För Sveriges sparbanker

och i syfte att så vidt på lagstiftningens väg kan ske i möjligaste måtto trygga de sparpengar, som landets relativt mindre bemedlade invånare af en karg arbetsförtjenst kunna samla för att möta ålderdomens eller nödens dagar, ha på de senaste årtiondena regering och riksdag gemensamt samverkat. En frukt af detta arbete var 1875 års sparbankslag, visserligen bristfällig i mycket, men dock ett afgjordt framsteg i kontrollväg. Emellertid ha dessvärre här och der i landet beträffande skötseln af dessa sparinrättningar missförhållanden yppats, ledande till en önskan att utöfver den sedvanliga årliga granskningen af bankens egne revisorer åstadkomma en mera skärpt kontroll. Det var i sådant syfte, som fjorårets riksdag beslöt åt länsstyrelserna uppdraga att föranstalta om särskilda inspektioner genom utsedda ombud, som kunde anses förtrogna med sparbanksverksamhet i allmänhet och i besittning af den kännedom om lokala och personliga förhållanden, att de kunde bedöma värdet och halten af de förbindelser, i hvilka sparbankernas medel placerats. Till inspektörer för Gotlands län i detta syfte utsåg länsstyrelsen för södra häradet kronofogden Bokström och för det norra häradsskrifvare Nordahl. Särskildt erhöllo dessa ombud i uppdrag att undersöka, huruvida grundad anledning förekomme till befarande af det i sparbankslagen paragr. 5 omförmälda missförhållande mellan tillgåogar och insatta medel eller att de förra icke uppsinge till 95 procent af de senare, i hvilket fall lagen bestämmer, att banken skall ställas under utredning.
Rosultatet af södra häradets inspektörs verksamhet föreligger nu i form af särskildt afgifna berättelser öfver inspektion uti hvarje af häradets sparbanker nämligen Vamlingbo, Stenkumla och Träkumla, Mästerby, När, Garda, Fardhem, Burs, Eskelhem, Atlingbo, Hogrän, Sanda, Klinte, Alskog samt Lau.
Åt alla dessa sparbanker anser sig inspektören kunna gifva det vitsord, att grundad anledning till befarande af ofvan omförmälda missförhållande icke förefinnes,
Så långt är ju allt godt och väl. Men då man tager närmare kännedom om de ställningar och förhållanden, som under denna inspektion på ett och annat ställe yppats, må man väl säga, att den qvast, som härigenom satts i gång, redan vid sitt första framträdande sopat bort en hel del oegentligheter och verkat både positivt för tillfället och preventivt för framtiden.
Så befans exempelvis på ett par ställen, att för vissa förbindelser gravations: bevis alldeles saknades eller voro föråldrade. Detta har under inspektionens lopp rättats. På ett annat ställe låg som säkerhet för ett jämförelsevis större belopp endast en lifförsäkring, som nu ut: bytts mot antaglig säkerhet. Å ett tredje ställe saknades förbindelse & ett enligt anteckning utlemnadt lånebelopp o. s. v.
Rörande förhållandet i Stenkumla och Träkumla sparbank säger inspektören:
Reverserna utgjordes till största delen af förbindelser med säkerhet af borgen och till någon del af inteckningar i jordbruksfastighet. Jag har icke anledning antaga att dessa förbindelser, såvida icke en skyndsam indrifning skulle blifva af nöden, skola komma att orsaka insättarne någon afsevärd förlust, men då endast en mycket ringa del af dessa förbindelser äro så beskaffade, att de i härvarande bankinrättningar kunna belånas, och då flere insättare hafva jämförelsevis höga fordringsbelopp, det högsta utgör 2,361 kr., kan banken af denna anledning råka i förlägenhet, hvarför missförhållandet borde af styrelsen i tid uppmärksammas.
Huruvida det gagn, denna sparbank bereder, verkligen uppväger olägenheterna af ett borgensskrifveri, som banken synes hafva inom nämda socknar uppdrifvit, besväret med den obetydliga bankens förvaltning och riskerna för såväl förtroendemännen som insättarne, torde, anser inspektören, vara en sak förtjent af det allvarligaste öfvervägande.
Om Mästerby sparbank göres ungefär liknande anmärkning angående rätt stora tillgodohafvanden på vissa händer bland insättarne, hvilka medel skola efter fyra månaders uppsägning tillhandahållas, hvarigenom förlägenhet för bankei skulle kunna uppstå. Att om reversutgifvaren reser till Amerika eller gjort konkurs, skulden bör indrifvas eller ny revers anskaffas, har den bankens styrelse icke ansett nödigt.
I Atlingbo, der protokoll öfver styrelsens sammanträden icke föres, göras åtskilliga anmärkningar mot bokföringen, i hvilken önskas större reda och kontroll.
I Burs, den största bland landtsparbankerna, med en ansvarighetssumma af 193 tusen kronor, påpekas de stora insättningarne på enstaka händer — 39 personer hade att fordra tillsammans 82 tusen kr. — ett missförhållande som af styrelsen bör i tid uppmärksammas. Ty sparbanken är ju icke de stora kapitalisternas bank, utan de smås. När en insättniog i sparbank nått ett eller annat tusental, bör den göras fruktbärande på annat sätt.
En annan omständighet, som Gotlands Allehanda för sin del skulle vilja påpeka, är den onaturligt stora skilnaden mellan lån mot endast namnsäkerhet och mot inteckningar eller annan realsäkerhet. Att en sparbank har utlånat 32 tusen kr. mot säkerhet af förstnämda slag och endast 9 tusen mot inteckning, en annan 25 tusen af förra slaget mot 9 tusen af det senare, en tredje 33 tusen mot 8 o. s. v. kap, om en skyndsam realisering skulle påkallas, vålla en betydande eko nomisk omstörtning bland de »ringar» af borgensmän, som bildat sig omkring en del sparbanker såsom medelpunkt.
Emellertid är denna inspektion för södra häradet nu afslutad. Man må hoppas, att den skall leda till önskade ändrin gar i anmärkta afseenden och till ökad trygghet för de många tuseutal, som icke hafva någon annan än sparbanken att anförtro sina under svett och möda förvärfvade små besparingar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 27 September 1889
N:r 111

Såsom sökande

till förenade folkskolelärare-, kantors- och klockarebefattningarna i Gerum hafva före fatalietidens utgång anmält sig: utexaminerade folkskolelärarne Pettersson från Ronneby (vikarierande på stället), Weinberg från Hogrän och Lindström från Björke.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 25 September 1889
N:r 110

En bro

å allmänna vägen mellan Rodarfve gård i Hogrän och socknens kyrka kommer att omläggas om måndag 19. I stället kan då begagnas vägen förbi Valls kyrka genom Atlingbo.

Gotlands Allehanda
Fredagen 16 Augusti 1889
N:r 93

I kyrkoherdeembetet

öfver Valls och Hogräns församlingar instäldes i går kyrkoherde M. Kolmodin. Tnstallationen förrättades af biskop von Schéele biträdd af dr Lemke, kontraktsprosten Badin, kyrkoherdarne Svensson och Uddin samt adj. Berglund.
Akten inleddes med en psalm, hvarefter biskopen från altaret höll ett högstämdt tal med Ap. G. 18: 9, 10 till utgångspunkt.
Talaren utvecklade härvid prestens ställning som ett Guds vittne på jorden, huru för fyllandet af den uppgiften kräfdes en rätt kännedom om hvad vittnesbördet afser, erfarenbet af verlden och kännedom om de menniskor, för hvilka han är satt att verka.
Han berörde vidare hurusom presten vore icke församlingens herre, utan dess herde, och prisade lyckligt vårt land som äger en folkkyrka, der herdarne hafva hvar sin anvisade plats, och han betonade bland annat prestens sköna, rika gerning att, när döden öppnar ett syndigt hjerta, få bringa himlens förlåtelse. Han bad slut: ligen den tillträdande pastor vara vid godt mod, ty såsom han vittnat der, hvarifrån han kommit, så skulle han äfven vittna här, der han, menskligt att se, funvit slutmålet för sin verksamhet här på jorden.
Sedan pastor derefter aflagt föreskrifna löften, stälde biskopen några ord till församlingarne med anledning af dagens betydelse.
I den omedelbart derpå början å gudstjensten, hvarvid altartjensten förrättades af kyrkoherderna Uddin och Sveasson, predikade kyrkoherdea Kolmodin öfver dagens högmessotext med ingångsspråket hämtadt ur Mark. 1:15. Sitt ämne Guds rike och den pya födelsen, utvecklade predikanten enkelt, flärdlöst och tilltalande inför den talrikt samlade åhörareskaran från båda församlingarne.
Efter gudstjenstens slut höll biskopen samtal med årets nattvardsungdom och slöt med ett föredrag öfver Mika 7:6 (menniskans fiender äro hennes husfolk.)
På eftermiddagen hölls bibelförklaring af kyrkoherden Uddin, hvarefter en gerom laga skifte utlagd del at kyrkogården af biskopen invigdes.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

Biskopsvisitation

har i förgår och i går af biskop v. Scheéle med biträde af kontraktsprosten Budin förrättats uti Vall och Hogrän församlingar. Som t. f. konsistorienotarie tjenstgjorde adj. Berglund.
Förhören i skolorna leddes dels af biskopen dels af läraren. At dessa förhör framgick, att i Vall meddelades en ganska god undervisning åt barnen, hvilkas uppmärksamhet af visitator fästes på den stora välsignelse endrägt och frid medföra så inom farsiljen som inom församlingen i dess helhet. På grund af gjorda anmärkniagar beslöt skolrådet hos kyrkostämman hemställa om anskaffande af undervisningsmateriel i naturlära och teckning, om åtgärder för införande af slöjdundervisning, samt om utbyte af planteringsland, hvartill skolläraren upplåtit ett jordstycke i sitt trädgårdsland.
Kyrkan i Vall befans i godt skick, med undantag af några bristfälligheter i rappningen på torsmuren, som snarast möjligt skulle afhjelpas.
Två med inskrifter försedda grafctenar skulle flyttas till lämplig skyddad plats Den missprydando östra kyrkogårdsmu: ren skall, enligt redan fattadt beslut, borttagas och hägnaden ändras i likhet med den å de andra sidorna.
Då orgelverk i Vall saknas, beslöt kyrkorådet föreslå bildandet af en orgelfond genom uttaxeriog af minst 2 öre på fyrken.
Den missprydande gamla magasinsbygnaden förklarade sig kyrkorådet beredt att flytta till lämpligare plats äfvensom likvagushuset.
Kyrkoarkiven, vid nyss skedt kyrkoherdetillträde inventerade, ansågos icke behöfva ånyo genomgås, hvaremot kyrkans skuldförbindelser granskades och lemnades utan anmärkning.

I Hogräns skolor skedde derefter besök, hvarvid gafs det omdömet, att undervisningen på ett tillfredsställande sätt bedrifvits. Äffen här stäldes förmaningar till barnen gående derpå ut, att i de ungas sinnen outplånligen fästa betydelsen af Jesu ord: Salige äro de renhjertade, ty de skola se Gud. Äfven härstädes hade ingen slöjdundervisning meddelats, med anledning hvaraf biskop v. s. fäste skolrådets uppmärksamhet på slöjdens goda ivflytande på barnens iakttagelseförmåga samt erinrade om att bidrag åt i behörig ordning inrättad slöjdskola lemnas af staton 75 kr. årligen och hushållningssäll skapet (fris verktyg). Skolrådet beslöt föroslå stimman ivrättandet af en slöjdskola, selan pastor välvilligt upplåtit erforderligt jordstycke för uppförande af lokal för denca undervisnings meddelande af skolans dertill kompetente lärare. Äfvenså beslöt skolrådet föres!& bränvinsminuteringsmedlens anvisande för sockenbibliotekets underhåll.
Hogräns kyrka befans i godt stånd. En sydvest om stora ingången befintlig runsten skulle flyttas till skyddad plats. Kyrkogårdsmuren beslöt man reparera äfvensom messkläderna. Vid granskning at kyrkokassans skuldsedlar uppsades åtskilliga till betalning. I sammanhang härmed uppgrogs åt församlingarnes kyrkoherde att undersöka om och i hvad mån Vall eller Hogräns kyrkokassor gjort någon förlnst sedan senaste visitation samt om kyrkornas medel möjligen blifvit utan vederbörligt tillstånd för andra icke i lag medgifna ändamål använda samt derom ingifva berättelse.
Ministerialböckerna föranledde den anmärkniag att dels ord. kyrkostämman med Hangvar å 1886 hållits först i Nov. månad, dela att utgifts- och inkomststaterna för kyrka och skola under flere år upptagits helt summariskt utan angifvande af de särskilda posterna, hvilket borde för framtiden rättas.
Vid den kyrkostämma, som igår hölls, förklarade sig Valls församling icke önska upprättandet af slöjdundervisning, hvaremot Hogräns församling beslöt taga saken i närmare öfvervägande.
Det föreslagna sättet för anskaffande af en orgelfond i Vall gillades principielt af stämman. Likaså gillades både i Vall och Hogrän förslaget att använda bränvinsmedlen för sockenbiblioteken.
Af pastors embetsberättelse vid visitationen framgick, att gudstjensten icke besökes så flitigt som förr. Af Hogrävs församliog har mer än hälften, 35—36 hushåll, öfvergått till den frikyrkliga rörelsen och i Vall 3 ushåll. Två nattvardsföreningar funnos i Vall. Dryckenskapslasten var stadd i aftagande och äfven osedligheten. Sedan sista visitationen hade intet oäkta barn födts i Vall, men sex i Hogrän.
Beträffande de separatistiska rörelserna framhölls af biskopen, att de hellre böra bekämpas indirekt än direkt: genom bön för de affällige och genom höjnivg af det andliga lifvet inom kyrkan. Der ett folk upplöste sig i andliga partier, der hade det folkets lefnadsdag börjat skymnpa. En rätt förödmjukelse och ett vidgadt kärlekssinne främjades ock genom att bibehålla det fosterländska kyrkobandet.
Nattvardsgångarne, hittills i Vall 3 och i Hogrän sex gånger om året, önskade Valls församling få ökade till 4; kommunionförbören förklarade sig pastor ämna föra under samtalets form.
I afseende på boställenas häfd gjordes endast en anmärkniog, att omkr. 200 unga träd obehörigt skulte hafva afverkats.
I det ömsesidiga förhållandet mellau pastor och församlingarne favs ingen anmärkning att göra.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 Juni 1889
N:r 68

Som folkskolelärare

ha i dagarne utexaminerats från Upsala seminariom Viktor E. Johansson från Burs, Karl J. Karlsson från Stenkyrka, K. Emrik K. Sundell från Kräklingbo, Johan P. Weinberg och J. Adolf Werner från Hogrän samt från Hernösands seminariaum O. A. Gardell från Lokrume.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Maj 1889
N:r 59

Väghinder.

En bro å allmänna landsvägen emellan Källgårds i Atlingbo och Nystugu i Hogrän kommer att ombyggas från och med tisdagen 9 och till och med torsdagen 11 nästa Oktober; i anledning hvaraf nämda väg då blir ofarbar. Vägfarande få i stället begagaa vägen genom Mästerby och Väte socknar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 September 1888
N:r 78.

Kommunalnämden i Hogrän

hade till domkapitlet inkommit med anhållan om afskrifning eller förlängd räntefrihetstid för en kommunens skuld till kyrkokassan. Domkapitlet har tillstyrkt ansökningen i så måtto, att lånet måtte ytterligare få erhållas räntefritt i 10 år.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 16 December 1887.
N:r 100.

Till maltkornsutställningen

i Örebro, hvartill den förlängda anmälningstiden utgick i onsdags, hafva från Gotland inkommit och afsändts prof från nedannämde 43 utställare:
Stenkyrka, Niome, Petter Gardell, 2 prof; Lummelunda, Kinner, Olof Pettersson; Martebo, Binge, Karl Anschit’z; Veskinde, Skäggs, J. M. Larsson, 2 prof; dito, Norrgårda, Ad. Hoffman; Fole, prestgården, G. V. Gustafsson; Källunge, Kullingbog, K. T. Broander, 2 prof; Visby, A. Palm, 2 prof; dito, Karl Degerman; dito, Rudolf Vallér; dito, J. Söderberg, åkare; Endre, Stenstu, K. V. Gardell; dito, Hulte, O. Pettersson; dito, Eadregårda, Joh. Larsson; Akebäck, Bäcks, Joh. Endrell; Visborg, A. Dassow, Vesterhejde, Stenstu egendom; dito, Nygårds, A. Kyllander; Barlingbo, Henriksdal, J. N. Viman; Dalhem, Dune, L. J. Eklund; dito, Binge, Joh. Stenbom; dito, prestgården, J. Odin; dito, Dunegårda, G. P. Hanséa; Roma, Vellarfve, P. Johansson; Hogrän, Gervalds, Joh. Vessman; dito, Djupbrunnes, Oskar Johansson; dito, Alvede, Ludv. Jackobsson; dito, Eabjenne, J. O. Pettersson; Sanda, Alands, Lars Jackobsson; Väte, Hakuse, J. P. Larsson; Klinte, Klintebys, V. Vöhler, 2 prof; dito, Odvalls, Aug. Nyberg; Ståvga, Liffride, O. R. Pettersson; dito, Österlings, M. E. Svallingson; Ronehamn, L & G. Cramér; Hafdhem; Rosarfve, P. H. Rosendahl; dito, Libbenarfve, Mattias Nilsson; Burgsvik, V. Hangén; Othem, Othemars, Ferd. Pettersson, Lau, Fia, Jakob Nilsson; Visby, Suno Eagström; dito, Lenna, C. S. Engström.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 2 December 1887.
N:r 96.

Till kyrkoherde

i Valls och Hogräns församlingars pastorat har k. m:t utnämt kyrkoherden i Alskog M. S. Kolmodin.
Kyrkoherde K., som innehade första förslagsrummet, erhöll vid valet 471 röster, under det 2082 röster tillföllo 4:e profpäedikanten pastor Youngberg.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 21 November 1887.
N:r 93.