalen. Det var detta år kontraktsprosten Axel Klint i Källunge som förrättade denna gudstjänst och han uppehöll sig vid Romarbrevets ord om kärleken som en världsfrälsande makt.
Sedan tingshusbyggnadsskyldige hållit ett kort sammanträde inleddes handläggningen av målen, som denna gång voro 70 till antalet, varav 46 åklagarmål. Ett par av sakerna krävde ganska långa vittnesförhör och inte förrän sent på eftermiddagen var allt undanstökat. Ordförande var som vanligt häradshövding K. F. Pfeiffer, vilken biträddes av notarie Stig Ralfe och jur. stud. Göran Pfelffer.

Norra häradets tingslag betalar 60 proc. av kanslihållningen.
Sammanslagningen av de båda gotländska domsagorna från och med nyåret har medfört vissa förändringar i administrationen, bl. a. har kansliet blivit gemensamt, och tingshusbyggnadsskyldige hade därför kallats för att behandla de frågor som uppkommit i detta sammanhang. Huvudfrågan gällde att bestämma fördelningen av kostnaderna för kanslihållningen, ty enligt lagen skola dessa kostnader, om domsagan består av två eller flera tingslag betalas gemensamt efter särskild överenskommelse.
Kommittén för tingshusbyggnadsskyldige hade föreslagit att antalet skattekronor i tingslagen skulle få utgöra norm för betalningen och enligt denna grund skulle norra tingslaget få 60 procent av kostnaderna på grund av det starkare skatteun-rlaget där. Proportionen 60-40 hade man återfunnit i fjolårets siffror och förhållandet hade varit detsamma även under den tidigare femårsperioden. Hemmansägare 0skar Thomasson, Kräklingbo, fann det vara en naturlig sak att man utgått efter en viss inkomstberäkning. I detta fall blir norra tingslaget mera belastat men ser man till vad som uträttas på rättsskipningens område så finner man att norr också bör bidra med en större del, ty här har man mest att göra.
Bifall till förslaget. Landsfiskal B. Bonde hade ingenting emot att norra tingslaget fick en större andel i kostnaden men att krisförhållandena på kort tid kan orsaka en annan proportion. Om ändring behövs bör frågan kunna tas upp på nytt.
Landsfiskal F. Stengård meddelade att styrelsen tänkt sig fastställelse av kostnadsfördelningen för fem år i taget.
På grund av den nuvarande risken för snabba fluktuationer samt därför att det nu var första gången åtgärden prövades önskade ombuden en kortare tidrymd och man enades om en giltighetstid på två år till att börja med. Det meddelades också att kostnaderna för kanslihållningen inom kort komma att minskas för de lokala organen i och med att statsverket fr. o. m. den 1 juli kommer att bestrida kostnaderna för telefon samt inbindningen av böcker.
Till sist bestämdes att tingslagen skulle äga hälften var i kansliets inventarier, vilket medför att södra tingslaget får prestera en viss inlösen, då det är norra tingslaget som äger huvudparten av det nuvarande möblemanget på kansliet.

Försumlig fjärdingsman Inför rätta. En fjärdingsman på norra Gotland hade av landsfogden instämts för att han inte skött sin syssla med den omsorg och det nit som erfordrades. Vid en inventering hade nämligen vissa felaktigheter kommit i dagen, som dels orsakats av okunnighet om förordningarna och dels av bristande ordning och reda; sålunda hade insättningar på postgirokontoret verkställts trots att det inneliggande beloppet flera gånger överstigit 100 kr., vilket var gränsen uppåt i detta fall.
Svar. hade haft den uppfattningen att man fick ha upp till 200 kr. inne, förrän insättning måste ske. Vidare hade kassaböckerna inte avslutats på föreskrivet sätt och beträffande indrivningen låg han ganska mycket efter.
Fjärdingsmannen, som numera frånträtt sitt uppdrag, erkände försummelserna, men påpekade, att han inte hunnit ägna nödig omsorg om sina uppgifter, då han haft annat arbete att tänka på. Fjärdingsmannaarvodet räckte förvisso inte till för livets uppehälle, yttrade svar. till sist. Svar. dömdes till 20 dagsböter å 1,50 kr.

Elektricitetsstölden i Fårösund. Verkstadsägaren John Nilsson i Fårösund, mera känd från andra sammanhang, är jämte sin broder också åtalad för stöld av elektrisk ström och målet om denna sak var uppe redan i höstas, då det emellertid inte gick att få någon klarhet i fallet.
Till detta ting hade en av Kraftverkets montörer instämts som vittne och även verkchefen, ingenjör Dehnberg, hördes upplysningsvis. Montören berättade att verket fått meddelande från avläsaren i Fårösund om att Nilssons mätare inte fungerade, varför vittnet fått i uppdrag att se om mätaren vid tillfälle. Man hade trott att den var trasig, men en första undersökning gav vid handen att den blivit felkopplad. Mätarplattan med vidhängande sladdar hade förts med till sammanträdet och kopplingen demonstrerades inför rätten, varvid det konstaterades att såväl mätaren som strömbrytaren och säkringen förbikopplats. Vidare saknade mätaren föreskriven plombering. Montören berättade att det sprakat om sladdarna när han lossat på tavlan för att se bakom den och det förelåg tydlig risk för eldfara genom den koppling som gjorts. När strömbrytaren på plattan vridits om hade lamporna likväl brunnit.
Nils Nilsson medgav att han utfört kopplingen ifråga och den hade tillkommit på så sätt att lyset slocknat en kväll, vilket föranlett klagomål från hyresgästernas sida. Han hade då försökt med olika kopplingar vid mätaren och när han till sist fann på förbikopplingen fick han åter ljus i bostaden. Detta skulle ha inträffat i maj och hade meddelats till verket någon dag efter men ingen kom för att se om mätaren.
Åkl. framhöll att man handlat självrådigt genom att utföra den otillåtna kopplingen och vidare höll han för troligt att någon anmälan till verket icke gjorts, då sådana saker alltid antecknas och vidarebefordras till linjemästaren för åtgärd. Det ålåg även svarandena att göra ny anmälan om ingen kom.
Härvid meddelade John Nilsson att han ringt en andra gång om den stillastående mätaren och då hade det upplysts på verket att saken var antecknad men att den blivit bortglömd.
Åkl. påpekade att svarandena också haft en ledning mellan bostaden och verkstaden, vilken obehörligen installerats, men denna ledning hade tagits bort när mätaren stod stilla. Han fann först båda bröderna skadeståndsskyldiga, men återtog sedan yrkandet mot John Nilsson, som ej medverkat vid kopplingen.
För den andre broderns del hemställde åkl. om uppskov för att höra hyresgästen angående omständigheterna kring det tillfälle då den förbjudna kopplingen verkställdes. Från Kraftverkets sida har yrkats ersättning med 300 kr. för strömförlusten under den tid mätaren stått stilla.
Svarandebiträdet, advokat Almqvist, bestred ansvar för tjuvnadsbrott, ty om något vinningssyfte förelegat skulle man väl ordnat det så att mätaren givit något utslag och inte stått fullständigt stilla. Ansvar för olaga installation medgavs.

Rätten frikände John Nilsson från ansvar.
Delade meningar i bilhistorien vid Slite hotell. En trafikbilägare från Fårö har som bekant åtalats för att ha kört bil i onyktert tillstånd, vilket skulle ha skett i samband med ett besök på Slite hotell i höstas. Det rådde emellertid osäkerhet om huruvida svar. suttit vid ratten eller inte och för att om möjligt få klarhet på den punkten hördes fyra vittnen i går. Något närmare lösningen kom man väl knappast genom vittnesförhören, ty där framfördes med största bestämdhet rakt motsatta saker.
Först hördes ordningsvakten på hotellet, som nekat hela sällskapet tillträde på grund av att tre av männen varit berusade medan den fjärde ej varit synbart berusad. Bilägaren hade genast lämnat lokalen medan do övriga varit påstridiga och velat bli insläppta. Resonemanget hade fortsatts på verandan och under tiden hade bilen körts fram till trappan. Vakten hade sett ägarens namn på bildörren och fick även den uppfattningen att denne kört fram bilen. Han hade dock ej sett vem det var som satt i bilen.
Även hotellvaktmästaren hördes, ty han hade delvis följt händelserna utanför. Han hade sett ägaren uppehålla sig vid bilen medan de övriga stodo på trappan, men han hade ej sett själva framkörningen.
En av restauranggästerna, som samtalat med en i sällskapet, hördes om sina iakttagelser och han berättade att han sett när bilen kördes fram till trappan. Längst till vänster i förarsätet satt bilägaren, vilken han kände igen på mössan. Alla fyra hade suttit i förarsätet vid avfärden, som han också bevittnat, men vem som satt vid ratten hade han inte kunnat uppfatta.
Slutligen hördes den kustartillerist, som bilägaren tillfälligt engagerat i Fårösund för bilfärden till Slite. Om ärendet i Slite hade det aldrig varit tal, framhöll han bl. a., och färden hade gått direkt till hotellet. Sedan de nekats tillträde hade bilägaren gått\’ ut och satt i gång fläkten på bilen, varefter också vittnet kommit ut och kört fram den. Bilägaren hade då suttit längst till vänster. i förarsätet medan vittnet körde, vilket f. ö. varit fallet under hela resan till Slite, och detta hade inte verkat hindrande på manövreringen, ty sätet var rymligt och ratten var placerad ganska långt från vänstra sidan. Vittnet t nändes ej när de andra kommit upp i bilen.
På återfärden till Fårösund bar det sig inte bättre än att bilen körde i diket i den svåra kurvan vid Långome, vilket föraren förklarade med att han inte kände till vägen. Av de åkande i en droskbil, som följt efter lastbilen en stund, hade emellertid förklarats, att lastbilen vinglat över vägen från den ena sidan till den andra, vilket tydde på att vederbörande inte kunde behärska bilen riktigt.
Åkl. överlämnade målet och yrkade ansvar enligt stämningspåståendet samt åläggande för svar, att utbetala ersättningar åt läkare och vittnen.
Samme svar, ställdes vid detta ting också till ansvar för falskdeklaration. Svar. hade för 1940 uppgivit 894 kr. att taxeras till kommunal inkomstskatt medan taxeringsnämnden kommit till den något annorlunda summan 6,130 kr. Svar, medgav att en del skogsaffärer bortglömts vid deklarationen, men han kunde dock inte på långa vägar komma upp till denna summa. Svarandebiträdet hemställde om uppskov för att närmare hämta kännedom om denna affär.
Svar. frikändes från ansvar för rattfylleri men dömdes till 25 dagsböter å 5 kr. för att han missbrukat sin oljetilldelning samt för att fyra man suttit i förarsätet.

Bilist på avvägar – kollision med hus. En bilförare var instämd för att han den 25 nov. framfört bil genom Tingstäde samhälle i spritpåverkat tillstånd och därvid efter en sladdning på vägen kört genom ett staket samt kolliderat med ett hus. Svar, fann åklagarens skildring av saken något överdriven, ty \”kollisionen\” inskränkte sig till en rispa i en fönsterbåge och staketet hade han inte kört igenom utan endast sladdat emot så att det tryckts omkull. Han ansåg sig ej påverkad av spritdrycker, då det var över fyra timmar mellan spritförtäringen och händelsen i Tingstäde. Han och en kamrat hade kört in från Fårösund på kvällen och hade besökt en restaurang vid 8-tiden och svar. hade fått 20 cl. sprit. Efteråt hade han bjudit tre flickor på en rundtur i bilen, men den gången gick färden lyckligt. Missödet på hemvägen ville svar. tillskriva det dåliga väglaget, ty vägbanan var såphal och då svar. vid ett tillfälle släppte på gasen blev vagnen svår att hålla i balans och med ens var olyckan skedd.
Åkl. påpekade att svar, till en början förnekat all spritförtäring och detta förklarade svar. bero på att han ansåg restaurangbesöket ligga så långt tillbaka i tiden att han ansåg spritförtäringen ej kunna vara vållande till olyckan.

Rätten dömde svar. till 20 dagsböter å 3 kronor.
Nytt Intermezzo under tågresa. De s. k. tågfyllerierna utgöra ständigt återkommande tingsangelägenheter trots att straffen i regel bli så pass kraftiga att de borde avskräcka i högsta grad. Nu senast är det tre herrar från norra Gotland, som på en tågresa från Visby till Lärbro kort före jul uppträtt synnerligen oskickligt, emedan de åtalats för fylleri och förargelseväckande beteende, för spritförtäring i tågkupen samt för våldsamt motstånd, då de avfördes från bussen i Lärbro.

En av de bråkiga herrarna hade tagit sig en så grundlig krogsväng i stan, att han inte mindes något vidare av hemfärden utan medgav ansvar enligt stämningen. Han har tidigare varit åtalad för fylleri samt framförande av lättviktare i berusat tillstånd.
Den som hade varit aggressiv av de tre uppgav att han varit klar, men han hade ett hetsigt humör när han fick sprit i sig och detta hade varit orsaken till hans obalanserade uppträdande. Övriga passagerare i kupén hade haft ganska mycket otrevligheter att utstå och deras vägran att åka med bussen från Lärbro, om inte de tre bråkmakarna fördes undan, hade säkerligen fullt fog för sig. Stationspersonalen tog då hand om de tre herrarna, som satte sig till motvärn i det längsta, och mannen utan minne fick nu veta att\’, han slagit till en stationskarl, varmed givetvis följer åtal för misshandel av yrkesman i tjänsteutövning.
Den tredje åtalade hade varit ganska lugn från början men allteftersom brännvinet vinet sjönk i buteljen så steg humöret hos\’ svar. och han hade känt sig så stark att\’ han lovat lyfta ut tågbetjäningen.
Åkl. krävde strängast möjliga straff för att få bukt med dessa otrevligheter, som medföra sådant obehag för övriga passagerare.
Den värste bråkmakaren var byggnadsarbetaren Sture Lundberg, som dömdes till en månads fängelse. Mannen med det klena minnet dömdes till 30 dagsböter å 4 kr. och den tredje i sällskapet slapp undan med 25 db. á 2 kr.

En tilltrasslad bildäcksaffär har förekommit mellan en handlande och en bilägare på mellersta Gotland. Målet var före i november och till gårdagens sammanträde hade båda parter personligen inställt sig. Transaktionen hade som bekant tillgått så att bilägaren kört ned två däck utanför handlarens och denne hade då tyckt synd om bilägaren, som fått låna två däck från handlandens bil. Han skulle få ha däcken några dagar var det meningen, men i fortsättningen kom bilägaren och ville köpa däcken; han hade lagt in om licens, som han sedan skulle överlämna till handlanden. Nu komplicerades fallet därigenom att det aldrig kom någon licens till bilägaren på grund av att han slarvat med redovisningar tidigare, medan handlanden däremot fått order att leverera sina däck till myndigheterna.
Det hade också växlats en penningsumma mellan de båda parterna, men handlanden bestred att något köp ägt rum. Saken låg så till, förklarade han, att bilägaren en dag kommit in i affären och lagt 450 kr. på disken men sedan gått igen utan att säga något, då han inte givit sig tid att vänta tills handlanden blev klar med en kund. Penningsumman hade handlanden tagit vara på men han påpekade att den uppgjorda summan varit 500 kr. och något köp skulle inte ske förrän det fanns någon licens.
Handlanden fick böta 25 db. å b kr. och bilägaren 20 å 1: 50 kr. Godset och köpeskillingen förklarades förverkade till kronan.

Körrapporterna till ordercentralen har man slarvat åtskilligt med på norr, ty det förekom ett flertal sådana fall vid gårdagens ting. Vid behandlingen av målen fick man ytterligare inpräntat att rapportering skall ske varje månad även om ingen körning förekommit och vidare äro alla bilägare skyldiga att lämna rapport vare sig de anse sig som anslutna till centralen eller ej.
En av svarandena ansåg att han inte behövde rapportera, då han \”inte var med\” och inte fått några order från centralen. Svar. fick upplysning om att han var skyldig att anmäla sig till centralen samt att sända rapporter dit.
Att han kört så litet att det inte skulle behövas någon rapport om saken och dessutom hade han haft så bråttom med potatisupptagningen att han inte haft tid med skriverierna. Han hade dock kommit att tillfråga landsfogden i saken och denne hade svarat att det räckte om rapporten kom in till 1 dec. Landsfogden fick emellertid inte reda på att det saknades rapporter för flera månader tillbaka och det var det som åklagaren nu hängde upp sig på. Det blev 10 dagsböter å 1: 50 i båda fallen.

Villkorliga domar. Två av de inblandade i den förut omtalade fårslakten på Furillen dömdes till villkorliga straff, i båda fallen 3 mån. straffarbete.

En sergeant som köpt en stulen cykel fick en månads fängelse villkorligt samt dömdes att utge 60 kr. i ersättning.

Oro i zigenarlägret. En grupp zigenare hade i höstas tältat ute i Slite och en ortsbo hade en kväll varit på besök där, varvid han snavat på en tältpinne och rivit upp tältduken. Zigenarfamiljen var över honom som ett skott och en av de mörkhyade drämde till fridstöraren i ansiktet med en stör så att ett fult sår uppstod. Då övergick också den andre till handgripligheter och det blev sålunda böter för båda. Zigenaren fick ge ut 20 dagsböter å 2:50 medan den andre mannen fick 10 dagsböter å 1: 50.

Fortkörning hade föranlett åtal i flera fall, bl. a. för en busschaufför som antogs ha kört med 60-70 km. på vägen till Fårösund. Orsaken till den höga farten hade varit att han beordrats med en extra buss till Fårösund för att hämta passagerare och han måste skynda på för att dessa skulle hinna med tåget till Visby. Omtanken om passagerarna var emellertid inte förenlig med nuvarande restriktioner och förordningar för att spara materielen från förslitningar och chauffören fick betala 10 dagsböter å 1:50.

En del andra bilförseelser förutom de nämnda körrapporterna förekom som vanligt, bl. a, dömdes två chaufförer för att de haft för tunga betlass. Det blev 15 dagsböter för vardera. En bilförare, som saknat vattentank på bilen dömdes till 10 dagsböter å 1: 50.

Radiolicensrazzia har företagits ute i bygderna på mellersta Gotland och resultatet blev synnerligen givande ur ordningsmaktens synpunkt sett, ty ett 15-tal personer ertappades och fingo erlägga 10 dagsböter. I ett fall, där omständigheterna varit försvårande, blev det 15 dagsböter.

För snatteri dömdes en person till 20 dagsböter å 1: 50. Han hade tillgripit en reservoarpenna på ett kontor.

För olaga pilsnerutskänkning dömdes två personer, en till 25 och en till 15 kronors böter.

Inköp av \”kupongfritt\” fårkött kostade två personer 10 dagsböter å 2 kr.

Brödtransporter utöver tillåten rayon kostade en bagare 10 dagsböter å 2: 50.

En handlande hade överträtt förordningen om mått och vikt och fick böta 20 kr.

Fyra handlande hade inte haft sin ammunitionsförvaring ordnad på föreskrivet sätt och det blev 10 dagsböter för samtliga.

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 8 januari 1943.
N:r 5

Födelsedagshyllningar.

På sin femtioårsdag i onsdags blev fru Vendla Björkander, Sallmunds i Tofta, föremål för hjärtliga hyllningar från vänners, grannars och släktingars sida, därvid många minnesgåvor av olika slag överräcktes till henne. Sålunda uppvaktade syskonen med matsilver, söndagsskolbarnen med tvenne etuier kaffeskedar, släktingar i Visby med en silvertallrik m. m. Baptistförsamlingens syförening uppvaktade med en stilfull blomsteruppsats och dessutom ingingo under dagens lopp olika slag av gratulationer och lyckönskningar.

Fru Amanda Jakobsson, Aumunds i Källunge, blev på sin sextioårsdag i går föremål för hjärtliga o. omfattande hyllningar. Barnen uppvaktade med ett fotografi och en väska och vänner med matskedar, en skrivbordsmatta samt blomsteruppsatser. Från ett fyrtiotal vänner överlämnades en textad adress samt matservis, kaffeservis, glasservis och en blomsteruppsats. Under dagens lopp anlände en mängd telegram.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Januari 1942
N:r 24