Motioner

vid 1876 års riksdag af Gotlands riksdagsmän.
I
Om anslag till Gotlands jernväg.

Redan i flera år har frågan om en Jernvägsanläggning på Gotland varit föremål för allvarliga undersökningar och meningsutbyten såväl inom pressen som enskildt emellan innebyggarne i denna öprovins. Genom den grundliga utredning och det mångsidiga skärskådande som denna angelägenhet synnerligen på senare tider härunder erhållit, har den villrådiga tvekan, som i början enligt sakens natur här liksom alltid förspordes, numera ötvergått till ett allt allmännare och ganska lifligt intresse för saken, hvilket senast under förra året framträdde och visade sig genom aktieteckning till en första jernväg från Visby till Hemse, i hvilken teckning icke blott Visby stad utan äfven de allra fleste kommuner, som af densamma skulle beröras, redan un tagit del, och för hvilken otvifvelaktigt äfven de få, som ännu återstå, inom kort skola intressera sig.
Denna jernväg, som är afsedd att erhålla 3 fots spårvidd, blir 5 mil och 4,30 fet lång med en beräknad anläggningskostnad af 221,622 kronor 91 öre per mil eller tillsamman 1,136,433 kronor. Sedan ett aktiebelopp af mer än hälften af sistnämda anläggningskostnad blifvit dels af kommuner och dels af enskilde tecknadt, hvarförutom äfvenledes mycket intresse för banans utsträckning till Rone och Klintehamn (2 mil 800 fot) visat sig genom aktieteckning till icke obetydliga belopp för sistnämda ändamål, så har numera ett Bolag i och för anläggning af en jernväg från Visby till Hemse med bibanor till Rone och Klintehamn bildats, som blifvit vederbörligen konstitueradt.
Då ingen af de många och oerbördt stora fördelar, hvilka beredts de flesta af Sveriges öfriga landskaper genom anläggande af stambanor på statens bekostnad ännu kommit och ej heller i framtiden genom sådan stambanas anläggande lärer komma Gotland till del, men då denna landsdels lyftning och utveckling i alla riktningar, som här liksom öfver allt i första rummet betingas af tidsenliga kommunikationer, bör ligga staten varmt om hjertat, synnerligen som staten sjelf har att deraf påräkna gagn och fördelar för egen del och då särskildt, hvad Gotland angär, dertill kommer, att en jernvägsanläggning, hvarigenom landets försvarsmedel på några timmar kunna flyttas från ena till andra sidan af Ön, måste mer än någonting annat anses komma att underlätta och betrygga försvaret af denna för vårt lands sjelfständighet så vigtiga utpost — så har det Gotlänska jernvägsbolaget hos kongl, maj:t gjort framställning om ett ringa bidrag från statens sida, såsom det synes af kongl. maj:ts proposition.
Kongl. maj:t har emellertid ej ännu fattat sitt beslut om och på hvad sitt han vill af riksdagen äska understöd för enskilda jernvägar och det är med anledning deraf, som vi ansett oss böra göra framställning äfven hos riksdagen om ett statsbidrag för den Gotländska jernbanan.
Den svåraste anmärkning, som kan göras emot en jernvägsanläggning på Gotland, är landets ringa ytsträckning samt dess afskilda läge från Sveriges fastland, hvarigenom en jernväg derstädes endast genom tillhjelp af ångbåts kommunikation kan sättas i samband med fastlandets; men denna olägenhet torde dock fullt uppvägas af de ovanligt billiga anläggningskostnaderna derstädes, hvilka betingas dels genom de synnerligen gynsamma terräng-förhållanden, som der förefinnas, dels ock genem den lätthet, hvarmed ett sjelfständigt begagnande af ett smalspårigt jernvägssystem der kan komma till stånd.
Man kan vidare anmärka, att Gotland saknar grotvor och bergverk att mata en jernväg med; men betänker man huru rikt och väl af naturen lottadt landet nästan i alla andra afseenden är, samt hurn många och stora förvärfskällor af brist på tidsenliga kommunikationer ännu ligga härstädes litet eller intet begagnade, så måste denna anmärkning helt och hållet förfalla. Utan att bär tala om de rika tillgångar på marmor, kalk och sandsten, på cementlera och den yppersta bränntorf, som i svart sagdt outtömlig mängd förefinnes i inre delarne af landet, utan att vidare fästa oss vid de icke obetydliga skogstillgångarne i mellersta delen af ön; eller det rika fisket synnerligen på östra kusten, som dock är i så stort behof af beqvämare och lättare afsättnivg för att kunna uppnå en så blomstrande och rik utveckling som sig bör, be vi att få erinra derom, att den ifrågavaraude jernvägen är ämnad att dragas genom trakter hvilkas jordmån och klimat äro fullt jemförliga med fastlandets bästa (t. ex. Skånes), ehuru åkerbruket och än mindre ladugårdsskötseln derstädes uppnått den utveckling, de så väl behöfva, och hvilken de otvifvelaktigt under gynsammare förhållanden skola uppnå. Det lärer sålunda icke kunna nekas, att man eger full anledning att hoppas, att de jemförelsevis ringa kostnaderna tör en jernvägsanläggning på Gotland skola medföra för staten och orten ej blott indirekta fördelar med afseende på landets lyftning och utveckling i alla afseenden, hvilket för oss är vigtigast, utan äfven i mån af den tilltagande odlingen, direkt inkomst utaf de på företaget nedlagda kostnaderna.
Då nu anförda förhållanden, — hvartill om så behöfdes, flera kunde läggas — tillräckligt torde visa, att en jernväg på Gotland är nyttig och behöflig för öns utveckling och framåtgående, och då denva utveckling äfven måste vara af stort intresse för staten, då tillföljd af öns terrängförhållanden den föreslagna Visby—Hemse (eller Visby—Rone—Klintehamn) banan kan anses ha till trafikområde största delen af mellersta och hela södra delen af ön, då en jernväg, hvarpå öns försvarsmedel inom några få timmar kunna förflyttas från den ena till den andra kusten måste anses i strategiskt afseende vara af allra största vigt för landets försvar, då vidare anläggningskostnaderna här äro så jemförelsovis ringa emot hvad som är fallet med andra jernvägars byggande, så att äfven om trafiken, tvärt emot hvad man dock egor full rätt att hoppas, här skulle blifva mindre än annorstädes, banans nettobehällning likväl bör kunna blifva nöjaktig, då intet skäl förefinnes att betvifla att ju icke jernvägar skola medföra samma gagneliga inflytande på Gotland som i andra landsdelar och då slutligen intresset för företaget hos öns innevånare visat sig så allmänt och så stort, att med ett jomförelsevis ringa understöd af staten företaget kan anses fullt betryggadt älven om den allmänna penningemarknaden skulle vara vida sämre än hvad den nu är, — så våga vi vördsamt föreslå:

Att riksdagen till understöd för anläggande af en jernväg mellan Visby och Hemse täcktes bevilja ett anslag motsvarande 1/4 af banans beräknade anläggningskostnad d. v. s. ett belopp af i rundt tal 285,000 kronor.

Men då det otvifvelaktigt är af vida större betydelse synnerligen i strategiskt hänseende, om banan framdrages till Rone och Klintehamn, och då intresset härför i orten visat sig lifligt, så att närmare 1/3 af anläggningskostnaden redan är tecknad så våga vi vidare föreslå:

Att riksdagen ville äfvenledes bevilja ett anslag motsvarande 1/4 af anläggningskostnaderna för dessa bibanor med 112,000 kronor, som kunde ställas till Kongl, M:ts disposition alt på Gotländska Jernvägsbolagets framställning användas, när Kongl. Maj:t funne teckningen betryggande.

Ritningar, kostnadsförslag, trafikberäkningar m, m. äro till Kgl. Civil-Departementet aflemnade och med hänvisande till dessa anhålla vi att få i öfrigt till (Stats)-Utskottet aflemna, de vidare upplysningar, som kunna anses behöfliga.
Stockholm den 28 Januari 1876.
A. J. Lyth. Petter Larsson. Ernst Leijer.

Gotlands Allehanda
Lördagen 5 Februari 1876
N:r 10

Komministertjänsten

i Rone. Eke, Alva och Hemse församlingars pastorat hade vid ansökningstidens utgång i dag icke lockat någon sökande, varför tjänsten nu kommer att kungöras till ansökan ledig med ansökningsrätt för hela rikets prästerskap.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 december 1932
N:r 287

Lösen för fynd,

att lyftas landskansliet af: arbetaren Lars Ahlström 14 kronor för ett Östromerskt, kejsaren Anastasii, guldmynt, funnet å Botes i Etelhem socken; — gossen Julius Pettersson 3 kr. för en jernyxa, funnen vid Stumle i Alfva; — arbetaren Anton Carlsson 3 kr. för 2 kufiska mynt, funna vid Tofs i Hejde; — Johan Hallgren 3 kr. för en rund söndrig spännbuckla af brons; — drängen Albert Appelqvist 2 kr. för en ringsölja af brons; — snickaren Lars Ahlqvist 3 kr. för en flätad sönderrifven armring af brons, funnen i Linde; — Per Hemmingsson, Gervide en kr. för en utböjd ringsölja af brons, funnen i Gothem; — Wilhelm och Carl Gezelius 8 kr. för en brynsten af qvarts, en pincett af brons samt ett nyare hänglås och en nyckel, båda söndriga, af jern funna i Lärbro; — gossen Jacob Larsson Hallfoser 5 kr. för en bit af en spännbuckla, en nyckel m. m. af brons och jern, diverse perlor och bitar af ett lerkärl, funna i Dalhem; — Olof Ahlgren 8 kr. för en benkam, 2 söljor af brons, en yxa af jern samt bitar af ett lerkärl, funna å Hemse annexbemman; gossen Jacob Larsson Hallfoser i Dalhem 4 kr. för en söndrig lerkruka; — arbetaren Otto Wessman och Elias Björkander 18 kr. för 10 kufiska mynt och 3 bitar af d:o samt en spännbuckla af brons, fonna i Fohle socken; — Jacob Lagergren 8 kr. för ett bronsspänne af ovanlig form och en pyare bronspjes, funna i Gammelgarn; — Johan Blomberg Stentolby 4 kr. för 1 jernyxa funnen i Fohle; — drängen Joh. Carlqvist 2 kr. för en nyare spjutspets af jern, funnen i Wallstena.

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 24 December 1875.
N:r 102.

Från kolonien \”Nya Gotland\”

(Norra Amerika) skrifver vår brefskrifvare 26 November: \”Skörden är nu, med undantag af maisen, hos oss af slutad. Den blef öfver förväntan god, men sädesprisen äro låga. — Den 9 Nov. hade vi våra val till ledamöter i Kansas Legislation (lagstiftande för samling). Hos oss, liksom i de flesta af de förenta staterna, segrade det republikanska partiet öfver demokraterna.
— Den 8 Nov. vigdes at pastor Nelson: Petter Yorgensson från Danmark och Mina Jacobsson från Mullvads i Hemse. — Helsotillståndet är bland oss i allmänhet godt.\”

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 24 December 1875.
N:r 102.

Besvär

hafva hos kungl. m:ts befallningshafvande anförts äfven öfver Rone kommuns beslut om tecknande af aktier i den föreslagna Hemse—Rone-banan.

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 24 December 1875.
N:r 102.

Besvär

hafva hos kungl. m:ts befallningshafvande anförts, med anledning af Hejde kommuns fattade beslut om teckning af 100 aktier (10,000 kronor) i Visby—Hemsebanan.

Gotlands Allehanda.
Onsdagen den 15 December 1875.
N:r 99.

Från jernvägsbolagsstämman.

Ovilkorlig teckning är gjord för 6,049 aktier; vilkorlig för 1,962, hvaraf 720 aktier för Klinte — Simunde och 500 för Ronebanan. Till styrelseledamöter valdes: Öfverste Vegesach (af styrelsen sedermera utsedd till dess ordf.), doktor Leijer, kamrer Ljungholm, konsul Arweson samt kommissarien Åkerman Stånga. Suppleanter: Auditör Engström och prosten Lyth.
Förslaget till stadgar antogs med några smärre förändringar. Skrifvelse beslöts skola aflåtas till kungl. m:t med begäran om stadgarnes fastställelse, rätt att expropriera jord och om skydd för banan. Dessutom beslöts begära anslag för Visby — Hemsebanan, motsvarande 25 procent af anläggningskostnaden, men med rättighet att inkomma med begäran om förhöjdt statsanslag i och för Klinte- och Ronebanan, så vida Klinte- och Rone-boarne hunne och ville insamla erforderligt belopp för att kunna i bolaget få upptagas.
Sammankomsten varade från kl. 11 f. m. till 42 e. m., då ett kortare uppehåll gjordes, samt fortsattes sedan till vid pass niotiden.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 4 December 1875.
N:r 96.

Konstituerande bolagsstämman

för Gotländska jernvägarne sammanträdde i, går kl. 11 f. m. Till ordf. för stämman utsågs, sedan öfverste Vegesach undanbedt sig förtroendet, stadsfullmäktiges ordf., konsul R. Cramér samt till stämmans sekreterare stadskassör Frendin. Under det tidningen lägges i pressen diskuteras af Visby stads delegerade uppgjorde stadgar. Bolaget har beslutat kalla sig \”Gotlands jernvägs aktiebolag\” samt provisionelt antagit den i vårt tycke vigtiga § 1, så lydande: \”Bolaget, som är bildadt i öfverensstämmelse med föreskrifterna i förordningen om aktiebolag af den 6 Oktober 1848, har till ändamål ej allenast att efter plan, som i vederbörlig ordning varder faststäld, anlägga jernväg mellan Visby och Hemse och möjliga bibanor, utan ock att å denna bana underhålla regelbunden fart med lokomotiv till personers och varors fortskat fande\”. Närmare underrättelser från denna stämma, hvilken troligen är bland de vigtigaste, som på länge hos oss hållits, skola lemnas i nästa nummer.

Gotlands Allehanda.
Onsdagen den 1 December 1875.
N:r 95.

Jernvägsaktieteckningen.

Wäte komman beslöt i fredags på talrikt besökt kommunalstämma att, för ett belopp af 10,000 kronor, ingå såsom aktieegare i Visby—Hemsebanan. Äfven enskilde teckvade sig. Jord upplåtes at enskilde genom kommunens hela område. Motståndet var i början stort, men under sammankomsten öfvertygades månge, så att vid omröstningen stor majoritet förefanns.
Etelhems kommun (bref till Gotlands Allehanda) har beslutat teckna 50 aktier i Visby—Hemsebanan, samt att upplåta jord kostnadsfritt, der vägen kommer att dragas genom skogsmark.
Det är med verklig glädje vi i hvarje nummer inregistrera en eller annan kommun eller enskilde, bvilka visat sig vara vakne för hvad deras och landets väl kräfver, och tecknat sig för större eller mindre belopp: Möjligt är, fastän vi ännu ej lyckats derutinnan erhålla någon visshet, att någon kommun vägraf teckning; men uppspårandet af dessa få enstöringar öfverlemna vi åt en vår ärade kollega, hvilken oftast fört jernvägsmotståndarnes talan och när det gält motståndet visat sig vara särdeles nitisk och påpasslig.

Gotlands Allehanda.
Timdagen den 23 November 1875.
N:r 93.

Jernvägsaktieteckningens tid är nu inne,

och man rustar sig flerestädes för att, vid den blifvande konstituerande bolagsstämman 30 dennes, kunna uppträda på ett hedrande sätt. Så har till
oss ingått underrättelse, att Hemse kommun redan tecknat sig för 15,000 kronor, och allestädes är intresset för den vigtiga frågan vaket.
— Hejde kommun heslöt, enligt bref till Gotlands Allehanda, på kommunalstämma i torsdags, att teckna sig för 10,000 kronor i Visby—Hemsebanan. Dessutom tecknades af enskilde vid sammanträdet 10,000 kronor, hvarigenom teckningssumman inom denna kommun nu uppgår till 20,000 kronor. Sympatier spårades äfven för Klinte—Simundebanan. Hvad upplåtande af jord beträffade, voro meningarne delade; dock var flertalet af de egendomsegare, öfver hvilkas egor jernbanan skulle gå, hågade för, att fritt upplåta jord. Såsom bevis på det lifliga deltagandet i stämmans förhandlingar kan nämnas, att at de omkring 3,500 fyrk, af hvilka socknen består, röster afgåfvos för 3,174 fyrk.
Redaktionen skulle stanna i stor förbindelse till hrr kommunalstämmoordförande eller andre, hvilka kunna hafva sig något om frågans utgång inom de olika kommnunpnerna bekant, om de med första lägenhet insände en kortfattad uppgilt om frågans utgång, antingen beträffande kommunens i sin helhet eller enskildes teckning.

Gotlands Allehanda.
Lördagen den 20 November 1875.
N:r 92.