Etikett: Hejde

Hejde socken ligger öster om Klintehamn.
Gårdsnamn: Dans, Ekeskogs, Forse, Gervalds, Hajdgårde, Häglajvs, Kauparve, Krämplause, Kvie, Kyrksmiss, Löves, Medebys, Munsarve, Prästgården, Rågåkre, Sigsarve, Simunde, Skogs, Smiss, Stenstugu, Tass, Tipsarve, Väntinge.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För forsling af spilling i otätt fordon fäldes statkarlen Johan Andersson till tio kronors böter.

För samma förseelse, begången å otillåten tid, dömdes drängen Johan Danielsson att böta femton kronor.

För försummad renhållning å sina gårdar voro igår af åklagaren instämda husegaren Fredrik Andersson, enkefru Augusta Åkerman, åkare Vilhelm Vestergren, arbetaren Lars Niklas Ahlstedt, åkaren Anders Stuxgren, postiljon O. N. Engström, handlanden N. A. Nyström, arbetare Nils Mårtensson, arbetare Johan Pettersson, glasmästare Hoffner, bagare Broström, hemmansegare : Henrik Thornell, f. åkaren Sakarias Larsson och fru Bacher.
Åklagaren upplyste, att afträdena ej voro af reglementsenlig beskaffenhet, hvarför orenlighet och stank vore rådande å gårdarne. Enär husegare Andersson redan vidtagit de af åklagaren påyrkade åtgärder inom sin gård, afstod åklagaren från sin ansvarstalan mot Andersson, hvadan målet afskrefs. Alla de öfriga svarandena erböllo uppskof för att blifva i tillfälle vidtaga dylika åtgärder.

Södra häradsrätten.
Sparbankskatastrofen i Hejde. Ransakning med häktade f. folkskolläraren i Hejde K. P. Blomberg samt med Peter Olsson, Mölner i Väte, J. Krämplösa i Hejde, J. Pettersson, Rågåkra, Fredriksson, Vesterväte i Väte, och Anders Andersson, Medebys i Hejde, hyilka åtalats. för delaktighet i Blombergs brott, hölls i dag å länsfängelset inför en talrik åhörarekrets.
Samtlige ledamöter i sparbankens styrelse voro närvarande med undantag af Karl Olsson, för hvilken J. V. Kahlqvist, Binges i Väte, var ombud, Svarandena Olsson och Procopé hade nu, såsom förut, urmakare Norstedt från Klintehamn till rättegångsbiträde.
Blomberg inlemnade till rätten en längre skrift, hvari nämdes, att han nu ej längre kunde tiga utan ville yppa hela sanningen. Han hade först tänkt att ensam lida, men vid närmare begrundande hade han funnit rättast att angripa Peter Olsson ock Procopé, hvilka varit delaktiga i hans brott. Olsson hade begagnat sparbanken såsom sin enskilda affär och Blomberg såsom ett redskap för utförande af Olssons affärer. Olsson hade till belåning inlemnat den omnämda reversen i Enskilda banken och underrättat Blomberg, att lånet ej beviljats, hvarjämte Olsson äfven sökt belåna den hos enskilda personer här i Visby; Olssons förnekande häraf och öfriga påståenden vore den svartaste lögn. Procopé vore dessutom ytterligare skyldig Minken omkring 500 kronor. Sjelf hade Blomberg ej afsigtligen varit brottslig; han hade felat på grund af oförmåga att sköta en- sådan aflär och emedan han hade varit för godhjertad.och släpphänd. Styrelsen i sin helhet hade också varit orsaken till olyckan. Emellertid ämnade Blomberg, om han någonsin komme på fri fot, att med alla krafter söka återbetala hvad banken förlorat.
Tre vittnen, af hvilka åklagaren inkallat ett och styrelsen de två öfriga, hördes.
Det af ålagaren ropa vittnet berättade, att P. Olsson och Blomberg besökt vittnet här i staden, I enrum med vittnet hade Blomberg vid nedslagen sinnesstämning sagt, att han måst lemna Olsson en af Blomberg utgifven förbindelse, & hvilken Andersson, Medebys, och Jakobsson, Smiss, tecknat borgen, hvilken förbindelse varit belånad i sparbanken men nu vore inlöst; denna förbindelse, som nu ånyo vore belånad, måste nu inlösas och härtill måste Blomberg nu skaffa pengar.
Af de två öfriga vittnenas berättelser framgick, att P. Olsson sökt anskaffa pengar till sin slägting NE Henrikssons resa till Amerika såväl i D. B. V:s Sprnnk som hos enskilda personer här i Visby samt att han såsom säkerhet härför erbjudit den af det föregående vittnet omnämda förbindelsen & 700 kronor. Slutligen lyckades han få pengar å förbindelsen, sedan han sjelf och det ena vittnet SA i underborgen, hos en anskild person här i Visby. Olsson hade sedan senare på dagen yttrat till vittnena ungefär följande: >Jag skall nu tala om verkliga förhållandet med den der förbindelsen, men ni får ej är om det, så att det blir utspridt, ty då blir det alldeles rasande. Förbiondelsen är utgifven af Hejde sparbank och har varit -belånad i enskilda banken för räkning men har sedan inlösts. »Vi» ha nu tagit ut den ur sparbarken för att skaffa pengar på den. Omkring en vecka derefter kommo Olsson och Blomberg åter till det ena vittnet, då Olsson åter ville låna pengar åt Blomberg.
Vittnet frågade sedan Blomberg, hvar de gjort at de pengar, Olsson fått i förra veckan, hvartill Blomberg svarade, att hvarken han eller Henriksson fått något af dessa pengar af Olsson, hvilken tillsagt Blomberg att skaffa respengar åt Fredriksson ur sparbanken,

Blomberg erkände riktigheten af vittnesmålen, som i hufvudsak bestredos af Olsson, som nu, liksom förut, skylde på sitt dåliga minne.
Olsson påstod, att han från Blomberg erhållit ett bref, hvari B. bedt O. skaffa respengar åt Henriksson, i hvilket ändamål Olsson erhållit reversen af Blomberg. Detta Olssons uttalande orsakades af en af åklagaren framr stäld fråga om det varit af tjenstvillighet elleannan grund Olsson sprungit omkring för att skaffa pengar och sjelf iklädt sig betalningsansvar. På åklagarens fråga, om det ofvannämda brefvet funnes i behåll, svarade Olsson nej. Blomberg tillade härvid att hela denna brefhistoria vore en uppdiktad lögn.
På åklagarens förfrågan upplyste styrelsen, att den ej hade kunskap om den nämda reversen varit belånad och utlöst eller om par banken stått i något betalningsansvar för den.
Rättens ordförande framhöll med skärpa det beqväma sätt Olsson begagnade att ?????? sig på grund af dåligt minne samt framhöll derjämte det sannolika i att just Olsson, som var slägt till Henriksson, borde varit den, som skaffat H. respengar, och ej Blomberg.
Styrelsen företedde derefter en af bankkamrer Edv. Ericsson verkstäld utredning af bankens ställning från 31 December 1882 till 9 April 1884. Enligt denna utredning uppgingo förskingringarne till kr. 11,027:70 samt öfverstego skulderna tillgångarne 9 sist]. April med kr. 11,871:05. Styrelsen förklarade sig godkänna utredningen, öfver hvilken Blomberg nu ej var beredd att yttra sig.
Slutligen gjorde ett förut hördt vitne den ändring i sitt vitnesmål, avt han ej bestämdt kunde påminna sig, om det varit Peter Olsson eller dennes broder Henrik, som varit hos vitnet och rådfrågat honom om en inteckning.
Vidare företeddes af Olssons ombud ett bref från den person, som afsände till Blomberg de i enskilda banken erhållna pengar, hvilket bref ombudet ansåg bevisa, att Olsson ej haft med affären att skaffa.
Styrelsen, som för sin del öfverlemnade målet, yrkade ansvar å Blomberg för förfalskving och förskingring samt skyldighet för B, att ersätta banken dess förlust, för hvilken förlust dessutom alla svarandena med undantag af Andersson, Medebys, såsom delaktiga i Blombergs brott borde ansvara en för alla och alla för en. Alla svarandena utom Blomberg och Andersson bestredo dessa yrkanden,
På åklagarens begäran erhölls uppskof med målet till annan dag för två motböckers företeende inför rätten, då samtlige svarandena vid förut stadgade påföljder hade att infinna sig.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Juli 1884
N:r 55.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

För ärekränkning har, som föritnämts, hustru Ölander stämt hustru Norberg. Genom dom i måndags blef svaranden frikänd.

Ransakning har i dag hållits inför södra häradsrätten med för stöld och förfalskning af motböcker med Hejde sparbank häktade förre skolläraren C. P. Blomberg samt för delaktighet häri anklagade J. Procopé, P. Olsson Mölner, J. Pettersson Rågåkra, Fredriksson, J. Pettersson Folkes och A. Andersson Medebys.
Förhöret rörde sig till största delen om en inteckning å 7,000 kr., som från sparbanken tillgtipits för att användas till belåning här i staden, hvarom Olsson Mölner skulle vara medveten. Åtskilliga vittnen hade och för Olsson särdeles graverande omständigheter att förmäla, men deras berättelser bestridde. Olsson med att han ej kom i håg något. Hans sakförare, urmakare Norstedt, intygade ock att Olsson är mycket minnesslö.
För två personers inkallande uppsköts ransakningen till annan dag, då samtliga avarandena fortfarande vid samma påföljd skola infinna sig.

Gotlands Tidning
Onsdagen den 25 juni 1884
N:r 50.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Sparbankskatastrofen i Hejde. Ransakning med häktade f. skolläraren K. P. Blomberg i Hejde samt med Peter Olsson, Mölner i Väte, J. Procopé, Krämplösa i Hejde, Pettersson, Rågåkra i Hejde, Fredriksson, Vestervätei Väte, och Anders Andersson, Medebys i Hejde, hvilka fem sistnämde åtalats för delaktighet i Blombergs brott, hölls i förgår å länsfängelset.
Tre motböcker företeddes, i hvilka 825 kronor voro införda såsom uttagna, fastän summan ej blifvit lyftad. Blomberg erkände förhållandet.
Blomberg inlemnade till rätten en längre skrift, hvari han ångerfullt erkände alla sina brott, hvilka föranledts af hans klena affärsställning samt af hans slapphet och godtrogenhet mot andra. Flere personer hade, uppgaf han, rent af rådt honom till att fortsätta med bedrägerierna.
Fyra vittnen hördes, hvilka hade flere för Peter Olsson graverande omständigheter att omförmäla. Af ett vittnesmål framgick derjämte, att Anders Andersson, Medebys, blifvit uppmärksammadgjord på att den till honom af Blomberg såsom säkerhet lemnade inteckning å sju tusen kronor ej kunde tillhöra Blomberg.
Olsson bestred samtliga vittnesmålen under förmälan, att han ej kunde påminna sig något. Då rättens ordförande framhöll det egendomliga i, att Olsson alltid bestred hvad mot honom förekom på grund af sitt klena minne, gaf Olssons rättegångsbiträde den upplysning, att Olsson verkligen hade mycket dåligt minne. Svarandena Olsson och Procopée inlemnade derefter ett skriftligt anförande, hvari de sökte framvisa, att Blomberg varit sväfvande isina uppgifter om dem, hvarjämte tvänne intyg företeddes, hvilka skulle bevisa, att Olsson ej haft del i ett par af Blombergs affärstransaktioner med en enskild person i Visby och enskilda banken.
Åklagaren erhöll uppskof för målets ytterligare utredning.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Juni 1884
N:r 52.

Publicerat

Balansen i Hejde sparbank.

Härom hölls i dag en längre ransakning med häktade skolläraren Blomberg och för delaktighet häri tilltalade landtbr. J. Procopée J. Pettersson Rågåkra och J. Pettersson Folkes såsom revisorer samt Olsson Mölner för medvetande af Blombergs brott. Genom ransakningen kom i dagen äfven en lånetransaktion med A. Andersson Medebys, hvarför åklagaren, kr.-fogden Bokström fann sig föranlåten att yrka ansvar äfven å Andersson, som häri bort misstänka Blombergs brottslighet.
Omkring 30 sparbanksböcker voro på ett eller annat sätt oriktiga. För vidare utredning uppsköts ransakningen, som leddes med kraft af v. häradsh. G. Bergman.

Gotlands Tidning
Onsdagen den 11 juni 1884
N:r 46.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Sparbankskatastrofen i Hejde. Ransakning med häktade f. folkskolläraren i Hejde K. P. Blomberg samt med Peter Olsson, Mölner i Väte, J. Procopé, Krämplösa i Hejde; Pettersson, Rågåkra i Hejde, och Fredriksson, Vesterväte i Väte, hvilka åtalats för delaktighet i Blombergs brott, hölls i förgår 4 länsfängelset inför en meninghet af ett par hundra personer.
Rättens ordförande var t. f. domhafvanden i södra häradet, v. häradshöfding G. Bergman, hvarjämte kronofogden Boktström tjenstgjorde såsom allmän åklagare.
Olsson och Procopé anmälde urmakare Norstedt från Klintehamn såssom sitt rättegångsbiträde. Åklagaren hemstälde, att på grund af målets beskaffenhet svarandena sjelfve måtte åläggas svara, på grund bvaraf rätten resolverade, att svarandena ej kunde förvägras att begagna biträde, skolande de dock sjelfve svare på till dem framstälda frågor.
Utom de vid föregående rättegångstillfälle företedda motböckerna, i hvilka oriktigheter förekommit, anmälde åklagaren, att 16 motböcker ånyo inkommit, hvilka hvar för sig nu granskades inför domstolen. I några af dessa fans endast en styrelseledamots namn, oaktadt enligt sparbankens reglemente minst två styrelseledamöter skulle teckna sina namn i motboken vid insättningar och uttagningar af pengar. Dessutom erkände Blomberg, att än sjelf falskeligen skrifvit styrelselemöters namn i ett par motböcker. Peter Olssohs namn hade han dock ett par gånger ditskrifvit på Olssons eget medgifvande. Härom tillfrågad svarade Olsson, att han kanske möjligen medgifvit det, hvilket han dock ej kunde påminna sig. De enligt dessa motböcker i or banken insatta medlen, hvilka ej införts i bankens räkenskap utan tillgripits af Blomberg utgjorde omkring 1,900 kronor.
Målsegandenas ombud K. V. Kahlqvist nämde, att flere oriktiga motböcker ytterligare funnos, hvilka ännu ej inkommit till styrelsen.
Ombud från Hejde och Väte kommuner framhöllo, att kommunerna ej hade något ansvar för den uppkomna bristen, hvilken bankens styrelse, som enligt bankreglementet vore solidariskt ansvarig, hade att ersätta.
Fem vittnen hördes derefter. Angående den förut omnämda, Hejde sparbank tillhöriga inteckning å 8,000 kronor i Blombergs hemman Tass, hvilken inteckning belånats i Gotlands enskilda bank för 2,000 kronor, hvilken senare affär enligt Blombergs uppgift skulle hafva utförts af Peter Olsson, upplyste ett vittne, en enskilda bankens styrelseledamot, att inteckpvingen såsom ett mycket godt Papper belånats med 2,000 kronor i banken 19 Juri 1883. \’Vittnet hade samma dag enligt hvad ett postqvitto utvisade till Blomberg afsändt en summa till ungefär sagda belopp. Huruda det var Olsson, som inlemnat papperet till belåning, kunde vittnet ej påminna sig.
Ett annat vittne, Anders Andersson, Medebys i Hejde, som till år 1879 varit ledamot af sparbankens styrelse, berättade, att Blomberg, antagligen år 1878, till vittnet sagt, att pengar måste skaffas till fyllande af brist i banken, hvadan B. föreslog, att vittnet och Johan Jakobsson, Smiss, skulle teckna borgen å en af B. utfärdad revers & 700 kronor, som sparbanken skulle belåna. Så skedde ock. Sedan lånet förfallit, hade vittnet ej återfått sitt namn, men nöjt sig dermed, då B. sagt, att det var inlöst. En tid derefter fick vittnet emellertid underrättelse från Gotlands enskilda bank, att vittnets namn förekom på en i banken belånad revers å 700 (reversen hade, såsom förut nämts, belånats här i Visby hos en enskild FR, som sedan belånat den i enskilda banken). Vittnet tillsade då Blomberg, hvilken såsom poststationsföreståndare sökt förekomma att brefvet från enskilde banken skulle framkomma till vittnet, om förhållandet. Blomberg sade då, att vittnet ej behöfde oroa sig, ty han och Olsson skulle lösa ut reversen. Olsson, med hvilken vittnet äfven talat, blef då ond och otidig. Då vittnet af Blomberg fordrade säkerhet, mottog han slutligen af B. en inteckning i Isume i Väte å 7,000 kronor. Vittnet, som ej hade minsta kunskap om att detta papper tillhörde sparbanken, förfrågade sig dock hos en styrelseledamot, huru dermed kunde förhålla sig, utan att derom erhålla närmare upplysning.
På grund af detta vittnesmål berättade Blomberg, att Olsson, då enskilda banken underrättat borgesmännen, sagt, att B. kunde lita Rh honom, så att intet obehag skulle uppstå. För att reglera saken uttogo de båda ur SR banken ofvannämda inteckning å 7,000 kronor (i sparbanken belånad af Olssons broder), hvilket papper de förgäfves sökte att belåna i enskilda banken och hos en enskild person Visby. Först då detta ej lyckats, lemnade Blomberg inteckningen såsom säkerhet till sistnämda vittne.
Häröfver hörd yttrade Olsson, att han, som väl hade hört att hans broder hade en dylik inteckning belånad i sparbanken, 4 hade tillsammans med B. hvarken uttagit den ur banken eller sökt belåna den i staden.
På grund af Anderssons vittnesmål yrkade åklagaren ansvar å Andersson, enär han bort misstänka, att den inteckningsrevers, som han af Blomberg erhöll såsom säkerhet, ej tillhörde Blomberg, hvarför han bort vägra mottaga den.
Vittnet Alfred Jakobsson, husegarei Visby, berättade, att Olsson sommaren 1883 inkommit till Jakobsson, då Olsson sagt, att vittnet nu skulle få pengar af Blomberg, emedan Olsson fått i uppdrag af B. att SpENAea 2,000 kronor för en inteckning, som B. skulle belåna i enskilda banken.
Olsson kunde ej förneka riktigheten af detta vittnesmål.
Vittnet Maria Hultgren mälde, att hon i Maj 1883 åhört ett mellan Blomberg och Olsson i B:s bostad hållet samtal, hvarvid Olsson skulle hafva yttrat: >Hvad ska vi göra med Henriksson (såsom förut nämts en Olssons slägting, som nu vistas i Amerika), vi få väl låna upp pengar någonstädes och hjelpa honom af?» Härtill hade Blomberg svarat: >Ja, men hvar skola vi få pengar?» — Vittnet hade i Januari 1883 äfven sett Olsson och Blomberg hemma i B:s bostad sitta framför ett bord, på hvilket pengar lågo. Olsson hade då sagt: >Dessa 400 kronor måste jag ha».
Blomberg hade då svarat: »Ja, men hvad skall jag då göra; intet fins då qvar till de andra».
Blomberg hade derefter yttrat till vittnet; »Jag blir olycklig, de ta pengar rent af ur händerna på mig».
Olsson invände häremot, att, om ett dylikt samtal egt rum, hade han endast återfordrat hvad Blomberg lånat af honom.
Blombergs hustru hördes derpå gra vis, på begäran af åklagaren, samt berättade.
att, sedan Blomberg rymt, Olsson och Procopé kommit till hennes bostad och bedt att få en B. tillhörig annotationsbok, hvarvid de yttrat, att ett blad var sönderrifvet och att den var för gammal. Medan de hade boken, aflägsnade sig hustru B. en kort stund i ett annat rum. — Eudast denna gång hade de haft boken i sina händer. — Boken, som nu företeddes inför domstolen, befans hafva flere stympade blad.
Åklagarens begäran om uppskot beviljades, hvarjämte rätten förordnade, att Blomberg fortfarande skulle hållas i häkte samt de öfrige fem svarandena vid vite af 100 kronor för dem hvardera komma tillstädes vid målets nästkommande handläggning.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Juni 1884
N:r 48.

Publicerat

Till landstingsmän

för södra häradet hafva omvalts hemmansegaren O. Åkerbäck, Hejde, nämdeman O. R. Pettersson, Stånga v. konsul L. Cramér, Rone, och f. riksdagsman L. Norrby, Fardhem, samt nyvalts hemmansegaren Oskar Petterson, Odvalls. Till deras ersättare nyvaldes hrr Lars Jakobsson, Hallvans, W. Wöhler, Klintebys, Olof Hallbom från Silte och J. Olsson, Kyrkeby.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 10 Juni 1884
N:r 47.

Publicerat

Vid folkskollärarinneseminariet

i Kalmar har fullständig examen aflagts af Alfrida Jakobsson från Hafdhem samt småskolelärarinneexamen af Anna Gottberg från Ejsta och Jenny Kuhlin från Hejde.
— Fullständig folkskolelärarexamen aflades i tisdags i Linköping af Johan Peter Blomberg, Karl Peter Booberg, Karl Peter Qviberg och Olof Thomsson, bördige från Gotland.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Juni 1884
N:r 46.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Stöld och förfalskning. Ransakningen med häktade skolläraren K. P. Blomberg från Hejde fortsattes i förgår å länsfävgelset. Samtlige styrelsemedlemmarne i sparbanken, med undantag af J. Petterson och K. Olsson i Sorby, voro tillstädes såsvm målsegande med biträde af K. V. Kahlqvist. Som åklagare tjenstgjorde kronofogden Aug. Bokström.
Oaktadt af styrelsen gjorda uppmaningar hade ännu icke alla motböcker i sparbanken inkommit; emellertid syntes sannolikt, att den totala kassabristen föga öfverstege det be!opp, som vid förra ransakningstillfället beräknats.
Under förhörets gång upplystes och erkändes, att styrelsemedlemmarne skött sina åligganden på ett synnerligen otillfredsställande sätt. Så hade snart sagdt aldrig någon styrelseledamot varit tillstädes vid utlåning af penningar, ehuru reglementet föreskrifver detta.
M heller hade styrelsen sammanträdt sedan års 1882, från hvilken dag sista protokollet är dagtecknadt,
Granskare för sista året, alla nu närvarande, hade varit K. Procopé, J. Pettersson, Rågåkra, Fredriksson, och J. Pettersson, Folkes, af hvilka de tre första undertecknat revisionsberättelsen, J. Pettersson, Folkes, upplyste, att han, då han erhöll kallelse till revision, ansett denna utfärdad alltför sent och tiden för revisionen alltför knapp, hvarför han hvarken deltagit i revisionen eller undertecknat berättelsen derom. Fredriksson och J. Pettersson, Rågåkra, omtalade, att deras revidering bestått deri, att de intunnit sig på kallelse af Blomberg och under ungefär 5 timmar genomgått och granskat de i bankens ego befintliga reverserna, men icke bankens böcker. Härvid hade Procopé icke varit närvarande, utan hade han och Blomberg förut genomgått böckerna. Pettersson och Fredriksson hade skrifvit under revisionsberättelsen i god tro och i lit till Blombergs och Procopés granskning af räkenskapen. De sade sig ock icke det minsta förstå bokföring, Procopé, som är kunnig i bokföring, medgaf, att ban haft bankens böcker hemma hos sig, men sade sig icke vid granskningen kunnat iakttaga några fel. Hvarken Procopé eller de andre revisorerna kunde nöjaktigt förklara sammanhanget med flere summor, som nämts i revisionsberättelsen.
Med anledning af de erhållna upplysningarne yrkade åklagaren ansvar å de revisorer, som undertecknat berättelsen, för delaktigbet i Blombergs brott, för så vidt som de bort hafva skäl att misstänka detsamma,
Tillfrågad, hvartill han användt de tillgripna medlen, upplyste Blomberg, att de åtgått dels till hans hushåll, dels till betalande at räntor, vidare till borgensförluster, till ene sonens underhåll i Linköping, till Amerika åt en andre son samt till oförsigtiga utlåningar utan säkerhet.
Blombergs enskilda anteckningsbok företeddes, deri han uppskrifvit, hvad han olagligen tagit eller gifvit ut. Vid granskningen af densamma upptäcktes, att flere blad blifvit utrifna. Angående detta berättade de två styrelsemedlemmar, som af Blombergs hustru erhållit boken, att de strax efter Blombergs häktande hemma hos dennes hustru gått igenom boken blad för blad, och att då inga utrifningar at blad iakttagits; men då de sistlidne måndag begärt och erhållit boken af Blombergs hustru, hade de märkt blad vara utrifna; på deras fråga, om någon under tiden haft boken, hade hon svarat, att Procopé lånat den. Procopé, frågad häröfver, sade sig visserligen en kort stund sett i boken, men ej utrifvit några blad, Såväl sagde anteckningsbok, som Blomberg sjelt uppgåfvo, att Procopé i flere poster af Blomberg lånat 433 kronor utan säkerhet, hvilka pengar ej blifvit återbetalda. Blomberg tillade, att Procopé vetat, att dessa pengar voro sparbankens, hvilket åter bestreds af Procopé.
Angående uttagandet och belånandet af Blombergs reverser i sparbanken uppgaf Blomberg, att styrelseledamoten P. Olsson hade kommit till B. och sagt, att han på något sätt måste skaffa respengar till Olssons svågen Aug. Hindriksson, som skulle resa till Amerika; att B. då tagit en sin i sparbankens ego befintlig revers & 700 kr. och lemnat den till O., som rest till staden och der belånat den hos enskild person; att B. af de erhållna pengarne lemnat Hindriksson 225 kr. utan säkerhet; att då reversen, som under tiden blifvit belånad i Ensk. Banken, skulle inlösas, han uttagit ur sparbanken sin inteckning å 3,000 kronor samt med O. rest till Visby, hvarest O. erhållit och belånat den i Ensk. Banken och att Blomberg af de på detta sätt erhållna pengarne inlöst reversen & 700 kr. Tillspord re genmälte Olsson, att han aldrig bedt B. om ARE åt svågern, att han på B:s begäran i Visby belånat reversen å 700 kr. och lemnat honom pengarne, utan att veta, hvartill B. skulle avvända dem; att han icke belånat inteckningen å 3,000 kronor, samt att han varit fullt okunnig om dessa papper tillhörde banken.
Åklagaren upplyste, att på den i Enskilda banken befintliga omslagsreversen för inteckningen å 8,000 kronor Blombergs namn var bevittnadt af Olsson och en annan person, Med anledning af hvad som förekommit yrkade åklagaren ausvar & Olsson för delaktighet i Blombergs brott, för så vidt han varit derom medveten, Uppskof begärdes för vidare utredning.
Efter öfverläggning beslöt rätten, att bevilja uppskof till anuan dag, då de tre revisorer, som undertecknat berättelsen, och P, Olsson skola infiuna sig vid vite af 100 kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Maj 1884
N:r 44.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För våld mot sin hustru har, såsom förut nämts, lykttändaren Karl Norberg åtalats, Af igår hörda vittnens berättelser framgick, att Norberg med dragen knif hotat henne, hvarvid ett af vittnena, en artillerist, räddat den anfallua genom att gripa Norbergs arm; tvänne vittnen intygade NT att Norberg i en portgång häftigt skuffat hustrun mot väggen. Dom i målet afkunnas 19 dennes.

För oljud och fylleri har eldaren August Johansson åtalats. På grund af hvad vittnen igår mälde afstod åklagaren från ansvarsyrkandet för fylleri, men yrkade svarandens fällande till edgång angående oljudet. Utslag i målet faller 26 dennes,

För ärekränkning voro slagtarne O. Ahlstedt och O. Ölander åtalade af slagtaren Lars Hansén, Käranden yrkade ansvar & svarandena, emedan de beskylt honom för stöld. Härtill genmälde dessa, att de kunde bevisa och styrka, att Hansén tillgripit en krona från Ahlstedt, för hvilket brott de anmält Hansén för åklagaren till åtal. På grund häraf förklarade rådhusrätten målet hvilande, tills det andra målet blifvit utageradt.

I krafmålet, förut vidlyftigt omnämdt, mellan Hellgrens, DiliaeNedlHolta; konkursmassa och slagtaren Myrström föll i går dom. På grund at hvad i målet förekommit ansåg rådhusrätten, att Myrström, mot sitt bestridande att hafva utgifvit skuldförbindelsen å 5,125 kronor, ej kunde åläggas betalningsskyldighet. Rättegångskostnaderna qvittades parterna emellan.

Södra häradsrätten.
Med häktade skolläraren Karl Petter Blomberg hölls i förgår ransakning å länsfängelset inför en talrik menighet.
Såsom åklagare uppträdde på förordnande af k. m:ts befallningshafvande t. f. kronofogde Ad. Dahlbäck. Styrelsen för Hejde pastorats T bestående af Per Olsson, Mölner, Karl Björkqvist, Lunda, Jakob Vettergren, Gläne, Jakob Sahlsten, Rågåkra, Aug. Pettersson, Sixarfve, Gustaf Vedin, Duss, Johan Ronström, Isume, Johan Pettersson, Sorby, och Karl Olsson, Sorby, anmälde sig såsom målsegare med K. V. Kahlqvist, Binge i Väte, såsom rättegångsbiträde.
Åklagaren redogjorde för de åtgärder, som vidtagits af myndigheterna gen anledning af Blombergs rymning, samt för B:s gripande i Köbenhayn. Blomberg hade å en allmän gata derstädes observerats af en poliskonstapel, för hvilken, eå snart han närmade sig Blomberg, denne vek undan; konstapeln gick honom då å lifvet och frågade honom om hans namn, fembet och afsigt med besöket i Köbenhavn, hvarvid Blomberg gaf sväfvande och undvikande svar. Konstapeln förde honom då till närmaste vaktkontor, der Blomberg öppet erkände, att han försnillat fem tusen kronor i Hejde sparbank på Gotland och att han ämnat afvika till Amerika.
Af de inför domstolen företedda bankräkenskaperna framgick, att bristen, så vidt den nu kunnat utrönas, utgör 18,872 kronor 78 öre. Målsegarnes ombud anförde, att styrelsens efterlåtenhet möjliggjort, förskingringen och att revisorerna antagligen på god tro skrifvit under revisionsberättelsen utan att granska räkenskapen, Blomberg, som allt sedan bankens stiftande 1870 varit ordförande i styrelsen och kassaförvaltare, hade sjelf haft nyckeln till kassakistan. Vid insättningar och utlåningar skulle erligt bankreglementets föreskrift minst två af styrelsens ledamöter vara jämte Blomberg närvarande, men hade under senaste åren Blomberg, som ej brytt sig om att tillkalla styrelsen, ensam besörjt detta.
Förfalskningaiae bestodo dels deri, att Blomberg sjelf i banken belånat en sin inteckning för 3,075 kroror, för hvilket lån ingen säkerhetshandling kunnat anträffas; den öfriga bristen hade uppkommit derigenom, att han infört i räkenskapen mindre summor än hvad som insatts äfvensom att han i några motböcker inskrifvit en del utbetalningar, som i sjelva verket aldrig utbetalats.
Blomberg erkände under djup rörelse allt hvad lades honom till last; angående den försvunna inteckningen nämde han, att han belånat den i Gotlands enskilda bank för 1,800 kronor. Om sina lefnadsöden berättade han, att han föddes 1835 i Lauks i Lokrume, der hans föräldrar, som nu äro döda, egde en liten hemmansdel. Han har ännu tre lefvande syskon här på Gotland. Till sitt 25 år bodde han i hemmet och sysselsatte sig med jordbruk. Ionan han lemuade hemmet gifte han sig. På grund af klen helsa beslöt han öfvergifva jordbruksyrket och blifva skollärare. År 1862 genomgick han seminariet här i Visby, då han hade omkring 400 kronors skulder. Följande år hade han en privatskola här i Visby samt var 1864—66 extra skollärare i Väte, der han hade 200 kronors årlig lön och fri bostad, hvarefter han en termin tjenst-gjorde vid Rone folkskola. \”Under denna tid bodde hans hustru och barn-hos hans föräldrar. År 1867 utnämdes han till folkskollärare i Hejde, der han de första åren hade 400 kronors lön; för tre år sedan erhöll han 700 kronors lön. Med sin stora familj, åtta barn, hade han svårt att reda sig; redan 1864 skedde utmätning hos honom och i år hade äfven utmätning egt rom. År 1876 började han för att hjälpa upp sin betryckta ställning att Mr egendomar, men detta blef tvärtom orsak till hans brott. Han tillgrep nämligen då bankens pengar för att betala egendomarne, som ej gåfvo beräknad vinst. Till en sin son, som nu vistas vid Linköpings seminarium, hade han af de tillgripna medlen gifvit 2,000 kronor, för hvilka han ämnat lemna banken sonens förbindelse såsom säkerhet. Slutligen erkände Blomberg, att han i motböckerna vid insättningar och uttagningar falskeligen skrifvit två styrelseledamöters namn, hvilka en!igt reglementet skulle inskrifvas i motboken vid hvarje sådan transaktion. Åklagaren och målsegarne begärde så långt uppskof lag medgifver för att få tillfälle genomgå samtliga motböcker, hvarefter man först med säkerhet kunde bestämma balansens belopp. Uppskofsbegäran beviljades af rätten.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 Maj 1884
N:r 39.

Publicerat

Häktade skollärare K. P. Blomberg

hitkom i förgår från Kalmar och intogs å härvarande länsfängelse.
Det inventeringsinstrument, som inkommit till länsstyrelsen från Hejde sparbank och enligt hvilket balansen angafs vara omkring tretton tusen kronor, har såsom varande ofullständigt återsändts.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 Maj 1884
N:r 37.

Om Oss Drivs med WordPress