Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Järnvägen på Gotland öppna första gången 1878 för allmän trafik. Den första sträckan var Visby–Hemse.
som förrättar å Hemse järvägsstation onsdagen den 14 innevarande april kl. 12 på dagen låter herr Carl Persen försälja omkring 80 kastar prima grenved, upplagda på järnvägstationen, samt cirka 75,000 takspån. Med betalningen lämna anstånd till den 1 nästkommando oktober.
Hemse den 7 april 1920.
Emil Eneman.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1920
N:r 81
i Slite—Roma järnvägs A.-B. kallas till extra bolagsstämma å Slite järnvägsstation lördagen den 24 april 1920, kl. 11,30 f. m. Därvid förekomma till avgörande följande tillägg till bolagsordningen:
Av bolagets aktier må allenast viss del vid varje tid mindre än 1/5 del genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenska handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren eller av annat svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, som avses i 2 § av lag den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, dock att utan hinder av det nu gjorda förbehållet, aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förening som avses i § 18 av nyssnämnda lag.
STYRELSEN.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1920
N:r 81
lära redan — efter hvad vi från tillförlitligt håll erfarit — så raskt framskridit, att man snart torde hafva att förvänta förslag till så väl banornas riktning som stationer å desamma.
Enligt löfte blifva vi snart tillfälle att meddela våra läsare de resultat, hvartill ifrågavarande undersökningar ledt, men vi kunna dock icke underlåta att redan nu uttrycka vår glädje öfver, att Gotlands för närvarande vigtigaste allmänna angelägenhet ifrån pennstridernas omätliga gungfly inkommit på det praktiska områdets fasta mark. Många, och antagligen äfven heta, strider skola väl ännu komma att utkämpas innan frågan vunnit sin slutliga lösning, många enskilda intressen skola, här som annorstädes, hindrande träda emellan, men framåt skall dock frågan gå, oberoende af alla de barnsliga stängsel, som okunnigheten eller vännerna af det gamla och föråldrade må söka ställa i hennes väg.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Oktober 1874
N:r 86
Till hvad vi förut härom meddelat, kunna vi nu lägga, att dessa undersökningar, hvilka ledas af löjtnanten vid väg- och vattenbyggnadskåren hr A. Hagdahl, med biträde af hr kapten Belfrage, komma att från Wisby sträcka sig först öster ut och sedan dels mot Burgsvik och Ronehamn, dels mot Fårösund och Slite. Undersökningarne lära komma att taga en tid af mer än två månader, och blifva sålunda icke, såsom vi förut meddelat, blott okulära utan komma att omfatta jemväl afvägningar, linieutstakningar m. m. dithörande.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Oktober 1874
N:r 78
I söndags ankom hit från Kalmar löjtnanten vid väg och vattenbyggnadskåren, hr Hagdahl, hvilken af härvarande undersäkningskomité blifvif anmodad verkställa okulära undersökningar för jenvägsanläggning å Gotland.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 September 1874
N:r 77
Den så mycket omtvistade frågan om jernväg på Gotland, tyckes omsider komma ett steg närmare målet. Man brukar säga att när det går sakta så går det väl; och det kan väl ej skada om ett så vigtigt företag blifver grankadt och bedömdt från flera håll. Att här ingå uti bedömande huruvida ifrågavarande jernväg till en början kommer att bära sig, det ligger utom vår förmågas område — goda konjunkturer måste kävid tagas i beräkning; men att en dylik anläggning, inom några lå år etter dess fullbordande, kommer att medföra en ofantlig vinst för jordbruket och näringarne, derpå bar erfarenheten å andra orter lemnat de ojäfaktigasie bevis.
Till en början, när denna fråga här kom på tapeten, resonnerade den tänkande allmogen så, att jernvägen möjligen kunde . . . ja, man var nästan öfvartygad om att den skulle, blifva till gagn för länet, om den komme till stånd. Men huru skulle så stora summor som dertill behöfdes kunna anskaftas, då ingen egentlig utsigt snar direkt vinst vore att påräkna? Och på denna grund, måhända, blef å kommunalstämman en förevarande om aktieteckning inom kommunerna afslagen, först och främst i de socknar, hvilka hade minsta utsigten att få den föreslagna banan dragen i deras närhet.
Andra åter ville på inga viskor höra omtalas en sådan ”galenskap”, emedan det skulle förorsaka fördyrande af materiel och dagsverken m. m. utan att betänka det just ett sådant kommunikationsmedel mest bidrager till det allmänna välståndet.
Får man imellertid göra någon slutsats af det förhållandet, att åtminstone några af de från en blifvande jernväg aflägsna socknar nu senast å kommunalstämmor fattat beslut att bidraga till anskaffande af medel för en jernvägs undersökning härstädes, torde man icke utan skäl kunna hoppas att den gamla njuggheten, till någon del åtminstone, måst vika för tanken på framtidens oundgängliga behof. Före jernvägsundersökningens början torde det dock vara af största vigt såväl för jernvägen som för den enskilde, att den omtänk samma jordegaren tager tiden i akt och låter undersöka sin jords natur och bottenlager, af sakkunnige personer, hvartill numera ett billigt tillfälle är hvar och en beredt. Hvem vet om icke äfven vår Ö i sina kalklagers sköte kan förnuft ämnen, som gifva stoff till alldeles opåtänkta fabrikat; här äro sannerligen ej många, om ens några, verkligt allvarliga undersökningar gjorda härutinnan. De Ytliga eller synbara fördelarna af en jernväg här på ön skola måhända i en framtid komma att stå i skuggan af de nu fördolda; och hvad spanmålsproduktionen beträffar, skall Gotlands på de flesta ställen tacksamma jord frambringa vida mera säd om de rika mergellagren komma att blifva uppmärksammade och rätt använda, samt tillbörlig flit och omsorg egnad åt vårt landtbruk, hvilket på långt när icke är hvad det borde och kunde vara. Alla möjliga förhållanden måste naturligtvis tagas i betraktande då man står i begrepp att börja ett så allmännyttigt företag som en jernväg; men man har dock icke några grundade farhågor för ett misstag häruti, oro man opartiskt betraktar den lyftning en jernväg åt alla brancher, och säkert är att den Gotländska allmogen i allmänhet icke, Såsom man befarat, skall med onda ögon betrakta en jernvägsanläggning, utan hellre ”hjelpa till och skjuta på bara någon eller några vilja draga lasset”. Många bäckar små göra en stor å, säger ordspråket; och vi hafva fullt skäl att hoppas det våra ärade riksdagsombud skola göra hvad på dem ankommer när det gäller att anropa modren Svea att bibringa till Gotlands välstånd och förkofran. Om för samfärdselns ytterligare lättande flera banor i olika trakter af länet komma att anläggas skola väl egendoms-egarne efter för måga draga sitt strå till den stora stacken, hvarifrån medeln skola hemtas.
Äfven om denna jernvägsanläggning icke inom den närmaste framtiden kommer att utföras, bruket vore en oberäknelig förlust för Gotland, skall de lik väl alltid lända alla dem till heder, som väckt förslaget om och varmt nitälskat för jernvägars införande på vår fosterö.
Landtbrukare
af södra Gotlands allmoge.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Maj 1874
N:r 36
Enligt hvad det förljudes, lär lektor Berlin, en af Westerviks mest framstående kommunalmän, utkommit i akt och mening att deltaga i ett till idag utsatt sammanträde i jernvägstrågan.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 28 Februari 1874
N:r 17