Fest i kvinnliga arbetslägret i Hörsne.

Om söndag anordnas i kvinnliga arbetslägret i Hörsne en fest i avsikt att göra lägret mera känt för allmänheten. Den tar sin början kl. 3 och vid densamma förekommer musik, allsång, lekar och kaffeservering m. m. På kvällen avslutas festen i Bara ödekyrka, där pastor Hilding Jacobsson kommer att tala. Vidare blir det också sång och musik där.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Juli 1940
N:r 158

Kvinnlig samhällstjänst i Hörsne.

Det gotländska förbundet har startat sin verksamhet. — 17 Visbyflickor i arbete bland Hörsnebygdens jordbrukare.

Det är en vacker sommarmorgon och en grupp flickor äro redan färdiga att
på sina cyklar ta sig bort till sina resp. arbetsplatser för att deltaga i de sysslor,
som där vänta dem.

När torka och missväxt förmörka framtidsutsikterna för den gotländske lantmannen, krig och örlig härja bortom horisonten, och därtill den gamle guden Pluvius — trots gamla \”märker\” och många goda tillbud — fortfar att hålla på den efterlängtade rotblötan, då får man sannerligen inte förvånas om jordens egna söner och döttrar börja finna det trist med det hårda arbetet därute på landsbygdens törstande tegar.
Borta i Hörsne har emellertid under sommaren startats någonting som nu visserligen icke kan eliminera de förut nämnda tråkigheterna, men som dock har blivit en hjälp i arbetet för dem, som bäst behöva. Att sjutton stycken visbyflickor efter månader av skolplugg ge sig landsbygden i våld, gallra betor, bärga hö och mjölka, måste väl ändå betraktas som ett gott tidens tecken. Och signaturen som i förra veckan blev i tillfälle att besöka flickorna i deras trevligt inredda förläggning borta vid Baraberget, vill härnedan försöka ge några glimtar från det säkerligen allt annat än trista lägerlivet därstädes.
När allmänheten någon gång under året 1938 genom radion eller tidningspressen fick sig bekant att en kvinna vid namn Nora Torulf kläckt ut den tanken, att jordbrukets trängande behov av arbetskraft möjligen skulle kunna i viss utsträckning fyllas genom att stadsungdomen under ferierna bereddes tillfälle att få deltaga i jordbruksarbetet, var det nog många, som log ett skeptiskt leende och tyckte att den där kvinnan måste nog hysa en bra underlig uppfattning angående stadsungdomens, och för övrigt även landsbornas, inställning till ett sådant alternativ. Att skolungdom från
städerna utan någon kontant ersättning skulle vilja \”offra\” sina ferier på tungt jordbruksarbete, när landsbygdens egen ungdom flydde till städer och samhällen för att därstädes, enligt gängse uppfattning, skapa sig en drägligare tillvaro, lät ju onekligen ganska underligt, men när redan under fjolåret de första lyckade resultaten av Riksförbundet Kvinnlig Samhällstjänsts strävanden gick genom pressen, började till och med den tveksammaste dra öronen åt sig. Och vad beträffar oss gotlänningar hade vi faktiskt redan då tillfälle att själva göra oss förtrogna med förbundets verksamhet.

Kvinnligt arbetsläger i Björke under fjolåret.
Att det i Björke skola under fjolåret fanns ett sommarläger för Kvinnlig samhällstjänst torde väl de flesta erinra sig, och ledare för denna flickgrupp, som bestod av tolv unga damer, därav endast en gotländska, var dels en filosofie studerande, dels en skolkökslärarinna från fastlandet. Försöket blev lyckat, men den enda svårigheten syntes vara att i tillräckligt stor utsträckning skaffa flickor här på Gotland, som voro villiga att ansluta- sig till sommarlägren.
Riksförbundet arbetar emellertid så att i varje län bildas en länsorganisation. Under vinterns lopp hunno vi gotlänningar också så pass långt att ett länsförbund för Kvinnlig samhällstjänst bildades här. Som medlemmar i den tillsatta interimstyrelsen valdes förutom ordf., fröken Laura Stålhandske, bankdirektör A. Dahlbäck, riksdagsmännen Th. Gardell, Gans, och Arv. Gardell, Stenstu, lantbrukare E. V. Norman i Halla, fru Ingrid Magne m. fl. Distriktsstyrelsens första uppgift blev att skaffa pengar och få in anmälningar och man lyckades sannerligen i båda fallen över förväntan redan under det första verksamhetsåret.

S. L. U. Bygdegården invid Baraberget där arbetslägret med de 17 Visbyflickorna
är inrymt. Utanför lokalen se vi förutom fröken Laura Stålhandske (i mitten)
lärarinnan Naima Björkander,, som är föreståndarinna för lägret, fröken Brita
Silvers, samt de hemmavarande kockorna.

21 anmälda till arbetslägret i Hörsne.
Det var en solig och grann, ehuru något blåsig eftermiddag i förra veckan som signaturen genom ett törstande sommarlandskap sökte sig bort till den för sin hednakult smått ryktbara,lägerplatsen borta i Barabygden.
Förbi nybärgade slåttervallar och uttorkade sädesfält gick färden. Vinden svepte friskt från sydvästan och for rätt hårt fram i de vackra svenska färgerna, som vajade över bygdegården. Icke en människa syntes till utanför. Men här var städat och fint. Ett par cyklar stodo vid ena gaveln. Dörrar och fönster stodo öppna. I köket funno vi slutligen ett par unga tjänsteandar sysselsatta med diverse hushållsgöromål. De berätta att ledarinnan är borta i ett ärende, att fröken Laura Stålhandske denna dag är på besök i lägret, att det vid anmälningstidens utgång varit 21 flickor anmälda till denna samhällstjänst i Hörsne med omnejd, och slutligen att de flesta av dessa redan vid 8-tiden på morgonen medelst cyklar rest ut till sina respektive gårdar för att påbörja arbetet.

Hur man lagt upp dagsprogrammet.
Det nämndes att distriktsstyrelsens ordf. var ute för att inspektera lägret och bekanta sig med flickorna, när signaturen av en händelse samtidigt kom att infinna sig där. Och när han efter någon väntan blev i tillfälle att sammanträffa, icke blott med fröken Stålhandske, utan även med ledarinnan för flickgruppen, som är lärarinnan Naima Björkander i Hörsne, artade det sig givetvis till någonting i stil med ett husförhör, där undertecknad var prästen och de båda damerna tyvärr måste ikläda sig den alltid lika tålmodiga församlingens roll.
Nåväl! Fröken Björkander upplyser om ett och annat beträffande lägret därute, och därav framgår, att flickorna, som för närvarande äro 17 stycken i åldern 15-20 år, blevo installerade i bygdegården den 25 juni. Tre av dem ha under sommaren tagit studenten vid läroverket i Visby. De övriga äro elever vid läroverket eller flickskolan därstädes.

Något källarutrymme fanns tidigare inte vid bygdegården, men
ungdomarna visste att ordna den saken: man grävde en grop
utanför, satte spån kring kanterna och lade is i botten. Att flickorna
äro belåtna med resultatet, framgår tydligt av bilden. ….

— När det gällde att placera dessa flickor i gårdarna — upplyser ledarinnan — var det till en början icke så lätt. Folket härute på landet voro av en eller annan anledning lite betänksamma, men det tog sig, och vid starten hade vi bl. a. med pastor Jacobssons hjälp fått alla flickor utplacerade. De flesta i Hörsne men också ett mindre antal i Vallstena och Källunge socknar.
— Och hur använder ni nu timmarna härute i arbetslägret?
— Ja, kl. 6 på morgnarna blir det väckning därinne i stora salen, som flickorna inrett till sovrum åt sig. Så tio minuters gymnastik utomhus. Därefter städning och bäddning. Sedan samlas vi åter och hålla korum, varvid samtidigt flaggan hissas. Kl. 7,40 ätes frukost i matsalen och vid 8-tiden far så flickorna iväg ut i gårdarna, där de deltaga i förekommande arbete under husmors ledning. Enligt avtal skola arbetsgivarna svara för middagsmålet och få dessutom lämna en del bidrag till kosthållet här i form av mjölk, ägg, potatis o. s. v.
— Och detta är hela, om man så får säga, ersättningen för det arbete flickorna utföra?
— Ja, enligt stadgarna får icke någon kontant ersättning utgå. Har sådan erbjudits utöver de andra fastställda förmånerna, har den alltid avböjts.
— Men \”otendagen„ då, har man slopat den nu i dessa ransoneringstider eller \”firar\” man den kanske här hemma efter slutat dagsverke i skuggan av de präktiga tallarna?
— Till en början var det nog så, men då arbetsgivarna snart nog korn att fordra, att flickorna skulle avsluta dagsverket med kaffet hemma i gårdarna, gåvo vi givetvis efter.
— Hemkomsten sker då alltså någon gång bort emot 5-tiden?
— Jo, i vanliga fall. Det blir då tvättning och ombytning av kläder. Så har vi en tyst halvtimme, då de få vila ut på sina sängar. Kl. 7 ätes aftonmålet, sedan brukar det bli sång, brevskrivning, strumptvätt etc. fram till 10-tiden, då det åter är tyst i sovsalen och man vilar ut till nästa dags strapatser.

Så här trevligt ser det ut inne i bygdegårdens stora sal som fickorna inrett
till sovrum åt sig. Måltiderna utspisas antingen ute i det fria eller uppe på
den stora präktiga scenen från vilken denna bild är tagen, och som bakom
sig återigen har köket.

Arbetslägret inget hem\” för slöfockar.
Ledarinnan för lägret hade upplyst om, att flickornas hemkomst från arbetsplatsen i vanliga fall brukade inträffa fram emot 5-tiden och då signaturen tittat sig omkring icke blott på traktens mera ryktbara sevärdheter — den lilla, av naturen vackert inramade ödekyrkan och Baraberget med den nedanför befintliga offerkällan — utan även tagit en titt på bygdegårdens innandömen, hade solen betänkligt börjat luta mot väster, varför man snart borde kunna vänta hem de närmast lägret utposterade flickorna.
Snart kommo de också duggande den ena efter den andra, ställa ifrån sig sina cyklar och rusa uppför trappan. Alla äro de iförda overalls. Håret fladdrar för den friska aftonvinden och alla äro de bruna i synen efter de soliga dagarna därute på betfält och fodervallar. Något spår av trötthet kan man dock näppeligen lägga märke till, när de med hurtiga steg försvinna in i lokalen för omklädning. Ej heller skulle de väl ha velat gå med härpå, även om de släpat benen efter sig av utmattning. Så farligt var det nog inte med den saken. Det ser ut att vara spänstiga unga kvinnor hela högen, som nog tål att hålla i en högaffel, och på signaturens fråga vad de sysslat med under dagens lopp svarar en hel kör av röster, ur vilken man kan uppfatta de mest vitt skilda uppgifter. Ett par har sålunda varit någonstans och bärgat hö, en annan har gallrat betor, en tredje rovor i myren, en fjärde hackat potatis, en femte lagat mat o. s. v.
— Och ni tycker det är trivsamt och roligt alltsammans?
— \”Det är festligt\”, svarar en flicka med skrattgropar i kinderna längst bort i högen, och alla de andra instämmer med henne. Av de spridda uppgifterna framgår emellertid att flickorna faktiskt synes ha fått pröva på alla olika slags kvinnoarbeten ute i gårdarna. På vissa ställen synes \”kvinnfolken\” i gården ha infört systemet att turas om med arbetet på så sätt, att en av kvinnorna får sköta om inomhusgöromålen en dag, medan de andra deltaga i utomhusarbetet. Men mest trakterade synes dock flickorna i allmänhet vara att få vistas ute på fältet, även om men gärna, när så erfordras, åtar sig matlagning, städning, sömnad, bakning o. s. v., när annat arbete saknas.

Även kvinnliga beredskapskurser har förekommit vid lägret.
Vårt samtal kom i fortsättningen att röra sig om vissa praktiska frågor beträffande arbetet ute i gårdarna och en ung dam som tydligen utgjorde ledarinnans närmaste hjälpreda, berättade då att några av flickorna inom lägret för närvarande sysslade med att utbilda sig i mjölkning. Länsförbundet för Kvinnlig samhällstjänst här på Gotland har nämligen trätt i samarbete med \”Kvinnornas beredskapskommitte\” och har låtit anordna dels en utbildningskurs i sjukvård och barnavård, dels den nu samtidigt med det ordinarie arbetet pågående mjölkningskursen. Sjukvårds- och barnavårdskursen, som hölls den 27 juni och leddes av syster Marja från Roma, avklarades på rekordtid och alla flickor inom lägret deltogo i densamma.
Mjölkningskursen hade lagts upp så, att flickorna i tur och ordning med hjälp av någon i arbetet hemmastadd, fick övertaga mjölkningsarbetet i någon närliggande gård. Och enligt uppgift hade redan några av flickorna avancerat så pass, att de sedan kursens början tillsammans med en drängpojke skött om mjölkningen morgon och afton i en av gårdarna. Även under söndagarna, när gårdsfolket haft ledigt, hade de skött om mjölkningen. Och hade den flicka, som haft mjölkningen om hand, varit hindrad av köksarbetet, hemma i bygdegården, hade andra trätt in i hennes ställe.
Att det var roligt att mjölka påstodo de nu bestämt, och de, som ännu inte hade försökt sig på med experimentet, trodde nästan säkert, att även de skulle gå iland med saken, när deras tur kommer.

Arbetsgivarna har ordet.
Det hade börjat draga ut på tiden, innan alla de unga damerna hunnit hem från sina arbetsplatser, och som signatur ren gärna ville samla samtliga på plåten, innan han gav sig bort från lägret, uppsökte vi en öppen plats strax intill ödekyrkan där solljuset ännu dröjde kvar, ehuru med försvagad skärpa, över den bruna gräsvallen.
Flickorna berätta under vägen dit hur de trivs, icke blott med det dagliga arbetet, utan även med sina arbetskamrater och husbönder runt omkring i gårdarna, men undra samtidigt, om det arbete de uträtta möjligen kan anses vara av någon betydelse för lantbrukaren. Undertecknad, som tidigare förhört sig om arbetsgivarens speciella mening beträffande den saken, har emellertid satt sig för att inte skvallra allt för mycket ur skolan, men de bli lugnade och när de slutligen få veta att samtliga husbönder och -mödrar, med vilka undertecknad varit i kontakt, inte hysa någon större önskan-än att ett ännu större läger nästa sommar skall bli förlagt till trakten, blir humöret alldeles prima. Fröken Björkander framhåller också, att det mellan ungdomarna härute i gårdarna och flickorna i lägret råder ett synnerligen gott kamratskap, som nog kommer att stå sig under framtiden.
Men kvällen kommer och flickorna vända åter till sina sysslor och sitt aftonmål. Vi vandra åter den lilla avtagsvägen upp, från ödekyrkan. Borta vid förläggningen vajar ännu de blågula färgerna för kvällsvinden, men på de brustna murverken, som snart försvinner bakom oss, lyser alltjämt en röd och grann aftonsol med sina milda strålar.
A—d.

En arbetsdag är slut och fotografen har samlat de flesta av
lägerdeltagarna till en grupp med muren av Bara ödekyrka i bakgrunden.
I husmodersförkläde i mitten fröken Brita Silvén en av lägrets stöttepinnar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Juli 1940
N:r 158

Belönade viltvårdare.

Jägargillet delar ut diplom och premier.
Gotlands Skarpskytte- och jägaregille har tilldelat följande personer diplom eller penningpremier för vård av vildnad efter principen, att personer, som av djurskyddsintresse och icke av personligt jaktintresse utfört vården, i första hand skola premieras.

Diplom.
Handlanden Josef Björkdahl, Dalhem, lantbrukarna Hugo Hallgren, Sandarve i Fardhem, Axel Björkman, Källgårds i Stenkumla, Hugo Flygt, Snäckarve i Stenkumla, Axner Gardell, Grindarve i Dalhem, J. Johansson, Nickarve i Havdhem, Algot Nilsson, Maldes i Stånga, kvarnägaren Oscar Thomsson, Skäggstäde i Källunge, lantbrukaren Einar Thomsson, Skäggstäde i Källunge, handlanden Hilding Vallin, Gute i Bäl, fru Elsa Lindberg, Gerete i Follingbo, fröken Greta Berg, Kallings i Follingbo.

Penningpremier.
10 kr.: lantbrukaren H. O. österberg, Bottängen i Roma, fru Berta Jakobsson, Timans i Hörsne, lantbrukaren Karl Larsson, Kyrklasse i Atlingbo, herr Eric Pettersson, Bjers i Hejnum, fru Annie Hejdenberg, Norrbys i Hejnum, f. d. fjärdingsmannen Erik Norberg, Botvalda i Stånga, vägarbetaren J. G. E. Gidlöv, Allmungs i Havdhem, fröken Emma Eriksson, Smitts i Hörsne, fröken Alma Sahlsten, Sallmunds i Vänge, fru Gerda Larsson, Skogs i Vänge, fru Anna Hansson, Brogårds i Vänge, jordbruksbitr. Olof Pettersson, Stenstugu i Hablingbo, fru Alva Eriksson, Halldings i Hemse, herr J. Johansson, Nickarve i Havdhem, fru Agnes Thingström, Västerby i Guldrupe, herr Hjalmar Larsson, Gottskalks i Träkumla, herr Hugo Hallgren, Sandarve i Fardhem, fru Maria Persson, Nixarve i Fardhem, fru Emelie Söderström, Hallsarve i Fardhem, herr Alex Olsson, Odvalls i Fide, fru Linnea Friberg, Hägvalls i Linde, herr August Hallin, Linde, herr Karl Friberg, Bjerges i Lau, herr Henning Pettersson, Kaungs i Dalhem.
5 kr.: Hedvig Pettersson, Gardrungs i Stenkumla, Birger Larsson, Hartviks i Ganthem, Tryggve Stumle, Stumle i Alva, Ingvar Stumle, Stumle i Alva, Ernst Havdell, Gudings i Alva, Karl Axel Andersson, Binge i Alva, Margit Johansson, Munkebos i Norrlanda, Lars Edvin Lindholm, Broa
Fårö, Olof Mattsson, Hangre i Got-hem, Erik Holm, Bringes i Norrlanda, Bernt Ahlberg, Bringes i Norrlanda, Ingemar Johansson, Smiss i Hemse, Bengt Jakobsson, Ringome i Alva, Ingvar Friberg, Hägvalls i Linde, Johannes Hansson, Lyrungs i Lye, Gurli Eriksson, Nixarve i Fardhem, Stig Jakobsson, Gannor i Lau, Erik Jonsson, Fie i Lau, Gunnar Larsson, Fie i Lau, Bertil Karlsson, Halsarve i Lau, Martin Karlsson, Smiss i Lau, Bengt Pettersson, Bjerges i Lau, Karl-Åke Vestin, Hemmor i Lau, Erik Olsson, Bjerges i Lau, Ivar Larsson, Fie i Lau, Allan Larsson, Bjerges, Artur Johansson, Båticke i Anga, Gunnar Eriksson, Lyckåker, Erland Liljegren, Annexen, Lokrume.
Handlanden Josef Björkdahl, Dalhem, har utbetalat penningpremier till följande:
J. Ahlvin, Busarve, fru Helny Johansson, Busarve, P. Söderdahl, Hallvede, Oskar Bodin, Hesselby, Gustaf Björkgvist, Slitegårds, fru Britta Klingvall, Hallvede, Martin Pettersson, Gandarve.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 11 Juli 1940
N:r 157

Stormvågen spelar upp till Dans

på Basaren vid Norrbys i Hörsne lördagen den 13 och söndagen den 14 juli.
Gotlands varpkastare inbjudas till individuell tävlan i varpa med början kl. 11 f. m. på söndagen. Anmälningar emottagas senast fredagen den 12 juli pr tel. Hörsne 2.
Sedvanliga basaranordningar.
Inträde 25 öre.
KOMMITTERADE.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 Juli 1940
N:r 155

1939 var ett sällsynt friskt år i Visby.

Utom scharlakansfeberfallen endast få sjukdomar.
Provinsialläkaren i Visby distrikt, förste provinsialläkare Åke Nordlander, konstaterar i sin årsrapport, att bristfälliga bostäder ännu finnas här och var.
Den ståtliga bostadsförbättringen höjer emellertid undan för undan bostadsstandarden, betonar han. I en del kommuner synes hälsovårdsnämnderna ha utövat en rätt energisk bostadskontroll och åstadkommit behövliga förbättringar. I något enstaka fall har förekommit utdömning av bostad.
Från ungefär hälften av de i Visby distrikt ingående 29 kommunerna påpekas otillräcklig vattenförsörjning särskilt under sommaren. I Sjonhems socken säges brunnsvattnet på flera ställen vara mindre gott. I Lummelunda socken har förekommit förorening av en brunn genom ytvattnet. I Västkinde socken förorenades vattnet i en brunn från ett avloppsdike. Rättelse har åstadkommits i båda fallen. I Hörsne med Bara påtalas vattenförorening från Hörsne-ån. Förhållandet är föremål för utredning. I Västerhejde socken lär alltjämt förekomma stark förorening av vattnet i en del brunnar. Missförhållandet sättes i samband med en närbelägen avloppsledning.
I ett par socknar ha smärre missförhållanden beträffande renhållningen iakttagits. Genom hälsovårds nämndernas ingripande ha missförhållandena avhjälpts.
Under fjolåret har av provinsialläkaren konstaterats eller till honom anmälts 52 fall av scharlakansfeber, fördelade på 16 socknar, samt 4 fall av nervfeber (i Ganthems och Sjonhems socknar) och 1 fall av paratyfus (i Ganthems socken). Sjukdomsfallen ha varit tämligen jämt fördelade på årets olika månader.
Slutligen meddelar dr Nordlander, att ympningsplikten i regal villigt fullgöres. Som anmärkningsvärt framhålles dock, att vid ympningsmötet i Roma endast ett enda barn inställdes för ympning.
År 1939 har varit det friskaste år, som jag minnes, säger stadsläkare Bolin i sin redogörelse. I Visby förekom under året undast 6 fall av lunginflammation. Av epidemiska sjukdomar inträffade endast fall av scharlakansfeber.
Dr Bolin erinrar om, att de ur hygienisk synpunkt för Visby mest viktiga frågorna ännu kvarstå olösta, nämligen renhållningsfrågan och kloakföroreningarna vid badplatserna. Det är emellertid givet att under de allvarstunga tider vilka vi nu leva dessa frågor, som kräva stora ekonomiska utgifter, få anstå i avvaktan på kommande normala tider.

Ännu finnas dock många osunda kalkstenshus.
Även provinsialläkarna i Ljugarn, Hemse och Slite rapportera till medicinalstyrelsen att det ännu finns en del mindre goda bostäder på den gotländska landsbygden.
Dr Sven Möllerstedt i Ljugarn\” erinrar, att de gamla, av kalksten uppförda boningshusen alltjämt användas i stor utsträckning i sitt ursprungliga skick. De äro dragiga, fuktiga och kalla. Innanfönster saknas ofta o. s. v. Som uppvärmningsanordning finns i de flesta rummen endast gammalmodiga spisar, i en del fall har man satt in kaminer, i regel plåtkaminer för vedeldning. Då det är omöjligt att erhålla en tillfredsställande rumsvärme med dessa medel, blir den bekanta följden, att hela familjen vintertid packar ihop sig i ett eller två mindre rum. På glädjande många ställen ser man likväl sådana gamla gårdar fullständigt moderniserade, försedda med värmeledning samt ibland t. o. m. badrum. Det går mycket väl för sig, säger läkaren, att förvandla dessa gamla stenhus — utan att våldföra sig på deras stil — till hygieniskt tillfredsställande bostäder.
I Hemse distrikt kvarstår, säger provinsialläkare Axel Sasse, de gamla anmärkningarna mot bostäderna i ett stort antal fall. I stort sett har det dock bättrat sig, säkerligen till stor del tack vare bostadsförbättringsbidragen. Tyvärr tycks i en del fall med bidrag reparerade bostäder blivit godkända av hälsovårdsnämnderna, utan att hälsovårdsstadgans bestämmelser varit uppfyllda. Som ett önskemål uttalar dr Sasse vidare, att värmeledning infördes överallt i skolorna. En del skollokaler äro också onödigt mörka och dragiga.
Provinsialläkare T. Funck konstaterar, att höstens militära försvarsberedskap bragte nybyggnadsverksamheten att avstanna, så att en del byggen blivit. fördröjda och endast med stor svåriglw kunnat fortsättas. I Slite och i viss mån även i Fårösund har på grund av ovanligt rikliga arbetstillfällen tillfällig överbefolkning förekommit med trängsel i bostäderna. En viss brist på goda bostäder föreligger alltjämt. De som an.Uta i stenindustrin äro också tvungna att skaffa sig en bostad inte Balt för långt från arbetsplatsen, varvid ett mestadels inte blir så mycket att välja på.
Fall av kvacksalveri har inte förekommit i distrikten utom i Gammelgarn, där en person uppträtt och uppgivit sig vara \”läkare vid kungl. pensionsstyrelsen\”. Han hade åt en kvinna, som vårdats på en kuranstalt, mot förskottsbetalning erbjudit sig leverera en sorts korsett. Likaledes för ett fantastiskt ockerpris hade en man erhållit en salva och en binda för bensår. Salvan befanns utgöra gul vaselin och bindan var en vanlig 5 cm:s gasbinda! (TT.)

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 Juli 1940
N:r 155

Höauktion i Hörsne.

Fredagen den 5 juli kl. 3 e. m. försäljes vid Norrbys i Hörsne 30,000 kg. FASTMARKSHÖ, stående å krakstör. De som förut tingat hö böra även passa på.
Roma den 2 juli 1940.
ELOF HANSSON. Tel. Roma 57.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Juli 1940
N:r 149

Nya löneregleringar

för Dalhems, Klinte och Roma pastorat.
Kammarkollegiet har till k. m:t för fastställelse överlämnat\” förslag till ny lönereglering för Dalhems, Klinte och Roma pastorat att gälla 1941-1960. Någon ändring i pastoratens kyrkliga indelning och organisation ifrågasättes ej. Årslönen för kyrkoherden i Dalhem, Ganthem, Halla och Hörsne med Bara församlingars pastorat föreslås fastställd till 4,860 kr. jämte reseanslag med 450 kr., bränsleersättning med 200 kr. samt adjunktens årsarvode till 2,000 kr. jämte reseanslag med 250 kr. De allmänna gudstjänsterna skola uppehållas medelst duplikation på sätt domkapitlet efter förslag av kyrkoherden bestämmer. Särskild pastorsexpedition skall, en gång i veckan hållas öppen i Hörsne med Bara församling.
Kyrkoherdens i Klinte och Fröjels församlingars pastorat årslön föreslås till 5,060 kr. jämte reseanslag med 500 och bränsleersättnnig med 200 kr. De allmänna gudstjänsterna skola uppehållas medelst duplikation varjämte tolv extra gudstjänster skola anordnas pr än
Slutligen föreslås att årslönen för kyrkoherden i Roma, Björke, Follingbo och Akebäcks församlingars pastorat fastställes till 4,740 kr. I jämte reseanslag med 400 och bränsleersättning med 200 kr. samt adjunktens årsarvode till 2,000 jämte reseanslag med 300 kr. Adjunkten skall på eget ansvar sköta kyrkobokföringen för Follingbo församling. De allmänna gudstjänsterna skola uppehållas medelst duplikation. (P.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 juni 1940
N:r 144

Landsbygden. Hörsne med Bara.

HÖRSNE med BARA.
Kommunalfullmäktige beslöt vid extra sammanträde i lördags att anskaffa en motorspruta genom luftskyddsinspektionen. De kommuner som i likhet med Hörsne med Bara under föregående år åtnjutit skatteutjämningsbidrag erhålla vid rekvisition genom luftskyddsinspektionen sprutor kostnadsfritt genom statsanslag. Slangar och övriga tillbehör få dock helt bekostas av kommunerna själva.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 juni 1940
N:r 144

Gotländska landsbygds ungdomens årsstämmor.

SLU och SLS hällo sina möten midsommarafton.
De gotländska ortsförbunden av SLU och SLS hade midsommarafton sina ordinarie stämmor. Dessa höllos på Centralföreningen i Visby och leddes av landstingsman Henric Levander, Bois i Havdhem. Trots stämmodagens karaktär av helgdagsafton och trots de rådande förhållandena deltogo ett femtiotal personer av båda könen och från skilda trakter i förhandlingarna, vilka gingo i samhörighetens och enighetens tecken. De båda stämmorna kömmo i år att hållas jämförelsevis sent — under normala förhållanden pläga de ju äga rum redan på våren.
I SLU-stäniman voro 27 avdelningar representerade, medan 18 studiecirklar representerades vid SLS årsstämma. Jämfört med föregående år torde dessa siffror få anses som tämligen låga, men tar man hänsyn till kommunikations- och andra svårigheter utgöra de dock goda vittnesbörd om att intresset för de båda organisationerna alltjämt är livfullt och starkt.

SLU-stämman.
Först höll gotlandsdistriktet av SLU sin stämma. Denna öppnades av hr Levander med ett kort tal.
Vi mötas i dag under förhållanden som vi tidigare aldrig upplevat, sade han inledningsvis. Vi ha varit vana att på vår årsstämma se stora skaror av ungdomar, men i år är det annorlunda. Orsaken härtill liksom att vi icke vid en tidigare tidpunkt träffats till distriktsmöte är givetvis den oro som råder ute i världen och som gör att vi SLU-are — manliga som kvinnliga —nu äro mera bundna vid den plats där vi ställts och icke kunna lämna den när vi vilja. Dock kunna vi vara tacksamma över att vårt fosterland och vår väna ö hittills skonats från krigets förbannelse. Och när vi mötas i dag, göra vi detta i den förhoppningen att, oavsett vad framtiden än kommer att bära i sitt sköte, vår blågula svenska flagga alltfort skall vaja över våra svenska och våra gutniska bygder. Det förhållandet att vårt land ligger liksom inramat av ett väldigt eldhav, medför också stora påfrestningar när det gäller skyddandet och bevarandet av våra bygder, samt att hålla eldstungorna utanför våra gränser. Men vi hoppas, att vår svenska neutralitetsvakt skall kunna bemästra situationen och om så kräves skydda och värna vårt land.
När påfrestningarna blivit så stora som de nu äro för åtskilliga folk, måste var och en av ett lands innebyggare i högre grad än tillförne inse värdet av sammanhållning, inse att de behöva varandra. Vi ute på landsbygden måste nu mera än någons hålla samman, vara varandra till hjälp, och detta inte blott för vårt eket bästa. Vi måste med vårt arbete till vårt folk föra fram de så betydelsefulla livsförnödenheterna. Påfrestningen för den folkgrupp vi tillhöra Ur den ej minst hårda. Även om neutralitetsvakten kräver sin stora tribut av det manliga Sverige, blir påfrestningen för landsbygdens kvinnor måhända inte mindre. Många av våra kvinnor ha i dessa tider lämnats helt ensamma att sköta hus och hem. Emellertid är det min och allas vår fasta förhoppning att allt skall avlöpa lyckligt för vårt lands vidkommande.
I slutet av sitt anförande höll tal. parentation över senaste året avlidna personer, som på ett eller annat sätt stått SLU nära. Bland de namngivna bortgångna voro Åke Hansen, Sigurd Hellgren, Lärbro, och Bengt Larsson, Havdhem, kamrater vilka troget tjänat rörelsen. Vidare bringades minnet av f. riksdagsmannen Hugo Kahlström en hyllning. Helt säkert finnas flera av vänner och kamrater som under det gångna året gömts under mullen. Vi tacka dem alla för vad de gjort, sade tal. och pålyste en tyst minut.
Till sist hälsades samtliga vid stämman närvarande välkomna och förklarade 1940 års distriktsmöte öppnat.
Till stämmans ordförande utsågs därpå hr Levander, till vice ordförande hr Henning WieWn, Vallbys i Hogrän, till sekreterare hr Erik Larsson, Aningåkra i Alskog, och till vice sekreterare hr Vilh. Andersson, Visby.
Sedan upprop av ombuden förättats samt meddelats att ingen berättelse för sistlidna arbetsår förelåg, föredrogs revisionsberättelsen. Av denna inhämtades bl. a. att inkomster och utgifter balansn-ade på kr. 3,791: 35. Balansräkningen fastställdes och ansvarsfrihet beviljades. Stämman beslöt därefter att reseersättningen till förbundsstämmans ombud skall utgå ur distriktskassan, varjämte arvodena till ordföranden, sekreteraren och kassören fastställdes till samma belopp som förut. Sedan ordföranden meddelat att styrelsen ansett sig nödsakad att uppsäga avtalet med ombudsmannen för att på ett billigare sätt t. v. söka ordna denna fråga, beslöt stämman att, antalet styrelseledamöter skall utgöra åtta med lika många suppleanter.
Till ledamöter i styrelsen utom kretsarna utsågos därpå med acklamation hrr Levander och Erik Larsson med resp. fr. Britta Forslund, Västkinde, och hr Allan Larsson, Alskog, som suppleanter. Till övriga styrelseledamöter valdes: för södra kretsen hr Gösta Johansson, Rone, (suppl. Gösta Thomasson, Näs); för sydvästra kretsen fr. Hella Mattsson, Sproge, (suppl. Mathilda Olofsson, Båtels i Lojsta); för västra kretsen hr Nils Franzén.
Anglarve i Träkumla, (suppl. hr Vilh. Andersson, Visby); för mellersta kretsen hr Henning Jakobsson, Vallstena, (suppl. hr Gösta Lövqvist, Hörsne); för östra kretsen hr Ingvar Andersson, När, (suppl. hr Hilmer Pettersson, Etelhem); samt för norra kretsen hr Erik Forslund, Västkinde, (suppl. hr Gunnar Klintbom, Boge.
Till ledamot i bondeförbundets valkretsstyrelse utsågs hr Martin Laurin, Fardhem, med hr Erik Larsson, Al.. skog, som suppleant. Ombud vid årets förbundsstämma blevo hrr Henric Levander, Erik Larsson, Erik Forslund, Nils Franzen och Helmer Karlkvist, Lye, samtliga omvalda. Suppleanter för dem blevo hr Ragnar Lindkvist, fr. Hella Mattsson, fr. Karin Gansvik, Fröjel, fr. Britta Forslund och hr Henning Widen. Till ledamöter i förtroenderådet valdes hrr Levander och Erik Larsson, supplerade av hrr Nils Franzén och Erik Forslund, samtliga omvalda. Revisorer blevo hrr Bertil Klint, Stånga, och T. J. Svensson, Stenkyrka, samt hrr Gust. Pettersson, Stånga, och Arvid Haraldsson, Vall, som suppleanter.
Härmed var föredragningslistan genomgången. Sedan ordförande meddelat att det sedvanliga sommartinget inte torde komma att äga rum frambar han ett tack till stämmodeltagarna dels för att de infunnit sig till stämman och dels för det arbete de och andra medlemmar nedlagt och nedlägga ute i avdelningarna. Han manade till fortsatt intresseråt arbete samt förklarade därefter årets stämma avslutad. Han uttalade också den förhoppningen att SLU:s arbete alltjämt skall få fortgå i ett fritt Sverige. Till sist utbringades ett med kraftiga hurrarop besvarat leve för fosterlandet varpå folksången sjöngs unisont.
Sedan en paus hållits vidtog

SLS-stämman,
vilken öppnades av distriktsstudieledaren hr Erik Forslund. Till att leda dagens förhandlingar utsågs därpå hr Henric Levander med hr Forslund vid protokollet.
Först föredrogos års- och revisionsberättelserna och beviljades ansvarsfrihet. Inkomster och utgifter slutade på en summa av kr. 1,134: 82 med en behållning till innevarande år å kr. 562: 07.
Av årsberättelsen inhämtades följande:
Det oroliga utrikespolitiska läget har inverkat synnerligen svårt på alla ideella och kulturella rörelser inom landet och i synnerhet har detta varit fallet inom biblioteks- och studieverksamheten.
Utsikterna för denna rörelse vad vårt distrikt beträffar voro annars synnerligen gynnsamma på höstkanten. Nästan samtliga cirklar hade rapporterat att de påbörjat eller ämnade påbörja sin verksamhet och till och med nybildade cirklar rapporterades. För de flesta blev det kanske inte att hålla mer än ett par sammanträden förrän de många inkallelserna gjorde att cirklarna lades ner. På många håll ha emellertid flickorna ryckt in och hållit cirkeln i gång men på andra håll åter ha missmodigheten och kanske också den ökade bördan av arbete för de hemmavarande lagt hinder i vägen för cirkelns arbete.
Vid slutet av senaste arbetsår funnos inom distriktet 51 aktivt arbetande studiecirklar. Av dessa ha 35 varit i verksaniet under året, alltså nära 70 %, vilket- onekligen är en ganska vacker siffra. Av dessa 35 cirklar ha emellertid blott 23 fullföljt kursen medan 12 ha hållit två eller tre sammanträden. Sexton cirklar ha icke rapporterat.
Av studieämnena har kursen i luftskydd per korrespondens tilldragit sig största uppmärksamheten i det att 10 cirklar studerat detta ämne helt eller delvis. Fem ha studerat svenska språket, fyra matematik och tre bokföring. Övriga studieämnen ha varit växtodlingslära, ärftlighetslära, botanik, föreningskunskap, kommunalkunskap, sång m. m. 50 cirklar ha under året åtnjutit landstingsanslag med tillhopa 1,000 kronor. Kommunalt anslag har åtnjutits av åtta cirklar med tillsammans 190 kronor. Till följe många cirklars overksamhet har medlemsantalet sjunkit under året. Antalet betalande medlemmar utgjorde dock vid årsskiftet 240.
Beträffande biblioteksverksamheten har denna fortsatt sitt framåtskridande under året. Antalet bokband har ökat med 257 till 1,570, fördelade på 25 studiecirkelbibliotek. 490 låntagare ha gjort 1,936 boklån. Av statsmedel ha dessa bibliotek erhållit 523 kronor utgående i form av böcker.
I berättelsen uttalas slutligen den förhoppningen att när studieverksamheten åter skall sättas i gång i höst lyckligare förhållanden skola vara rådande ute i världen än vad nu är fallet. Ock om icke, så må alla hjälpas åt att föra vår sak framåt aldrig förglömmande att kunskap är makt.
Sedan stämman beslutat att arvodet m. m. till distriktsstudieledaren skall utgå med samma belopp som hittills, bemyndigades studieledaren att för avsett ändamål — understödjande av studiecirklar etc. — när läget så medger disponera de 100 kr. som anslogos vid fjolårsstämman men som ännu icke tagit i anspråk. Stämman beslöt vidare att reseersättning skall utgå till två ombud vid förbundskonferensen.
Härpå företogos en del val. Till ordförande i styrelsen utsågs sålunda hr Axel Sundberg, Oxarve i Hemse, till vice ordförande hr Ragnar Lindkvist, Libbenarve i Havdhem, till distriktsstudieledare och kassör hr Erik Forslund, Västkinde, samt till övriga ledamöter hrr H. Johansson, Hablingbo, och Folke Gauf fin, Östergarn. Suppleanter blevo hr T. J. Svensson, Stenkyrka, fr. Vera Larsson, Rone, och hr Helge Bendelin, Lokrume. Revisorer hr Elis Olsson, Lokrume, och fr. Inga Löthberg, Västkinde, med hr Gunnar Klintbom, Boge, som ersättare.
Till ombud vid förbundsstämman utsågos hrr Erik Forslund och H. Levander, suppl. Erik Larsson och Nils Franzén.
Ombud vid Gotlands folkbildningsförbunds årsmöte blevo hrr Axel Sundberg, Ragnar Lindkvist och Gunnar H. Johansson, Hablingbo. Suppleanter för dem blevo hrr Folke Gauffin och Erik Larsson. Till ledamot i styrelsen för Gotlands folkbildningsförbund valdes hr Erik Forslund. Efter detta val förklarades stämman avslutad.

Vid konstituerande sammanträde
med styrelsen av SLU valdes hr Henric Levander till ordförande, hr Nils Franzén till vice ordförande, hr Erik Larsson till sekreterare och kassör samt hr Erik Forslund till vice sekreterare.
Efter förhandlingarnas slut samlades deltagarna i de båda stämmorna till gemensam middag å Burmeisters restaurang.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 juni 1940
N:r 143

Gotlands ekonomiska kartläggning.

enlighet med av k. m:t fastställd plan för kartverkets arbeten under år 1940 komma inom Gotlands län en hel del arbeten att utföras under månaderna juni-september med början den 26 juni. Dessa \”fältarbeten för ekonomisk kartläggning i skalan 1: 10,000\” utföras under ledning av byråchefen N. O. Olsson och förste statskartografen P. V. Lindell och omfatta i sommar Bro, Lokrume, Lummelunda, Västkinde, Hall, Hangvar, Stenkyrka, Martebo, Tingstäde, Fole, Hejdeby, Källunge, Barlingbo, Ekeby, Endre, Dalhem, Sjonhem, Ganthem, Norrlanda, Boge, Bäl, Ånga, Kräklingbo, Gothem, Hörsne med Bara, Vallstena, Slite köping, Rute, Lärbro, Hejnum, Hellvi, Bunge, Fårö och Fleringe. Härutöver kommer även Gotska Sandön att kartläggas.
Det kan nämnas, att kartverkets tjänstemän under fältarbetet komma att bära av k. m :t fastställd uniform.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 juni 1940
N:r 142