Hemsepolisen

hade det lugnt trots marknadslivet i går. Det var endast en person som dagen till ära tagit lite för mycket och fick tillbringa natten i arresten.

Gotlänningen
Torsdagen 2 oktober 1952
Nr 228

I de blindas tombola

vid stortorg-dagen i Hemse i går, där lotterna snabbt slutsåldes, återfanns ett par vinster på nitlotter. En tryckkokare vanns på nr 1132 av fru Karin Lawergren, Sylfaste, och en docka på nr 74 av Helga Olofsson, Rone.

Gotlänningen
Torsdagen 2 oktober 1952
Nr 228

Mycket folk på stortorgdagen i Hemse.

Tack vare ett strålande väder var det redan i dag på förmiddagen mycket folk och stor köplust på stortorgdagen i Hemse. Hela marknadsområdet var som vanligt fyllt med stånd och i år hade man även tivolit uppsatt där. I eftermiddag och i kväll kan man räkna med betydligt mera folk och då särskilt ungdom.

Gotlänningen
Onsdagen 1 oktober 1952
Nr 227

Födelsedagar

NITTIOETT ÅR fyller på lördag f. kamreraren J. P. Eklund, Bangårdsgatan 6, Visby.

ÅTTIOFEM ÅR fyller på lördag änkefru Karolina Simander, Davide i Rone. Jubilaren, som är änka efter lantbrukaren Vilhelm Simander, var i yngre år verksam som sömmerska. Hon tillhör sedan många år tillbaka Elimförsamlingen i Burs och har gjort sig känd som en god och präktig kvinna.

Åttiofem år fyller på söndag f. lantbr. Theodor Pettersson, Stenstugu i Othem. Förutom att han sköter det egna hemmet är han bl. a. försäljare på norra Gotland för en lantbruksmaskinsfirma. Han har tillhört Rute friförsamling alltsedan dess bildande. Han är ovanligt pigg och kry för sin ålder. Förra sommaren t. ex. cyklade han ännu omkring fem å sex mil pr dag och sålde maskiner.

SJUTTIOFEM ÅR fyller på lördag fru Ida Andersson, maka till muraren Rudolf Andersson, Dede i Follingbo. Hon är född i Klinte. Hon har gjort sig känd som en duktig och arbetssam hemmets kvinna.

SJUTTIO ÅR fyller om lördag den 4 okt. — ej på söndag som uppgavs i gårdagens tidning — folkskolläraren Axel R. Sundahl, Söderväg 20, Visby.

Fröken Elvira Pettersson, Hallfoser i Dalhem, fyller på lördag sjuttio år.

SEXTIO ÅR fyller på lördag skomakaren Henrik Pettersson, Likmide Hemse.

FEMTIO ÅR fyller på lördag lantbruk. Josef Karlsson, Sigdes i Burs Han är född i När och har i många år innehaft gården vid Sigdes.

Fru Ebba Jakobsson, maka till byggnadsarb. Karl Jakobsson, Lauritze, Ala, fyller på lördag femtio år. Hon tillhör Rödakorskretsen i hemsocknen.

Gotlänningen
Onsdagen 1 oktober 1952
Nr 227

För 50 år sedan.

En dag i slutet av september 1902 kom en långväga resenär hem till Gotland.
Det var Adolf Claudelin, tidigare handlande och konsularagent i Burgsvik men under 20 år bosatt i Sydafrika, där han bl. a. deltagit i boerkriget under general Cronje. Han hade naturligtvis åtskilligt att berätta, bl. a. detta:
I de blodiga striderna vid Maggersfontein stupade 18 medlemmar av den skandinaviska kåren, bland dem anföraren, kapten Flygare, och efter honom blev Claudelin befälhavare. Under elvadagarsslaget vid Paardeberg, som slutade med att Cronje måste ge sig fången med hela sin arme, fick C. ett våldsamt slag över munnen av en engelsk soldats gevärskolv med resultat att fem tänder slogs ut. Men C. var inte sen att betala med samma mynt, ryckte geväret ur engelsmannens hand och gav honom ett slag över hjässan, så att han blev liggande avdånad. Därefter plockade han lugnt upp de utslagna tänderna. Då C. berättade denna episod, tog han upp två oxeltänder ur västfickan och lade framför sig på bordet. Både boerna och engelsmännen, bl. a. lord Roberts, beundrade skandinaverna för deras hjältemod, och boergeneralen Delarey hade yttrat, att hade han haft endast 500 skandinaver under sitt befäl så skulle han ha marscherat till Kimberley och tagit både det och Cecil Rhodes. Cronje utnyttjade också skandinaverna grundligt. Vid anfall gick de främst, och vid återtåg bildade de alltid eftertruppen och fick sålunda även då vara närmast fienden.
I över två år fick Claudelin leva i fångläger, och det var inte alltid så roligt. Nästan hela tiden låg han i tält med trägolv men utan madrass och kudde. »Det blev hårda bräder i längden», sade han, »jag fick nog av dem, och fastän det var svenska bräder, så älskade jag dem inte.» Till huvudgärd hade han en sten i, men den måste han alltid gömma när vakterna kom, ty inte ens denna »bekvämlighet» var tilllåten.

Landstinget fastställde år 1902 en stat som slöt på summa summarum 103.000 kroonr. Hälsovården kostade då 63.000 — för år 1953 begärs enbart för lasarettet 2,6 milj. kr. Utdebiteringen blev för jordbruksfastighet på landet 17 öre pr bevillningskrona och i övrigt 80 öre pr bevillningskrona. Till jordbrukets främjande anslogs 2.000 kronor, men dr J. O. Klintberg yrkade blankt avslag!
Många likheter tycks inte finnas mellan landstingen av i dag och för femtio år sedan. T. o. m. landstingsfestema har förändrats. Nu brukar de hållas redan första kvällen, då väntade man med festen, tills förhandlingarna helt avslutats, men de obligatoriska talen tycks vara ungefär desamma nu som då.

Riksdagsmannaval var det, som förut nämnts, år 1902. Efter valens slut beräknades partiställningen i Andra kammaren bli: liberala samlingspartiet 100, lantmannapartiet 95, »vildar» 35, allt ungefärligen. Man fick följaktligen räkna med en mycket växlande partigruppering, eftersom »vildarna» kunde bestämma avgörandet i varje fråga genom att lägga sina röster i den ena eller andra vågskålen.

Talrikt besökt blev stortorgdagen i Hemse, men affärerna gick ändå trögt och kreaturstillförseln var ringa. För hästar betalades 800-325 kr, för oxar 400 kr paret och för kor 80-90 kr.

Gotlänningen
Onsdagen 1 oktober 1952
Nr 227

Stortorgdagen i Hemse.

Storinvasion till stortorgdagen i Hemse.

Det här huset känner säkert alla marknadsbesökare till, det är Wittbergs gamla affär, som är flyttad till själva marknadsplatsen, men som inte får stå kvar där längre. Ingen vill dock kännas vid huset, så att ännu står det där, trots att byggnadsnämnden beslutat att det skulle vara borta den 25 september vid 1.500 kronors vite.

Sudrets största dag har 75-årig tradition.
Två dagar om året är det extra festligt i Hemse, och det är stortorgdagen i oktober och sjätte juni. I morgon är det åter stortorgdag och man kan vänta sig storinvasion av folk, inte bara från Sudret utan även från norra Gotland kommer man resande till Sudermetropolen. Torgdagarna på andra platser börjar annars försvinna mer och mer, de har ju inte helger samma berättigande nu som förr, men i Hemse märks ännu inte någon avmattning.
Omkring 1878 började man. med stortorgdagarna i Hemse berättar kand. Paul Norrby, som ju känner till det mesta om Hemses historia. Ursprungligen så hölls Sudrets största marknad i Grötlingbo, men myndigheterna beslöt att en stortorgdag även skulle förläggas till Hemse på grund av att järnvägen slutade där. Så småningom växte Hemsemarknaden ut, medan den blev mindre och mindre i Grötlingbo. I början på 1940-talet slöt man alldeles i Grötlingbo.
Förr i världen hölls torgdag en gång i månaden, men det upphörde omkring mitten av 1930-talet. Dessa månadstorgdagar märkte Man dock inte av så mycket, men stortorg-dagen, den längtade man till som man längtar julafton, säger hr Norrby till sist.

Så här har tecknaren tänkt sig en Marknad i den »gamla goda tiden». Ett brokigt folkliv mellan alla stånden som innehåller tusen och en saker.

Förr var det riktig karusell.
En som mycket väl minns hur det var på torgdagarna förr är skomakare Karl Laugren och han kan också berätta om hur folk kom i långa karavaner redan vid sextiden på morgonen och sedan höll torgdagen på ända till sena kvällen, men då var det mest ungdomarna som var i farten förstås.
Förr då var det en riktig karusell med i tivolit och inte sådana slänggungor som nu. Då var också tivolit uppställt en lördag o. söndag före marknaden, så att ungdomen kunde få roa sig. Något riktigt storslagsmål, som ju annars är vanligt på marknadsdagarna har det inte varit som jag minns, men på torg dagen i Stånga (det har varit torgdag där också) minns jag att rallare och sockenbor drabbade ihop i ett väldigt råkurr en gång. Något liknande har inte förekommit här, lyckligtvis vill man gärna tillägga.
Herr Laugren, som förresten är föreståndare för vaktarresten i Hemse, berättar att de fem arrester man förfogar över nu är överfulla på torgdagarna, mest av fyllerister som får sova ruset av sig. Några andra bråk uppstår aldrig, då man nu har så mycket polispersonal ute denna dag.

Stor dag för affärsmännen
Stortorgdagen naturligtvis en stor dag för köpmännen i samhället, förutom att man har fullt av folk i affärerna, så är det även många sdrii handlar direkt ute i stånden på marknadsplatsen. Affärerna rustar naturligtvis extra för denna dag, så att man kan väa upp så stor sortering som möjligt. Disponent Mattsson i AB Duse & Melin berättar för oss att han nu i höst gjort en resa på kontinenten och han hade fått det intrycket att manufakturvarorna är villigast och mest praktiska i Sverige.

Skomakare Karl Laugren som
kan berätta hur det var på stor-
torgdagarna förr.

Vi skulle tro att morgondagens stortorgdag blir de föregående ganskta lik, mycket folk och folk som köper mycket. En del människor är endast i Hemse denna dag och då passar de på att förse sig med en hel del smått och gott för ett helt år framåt, och man träffar gamla bekanta och får prata och det är nästan det viktigaste av alltsammans.
Rune.

Gotlänningen
Tisdagen 30 september 1952
Nr 226

Ett misstag

hafva Stockholmstidningarna och efter dem åtskilliga landsortsblad gjort sig skyldiga till, då de vid redogörelsen förjde jernvägsföretag, för hvilka lån af staten begäres uppgifvit, att för Visby—Hemsebanan, 4 86 mil lång och beräknad kosta 1,133,000 kronor önskas statslån af 800,00 kr. Sistnämnda summa bör nämligen vara 480,000 kronor.
För Hemse—Ronehamnsbanan, 0,94 mil och kostande 193,000 kr. önskas statslån af 120,000 kronor.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Oktober 1876
N:r 80