Övervakningen av sparbankerna.

Länsstyrelsen har förordnat landssekreteraren Abr. Löf att under 1942 vara allmänt ombud för övervakning av följande sparbankers förvaltning, nämligen Sällskapet D. B. V s sparbank, Hangvars och Halls socknars sparbank, Bunge sockens sparbank, Hejnums pastorats sparbank, Ardre sockens sparbank, Alskogs sockens sparbank, Klinte sparbank, Sanda sparbank, Garda. sparbank, Fardhems pastorats sparbank, Vamlingbo pastorats sparbank, Dalhems sparbank, Kräklingbo sparbank, Närs sparbank, Burs pastorats sparbank, Fardhems sockens sparbank, Lärbro sparbank, Östergarns sparbank, Hogräns sparbank, Lau sparbank och Rone sockens sparbank.
Till allmänt ombud för övervakningen av förvaltningen vid Tingstäde sparbank, Eskelhems sparbank. Hemse sparbank och Roma sparbank har förordnats landskanslisten Sten Walleberg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1942
N:r 22

Hemse

Hemse kristliga missionsdistrikt höll på söndagen årsmöte i Hemse missionskyrka. F. m. gudstjänst inleddes med psalmen \”Jag lyfter mina händer\”, varefter past. S. Andersson hälsade deltagarna välkomna. Efter ännu en sång följde predikan av pastor Simon Andersson, Dalhem. Efter den offentliga gudstjänstens slut följde nattvardsfirande.
E. m. var anslagen till årsmötets ensk. förhandlingar. Hr Josef Jacobsson, Stånga, fungerade som ordf. och protokollet fördes av hr Karl Skoggren, Hemse. Årsberättelsen gav vid handen att ett omfattande arbete utförts under året. Distriktets fyra församlingar räknar sammanlagt 169 medlemmar, inom ungdomsföreningarna äro 50 medl. inskrivna och i juniorföreningarna 35. Söndagsskolarbetet företer en glädjande utveckling, i det att ej mindre än 153 elever åtnjuter undervisning, vilket innebär en ökning med 31 elever sedan förra året. Sammanlagt arbetar 21 lärare inom de olika förs. Missions och offerintresset har varit stort. Tillsammans redovisar församlingarna en kassaomslutning på 11,877 kr.
Av styrelseledamöterna voro hrr Josef Jacobsson, Stånga och Herman Pettersson, Alva, i tur att avgå. Båda omvaldes, tillika med suppl. Gust. Nilsson, Dals, Lye, och Joh. Ahlsten, Alva. Revisorer blevo hrr Birger Johansson, Tjängdarve och Gustav Larsson, Haldings. Behövliga anslag till distriktskassan beviljades, och i övrigt ordnades en del löpande ärenden. Mötet avslöts med ett kort anförande av past. Andersson. Dalhem.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1942
N:r 22

AUKTION.

Onsdagen den 28 innevarande januari klockan 10 låter hemmansägaren Hjalmar Jakobsson, Ringome, Alva, genom offentlig auktion i den s. k. Ojl-hagen på rot försälja 157 kbm. stämplad skog i mindre poster. Villkor vid auktionen.
Hemse den 22 januari 1942.
G. J. Lesley.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Januari 1942
N:r 18

Idrott och sport.

82 lag anmälda till Visby IF:s stafett.
Stor anslutning från landsbygdens sida.

VIF:s skidstafett på söndag har fått en enastående god tillslutning, vilket visar att skidsporten är på rask frammarsch och blir allt populärare på ön. Anmälningssiffran som i går middags var 27 lag har nu plötsligt rakat i väg upp till 82 lag och därmed har man överträffat fjolårets siffra flera gånger om. I militärklassen starta 22 lag, därav 9 från I 18, 6 från KA 3, 3 från A 7 samt 4 fältpostlag. Civila herr-klassen har fått 38 lag, nämligen Tingstäde 2, Lye 1, Tofta 2, Stenkyrka 1, Bro JUF 4, Alva 1, Hemse 2, Roma 3, Dalhem 1, Slite 5, Gute 1, AIK 4 och VIF 11 lag. Juniorklassen får ett lag från vardera Tingstäde, Tofta, Stenkyrka, Bro, Lye, Rute, Väskinde, Dalhem, Lau och Slite samt 2 från AIK och 2 från VIF. Damklassen får deltagande från Bro med 1 lag, SGU 2, Roma 1, AIK 1, TTK 1 och VIF 2.
Banan för militärer och seniorer blir 3×10 km. samt för juniorer och damer 3X6 km. Man kommer att starta klassvis på grund av det stora deltagandet.
Uppropet äger rum vid Strandgården, alltså utanför norra stadsmuren kl. 10,30. Starten har förlagts till kl. 11 så att landsborna skola hinna in med tåget söderifrån.

Gutes årsmöte
hålles i kväll på Gamla Apoteket kl. 7. Styrelsen har utlovat trevlig underhållning och kaffe gratis, varför det finns anledning förmoda att klubben möter upp mangrant.

Fotbollförbundets årsredogörelse.
Gotlands Fotbollförbund har nu utsänt sin årsberättelse för verksamhetsåret 1941. Av denna framgår att 26 föreningar f. n. äro anslutna till Svenska fotbollförbundet, nämligen Alva IK, Boge IF, Bro JUF:s IK, Burgsviks IF, Etelhems IF, Fardhems IF, Fårösunds GoIK. Hablingbo IK, Hemse BK, IF Gute, Klintehamns IK, A 7 IF, I 18 IK, Levide IF, Ljugarns IF, Martebo BK, Othems IF, Roma IF, Rone GoIK, Rute IF, Slite IF, Stenkyrka IF, Visby AIK, Visby IF, Vänge IK och Västkinde AIS. Av domare förfogar förbundet över två I-klass- och 15 II-klassdomare.
Av tävlingar har förbundet anordnat DM för seniorer, där VIF segrade bland de åtta deltagande lagen efter att ha slagit Hemse i finalen med 2-0, DM för juniorer, där Slite IF segrade i finalen mot AIK, de gotländska serierna samt Landskapsmatchen mot Uppland, som Gotland förlorade med 5-2. Vidare erinras om Gotlands deltagande i den svenska cupturneringen.
En domarekurs hölls den 28 april under ledning av hrr Otto Persson och Gunnar Rondahl. Den 7-8 juni hade man besök av redaktör Harry Lundahl, som höll en kurs för förenings- och lagledare. Deltagarantalet vid båda kurserna var 25 st.
Till Svenska Bandyförbundet äro sex klubbar anslutna, nämligen Hablingbo IF, IF Gute, Klintehamns IK, Slite IF, Visby AIK och Visby IF. Distriktsmästare för 1941 blev Visby AIK, som i finalen slog Klintehamns IK med 3-1.
Förbundet framför till sist ett tack till alla dess gynnare och vänder sig särskilt till föreningarna, pressen och de enskilda spelarna, som strävat efter att föra fotbollsporten framåt inom distriktet.

Visby AIK
håller sitt årsmöte på söndag förmiddag kl. 10. Lokal Gamla Apoteket. På kvällen har klubben sin sedvanliga årsfest.

Riksskidmarschen.
Valls idrottsförening anordnar prov för riksskidmarschen på söndag med samling vid ordenslokalen kl. 13.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Januari 1942
N:r 18

Legitimerad torvtekniker.

Kommerskollegiet har förklarat hr Wilhelm Rumin, Hemse, för legitimerad torvtekniker. (P.)

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 22 Januari 1942
N:r 17

Hemsebio

Lördag kl. 8. Söndag kl. 5,45 och 8.
Ung dam med tur
Sonja Wigert
Dagmar Ebbesen
Karl-Arne Holmsten
m. fl.
Strålande rolig komedi, vimlar av
småtrevliga poänger. LB
— Barntillåten. —

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

Hemse landsfiskalsdistrikt ledigförklarat.

Därest landsfiskal Tigerhielm ev. skulle erhålla transport.
Det har på vissa håll väckt uridran, att sex landsfiskalstjänster —i Söderköpings, Hemse, Torsåkers, Indals, Ragunda och Haparanda distrikt —, vilka ej äro vakanta, i dagarna ledigförklarats. Förklaringen härtill är, enligt vad kanslirådet Tottie i socialdepartementet upplyser, följande:
F. n. äro 51 landsfiskalstjänster lediga, och till dessa föreligga ej mindre än 139 ansökningar (handlingarna i ärendet, vilka säkerligen väga sina modiga 100 kg., befinna sig f. ö. f. n. på remiss till J. K.) Till de lediga tjänsterna har man bland sökandena 6 ord. landsfiskaler, vilka önska transport. I den mån dessa sex sökande skulle få transport, måste vederbörandes tjänster i sin tur ledigförklaras. Det skulle då kunna inträffa, att några bland de blivande innehavarna av de ovannämnda 51 tjänsterna komme att söka de genom transporterna ledigblivande tjänsterna. Hela tjänstetillsättningsfrågan skulle därmed draga lång tid. För att undvika detta, ävensom meningslösa förflyttningar har man i socialdepartementet ansett det vara mest praktiskt att ordna alla tjänstetillsättningarna på en gång, och därför ha nu ytterligare sex tjänster ledigförklarats. Därmed har k. m:t dock ej tagit ställning till frågan om förflyttning av dessa tjänsters nuvarande innehavare, poängterar kanslirådet Tottie. Ledigfärklarandet sker endast under förutsätt ving av att vederbörande erhåller transport. (P.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

Nykterhetskursen i Hemse.

Drätselkammaren tillstyrkte igår ett anslag av 450 kr. till den upplysningskurs, som Centralförbundet för nykterhetsundervisning i år kommer att anordna i Hemse.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 20 Januari 1942
N:r 15

HEMSE

\"\"

Hemse Friförsamling
höll i går eftermiddag sitt årsmöte i Missionskyrkan, varvid medlemmarna mangrant hade samlats.
Som en inledning läste pastor Sören Andersson 121 psalmen och höll en kort betraktelse över detta bibelord, varpå förhandlingarna vidtogo. Till ordförande för dagen valdes handl. Erie Johansson och till sekreterare lantbr. Karl Jakobsson, Hulte. Av den föredragna årsberättelsen framgick, att församlingen under år 1941 varit livligt verksam och uträttat ett gott arbete. Kassaomslutningen var under året kr. 5,107:48 och ansvarsfrihet beviljades. Till styrelseledamöter omvaldes lantbrukarna Karl Jakobsson, Hulte, samt Karl Skoggren, Sindarve, och till suppleant Harald Jacobsson, Hulte. Till revisorer utsågos lantbrukarna Oskar Karlsson, Koparve i Linde, och Gustaf Larsson, Halldings, med Edmund Rundby och Birger Johansson som suppleanter. Till församlingsföreståndare valdes pastor Sören Andersson och till vice föreståndare lantbr. Gustaf Korsman, Halldings. Juniorledare blevo Eric Johansson, Sören Andersson, Holger Johansson, Wera Nilsson och Eva Korsman. Matrikeln föredrogs och godkändes med någon justering. Till föreståndare för söndagsskolan omvaldes Harry Jonsson och till lärare omvaldes de förutvarande. Organister och festkommitté omvaldes likaledes. Arvodet till vaktmästarinnan skall för innevarande år utgå med 200 kronor. Till G. M. U. lämnades ett anslag på 200 kronor.
Med anledning av att församlingen under året kan fira 60-årsminnet av sin tillblivelse, uppdrogs åt pastor och styrelse att utarbeta program till en minneshögtid. Frågan om huruvida församlingen vill att höstens distriktsmöte med Gotlands och Södermanlands distrikt skall hålas här, bordlades till nästa församlingsmöte. Vidare beslöt man att Församlingens traditionella årsfest i år skulle få prägel av finlandsfest, och den kommer att hållas den 15 februari. Ett par norrlandsförsamlingar erhöllo 15 kr. var i anslag. Styrelsen fick i uppdrag att utföra en del reparationsarbeten i lilla salen i Missionskyrkan.
Under en pans i förhandlingarna bjöd familjen Karlsson, Koparve i Linde, samtliga närvarande på kaffe. Årsmötet präglades av god stämning och tillförsikt inför det nya arbetsåret.
Vid konstituerande sammanträde med styrelsen utsåg denna till sin ordförande kamrer Hugo Nilsson efter handl. Eric Johansson, som undanbad sig återval.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Januari 1942
N:r 13

Majorskan Anna Ehrenström, f. Gråberg.

För Gotlands Allehanda av Elisabeth Lange.
Jag vill här berätta om en märkvärdig och mycket omtalad gotländsk kvinna; men innan jag börjar med hennes historia, skall jag, för sammanhangets skull, även nämna nägra ord om hennes närmaste anhöriga; först då hennes fader.
I slutet på 1700-talet levde på södra Gotland i Hemse en framstående och vida känd man. Det var Lagman Christian Gråberg, född 1718 i Alsike, död 1795 i Hemse och son till kyrkoherden i Biskopskulla, Jöran Gråberg. Efter avlagd juridisk examen innehade han olika befattningar i Statens verk i huvudstaden. Den sista av dessa var en justitiarietjänst, från vilken han år 1770 tog avsked med pension och titeln Lagman. Ungefär samtidigt flyttade han till Gotland, där han av dan ordinarie innehavaren \”arrenderade\” lagmansbefattningen på ön. Sin bostad tog han på Gannarve gård vid Hemse.
Lagman Gråberg beskrives som en synnerligen lärd och originell man; enkel i seder och vanor. Han gick klädd i grova ullstrumpor och beeksömskor, oeh varje söndag satt han i Hemse kyrka med sin evangeliebok på grekiska. Barnen undervisade han själv efter \”pluggmetoden\”, och den begåvade sonen Jacob; den sedermera berömde författaren och påvliga greven lärde ban bl. a. både döde och levande språk, men \”efter svenskt uttal\”.
Lagman Gråberg ingick 1772 äktenskap med Magdalena Iiatasrinn Toftén. Med henne hade han 6 barn, av vilka en son och en dotter blevo av högst olika anledningar beryktade och vida kända. Det är om ovannämnda dotter som jag här skall nerskriva några canteckaairigar, men jag kan ej helt förbigå hennes illustre broder, utan vill med några ord även beröra hans \”underbara öden\”.
Denne broders namn var Jacob, och han föddes 1776 i Hemse. Tidigt ådagalade han en brinnande vetgirighet och en ivrig längtan att få resa långt bort och skåda nya länder och förhållanden. Det berättas, att han i pojkåren brukade vandra den långa vägen från Hemse till Visby och hem igen för att, som han sade, \”komma -världen litet närmare\”. Fadern ansåg, att han med denna sin utpräglade läggning skulle passa till sjöman och sände honom därför till Tyskland med en kalkskuta.
Vid hemkomsten avlade \”den raske ynglingen\” styrmansexamen och medföljde därefter vid 16 års ålder ett handelsskepp till Medelhavet. Aldrig mer återsåg han fädernejorden. Där ute i det brusande livet, långt borta från den lilla Gutska ön, gick han skiftande öden till mötes, och vi finna honom på olika platser, framgångsrik i alla sina förehavanden. Han var en tid i engelsk och sedan i veneziansk örlogstjänst, varefter han slog sig ner i Gensus. En skildring över blockaden av denna stad under Napoleons erövringskrig i Italien gjorde Jacob Gråberg med ens till en berömd författare. Arbetet trycktes i Stockholm år 1801. Nu följde det ena förtroendeuppdraget efter det andra. Sedan han varit vice konsul i Genua och consulatsekreterare i Tanger, utnämndes han 1822 till svensk consul i Tripolis, från vilken befattning han 1828 erhöll avsked med pension.
Nu flyttade ban till Floraurs, där han förblev, bosatt till sin levnads slut, och där han uteslutande ägnade sig åt författarskap. Massor av ärebetygelser och utmärkelser strömmade nu över honom. Påven förlänade honom rang av Comes Palatimtas eller romersk Pfalzgreve, och Storhertigen av Toscana utnämnde honom till kammarherre och överhovbibliotekarie. Republiken San. Marino gjorde honom till adlig Patricier, och ett hundratal lärda samfund kallade honom till ledamot. Fosterön — \”pärlan\” — där långt borta i Östersjön sände honom år 1824 även en hälsning i form av heders-ledamotskap i sällskapet D. B. V. Denna minnesgodhet från Gutarnas sida lär ha djupt rört och glatt hans hjärta.
Ja, Jacob Gråberg blev en aktad, berömd och uppburen \”Gotlänning i förskingringen\”. Det heter om-honom i Vetenskapsakademiens handlingar, att: \”Beröm bör icke förnekas honom för oförtrutenhet i studier, för vänlighet och tjänstaktighet mot landsmän och för iver att i södra Europa utbreda kunskap om nordiska angelägenheter.\” År 1847 avled han i Florens.
Så var i korthet Jacob Gråbergs lysande bana i främmande land. Vilken skillnad mot systern Anitas tragiska öde — ett liv i torftighet, fattigdom och försakelse. —
Jag övergår nu till att berätta något om henne, för sina brokiga ödens skull en av de mest omtalade Gotländska kvinnorna i början och mitten av 1800-talet.
Anna Gråberg föddes år 1786 på Gannarve gård i Hemse. Hennes fader var den här förut omtalade Lagmannen Christian Gråberg och modern, den likaledes nämnda, Magdalena Katarina Toftén, dotter till den lärde prosten i Hafdhem. Om honom heter det bl. a., att han blev Rektor och. 1739, Pastor i Hafdhem 1747, Consistoriales 1740 och år 1745 uppsatt på förslag i tredje rummet till Superintendent. Ar 1756 valdes han till Theol. Doctor i Greifswald.
Lemke säger i sina \”Herdaminuen\”, att han var en mycket lärd och ansedd man, och att han var den förste, som skrev utkastet till en Gotländsk Grammatik, nu förvarad i Visby Högre Allm. Läroverks samlingar. Jag har särskilt nerskrivit dessa uppgifter om Anna Gråbergs morfader, emedan det kan vara av intresse att känna till detta starkt intellektuella påbrå, som hon och hennes syskon hade. Hennes far — Lagmannen — var ju även en i många stycken kunnig man, och jag har redan omtalat, att han själv undervisade sina barn.
Om Annas barndom och tidigaste, ungdom lämna de gamla Gotländska \’släktböckerna inga upplysningar, ej heller har den muntliga traditionen, för så vitt jag vet, bevarat någon kännedom härom. Den första bestämda uppgiften man får om henne är, att hon 1812 gifte sig med dåvarande löjtnanten vid Gotlands Nationalbeväring Nils Lustvig Ehreni röm, tillhörande en 1692 adlad svensk ätt. P. A. Säve kallar honom på ett ställe i sina anteckningar \”en underlig kropp\”, och han beskriver Fru Ehrenström som \”karlavulen, kvick och excentrisk\”.
Med äktenskapets ingående börjar en lång tragik för den eldiga, impulsiva och kulturellt lagda fru Ehrenström. Hon blev nämligen av många anledningar djupt olycklig med sin man. Utom lynnesskiljaktigheter makarna emellan var härtill ett tungt vägande skäl den omständigheten, att Fru Anna ej hade ett spår till begrepp om penningar och deras värde samt förmåga att spara på dem och få dem att räcka till. Hushållskassan var väl ej heller så drygt tilltagen, beroende på att Löjtnant Ehrenströms medel ej voro så värst lysande,`\” ehuru han härstammade från en förnämlig familj. Hans far var överste och generalfälttygmästare. Min sagesman förtäljer även, att fru Ehrenström var högst opraktisk i världs- liga och vardagliga ting, hon levde mest \”Ins Blaue\” — så att säga — hon skrev poesi, hon var litterär och ideell.
Till slut blev förhållandet till maken outhärdligt och för att ernå skilsmässa avstod hon hela boet och därtill sina fäderneärvda tillgångar, vilka dock ej voro stora enligt hennes broder Jacobs utsago. Något som helst underhåll från mannen vägrade hon bestämt att ta emot.
Ja, nu var fru Ehrenström fri sin boja och sin börda, men ack, nu blevo de ekonomiska omständigheterna ännu mera tryckande och bekymmersamma. Att \”ta på krita\” var hon van vid, detta system hade hon måst praktisera under hela sitt äktenskap, men när hon nu aldrig kunde betala sina skulder — vad blev di följden? Ja, man gick rigoröst till väga, och lagen tog ej hänsyn till några förmildrande omständigheter. Det hjälpte ej att man var en \”ståndsperson\”, som sett bättre dagar. Nej, det fanns bara ett sätt att bli kvitt sina skulder, om man nämligen ej kunde betala dem, och det var att \”sitta av dem\”, d. v. s. låta inspärra sig på gäldstugan.
Vilket öde för en sådan kvinna som Fru Ehrenström med hennes läggning, hennes begåvning och alla förutsättningar.
Fängelset i Visby inrymdes i början av 1800-talet i en egendomlig och säkert ganska enastående Lokal, i ett av tornen nämligen, det s. k. \”Kajarn\” på östra stadsmuren. I nedre våningen sutto \”de stora förbrytarna\” och en trappa upp var gäldstugan belägen. Där hamnade nu Fru Ehrenström. Med anledning härav skrev hon om sig själv i november 1829 med sin aldrig svikande humor:

\”Hvar och en av högmod
fått sin lott;
Så har mannen,
så har hvarje qvinna.
Min portion därav
jag dubbelt fått,
Sen jag hit kom
och blev \”Kajsa\”-rinna\”.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 Januari 1942
N:r 11