Etikett: Källunge

Bölungs i Källunge.

Om man reser landsvägen rätt västerut från Källunge socken, passerar man blott någon femtiotal meter från själva järnvägsövergången över en liten åränna vid vilkens norra strand strax invid broövergången en synnerligen vacker svärdsslipningssten för något år sedan blev frilagd i sandväggen.
Den lilla årännan kommer västerifrån och rinner fram förbi Skäggstäde gårdar där den ännu driver en vattenkvarn. Den sträcker sig vidare norrut förbi L:a Tollby, där den fordomdrev tvenne vattenkvarnar, och förgrenar sig slutligen i olika riktningar bort mot L:a Ryftes och Stora Haides i Fole socken, men även i nordostlig riktning, och tar där alltjämt emot en del av det vatten, som kommer från den nu dikade Stormyr som ligger inom Bäl och Hejnum socknar.
Den lilla årännan, som efter det den passerat under järnvägsbron borta vid Källunge, bångar sig fram genom en synnerligen vacker löväng, drev dock ännu för cirka fyrtio år sedan ytterligare en del kvarnar, när den under vårflödet blev strid och kraftig under sitt långa lopp mot myrarna och havet. Den kvarn förf här närmast syftar på låg ej långt från den ovan omtalade landsvägsbron och den vackra svärdslipningsstenen. Kvarnen, som var en präktig och välbyggd sådan och dessutom utrustad med siktverk, även om det var ett gammaldags sådant, som på fackspråket kallades ”skaksikt”, tillhörde Bölungs gård i Källunge socken. Den gamla gård som ännu reser sig i tämligen orestaurerat skick på norra sidan om landsvägen. Det är åt denna gamla släktgård vi i dag skola ägna vårt intresse.
Bölungs i Källunge – vi åsyfta då den gård som äges av lantbrukare Nils Hansson därstädes – omfattar enligt gammal mantalsräkning nära tre fjärdedelshemman och till densamma hör ganska bördiga och välbelägna markområden.
Själva fastmarksåkern, som omfattar en areal av 68 tunnland, utgötes till största delen av styv men bördig lerjord till större delen väl täckdikad och i bästa kultur. Den ligger i ett stort skifte runt om gården och delas endast av järnvägen samt Skäggstädeån.
Vad det gäller myrmarken, som hör till fastigheten, omfattar denna sammanlagt 8 tunnland. Den bildar ett långsmalt skifte, som sträcker sig tvärs över Källungemyrs västra del. Myrskiftet, som nu är odlat, utgöres av prima myrjord, som användes för beten och höproduktion. Skiftet når med sin bortre del över till Källungemyrens södra strand till en därstädes utskjutande, skogsklädd udde, kallad ”Rejsudd”, ett namn som ännu brukas och som även återfinns på en i gården bevarad skifteskarta, upprättad år 1700.
Av ängsmark har man ännu lyckats bevara och hävda cirka 10 tunnland vid Bölungs. Denna ängsmark ligger fördelad på trenne skiften, alla gränsande intill åkermarken och namnen på dessa tre ängslotter voro respektive ”Roslunden”, ”Starrar” och ”Brostycket”, som ligger strax vid järnvägen.
Ägaren poängterade att han gärna, liksom den förre ägaren, ville försöka att bevara dessa vackra ängsmarker från såväl odling som beteskultur, men att det ställde sig ganska besvärligt med att få fatt på arbetskraft just till fagningsarbetet under våren. Hittills hade det dock lyckats för dem bägge och de trodde även att så i fortsättningen skulle bli fallet. (En sak som man livligt må hoppas.)
Vad det gäller skogsarealer är man dock i allmänhet icke så lyckligt lottad i den bördiga Källungesocknen, som man är i vissa andra socknar, som ligga exempelvis utefter den gotländska kusten.
Hela skogsarealen vid Bölungs utgjorde nämligen sammanlagt 27 tunnland, vilket därtill var fördelat på trenne skiften. Ett vid Källungemyr, den s k. ”Reisudden” på 3 tunnland, ett beläget strax öster om Källunge station på 12 tunnland och ett, också på 12 tunnland, som ligger borta i Vallstenaskogarna. Skogsväxten var emellertid å samtliga skogsområden mycket god, delvis uppblandad med högväxt och vacker björkskog, och avkastningen av denna borde följaktligen sträcka sig utöver gårdens eget behov av ved och virke.
Av byggnaderna vid Bölungs är manbyggnaden – enligt inskription uppförd år 1848 – säkerligen den äldsta på gården; och den utgöres av ett vackert stenhus i en våning under brutet tegeltak. Ståtlig och ännu rätt väl bevarad från olämpliga restaureringsarbeten reser den sig mellan de lummiga lövträden och den kan följaktligen fem år framåt i tiden fira sitt hundraårsjubileum. Endast den förut så låga och trevligt sotade skorstensstocken synes ha varit i händerna på någon modern byggmästare. Hade den gamla formen bibehållits, hade stor fördel därmed vunnits för byggnadens utseende.
Vad det gäller flygelbyggnaden är även denna uppförd av sten under tegeltak och byggd på 1880-talet.
Ladugården är liksom manbyggnaden stor och rymlig. Den är byggd av sten under tak av plåt och byggdes år 1912 av förre ägaren Gunnar Vigström. Förutom en ypperlig inredning hör till densamma en stor överbyggd, cementerad gödselstad. Av övriga byggnader, som hör till fastigheten, må nämnas magasinsbyggnad av trä under plåttak, såg- och kvarnhus, smedja o s v.
Vad det gäller gårdens djurbesättning utgöres den av i medeltal 22 nötkreatur, 6 hästar och 17 svin samt övriga smådjur.
Ägare till gården har sedan år 1942 varit lantbrukare Nils Hansson, född vid Suderbys i Källunge. Han övertog under fjolåret gården efter svärfadern Gunnar Vigström, vilken innehaft Bölungs gård ända sedan år 1906, då han övertog den efter fadern, snickaren Olof Fredrik Vigström, som förutom sin jordbrukaregärning även specialiserat sig på orgelbyggeri och bl a byggt den förutvarande orgeln i Vallstena m fl kyrkor. Han i sin tur hade övertagit Bölungs gård på 1870-talet, och var barnfödd därstädes.
Fadern till denne Olof Fredrik Vigström hette i sin tur Olof Vigström och var född år 1810 vid Ringvide i Fole. Även dennes föregångare hade varit ingift i gården och var barnfödd vid Krämplösa i Hejde socken. Det framgår av gamla gårdshandlingar att även dennes svärfar varit ingift där. Vad han hette finnes ingen uppgift om, endast detta att han kommit från gården Stentollby i Fole och varit född där under förre hälften av 1700-talet.
A-d

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 juli 1943
N:r 161

Avslutningen ägde rum på måndagen.
De tre sista dagarna av den gotländska kyrkoungdomens stormöte i Källunge uppfyllde mer än väl de rika löften, som kursens början givit, och allt större var antalet av dem, som sökt sig till denna bygd i hjärtat av vår ö för att under söndagen kulminera med närmare 500 deltagare i högmässan och 110 gäster vid middagsbordet. Lördagens bibelstudium hölls av biskop Ysander, som talade om att övervinna kamrater. Biskopens andligen djuppejlande bibelstudium, byggt på rik själarsörjarerfarenhet, träffade de unga åhörarna mitt i deras verklighet och formade sig till ett svar på trenne frågor: Vilket är uppdraget, vem mäktar övervinna andra och hur skall jag övervinna kamrater? De efterföljande gruppsamtalen, vilka på de ungas egen begäran anordnats, visade, hur mycket detta bibelstudium givit dem. Förmiddagsföredraget hölls av med. lic. L. Hallström över ämnet Kristen syn på sexualproblemet. I samband med detta var frågelåda anordnad, där d:r Hallström besvarade deltagarnas frågor i denna ömtåliga men viktiga sak. Eftermiddagen ägnades åt utflykt till grannförsamlingen Vallstena, där syföreningen med stor gästfrihet mottog kursdeltagarna. Syster Inga-Lisa Thunberg tecknade i ett anförande levande bilden av \”Guds fattige speleman\”, den helige Franciskus. Aftonbönen i den till trängsel fyllda kyrkan blev ännu en högtidsstund. Predikant var kyrkoherde F. Ternéus.
Söndagen den 4 juli var kursens stora dag med högmässa i Källunge, där biskop Ysander predikade. Kl. 2 voro ungdomarna inbjudna till kyrkkaffe och friluftsmöte av syföreningen. Härvid talade prosten G. Sjöberg om Vårt folk vid vägskälet och kyrkoherde K. A. Widegren om Den tro, som skådar dag, där världens ögon blott se natt. Kl. 8 samlades man åter till högtidlig aftongudstjänst i Källunge kyrka, där kyrkoherde E. Beijer predikade. Guds-\’ tjänsten förhöjdes ytterligare av vacker körsång av K. S. V:s norra krets.
Måndagen var avslutningsdag. Den inleddes med bibelstudium av biskopen: Kan man övervinna Gud? Til. ville som svar på denna fråga framhålla fyra gestalter ur Bibelns rika värld, vilka alla kämpat med Gud: Abraham, Jakob, den kananeiska kvinnan och Herren Kristus själv. Övervinnare blevo de alla, i det de läto sig övervinnas. Kursens siste föredragshållare var kyrkoherde E. Hejneman, och hans ämne Vandringen i ljuset.
Efter frågelåda samlades man till den traditionellt avslutande nattvardsgudstjänsten, skriftetalare kursledaren. En sällsam andakt vilade nu som alltid över denna gudstjänst, där unga människor, sökande Kristi gemenskap, vid varandras sida böjde knä vid Herrens altare. Här väntade de och här funno de kraften att fullfölja de höga beslut, som kursens väckande och uppfordrande program kommit dem att fatta.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 juli 1943.
N:r 152

En kurs i olycksfalls- och hemsjukvård började i går i Källunge folkskola. Kursen, som anordnats av socknens rödakorskrets, står under ledning av syster Gunhild Ericson och pågår ett par timmar varje kväll med samling kl. 7,30. Omkring 35 elever hade infunnit sig i går och hälsades välkomna av kretsens ordförande agronom Waldemar Ericsson. I de delar av kursen, som beröra olycksfallsvården, deltar i fortsättningen även hemvärnet, som också fredag kväll kl. ½ 8 skall ha en övning ute i terrängen.
Glädjande nog utgöres en stor del av eleverna av ungdomar, men det påpekas, att det fortfarande finns plats för flera deltagare i kursen, som upptar både föreläsningar och praktiska demonstrationer. Anslaget till dylika kurser på. Gotland är nu förbrukat, varför det torde vara anledning även för innebyggare i grannsocknarna att passa på, tillfället.
Avslutningen äger rum måndagen den 12 juli efter 18 timmars undervisning.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 juli 1943.
N:r 152

anordnar en OLYCKSFALLS- och HEMSJUKVARDSKURS 18 timmar med början tisdagen den 6 juli kl. 7,30 i Källunge folkskola.
Kursen pågår om kvällarna och ledes av Syster Gunhild Eriksson. Kvinnliga och manliga deltagare önskas välkomna.
Waldemar Ericsson,
ordf.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 juli 1943
N:r 150

kunde under sin första dag i går glädja sig åt ett för dess ändamål strålande väder och växande tillströmning av fasta och tillfälliga deltagare. Efter morgonbön höll kyrkoherde E. Gyberg det första bibelstudiet i serien: Övervinnare och talade om att övervinna frestaren. Att denne är en ständigt verksam makt, kunna vi alla, sade talaren, märka i våra liv, och det framgår också med all tydlighet av Bibelns berättelser om Jesu frestelser och syndafallet. Frestaren finner alltid människans svaga punkt, skötesynden, som är den avgrund, i vilken vi lätt löpa fara att störta ned. Han angriper från många håll, och han frestar även till falsk tillit och överdåd. Att övervinna honom är ingen lätt uppgift, men vi böra betänka, att vi ej äro ensamma, \”ty med oss står den rätte man\”. Genom trons gemenskap med Kristus vinnes del i hans segerkraft. Kl. 11 talade kyrkoherde Amer över ämnet Där den breda vägen är smalast. Med utgångspunkt från den förlorade sonen skildrade han hur den breda vägen icke blott är de stora öveträdelsernas bana utan också de många små avvikelsernas väg till helt ny livsstil och livssyn, fjärran från barnatrons trygga hem. Den breda vägen har dock sina smala pass, då den förut ljusa, optimistiska livssynen mörknar. Då verkar Guds ande en ånger, som icke är tillfällig, utan gäller människan i hennes allra innersta. Eftermiddagsföredraget var betitlat Den unga längtan och hölls av syster Inga-Lisa Thunberg. En ung människas liv är alltid mer eller mindre fyllt av längtan. Det kan gälla rättfärdighet såsom hos Paulus, kärlek eller frihet. Den högsta längtan är längtan efter Gud. Men den, som låter sig helt behärskas av sin längtan och icke låter den få utlopp i vilja, blir en olycklig människa. Längtan är glädje men också kamp och lidande. Dagen avslutades med aftonbön av stiftsadjunkt Lundell, till vilken även många församlingsbor mött upp.
Söndagen den 4 juli hålles Källunge sammanlyst högmässa för pastoratet kl. 11 f. m. med predikan av Biskop Ysander. Därefter hålles kl. 2 e. m. i prästgårdsparken ett friluftsmöte, vid vilket prosten G. Sjöberg och kyrkoherde K. A. Widegren tala. Aftongudstjänst hålles kl. 8 med predikan av kyrkoherde E. Beijer. Liturg är kontraktsprosten A. Klint, och norra kretsen av K. S. V. medverkar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 juli 1943
N:r 148