Etikett: Herrvik

Herrvik är ett fiskeläge på Östergarnslandet på Gotland, cirka 5 kilometer öster om Katthammarsvik.

Publicerat

Höstens laxfiske har nu börjat.

Goda fångster på östra Gotland.

Fiskaren Karl-Erik Rosvall, Herrvik, i arbete med näten efter nattens laxfiske.

Höstens laxfiske har börjat så smått och redan har många goda fångster noterats. I Herrvik — den största fiskehamnen på Gotland — har fiskarna i god tid sett om sina båtar och redskapen och i början av veckan stack de första båtarna ut — och kom tillbaka med fina laster. De laxar man fick hade i medeltal en vikt av 7-8 kg.
En 18/20 laxar per båt nu är inget ovanligt och räknar men med de övriga fiskehamnarna på östra Gotland är man uppe i ett par ton om dagen — så var t. ex. fallet i tisdags.
Fiskaren Ivar Jakobsson och Erik Pettersson är från Ljugarn men sin båt har de i Herrvik. Som bekant är Ljugarnshamnen inte så bra för de större fiskebåtarna. De båda höll häromdagen på att lägga sista handen vid utrustningen ombord sedan man sett om både den och båten som de fram mot kvällen skulle ha i sjön — de hade haft den upplagd på slip och bl. a. målat den. Vid detta laget har man redan hunnit med ett par turer ut till havs och laxen där.

Två timmars gång.
En annan fiskare, Karl-Erik Rosvall. Herrvik, var sysselsatt med näten. Han hade varit ute natten förut och eftersom det blåst rätt hårt hade han fått »korv» på näten — en ganska tilltrasslad historia som det tar en god stund att reda upp.
Vi håller till ca två timmars gång ut, berättar han. Tillgången på lax ser ut att vara god och snart har vi väl den vanliga fiskeflottan här med gott om bl. a. danskar.

Gotlänningen
Fredagen 19 september 1952
Nr 217

Publicerat

Bröllop.

Östergarns kyrka sammanvigdes i lördags konstnären Olle Wilner, Hagalund, och fröken Inga Ahlin, dotter till snickaren Oskar Ahlin och hans maka, född Klintström, Herrvik. Vigselförrättare var kyrkoherde C. J. Björkander. Uppvaktande tärnor var fröknarna Kerstin Klintström och Frida Johansson. Efter vigseln följde ett trevligt samkväm i brudens hem.

I lördags sammanvigdes i Närs kyrka måleriarbetaren Axel Nilsson, Tiricke i När, och fröken Ingrid Jakobsson, dotter till lantbrukaren John Jakobsson och hans maka, Haltarve i När. Vigseln förrättades av kyrkoherde Tore Heldtander. Tärnor och marskalkar vår Lisa Jakobsson—Yngve Larsson, Allice Jakobsson—Allan Nilsson och Hildur Jakobsson—Arne Pettersson. Efteråt gav brudens föräldrar middag för ett 60-tal inbjudna. En mängd telegrafiska lyckönskningar anlände. På kvällen var bygdens folk samlat för att se brud, varvid de nygifta hyllades med laven, salut och fyrverkerier.

I Valls prästgård sammanvigdes i lördags lantbrukaren Holger Breiler, Källgårds i Atlingbo, och fröken Edla Appelblotn, Källgårds i Atlingbo. Vigseln förrättades av pastor Emil Karlsson. Efter vigseln var middag anordnad för den närmaste släkten.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Publicerat

Siv av Sysne, stadig skönhet från Bodin-varvet i Herrvik.

Båtbyggaren Gunnar Bodin — porträtterad med sitt glada leende härovan — har hållit på med båtar över 50 år och det senaste bygget är 32-fotaren till Sysne, som har fotograferats i Herrviks hamn omedelbart efter sjösättningen. Allt Herrviks manfolk tog sig fritt en stund för att beskåda evenemanget och diskutera båtar.

Den som till äventyrs tror att det bara är på Götaverken och Kockums och Finnboda som man har sjösättningar under festliga former så tar han grundligt fel. Det har vi här på Gotland också och även om formatet på byggena inte är lika storslaget här som på fastlandet så vågar vi dock påstå att feststämningen och glädjen vid en stapelavlöpning är av lika hög klass.
Hur det går till vid en gotländsk stapelavlöpning fick vi erfara häromdagen i Herrvik, där båtbyggarna Gunnar och Axner Bodin sjösatte sin hittills största fiskekutter, en stark och stadig bit på 32 fot, som i dopet fick namnet Siv och som skall höra hemma i Sysne. Redan igår skulle Siv gå ut på sin jungfrnufärd, då man tänkte göra ett laxdriv på försök, men det blev en smula oturligt med den tilltagande kvällsblåsten, som sedan friskade alltmer och gjorde allt fiske otjänligt.

På sjösättningsdagen tog sig hela Herrvik en stunds extra ledighet, ty det är alltid något av ett evenemang när en ny Bodin-båt är på väg ner till fiskehamnen för att placeras i sitt rätta element. Och när den stora Sysne-båten skulle gå av stapeln och det därtill var en strålande vacker dag var det väl bara naturligt att man lade det vanliga jobbet å sido och ägnade sig åt sjösättningen vare sig i man nu var aktiv deltagare eller endast stod där som passiv åskådare.
För den som inte känner till den välrenommerade varvsanläggningen i Herrvik kan vi tala om att den ligger cirka 500 meter från närmaste vatten, d. v. s. Herrviks fiskehamn, och det är alltså inte bara att lossa på stöttorna och låta stapelbäddens bromsanordningar sköta om resten. Här fordras det en specialbyggd ”båtvagn” och en traktor och med den färdighet som långvarig träning ger, så klarar man sig fint också med dessa hjälpmedel plus ett gäng armstarke karlar.
Det gick t. o. m. så fort för den bastanta Siv att hon redan befann sig i vattnet, när vi som stadsbor var dök upp på skådeplatsen. Det hade gått som en dans alltsammans och det var tydligt att Siv ville komma ut på vattenspegeln fortast möjligt för att visa hur vackert hon kunde niga. När de bodinska transportmedlen gjort sitt lade man ut tjärsmorda rullar och medan karlarna höll skutan på rät köl gled hon lekande lätt i spat. Sedan var det bara frågan om att bromsa upp henne så att hon inte skulle ränna över till andra sidan viken.
Så var det dags att ta bygget i närmare skärskådande och det fanns gott om sakförståndigt folk både ombord och på bryggan. Där fanns först och främst konstruktören själv, den nu 69-årige båtbyggaren Gunnar Bodin och sonen Axner som tagit yrket i arv och är en särdeles mångkunnig karl med de elektriska konstruktionerna som specialitet, där såg man fiskeriinstruktören Per Mattsson, som förrättade det reglementsenliga dopet av båten och önskade den lycka och välgång i fisket, där fanns givetvis också Herrviks förtroendeman Albert Östergren och för övrigt. fiskare av olika generationer. Alla var lika pigga och nytra, inte minst 78-årige segelsömmaren Herman Klingvall, som farit runt på alla världens hav och slitit mycket ont i sin tid och som nu på gamla dar svarar för ett herrviksfiskarna får ordentliga segel till sina båtar. Förre båtbyggaren Tomas Johansson hörde också till det gamla gardet som inte ger sig och han var tvungen att ta sig en promenad, när det nu fanns en sådan sevärdhet i hamnen.
Så höjde man en välgångsskål för båten och för de båda ägarna, Ture Thimgren från Trosings och Sigfrid Pettersson från Sysne, bjudcigarrerna kom fram och man kopplade av allt annat under en timme framåt för att enbart resonera om båtar och båtbyggen. Då och då slog någon emellan med ett kort och kärnfullt tal. Herman Hellgren från Sysne riktade sig särskilt till Bodinarna inte bara med tanke på det senaste bygget utan för det högklassiga arbete de alltid gjort, vilket blivit en oskattbar tillgång för fiskarbefolkningen i dessa trakter och även på många andra håll. Hr Östergren trodde att om turen med fisket skulle stå i proportion till trakteringen så kom ägarna till den nya båten att få rakt för mycket fisk.

32X12,5 fot i yttre mått.
Men apropå det så verkade det som om ”Siv” skulle kunna ta in en ganska försvarlig fisklast, om det nu skulle slå till ordentligt någon gång. Som alla Bodins båtar har den särskilt god bärighet och det välformade stävpartiet äi också ett annat fabrikationsmärke. Båtens yttre mått är dryga 32 fot över stäv och inemot 12,5 fot i bredd. Djupgåendet är ungefär 1,4 m. Kölstocken mäter 13 alnar och då dimensionen i övrigt är 7X10 tum behövs det en inte så liten talle bara till den delen. De åtta nedersta borden på varje sida är en och en kvarts tum tjocka och de övre mäter en tum. En 25 hästars Säffle levererar drivkraften.
— Det är snart inte roligt att bygga båtar längre, förklarade hr Bodin senior, när vi lyckades få en liten pratstund med honom efter sjösättningen. Allting har blivit så dyrt och krångligt. Bara virket till en båt går nu på 1,000 kr. Svårigheterna att få järnvaror är ju välbekanta och det börjar knipa till beträffande spiken. Och den om skall beställa motor får allt vara ute i god tid.
— Jag har hållit på med båtbygge sedan jag var 18 år och utvecklingen har helt naturligt gått därhän att båtarna har måst göres större och stabilare. Fisket har ju ändrat karaktär och till de nuvarande långfärderna efter laxen måste det vara hållbara don. Idealet för en gotländsk fiskebåt ligger nog omkring 30 fot. Med större dimensioner blir den för tung och svårmanövrerad, särskilt med tanke på laxfisket.
— Som material har jag alltid använt gotlandsfur. Den står bättre emot röta än vad ekens ytträ gör och i en ekbåt kan man för det mesta vara säker på att åtminstone något av ytveden kommit med.
Fördelen med ekbåtarna är ett de är mera slitstarka vid gång i is, men då har vi i stället möjligheten att sätta på kopparplåtar. Nog har jag byggt en 3-400 båtar i min tid men hurdana de blir — se det vet man aldrig förrän man får se dem på. vattnet.

Beställningar har gjorts för åratal framåt.
Det är en småindustri av förnämligt slag som Bodin och hans son driver där ute i Herrvik och såväl byggnader som hjälpmaskiner är till allra största delen deras egna händers verk. En kraftig vindmotor ger elektrisk drivkraft till bandsågar och andra tekniska hjälpmedel, där det allra mesta som sagt är hemgjort. En ny borrmaskin synes vara det ende som köpts komplett. Smedjan ligger .i omedelbar anslutning till båtverkstaden och där har man också den anordning, som ger båtborden sitt speciella ångbad, så att de kan formas efter mallarna. Nästa båt är redan ett bra stycke på väg, det blir en 27-fotare till en av de estniska fiskarna i Katthammarsvik, och sedan är programmet fulltecknat för minst ett år framåt.
— Båten är byggd med tanke på laxfiskets hårda krav, framhåller Sivs båda ägare. Vi hade visserligen en blekingebåt på 27 fot men skall man vara ordentligt på den säkra siden i vinterfisket behövs det större saker. Den andra båten har vi kvar i alla fall, så att vi när det lämpar sig kan arbeta på olika håll. Nu blir det närmast laxfiske, först med garn och sedan med krok, strömmingsfiske också om det vill sig väl och kanske till ett annat år fiske med flundrenot. Nyanskaffningen av båten kostar sina modiga 9-10,000 kr. seden den fått all behövlig utrustning, men så har vi sedan också fått större säkerhet i arbetet och möjlighet ett ta oss fram lite varstans i Östersjön.
Apropå säkerhet så tittade vi också på hamnförhållandena i den nya båtens hemort men det får bli en annan historia
H—z.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Publicerat

Gotändska frågor i statsverkspropositionen.

Anslag till nyanläggningar vid kustartilleriet. — Läkaredistrikt i Roma?
I årets statsverksproposition, som i dag framlagts för,riksdagen, förekommer som vanligt en hel del frågor, som speciellt beröra gotländska önskemål. Några ärenden av större räckvidd har regeringen inte att bjuda på i år, även om kustartilleriet får rätt betydande nya anslag och att frågan om provinsialläkaredistrikt i Roma på nytt lägges på riksdagens bord. Vid Herrvik ämnar lotsstyrelsen anlägga livräddningsstation.

Underhållet av kustartilleriets materiel.
Försvarsminister Sköld har i statsverkspropositionen prutat ned det av marinförvaltningen begärda beloppet av 2,560,000 kr. till underhåll av kustartilleriets materiel m. m. för nästa budgetår till 2,200,000 kr. Marinförvaltningen hade ansett att för Gotlands kustartilleriförsvar behövdes 360,000 kr.

Kustartilleriförsvarets garagebyggnader.
Till garagebyggnader in. vid kustartilleriförsvaret och vid Visby, brygga begär försvarsministern 450,000 kr. på tilläggsstat för inne. varande budgetår. Han betonar att behovet av garagebyggnader för marinens motorfordon är trängande med hänsyn till angelägenheten av att den dyrbara fordonsparken skall kunna tillbörligen vårdas. Av anslaget avses 130,000 kr. för Gotlands kustartilleriförsvar.

Anslaget till befästningsunderhållet.
Till underhåll av marinens befästningar under nästa budgetår har statsrådet Sköld tagit upp ett anslag på 650,000 kr. mot av marinförvaltningen begärda 685,000 kr. Minskningen hänför sig endast till posten avlöningar till icke-ordinarie personal, som icke anses böra belasta denna ????????. Av beloppet avses filiarands kustartilleriförsvar 43.000 kr.

Skall Roma nu få egen tjänsteläkare?
I statsverkspropositionen föreslår socialministern att 5 nya provinsialläkardistrikt skola inrättas från nästa årsskifte. En fortsatt utökning av provinsialläkarkåren anses under nuvarande förhållanden vara av den vikt, att de statsfinansiella betänkligheter, som kunna anföras mot en sådan åtgärd, böra vika.
Den gamla frågan om ett Roma provinsialläkardistrikt har sålunda åter aktualiserats.

Ny livräddningsstation anlägges vid Herrvik.
På sätt lotsstyrelsen föreslagit ingår i de föreslagna utgifterna för säkerhetsanstalter för sjöfarten anskaffande av en motorlivbåt för en livräddningsstation vid statens fiskehamn i Herrvik utanför östergarns holme. Kostnaderna ha beräknats till 70,000 kr., vartill komma 22,000 kr. till anläggande av ett båthus.

Länsstyrelsens arbetslokaler.
Till kostnader för vissa arbetslokaler, som anordnats för länsstyrelsen i Visby begär kommunikationsministern att ett belopp av 20,000 kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Skyddskonsulent på Gotland.
Ny askyddskonsulenter utöver de i Stockholm, Kristianstad, Borås och Sundsvall tillsatta anser justitieministern böra tillsättas bl. a. med hänsyn till den stigande kriminaliteten. Statsfinansiella skäl ha tidigare ansetts utgöra hinder för anställande av dylika konsulenter med uppgift att ha hand om eftervården av. villkorligt frigivna, men dessa skäl anses nu böra få stå tillbaka. Statsrådet upplyser i detta sammanhang, att dagskostndaen för varje fånge f. n. utgör c:a 8 kr. och årliga kostnaden alltså över 2,900 kr. Även en, tämligen obetydlig begränsning av fångantalet skulle följaktligen innebära en avsevärd besparing. Åtta nia konsulenter „föreslås nu med placering i 21:a lönegraden.
Enligt preliminärt förslag skulle bl. a. ett konsulentdistrikt omfatta Gotlands län, därvid konsulenten skulle ha sin befattning som bisyssla. Till hans arvode föreslås 1,500 kr.

Ingen hemkonsulent på Gotland ännu.
I statsverkspropositionen omnämner jordbruksministern framställningen från Gotlands lanshushållningssällskap om statsbidrag till avlöning åt en hemkonsulent. Sällskapet har f. n. ej någon sådan anställd. Jordbruksministern finner liksom lantbruksstyrelsen behov föreligga av att sällskapet får statsbidrag för en sådan befattningshavare. Lantbruksstyrelsen har också för .sin del tillstyrkt sällskapets framställning härom. Trots att jordbruksministern finner den därav betingade anslagshöjningen i och för sig önskvärd och berättigad förklarar sig dock hr Bramstorp med hänsyn till det föreliggande förslaget om omorganisation av hushållningssällskapen ej f. n. kunna, förörda framställningen.

Driftsdibraget till tuberkulosanstalterna.
Socialministern har hemställt om förslag till riksdagen att medge, att till landstinget i Gotlands län må under tiden 1 juli 1943-30 juni 1944 utgå statsbidrag till 55 av landstinget disponerade vårdplatser vid jubileumsfondens sanatorier.

Ökat anslag till domkyrkans underhåll.
Ecklesiastikministern tillstyker att statens bidrag till Visby domkyrkas underhåll för nästa budgetår böjes med 1,200 kr. F. n. utgår 772 kr. Bidraget till domkyrkan, vilket härrör från mitten av 1800-talet, har sin grund i att Visby stads- och landsförsamlingar till följd av kyrkans storlek och beskaffenhet få vidkännas avsevärt större underhållskostnader än andra församlingar av motsvarande storlek. Ur anslaget skall bekostas reparation av domkyrkans ytterdörrar och reparation av vissa yttre skador. Tornhuvarnas och takfallens trävirke är si sådant skick, att deras nödtorftiga underhåll för de närmaste åren kräva avsevärt högre anslag.

Ingen uppflyttning av domkapitlets kontorsbiträde.
Ecklesiastikministern anser sig inte kunna tillstyrka en framställning från domkapitlet i Visby om uppflyttning av den e. o. kontorsbiträdestjänsten från 4 :e till 7 :e lönegraden. Domkapitlet har påpekat, att kontorsbiträdet utför samma göromål som vid andra domkapitel ankomma på kansliskrivare och kanslibiträde. Tjänsten har också flera gånger bytt innehavare, vilket domkapitlet anser bero på den låga löneställningen. (P.)

Arkivdepån i Visby.
I årets statsverksproposition uppföres övergångsstaten för arkivdepån i Visby med oförändrat belopp. Även under nästa budgetår anses vaktmästaren böra få, åtnjuta dyrtidstillägg och kristillägg enligt vanliga grunder. Bokbindningsanslaget upptas till 1,000 kr. (P.)

Lastningsanordningar för sockerbetor.
I avbidan på särskild proposition i ämnet föreslår jordbruksministern i statsverkspropositionen ett anslag för nästa budgetår på 200,000 kr. till bidrag till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor. Denna bidragsverksamhet finner statsrådet vara av stor betydelse för att underlätta tillgodogörandet av landets odling av sockerbetor. I avvaktan på slutlig framställning i frågan från statens sockernämnd har statsrådet ansett, att ett belopp av 200,000 kr. bör beräknas för ändamålet. (P.)

Statsanslaget till J. U. F. böjes ej.
Det torde inte heller för nästa budgetår bli någon höjning av statsanslaget till Jordbrukarungdomens förbund. Jordbruksministern föreslår nämligen i statsverkapropösitionen ett oförändrat anslag på 85,000 kr. till förbundets verksamhet.
Lantbruksstyrelsen hade även denna gång förordat höjning av statsanslaget. Förbundet har hemställt om ett anslag på 138,900 kr., varav 50,000 kr. skulle avses för den centrala verksamheten och 88,900 kr. till konsulentverksamheten.. Lantbruksstyrelsen, som vitsordade den stora betydelsen av förbundets verksamhet, förordade en höjning av anslaget med 25,000 kr. såsom varande påkallat och skäligt.

Bidrag till lin- och hampberedningsanläggningar.
På tilläggsstat för innevarande budgetår har jordbruksministern upptagit 800,000 kr. för utlämning av bidrag till uppförande av lin- och hampberedningsanläggningar och samtidigt 3 milj. kr. i förstärkning till hemslöjdslånefonden för utlämnande av lån till sådana anläggningar. Jordbruksministern erinrar om att arbetena på de planerade anläggningarna hunnit så långt, att ytterligare medel erfordras för att fullfölja dem. Lantbruksstyrelsen och kommerskollegium, som ha hand om denna anslagsverksamhet, ha på grund av den för året begränsade medelstillgången ej kunnat bevilja hela de statsbidrag och lån, som avsetts för anläggningarna. Bidrag och lån avses för anläggningar i Hybo, Gävleborgs län, Laholm, Värmbol invid Katrineholm, i Visby, Kristinehamn och Gimo samt för utvidgning av anläggningen i Laholm. Utöver de bidrag, som redan lämnats till vissa av anläggningarna erfordras 751,750 kr. och i ytterligare lån 2,76 milj. kr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 januari 1943
N:r 8

Publicerat

Fågeljakten vid Gotlandskusten.

Gotlands fiskareförbund har på grund av rådande försörjningsläge vänt sig till livsmedelskommissionen med förslag att hos k. m :t skall utverkas sådant undantag från jaktstadgan. att jakt efter alfågel och bergand blir tillåten vid Gotlands kuster under tiden 1 febr.-31 mars årligen under nuv. kris.
Samtidigt framhålles, att tillgången på såväl alfågel som bergand är synnerligen god vid Gotlands kuster. Särskilt alfågeln uppträder till havs i talrika flockar, detta enligt vad ordf. i Herrviks fiskarförening och andra fiskare meddelat till förbundet. Alfågeln häckar ej vid Gotland, men den förekommer varje vinter i stora massor och har då sedan gammalt varit föremål för ivrig jakt från kustbefolkningens sida. Särskilt vid Gotlands ostkust, där fisket under vintern är mindre givande, har alfågeljakten för många fiskare och kustbor varit det förnämsta medlet att anskaffa sovel till hushållet. Även tillgången på bergand är mycket god. Enligt förbundets mening skulle ett bifall till framställningen inte komma att inverka menligt på fågelbeståndet. Däremot skulle med nuv. knappa tillgång på kött ett bifall komma att medföra välkomna tillskott av sovel åt familjerna i de karga kustbygderna.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 7 januari 1943.
N:r 4

Publicerat

Saltsjöfisket

skall enligt en av statistiska centralbyrån nu till k. m:t avlämnad redogörelse för år 1938 ha lämnat ett ekonomiskt utbyte av 519,454 kr. på Gotland. För det närmast föregående året uppgick fångstvärdet till över 580,000 kr. De viktigaste fiskena — efter strömming och torsk — inbragte under redogörelseåret 177,230 resp. 120,050 kr.
För de viktigare fiskelägena redovisas följande fångstvärden: Skälsö 9,759 kr., Visby 16,290, Gnisvärd 23,464, Västergarn 14;533, Klintehamn 7,603, Djupvik 2,925, Vändburg 4,712, Fluntinge 18,544, Hus 12,947, Herta 13,097, Kapellet 23,406, Djupdy 5,540, Nabben 19,438, Ljugarn 6,145, Sysne 17,156, Herrevik 49,190, Katthammarsvik 10,277, Hangre 17,276, Slite 5,690, Lutterhorn 11,358, Ar 12,158, Kappelshamn 31,466, Hallshuk 19,330 och Lickershamn 6,183 kr. (P.)

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 Juli 1940
N:r 169

Publicerat

Högerns landstingslistor.

Valsedlarna för landsbygden fastställda.
Högerns valsedlar för landstingsvalet på länets landsbygd ha nu blivit fastställda. I norra häradet kommer den att gå fram med två olika listtyper, medan i södra häradet endast en valsedel kommer till användning.

I norra häradet har listan följande utseende:
Lantbrukaren John Edmark, Ljungby i Ala. Folkskolläraren Rudolf Carlson, Gothem. Direktör Arendt de Jounge, Slite. Fiskaren Albert Östergren, Herrvik, Östergarn. Lantbrukaren Bernhard Jespersson, Kungsgården, Roma. Folkskolläraren Birger Larsson, Fårö.
Handlanden Gunnar Stengård, Fårösund. Lantbrukaren Arvid Bendelin, Fjäle i Anga. Rättaren Charlés Ågren, Tjouls i Lummelunda. Veterinären Herbert Holmberg, Slite.
Den andra valsedeln har de två första namnen omkastade; så att folkskollärare Rud. Carlson uppförts i första rummet och lantbrukaren John Edmark i andra rummet.

I södra häradet
upptar valsedeln följande namn:
Lantbrukaren Reinhold Kahlström, Atlingbo. Folkskolläraren Reinhold Dahlgren, Stånga. Rektorn Bertil Nordlander, Hemse. Lantbrukaren Ivar Hagman, Österlings i Stånga. Fru Vera Appelgren, Kronholmen, Västergarn. Handlanden Einar Broander, Havdhem. Lantbrukaren C. K. Gahnberg, Kroks i Tofta. Lantbrukaren Axel Carlsson, Kube i Stenkumla. Snickaren Hjalmar Norman, Sundre. Lantbrukaren Axel Andersson, Binge i Alva. Lantbrukaren Thomas Jakobsson, Lindvede i Hemse. Lantbrukaren Kristian Booberg, Sigdarve i Fröjel.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Augusti 1938
N:r 180

Publicerat

Landsbygden. Östergarn.

ÖSTERGARN, 24 jan.
Östergarns kommunalfullmäktige hade i går extra sammanträde under kyrkoherde Björkandels ordförandeskap.
Enda fråga för dagen var direktionens för östergarn, Ardre och Gammelgarns socknars kommunalförbunds anhållan om tillstånd att få upptaga ett tillfälligt lån på 1,500 kr. för inköp av möbler och inventarier till barnmorskebostaden i Gammelgarn. Kommunalnämnden hade haft frågan under behandling och tillstyrkt densamma. Kommunalfullmäktige beslöto för sin del bifalla ansökan.

Fisket efter lax med linor, som hela säsongen varit dåligt här, lider nu mot sitt slut för vintern, och större delen av fiskarne ha nu dragit upp sina redskap.
Torskfisket däremot har nu under ett par veckor varit för årstiden synnerligen livligt och givande om också avsättningsmöjlighetrna varit till en viss del begränsade. Gamla fiskare förklara att på denna tid av året har aldrig förr ett så rikligt torskfiske förekommit vid Herrvik.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 25 Januari 1938
N:r 19

Publicerat

K. m:t fastställer hamnavgifterna.

K. m:t har fastställt överlämnat förslag till taxa å hamnavgifter för Gnisvärd och Herrvik i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag men med däri av kommerskollegium gjorda ändringar. Samtidigt har k. m:t fastställt taxa för hamnavgifter i Visby och de gotländska allmänna lanthamnarna samt de statsunderstödda fiskehamnarna i Ljugarn och Västergarn ävensom taxa å avgifter för Rute hamn. Samtliga taxor skola gälla under åren 1938-42. (P.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 december 1937
N:r 287

Publicerat

Hamntaxorna.

Kommerskollegiet har till k. m:t för fastställelse överlämnat förslag till taxa å hamnavgifter för Gnisvärd och Herrevik i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag men med däri av kollegium gjorda ändringar, vilka ansluta sig dem, som kollegiet föreslagit beträffande de i gårdagens nummer föreslagna hamntaxorna. (P)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 December 1937
N:r 281